Geoteknik, Vägteknik, Miljöteknik & Avvattning
VÄGPLAN, SAMRÅDSHANDLING
Projektnummer: 158023 Datum: 2018-03-16
Objektdata
Vägnummer Väg 133
Projektnamn Väg 133 Gränna-Tranås, GC- väg i Gripenberg
Projektnummer 158023
Ärendenummer
TRV 2017/82953Kommun Tranås kommun
Län Jönköpings län
Dokumentdata
Titel Projekterings PM/ Geoteknik, Vägteknik, Miljöteknik & Avvattning
Dokumentslag Rapport Dokument Nr 1G14PM01 Utgivningsdatum 2018-03-16 Utgivare Trafikverket
Kontaktperson Magnus Karlsson, Trafikverket
Skapat av: Per Klasson, Hanna Lindvall, Josipa Kuzele, Tyréns AB
Kvalitetsansvarig Shahab Nassiri, Tyréns AB
Granskad av Johan Striberger, Anneli Palm, Sofie
Björnberg, Tyréns AB
Innehållsförteckning
1 Allmänt ... 5
1.1 Uppdrag och objektbeskrivning ... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Bakgrund ... 6
1.3.1 Åtgärdsvalstudie ... 7
1.3.2 Beskrivning av befintlig väganläggning ... 7
2 Styrande dokument och underlagsmaterial ... 9
3 Geoteknik och Hydrogeologi ... 10
3.1 Geotekniska förhållanden ... 10
3.1.1 Översikt och GC-vägförslag ... 10
3.1.2 Utförda geotekniska undersökningar ... 12
3.1.3 Topografi ... 12
3.1.4 Jordlager ... 12
3.1.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden ... 13
3.1.6 Geotekniska rekommendationer, åtgärder och kontrollprogram ... 13
3.1.7 Beräkningsförutsättningar ... 14
3.1.8 Geotekniska parametrar ... 14
3.2 Hydrogeologiska förhållanden ... 15
4 Vägteknik ... 16
4.1 Metod ... 16
4.1.1 Provtagning ... 16
4.1.2 Historisk vägytedata ... 16
4.1.3 Åtgärdsförslag ... 16
4.2 Beskrivning av befintlig väg och förutsättningar ... 16
4.2.1 Provtagning ... 16
4.2.2 Historisk vägytedata ... 17
4.2.3 Konstruktionsförslag ... 18
5 Miljöteknik ... 20
5.1 Undersökning ... 20
5.2 Bedömningsgrunder för jord ... 20
5.2.1 Generella riktvärden ... 20
5.2.2 Haltnivåer för mindre än ringa risk ... 20
5.3 Val av riktvärden ... 21
5.4 Bedömningsgrunder för asfalt ... 21
5.5 Resultat ... 21
5.6 Miljöteknisk bedömning och rekommendation ... 22
6 Avvattning ... 23
6.1 Nuläge ... 23
6.1.1 Avrinningsområden och vattendrag ... 23
6.1.2 Dikningsföretag ... 23
6.1.3 Befintliga VA-ledningar ... 23
6.1.4 Befintlig avvattning ... 24
6.1.5 Dräneringsförhållanden ... 25
6.1.6 Övriga skyddsobjekt ... 25
6.1.7 Enskilda brunnar ... 25
6.2 Beräkningsförutsättningar avvattning ... 25
6.2.1 Vägdagvatten ... 25
6.2.2 Ansvarsfördelning avvattning ... 26
6.2.3 Intressenter och ansvarsgränser VA ... 26
6.2.4 Principutformning ... 26
6.2.5 Delområden och föreslagen principutformning ... 27
6.3 Behov av rening och vattenskydd i driftskedet ... 28
6.3.1 Risker ... 28
7 Ritningsförteckning ... 29
8 Bilagor ... 29
1 Allmänt
1.1 Uppdrag och objektbeskrivning
Tyréns AB har på uppdrag av Trafikverket utfört en geoteknisk, vägteknisk, miljöteknisk och hydrogeologisk utredning för rubricerat projekt samt upprättat Projekterings PM Geoteknik, Vägteknik, Miljöteknik och Avvattning inom vägbyggnad för vägplan.
