Verktyg och planering

!

Verktyg och planering

Att utveckla sitt låtskapande genom förbättrad

struktur

Examensarbete

Författare: Simon Voss Handledare: Patrik Ahlm, Eva

Kjellander Hellqvist & Hans Erik Holgersson

Examinator: Patrik Ahlm & Karin

Larsson Eriksson

Abstrakt

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linnéuniversitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.

Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.

Jag har kommit fram till att planering och förarbete är ovärderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte. Jag har också blivit medveten om att de metoder jag känner till verkligen fungerar för mig och jag kan plocka fram dem vid behov, t.ex. vid brist på inspiration.

Nyckelord

Musikproduktion, låtskrivande, textförfattande, arrangering

Tack

Begreppslista

Arrangering: Planering av vilka instrument som skall användas i en låt, hur de ska

spela och när.

Boxschema: Metod för planering av textens utveckling över tid genom en låt, vilken

information som skall finnas i texten hos olika delar av låten, ofta uppdelat i start, mittendel och avslut.

Låt: Melodi och text (ej inspelad musik) som utgör grunden av det du hör när du

lyssnar till en sång. I mitt arbete skiljer jag på ”Låtar” och ”produktioner” (inspelat och bearbetat ljudmaterial).

Rewrite: Bearbetning av en låt som redan har ”färdig” text och melodi från start till slut Slask (inspelning): En inspelning som har ett dokumenterande syfte, används ofta som

minnesanteckning av musik.

Worksheet: Inspirationsverktyg för att framställa meningar som skall hålla hjälpa

Innehåll

1. Inledning__________________________________________________________1 2. Syfte och frågeställningar____________________________________________2 3. Metod____________________________________________________________ 3

3.1 Analys av musikstilen_____________________________________ 3 3.2 Skapande_______________________________________________ 3 3.3 Jämförelse av de nya och gamla låtarna - process och resultat______ 3

4. Genomförande_____________________________________________________5

4.1 Analys av musikstilen______________________________________5 4.2 Skapandet_______________________________________________6

5. Analys___________________________________________________________10

5.1 Idéstadie_______________________________________________10 5.2 Planering och bearbetning av idéer___________________________10 5.3 Arrangering_____________________________________________11 5.4 Bearbetning - Rewrite_____________________________________11 5.5 Resultat________________________________________________12 6. Diskussion________________________________________________________15 7. Referenser________________________________________________________18 8. Bilagor___________________________________________________________19

1. Inledning

Innan jag började på musikproduktionsprogrammet här på Linnéuniversitetet skrev jag en hel del musik som jag spelade in hemma i mitt rum. Mitt producerande började egentligen när jag gick på gymnasiet och vi fick tillgång till datorer med musikprogrammet ”Garageband” där man kunde spela in, mixa och komponera i en enkel form. Min största musikaliska inspiration under den gymnasieperioden var Lars Winnerbäck. Jag lyssnade väldigt mycket till honom även när jag gjorde andra saker än att spela musik.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att pröva och utvärdera metoder och verktyg för låtskapande.

Jag skall testa metoder och verktyg för låtskapande som jag tillägnat mig under min tid på musikproduktionsprogrammet. Jag ska sedan reflektera över om verktygen inneburit förändringar av den konstnärliga kvalitén på mina låtar genom att jämföra de nya låtarna med låtar jag skrivit innan jag började på utbildningen. Jag kommer också att undersöka hur jag arbetar under skapandeprocessen och jämföra detta med hur jag själv minns att jag arbetat tidigare.

Frågor:

3. Metod

3.1 Analys av musikstilen

Arbetet sker i en genre som jag tidigare jobbat mycket mer med än på senare tid. Stilen skulle jag beskriva som ”akustisk, lugn musik”, och står någonstans mellan pop och visor. Stilen ger mig en känsla som jag förknippar med stämnings-/avkopplingsmusik. Min uppfattning är nämligen att musiken kan avnjutas vid ett flertal tillfällen då musiken inte behöver vara det centrala, t.ex. läsande/studerande, till middagsmaten och liknande omständigheter. Vad detta kan bero på vill jag analysera och efterlikna i min egen musik. Därför startar arbetet med en analys av utvalda låtar som jag tycker representerar musikstilen jag vill arbeta i. Analysen kommer innehålla faktorer såsom: texttema, tempo, längd samt arrangemang.

3.2 Skapande

Jag skall skapa fyra nya låtar med hjälp av de metoder för textförfattande, musikskapande och arrangering, som jag lärt mig under de senaste tre åren. Metoderna kommer delvis att vara plockade delvis ur mitt minne från föreläsningar och böcker, som jag tillgodoräknat mig under studierna. Där specifika hänvisningar kan göras kommer det att vara angivet i texten. Jag kommer arbeta med box-writing, worksheets, stable/unstable-principen, vilket innefattar olika typer av rimscheman, samt fler som blir nödvändiga under tiden som arbetet fortgår med respektive låt. Hur jag använder metoderna beskrivs under nästa kapitel (genomförande). Exempel på box-scheman och worksheets finns som bilagor längst bak i detta arbete. Dessa metoder är de jag tidigare funnit stor nytta i och som jag på senare tid använt som en naturlig del under skapandeprocessen av låtar.

texten är ”färdig” och endast behöver mindre bearbetningar samt en kort ”slask-inspelning” av musiken är gjord.

3.3 Jämförelse av de nya och gamla låtarna - process och resultat

4. Genomförande

4.1 Analys av musikstilen

Min arbetsprocess startade med att sätta ihop en referenslista med låtar som på olika sätt liknade den musikstil jag tidigare arbetat med. Det var till största delen tempot och en lugn känsla i låtarna som blev avgörande om en låt fick vara med eller ej. Texterna skulle innehålla teman som jag kände samspelade bra med musikens karaktär, dvs. lugnt och harmoniskt. Texternas innehåll skulle vara attraherande och betydelsefulla för mig, med ett målande berättande (bildspråk som väcker känslor). Låtarna skulle också använda akustiska instrument, som jag i min musikstil var bekväm att använda. Där försvann då många av Lars Winnerbäcks låtar, till exempel de som hade lite högre intensitet och tempo, och de låtar där elgitarrer hade den främsta platsen i arrangemanget Dessa låtar fick inte vara med på listan även om texterna i dessa låtar fortfarande innehöll teman som jag eftertraktade i min egen stil. De låtar som slutligen fick vara med på listan var:

1. ”En tätort på en slätt” - Lars Winnerbäck (Daugava) 2. ”Hosianna” - Lars Winnerbäck (Hosianna)

3. ”Elegi” - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 4. ”Se dig om” - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 5. ”Timglas” - Lars Winnerbäck (Söndermarken)

6. ”Mareld” - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 7. ”Ingen soldat” - Lars Winnerbäck (Efter nattens bränder)

8. ”Om du lämnade mig nu” - Lars Winnerbäck och Melissa Horn (Daugava) 9. ”Dom band som binder mig” - Lisa Ekdahl och Lars Winnerbäck (Olyckssyster) 10. ”Som jag hade dig förut” - Melissa Horn och Lars Winnerbäck (Långa Nätter) 11. ”Lät du henne komma närmre” - Melissa Horn (Säg ingenting till mig)

12. ”Till Hiva” - Melissa Horn (Långa Nätter) 13. ”New York” - Melissa Horn (Långa Nätter)

14. ”Jag kan inte skilja på” - Melissa Horn (Säg ingenting till mig)

15. ”Jag saknar dig mindre och mindre” - Melissa Horn (Innan jag kände dig) 16. ”Only Time” - Enya (The very best of Enya)

18. ”Hurt” - Johnny Cash (The Legend of Johnny Cash) 19. ”Skin” - Sixx:A.M. (This Is Gonna Hurt)

Denna låtlista sattes ihop utan längre reflektion än min spontana känsla kring ovanstående faktorer. Det var först senare som jag började analysera vad som band alla dessa låtar samman, vad som var de gemensamma dragen. Jag analyserade även skillnaderna: vilket spann på tempo hade de innan jag ansåg att de inte platsade, hur långa var låtarna, och var återfanns titlarna i låttexten? Allt detta skrevs ned i ett dokument som jag sedan använde som måttstock när jag själv arbetade med mina egna låtar (se bilaga 1). I korthet kan man säga att de gemensamma dragen för dessa låtar är: betydelsen av akustiska instrument i arrangemanget, ett långsamt gående tempo (under 100 bpm, ett ungefärligt genomsnitt på 70-80 bpm) samt texter som handlar om relationer mellan två personer eller livsöden. De akustiska instrumenten, dvs. gitarrer, piano och trummor med låg intensitet, ges alla tre stor plats i arrangemang (och mix) och är således kännetecknande instrument för dessa låtar. Se analysen i sin helhet under ”Bilaga A”.

4.2 Skapandet

Idéer

Fortsättningen av mitt arbete bestod av att skissa på låtidéer och teman, som skulle bli låtarnas olika själar. Låtens själ är för mig vad som är syftet och huvudpunkten — hjärtat, i en låt. Med andra ord: vad handlar låten om? Jag skissade på idéer, minnen och tankar jag hade just då i stunden som jag tänkte att jag kunde berätta om. Jag läste om dagens nyheter på webb-tidningar och försökte ta till mig titlar och artiklar som kunde engagera mig. Från detta fick jag ett antal idéer nedskrivna i en lista, som jag senare under dagen rensade i.