Utförda undersökningar behandlar nybyggnad av GC-väg utmed väg 133 (Jönköpingsvägen) och väg 1007 (Månstorpsvägen) i Gripenberg, Tranås kommun. Se översiktsbild över utredningsområde i Figur 1 nedan.
Figur 1: Kartbild över tätorten Gripenberg och befintliga väganläggningar. Källa:
Lantmäteriets karttjänst.
Blivande anläggning består av ny GC-väg enligt Figur 2 nedan samt tillhörande 3 passager (2 nya och 1 befintlig), 1 ny busshållplats och ny belysning utmed planerad GC-väg.
Väg 1007
Väg 133
Vägport
Plankorsning
Figur 2 Översiktsbild för planerad sträckning av ny GC-väg (i rött) och framtida planerade kommunala GC-vägar (i blått).
1.2 Syfte
Projektet syftar till att förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 133 (Jönköpingsvägen) och väg 1007 (Månstorpsvägen) genom tätorten Gripenberg.
Följande mål har formulerats för projektet:
• Skapa en trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter i Gripenbergs tätort.
• Genomföra entreprenaden på ett trafik- och arbetsmiljömässigt säkert sätt.
• Genomföra samråd och kommunikation med berörda och övriga så att bästa möjliga förståelse för projektet uppnås.
1.3 Bakgrund
Det saknas bra förbindelser för oskyddade trafikanter längs de statliga vägarna som går igenom tätorten Gripenberg, Jönköpingsvägen (väg 133) och
Månstorpsvägen (väg 1007). Även plankorsningen mellan Månstorpsvägen och
järnvägen upplevs som otrygg. Med anledning av detta vill Trafikverket förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs dessa två vägar genom tätorten Gripenberg. Trafikverket har påbörjat en vägplaneprocess för att uppnå dessa mål.
1.3.1 Åtgärdsvalstudie
En åtgärdsvalsstudie gjordes 2015 för den sträcka som projektet omfattar, Åtgärdsvalsstudie Gripenberg (TRV 2013/92 707). I denna jämfördes 3 olika åtgärdspaket: litet, mellan och stort. I studien rekommenderades att i ett första skede genomföra åtgärdspaket mellan, för att snabbt åstadkomma en trafikmiljö som medger säker förflyttning för barn och ungdomar i samhället. De mer
omfattande åtgärderna i åtgärdspaket stort föreslås att genomföras på lite längre sikt och förutsätter sannolikt omfördelning av medel i den regionala
infrastrukturplanen.
1.3.2 Beskrivning av befintlig väganläggning
Genom tätorten Gripenberg löper idag två statliga vägar, väg 133
(Jönköpingsvägen) och väg 1007 (Stationsvägen/Månstorpsvägen), samt Södra stambanan, se Figur 1. Passage av Södra stambanan sker på två platser. I den södra delen av orten finns en vägport för väg 133 och väg 1007 passerar
stambanan via en plankorsning i den norra delen av samhället. Då vägporten har begränsad höjd nyttjar merparten av den tunga trafiken plankorsningen.
Längs västra delen av Stationsvägen och längs Månstorpsvägen väster om plankorsningen finns idag en smal trottoar, se Figur 3. Båda har beläggning av låg standard. Månstorpsvägen öster om plankorsningen har en separerad gång- och cykelväg på en kort sträcka och Jönköpingsvägen har en kort sträcka med trottoar. I övrigt är gående och cyklister hänvisade till blandtrafik på
Jönköpingsvägen och på östra Månstorpsvägen.
Figur 3. Befintligt gång- och cykelnät i Gripenberg. Befintliga busshållplatser markerat med ”H”. Källa: PM Trafikprognos, Tyréns 2017.