Rensning och planering

betydelsefullt verb eller något adjektiv som t.ex: ”springer gråtande hem”, så har den mer potential än något abstrakt som få känner sig bekanta med. Jag ville skriva låtar som folk kan känna igen sig i, vilket ofta är planen med en låt, utan att berätta alltför specifika detaljer som kan avstyra folks tankar från deras egna minnen. Min lärare i låtskapande och textförfattande, Patrik Ahlm, har en fin liknelse av den metoden, den lyder ungefär såhär: ”skriv din låt som en lägenhet, den har fönster, dörrar, färg och rum, men låt lyssnaren ställa in sina egna möbler”.

Jag hade nu efter en tid valt ut fyra låtidéer som spontant kändes mer genomtänkta än de övriga och som även hade teman som skilde sig något från varandra. Jag ville inte skapa fyra låtar som skulle handla om samma sak. Det hade inte varit lika utvecklande för mig och inte heller speciellt roligt för alla eventuella lyssnare. Nästa steg i låtskrivandet bestod av att planera utvecklingen och innehållet i låtarna. Det innebar att försöka svara på frågor som: vilken riktning har låten, vad hände innan, vad händer nu och vad händer sedan? Andra aspekter jag tänkte på i detta läge var att se vilket perspektiv och tempus som passade låtens tema bäst (dåtid, nutid, eller framtid, samt vem berättar och till vem/ vilka). Här gjorde jag så kallade ”boxscheman” där utveckling i texten kan överblickas och planeras genom att du som författare skriver in vad låtens start, mittendel och slutdel skall innehålla för information och händelser. Tanken med ”boxschema” är att det skall finnas en framåtanda genom att mer och viktigare information skall släppas senare i låten, texten kan då ge nya perspektiv och är intressant hela vägen till slutet (se bilaga 2 för mina ”boxscheman” till de nya låtarna). Förutom ett ”boxschema” så har jag även gjort ett ”worksheet” för varje låt. Där har jag skrivit ned nyckelord som har koppling till låtens tema och syfte. Sedan har jag skrivit ned alla tänkbara rim på alla dessa nyckelord. Patt Pattison förklarar denna metod i boken Writing Better Lyrics (Pattison 2009, 33-46). Redan här försöker jag även se till att alla rim inte är av samma karaktär (perfekta rim, närbesläktade osv.). Olika typer av rim kan ge olika känslor. Om man gör en grov generalisering så är perfekta rim (dvs. rimord som har ändelseljud som matchar varandra perfekt) en källa till stabilitet, lycka, glädje eller lugn. Närbesläktade rim å andra sidan kan ge en mer avvaktande eller osäkrare känsla utan att tappa känslan 1

Rimord som har ändelseljud som liknar varandra men inte stämmer till 100 %, ex.:

1

av att där finns en tydlig koppling mellan två fraser som är rimmets uppgift (se bilaga 3 för mina ”worksheets” till de nya låtarna).

Stabilt/Instabilt

Min lärare Patrik Ahlm poängterade ofta hur olika typer av rim, rimscheman samt om texten framfördes på ”front-” eller ”backheavy” , kan påverka om låten undermedvetet 2

ger en känsla av stabilitet eller instabilitet. Om man då funderar över vad man som författare vill framföra för typ av känslor kan man fundera över om vi är ute efter stabila eller instabila text- och melodielement. Om du primärt använder dig av fraser som framförs frontheavy kommer denna text då - enligt min lärares princip - kännas mer som fakta, medan backheavy kan leda till eftertanke eller osäkerhet. Att också ha med rimscheman som avslutas oväntat, t.ex. att första och tredje frasen rimmar, men att andra och fjärde inte gör det, kan öka spänningen och osäkerheten samtidigt som den fjärde frasen får ökad betydelse och kan bli mer ihågkommen.

Rimscheman, olika rimkaraktärer och till viss del även ”front-”-och-”backheavy”-principen använde jag mig av medvetet vid skapandet och bearbetningen av mina texter. Utöver dessa verktyg funderade jag även över vilket perspektiv låtarna skulle ha, dvs. vem är berättaren, och vem är lyssnaren (talar berättaren till ett ”du”, ett ”ni” eller till ett ”hon/han”). I boken Writing Better Lyrics beskriver Pattison även perspektivens betydelse för intimiteten i berättelsen (Pattison 2009, 111-127). Jag valde aktivt att i mina låtar använda mig av sk. ”direct adress”, där ”jag” som berättare pratar med ”dig” eller ”er” direkt, vilket enligt Pattinson leder till att känslor framhävs starkare än vid övriga berättandeperspektiv.

Arrangering av musiken

De tankar kring arrangemang som jag hade var, förutom att instrumenten skulle passa väl i genren, sådana tips som jag fått och mindes från lektioner och feedback från tidigare uppgifter under mina tre år på programmet. Det var att följa textens utveckling framåt, att expandera genom låten genom att introducera nya instrument när nya låtdelar

”Frontheavy” innebär att frasen startar på ettan i takten. Motsatsen ”backheavy” är då

2

började, t.ex. lägga till instrument som endast är med i refränger, att inkomma med ett nytt instrument till andra versen. Om låten har fler än två verser så kan tredje versen (eller sista versen, om det finns fler än tre) vara lika nedskalad som första versen, dvs. enklare spelat på färre instrument än vad andra versen haft. Till refrängerna kan man tänka på att ha en annan rytmisering eller att olika instrument byter rytmisering/karaktär med varandra.

Några övriga knep som jag tagit med mig från lektioner i låtskrivning och arrangering var att gärna ha en sångbar melodi i mellanspel som är enkel att komma ihåg. Man bör repetera rytmer och melodier genom verserna för att ge igenkänning och att lyssnaren ska kunna sjunga med utan att bli förvirrad över förändringar. Till refrängerna så skall gärna sångmelodin ligga i ett högre register än verserna för att ge ett lyft i intresset: Bäst effekt uppnås genom att intervallet mellan den sista tonen i versen och den första i refrängen är relativt stort. Hur stort intervallet skall vara skiljer sig självklart från låt till låt, men min personliga riktlinje är en ren kvint för tydlig effekt. Här får också hänsyn tas till vem som skall sjunga och vilket sångregister den personen har. Eftersom det i detta fall var jag själv som skulle sjunga kunde jag inte använda mig av detta lyft till refrängen som jag annars kunde ha haft, på grund av min rösts begränsade register.

5. Analys

5.1 Idéstadie

Nu när jag påbörjar processen av att skapa låtar skriver jag först ned ett fåtal idéer på papper innan jag bestämmer mig för en idé som jag skall köra på. Det är en skillnad från hur jag arbetat tidigare, då jag istället har gått på första idén som jag fått i huvudet och kört igång med text eller musikskapandet direkt. Om jag senare insett att jag hellre vill arbeta med en annan idé, ofta på grund av att att den låt jag arbetat med inte fungerar eller känns rätt, så har jag bara lämnat arbetet där jag är.

Jag har nu en ny metod för att väcka inspiration, vilken är att läsa nyheter i tidningar och associera fritt till artiklars titlar eller innehåll. Man kan skriva ned tankegångarna om man vill. Detta är dock inget jag skulle föredra eller använda mig av, eftersom jag känner att jag blir hindrad om jag måste hinna skriva ned allt. Denna brainstorming väcker ofta slutligen en känsla eller minne hos mig, som jag sedan använder mig av för att beskriva min idé. Tidigare har jag istället skrivit ned känslor och titelidéer endast när jag spontant kommit på dem (ej när jag aktivt jobbat med musik) som skulle passa till någon låt som jag senare arbetat med. Jag hade då alltid en loggbok/texthäfte med mig var jag än var, i vilken jag skrev ned dessa idéer. Jag skriver fortfarande ned idéer på mobiltelefonen så fort jag kommer på något jag vill ha med mig, men jag förlitar mig inte enbart på dessa idéer när jag väl sätter mig och börjar arbeta aktivt med musik. Detta eftersom idéer påkomna i farten inte alltid är satta i ett sammanhang och de kan då ibland leda till en kompromiss mellan vad jag känner för känslor just nu och vilka känslor jag hade när jag skrev ned den spontana idén.

5.2 Planering och bearbetning av idéer

fortgick. I detta läge funderar jag även nu för tiden på vilket tempus och perspektiv texten skall ha, vem berättar, till vem talar berättaren och är det om händelser i nutid, dåtid eller framtid? Detta har jag tidigare inte reflekterat över, utan endast gått på det jag först kommit fram till när jag redan börjat skriva texten.

En stor skillnad mellan hur jag arbetade i detta stadie, nu och då, är vad jag började med att skapa i en låt. Förr skrev jag alltid ackordföljder först och nynnade på intuition fram en sångmelodi. Efter detta använde jag mig av den melodin för att skriva en text till. Nu så definierar jag alltid idén innan jag startar med ackordgångar, melodier och textskrivande. Skillnaden blir att jag vet vad låten har för känslor, vad den har för utveckling över tid, vad refrängerna bör innehålla för syfte. Med denna information väljer jag sedan ackord och melodier för olika delar av låten.

5.3 Arrangering

Både nu och förr arbetar jag främst med inspiration från andra låtar när jag arrangerar mina låtar. Denna process går därför inte att beskriva tydligt. Jag tar idéer som jag får när jag lyssnar på andra låtar och härmar spelsätt och rytmer. Den stora skillnaden i hur jag nu arrangerar jämfört med tidigare är att att jag planerar bättre hur de olika instrumenten ska användas, och framförallt: när de inte skall spela. Jag planerar för att skapa dynamik och variation. Jag byter ibland roll för olika instrument för att variation skall finnas och att instrumenten skall passa bättre till olika låtdelar och ta hänsyn till andra element (vanligen sången). Förr lät jag ofta alla instrument spela med samma karaktär genom hela låtarna, från start till slut.

5.4 Bearbetning - Rewrite

Jag går igenom och kontrollerar då t.ex. den naturliga melodin som finns i talade meningar (det finns alltid en gömd melodi som kan avslöja om ett ord eller en stavelse ska ha högre eller lägre melodi än stavelsen innan. Ex. ordet ”betona” har tre stavelser där den mellersta är den som bör ha högst ton).

Jag kontrollerar alltid nu för tiden om ackordföljden tillsammans med melodin kan ändras för att inte påminna så mycket om referenslåtarna, som jag har lyssnat på när jag skrivit musiken, och även för att hitta alternativa melodier som intuitivt känns mer engagerande än de föregående.

5.5 Resultat

För att jämföra resultatet av hur mina nya låtar är uppbyggda med text, melodi och arrangemang mot mina gamla så har jag valt ut fyra låtar som jag själv och mina närmsta vänner uppfattade som mina bästa låtar, innan jag började på universitetet. Urvalet är därför helt subjektivt från vad jag och mina kompisar tyckte då, samt vad jag idag också uppfattar som mina ”bästa” låtar från den tiden.

Låtarna som jag valt ut från min repertoar av låtar skapade innan min tid på Linnéuniversitetet är:

1. ”2012” (2011-10-02) 2. ”Angel” (2011-10-12)

3. ”We Don’t Have to Die Young” (2012-03-25) 4. ”Ingenting jag ångrar nu” (2012-06-28)

Inom parantes står datumet då låtens inspelning och mixning slutförts. För vissa låtar är dock text och melodi betydligt äldre. Låten ”Angel” är t.ex. skriven under sommaren 2011. Det skall också förtydligas att jag började på musikproduktionsprogrammet i september 2012.

Arrangemang:

-Längre intron i de äldre låtarna (överlag). Detta syns t.ex. i låten ”Ingenting jag ångrar nu” och ”We Don’t Have to Die Young” om man jämför med de nyare. Det skiljer ca 5-10 sekunder, om man bortser från den nya låten ”Se på dig” och den äldre ”2012”) som båda är väldigt långa.

-Instrument har samma karaktär/roll/spelsätt genom hela de gamla låtarna. Exempelvis kan man höra det i låten ”Ingenting jag ångrar nu”, där gitarren i princip spelar på samma sätt genom hela låten. Detta kan jämföras med den nyare ”En trappa upp”, i vilken gitarrens komp utvecklas genom hela låten.

-Inga nya element eller förändringar görs till de äldre låtarnas 2:a verser från deras 1:a verser. Min nya låt ”Starkare nu” visar tydligt hur jag lagt till instrument medvetet i 2:a versen (cello och långa toner på elgitarr) för att ge låten en utveckling över tid.

-Arrangemangen är något mer sparsmakade i de äldre låtarna; de har färre instrument än de nya. Detta syns tydligast om man jämför ”Angel” och ”2012” med ”Se på dig” och ”Starkare nu”, som matchar varandra något i karaktär. Både ”2012” och ”Se på dig” startar och fortgår med pianot som dominerande instrument, men i ”Se på dig” utvecklas arrangemanget med fiol, orgel och kontrabas efter ungefär halva tiden av låten.

Text:

-I de nya låtarna finns en idé som utvecklas och nya perspektiv ges genom hela låtarna. Exempelvis barnet i ”En trappa upp” (ny låt) inkommer i andra versen, och man förstår att personen som berättaren pratar med/till är pappa i slutversen. I de äldre låtarna finns ingen utveckling med nya element, utan endast fortsatta berättelser och känslor som redan presenterats i första versen.

låt) skulle ha som slutfras: du lämnar allt för att ta en trappa upp, likt låten ”Ingenting jag ångrar nu” (äldre låt) där texten går:

det finns ingenting jag ångrar nu, för allt har lett mig hit till dig det sägs att allting har ett slut,

och om det nu är så så vill jag veta att, jag levt fullt ut det finns ingenting jag ångrar nu

I denna refrängtext finns alltså hela syftet med låten: personen ångrar inte det den gjort tidigare. Han/hon är lycklig nu samtidigt som att man inte ska hindra sig från att gå vidare och göra nya saker eftersom livet har ett slut. Detta leder också till nästa punkt. -De äldre låtarna har ofta flera idéer och syften inbakade i samma låt. Låten ”2012” (äldre låt) har många fraser som inte direkt kan kopplas till historien (som handlar om att bli lämnad av någon som måste åka på en resa). Låten ”Angel” (äldre låt) å andra sidan har två idéer, som inte riktigt förklaras helt fullt ut båda två. Den ena idén är tydlig då den återfinns i alla verser. Den handlar om en partner som gör allt för att man ska må bra. Den andra idén stämmer inte överens med resten av texten till fullo, texten i refrängen handlar nämligen om att berättaren har en mörk sida inom sig, full av lögner som han/hon nu vill förklara för sin partner.

-Titelnamn återfinns inte alltid i refrängen i de äldre låtarna.

Melodi:

6. Diskussion

Många av de skillnader som finns beskrivna under analysdelen av rapporten har definitivt påverkat mina låtar i en positiv riktning, med mer genomtänkta idéer som håller ihop låtarna från start till slut. Melodier och text sitter nu bättre ihop med arrangemanget på ett mer logiskt sätt. Om låten skall handla om något dramatiskt och sorgligt skall detta visas och höras på alla fält. Planering är A och O för att uppnå detta har jag märkt. Att innan jag börjat skriva på låtarna faktiskt veta vad de kommer handla om hjälper så otroligt mycket för att få en välformulerad idé, som förhoppningsvis fler lyssnare kan ta till sig. Risken är annars att idén blir för abstrakt och att element krockar med varandra, och då kanske inte grundkänslan kommer fram på alla plan (text, melodi och arrangemang). Jag tror att en lyssnare uppskattar mina nya texter mer än mina gamla. Detta eftersom det är lättare att förstå vad de nya låtarna handlar om, samtidigt som jag inte skriver lyssnaren ”på näsan” vad den ska känna när personen lyssnar på låten. Det skall finnas plats för tolkning och egna minnen från lyssnarens sida för att han/hon helt och fullt skall kunna njuta och påverkas av låtarna.

Jag anser att jag har kommit en lång väg med min musikaliska utveckling under min tid här på Linnéuniversitetet. Tydligare exempel än detta projekt går inte att göra (förutsett att man har lyssnat och analyserat ljudfilerna som är andra halvan av detta examensarbete). Utöver låtskapande - särskilt textförfattande - går självklart andra saker, såsom inspelning, mixning och bearbetning av ljud att se förändring i hos mig, och en ganska markant sådan. När det kommer till min musikaliska utveckling samt min utveckling inom textförfattande är självklart min ålder en bidragande faktor. De äldre låtar jag jämfört mina nya med under analyskapitlet skiljer sig ca 3-4 år från tiderna då de skapats, vilket innebär att jag var ungefär 17-18 år när jag skrev de äldre låtarna. Ordförrådet utökas självklart på så lång tid, samt metoder för att berätta en handling i skriven text.

subjektiv känsla självklart, men troligen kan det återkopplas till att jag förr nynnade fram melodierna i ett väldigt tidigt stadie, innan texten var 100 % utarbetad. Kanske är det så för mig att ju fler former och rytmer jag skall förhålla mig till, desto mindre rörlig blir melodin.

Mina nya låtar skiljer sig främst positivt mot de gamla tack vare att de är så genomtänkta. Låtarna sitter ihop som en helhet med ett syfte, en berättelse och en idé snarare än en kombination av flera. Denna förändring kan enligt mig ha uppstått genom användningen av boxscheman, men även genom användandet av nyckelorden i mina worksheets. Möjligen går det även att spåra denna enhetlighet till användandet av principen ”stable/unstable”.

De nya låtarna har även ett betydligt kortare intro, vilket gör att lyssnaren snabbare kommer in i berättelsen och kan bli intresserad. Mina tidigare intron är enligt min subjektiva uppfattning på tok för långa och det finns en risk att lyssnaren hinner komma på andra tankar och byta låt. Lyssnare, som redan hört låten tidigare, kan fortfarande njuta och lyssna till hela låten. Något som jag dock har förstått som en generell uppfattning i musikbranschen är att förstagångslyssnare ofta påverkas negativt av för långa intron, framförallt när det handlar om låtar som skall spelas i radio.

Även processen för att skriva en låt känns behagligare när jag vet vart jag är på väg, alltså när jag har en utarbetad plan framåt i mitt boxschema. Det är också lättare för mig att starta med en bra idé nu när jag känner till metoder för att få inspiration. Jag har nu också en mer upptränad förmåga att se om en idé är tillräckligt stark och om jag har tillräckligt mycket ”inom mig” för att skriva om ämnet. Detta gör mig mer effektiv i mitt arbete och jag känner att jag snabbare kan börja med en idé som jag tror på. Redigering av texten (rewrite) går också snabbare eftersom jag har mitt ”boxschema” att förhålla mig till och då kan kontrollera att jag håller mig till berättelsens röda tråd.

eller anser att de jag hittills har kommit på kanske inte håller måttet vet jag hur jag kan testa om så är fallet, alternativt kan jag komma på fler idéer.

Andra typer av verktyg hade absolut kunnat användas och jämföras i detta projekt för att se vilka som fungerar bäst för mig och till vad. Anledningen till att fler inte användes var att det är dessa (använda i examensarbetet) som jag föredrar att använda och som tidigare under utbildningen har gett mig mest hjälp.

7. Referenser

Pattinson, Pat. 2009. Writing Better Lyrics. 2:a uppl. Ohio: Writer’s Digest Books

Fonogram

Cash, Johnny. ”Hurt”, The Legend of Johnny Cash. 2005.

Ekdahl, Lisa & Winnerbäck, Lars. ”Dom band som binder mig”, Olyckssyster. 2004. Enya. ”Only Time”, The very best of Enya. 2009.

Horn, Melissa. ”Jag kan inte skilja på”, Säg ingenting till mig. 2009.

Horn, Melissa. ”Jag saknar dig mindre och mindre”, Innan jag kände dig. 2011. Horn, Melissa. ”Lät du henne komma närmre”, Säg ingenting till mig. 2009. Horn, Melissa. ”New York”, Långa nätter. 2008.

Horn, Melissa. ”Som jag hade dig förut”, Långa nätter. 2008. Horn, Melissa. ”Till hiva”, Långa nätter. 2008.

Springsteen, Bruce. ”Nothing man”, The rising. 2002. Sixx:A.M. ”Skin”, This is Gonna Hurt. 2011.

Winnerbäck, Lars. ”Elegi”, Vatten under broarna. 2004. Winnerbäck, Lars. ”En tätort på en slätt”, Daugava. 2007. Winnerbäck, Lars. ”Hosianna”, Hosianna. 2013.

Winnerbäck, Lars. ”Ingen soldat”, Efter nattens bränder. 2006. Winnerbäck, Lars. ”Mareld”, Vatten under broarna. 2004. Winnerbäck, Lars. ”Se dig om”, Vatten under broarna. 2004. Winnerbäck, Lars. ”Timglas”, Söndermarken. 2003.

Winnerbäck, Lars & Horn, Melissa. ”Om du lämnade mig nu”, Daugava. 2007.

Länk till Spotify med låtlistan ovan:

8. Bilagor

Bilaga A: Analys av musikstilen

Låtar från Spotify:

1. En tätort på en slätt - Lars Winnerbäck (Daugava) 2. Hosianna - Lars Winnerbäck (Hosianna)

3. Elegi - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 4. Se dig om - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 5. Timglas - Lars Winnerbäck (Söndermarken)

6. Mareld - Lars Winnerbäck (Vatten under broarna) 7. Ingen soldat - Lars Winnerbäck (Efter nattens bränder)

8. Om du lämnade mig nu - Lars Winnerbäck och Melissa Horn (Daugava) 9. Dom band som binder mig - Lisa Ekdahl och Lars Winnerbäck (Olyckssyster) 10. Som jag hade dig förut - Melissa Horn och Lars Winnerbäck (Långa Nätter) 11. Lät du henne komma närmre - Melissa Horn (Säg ingenting till mig)

12. Till Hiva - Melissa Horn (Långa Nätter) 13. New York - Melissa Horn (Långa Nätter)

14. Jag kan inte skilja på - Melissa Horn (Säg ingenting till mig)

15. Jag saknar dig mindre och mindre - Melissa Horn (Innan jag kände dig) 16. Only Time - Enya (The very best of Enya)

17. Nothing Man - Bruce Springsteen (The Rising) 18. Hurt - Johnny Cash (The Legend of Johnny Cash) 19. Skin - Sixx:A.M. (This Is Gonna Hurt)

Gemensamma drag:

-Tempo: Runt 70 bpm

-Låtlängd:

-Introlängd:

Vanligen ca 20 sek eller strax under.

-Text/Lyrik

8/19 om relation mellan två personer, lika många lyckliga som sorgsna.

5/19 kommentarer om livsöden och resor i livet, oftast negativt betonade, livet är tufft/ sorg.

3/19 om personliga erfarenheter, negativa.

1/19 om att en person inte är nöjd med sig själv, men berättaren försöker uppmuntra (”Skin”).

1/19 om mystiken kring kärlek (”Only Time”).

1/19 om att berättaren går sin egen väg, individualism (”Ingen soldat”).

-Titelplacering

12/19 Ofta i refrängen, slutet eller upprepande från start. 5/19 i vers, ofta upprepande i flera verser.

2/19 som ej finns med alls, ”Till Hiva” och ”New York”.

-Låtdelar

Vers, refräng och något form av stick är vanligt. Sticket behöver inte vara så skiljt från versen, men har ibland en arrangering som ser annorlunda ut. Innehåller ofta fler låtdelar än de vanliga två verserna, två refrängerna utan kan ha fler av verser eller . Men om det finns ett stick så kommer det alltid inför sista refrängen. Måste inte alltid innehålla en brygga inför refrängerna. Om det är en brygga är den ibland så kort som två fraser medan verserna ofta är ”dubbel-verser”, alltså med 8 fraser.

Ofta är tredje versen helt nedskalad till minimum, med kanske enbart en gitarr. Sedan återkommer instrumenten allteftersom, ibland efter en halv vers.

-Instrumentering

Piano och gitarr vanliga inslag. Plock på gitarr vanligt som komp från start av låtarna. Mjuka trummor om några alls, ”country kit”.

Ibland solostråkinstrument, som cello eller fiol.

Elgitarrer: cleana med stora reverb och avsaknad av presence, ofta med slide.

Bilaga B: Låttexter

Du som har problem V:

Gåtfull och mystisk en blick fylld av oro Men ett ljus i det mörka, du räds ingenting på en soffa i läder, en flaska med rom Finns en flicka långt ifrån dansen, som har problem

V:

Söker lugn genom strid, ett lyckat koncept fängslad igår, men ville inte va kvar

Ingen fånge med bojor, nu är du frisläppt Finns inga ärr, bara vingar

Som säger:

C:

Flyg i väg, skaffa ett liv

En pojkvän ett jobb och ett nytt tidsfördriv Du har ett problem, du har ingenting Det är du som har problem

V:

Finns ingen plats för nån svaghet, när kroppen har täckts Om ingen lyssnar, vem gråter du för

Nej, du hittar din trygghet, när lamporna släcks Sminket får rinna, utmed kinden

Det är inget problem

V:

Tror de på det, att du med gråten i halsen Faller handlöst från klippan, öde och bruten

Har de frågat nångång, har de ens snuddat tanken Att du gör som du vill, det är ditt liv

C:

Ge dig av, skaffa ett liv

En pojkvän ett jobb och ett nytt tidsfördriv Du har ett problem, det kan alla se

Men det är inte du som har problem

——————————————————————————————————

En trappa upp

V:

Minns du nu, varför du inte vände om Var det ett lockrop, en viskande orm Fanns där tankar om ett lyckligare slut En gyllne röst som ropa ”kom”

Eller rädslan av ett spjut

Ge dig av, finns det någonstans att gå Någonstans du aldrig kunnat nå

Finns en väg, finns ett mål, finns en bit En bit kvar, en bit att gå

Om du hittar vägen dit

C:

Finns alltid flera steg att ta, en trappa upp, sen blir allt bra Det finns en väg kvar att gå En väg kvar att gå

En trappa upp

V:

Tårade ögon, hos de du lämnat hän Hjärtat bulta, i din falska famn

Hennes närhet, i din väg Du börja frysa när det brann

Mörkret nalkas, någon kikar fram

Hennes ögon lyser, och fyller dig med skam Leende läppar, en själ till synes fri Ett ensamt litet barn

Och du skyndar fort förbi

--“”Chorus””-- V:

Hör du nu, röster i ditt hem De som vet, de du lämnat i kläm Ett barn därute växer upp utan sin far Ska ut på egna vägar sen

Har du valt vem du vill vara

——————————————————————————————————

Se på dig

V:

Ett hinder, det är allt som står i din väg Finns inget du behöver förstå

Att blunda gör det svårt att se Allting finns kvar ändå

V:

Men när tiden sen för dig hemåt Ja, då krymper all distans

V2:

Om det är mörkret som skrämmer, så låt mig då brinna klart

Ge mig en chans, för det är du som bestämmer Om min låga får värma

V:

En stjärna på ditt himlavalv en lykta lyser upp ditt mål Ljus syns bättre i mörker Du kan söka fastän det svårt

Mellanspel (halva tiden mot andra mellanspelet nedan)

V:

Älskling, öppna upp dina ögon Ge mig en chans att förstå Låt mig se in i dina ögon Låt mig ge vad du vill få

V2:

Det finns styrka att hämta i allt Vår kärlek genom varmt och kallt

Det finns någon som vill att du delar på allt Jag ber dig låt mig se på dig

Mellanspel

V: (nedskalad och lugn)

Du kan följa rälsen tillbaka Om du inte ser svaren där

V2:

Eller så stannar du kvar hos mig Vi kan finna vägen hem

Vi kan värma den låga som brinner i mig Jag ska lysa vägen hem

Jag ska lysa vägen hem

Outro

—————————————————————————————————— Starkare Nu

A:

Det snöar genom dörrn som du lämnat

Kylan biter sig kvar, på min kind som du kysst Jag stod avklädd i hallen, trodde du skämtat Det finns ingen barriär som kan skydda inifrån

A:

Det fanns inget mer att säga, än det som sagts

Din väska full med kläder, redan packad, redan stängd Två gråtsprängda ögon, på golvet tårar som lagts För mig att följa efter, om jag hittar vägen dit om jag vill följa med

B:

A:

Jag tror du har det bättre där du är

Att ändra sin tapet gör att tavlan får mer färg Om du inte hittar hem, så snurra, se din värld

Är du nöjd med det du ser, eller börja bygga på nått nytt

A:

Om du nån gång tappar hoppet, vänd dig om

Det har gått ett litet tag, men jag minns allt som igår Ingen oro att vänta, jag har målat om

Man ser bättre hela bilden, när man tagit allt isär och har tittat bit för bit

B:

För jag är starkare nu Är du starkare nu?

A (halv):

Jag har ändrat min tapet, om du vågar

Se på dig - Boxschema

Starkare nu - Boxschema