Längs Stationsvägen är bebyggelsen lokaliserad längst vägens västra sida, där trottoaren finns, se Figur 4. Längs Jönköpingsvägen finns bebyggelse på båda sidor om vägen varför det finns behov av att kunna röra sig längs vägens båda sidor, se Figur 4.
Figur 4. T.v. Väg 133/Jönköpingsvägen söderut om korsningen med Väg
1007/Månstorpsvägen. T.h. Smal trottoar längs väg 1007/Stationsvägen söderut. Foton:
Tyréns.
Vid korsningen Månstorpsvägen-Jönköpingsvägen finns en passage över Jönköpingsvägen i form av ett övergångsställe, utformat med annan beläggning och med avsmalning av körbanan till ett körfält, se Figur 5. I anslutning till passagen finns det på en kortare sträcka en separerad gång- och
cykelbana/trottoar som i stort sett sammanbinder de två busshållplatserna på Månstorpsvägen respektive Jönköpingsvägen, se Figur 5.
Storleksordningen på gång- och cykeltrafiken utmed de aktuella vägarna är okänd.
Väganläggningen ingår inte i TEN-vägnätet.
Figur 5. Upphöjd passage och övergångställe på väg 133/Jönköpingsvägen. I bakgrunden syns plankorsningen med järnvägen. T.h. Busshållplats längs väg 1007/Månstorpsvägen, gång- och cykelvägen leder österut mot övergångstället. Foto:
Tyréns.
2 Styrande dokument och underlagsmaterial
Styrande dokument för detta projekt har utgjorts av:
• SS-EN 1997-1 med nationella bilagor
• TK Geo 13
• TRVK Bro 11
• TRVK Väg
• AMA Anläggning 17
• Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Naturvårdsverket rapport 5976, 2009, rev 2016.
• Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045
• Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310. TDOK 2015:0051
• Trafikverkets tekniska råd för avvattning – TR Avvattning TDOK 2014:0046
Styrande dokument för framtagande av denna rapport är:
• Komplementbilaga E3.03 Avvattning version 10.0.
• Komplementbilaga E3.09 Geoteknik version 10.0
• Komplementbilaga E3.10 Miljö version 10.0
• Komplementbilaga E3.14 Vägteknik version 10.0
Följande underlagsmaterial har använts:
• Fastställd status, miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för
vattenförekomster inom Vattenförvaltningen (Vatteninformations System Sverige, VISS)
• Svenskt vattens publikationer VAV P90 och VAV P104
• Höjddata
• Grundkarta
• Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/ Geoteknik, Vägteknik och
Miljöteknik tillhörande rubricerat projekt. Ritningar tillhörande MUR
bifogas detta PM.
3 Geoteknik och Hydrogeologi 3.1 Geotekniska förhållanden
3.1.1 Översikt och GC-vägförslag
De geotekniska förhållandena varierar något längs med sträckning för ny GC- väg. Ur geoteknisk synvinkel är områden där jorden har en låg lagringstäthet eller där organiskt innehåll återfinns av störst intresse. Här erfordras generellt
förstärkningsåtgärder.
Utförda undersökningar har klargjort att det inom vissa partier längs med sträckan återfinns naturligt lagrad jord och fyllning med organiskt innehåll samt även jord med låg lagringstäthet.
Planerad ny GC-väg ska ligga i nivå med befintlig markyta och terrassyta är belägen huvudsakligen ca 0,5 m under befintlig markyta, vilket bedöms motsvara planerad ny överbyggnad. På vissa partier kommer dock djupare schakter utföras där nya diken i bakkant GC-väg ska utformas samt där vissa lokala förhöjningar i markytan återfinns. Befintliga dikens släntlutningar upp mot ny GC-väg behålls, ca 1:3, se Figur 7.
Ny GC-väg ligger huvudsakligen på samma marknivå och i anslutning till befintlig väg se typsektion i Figur 7 nedan. Öster om väg 133 i söder ligger ny GC-väg på omkringliggande något högre belägen mark med dike mellan GC-väg och
befintlig väg, se typsektion i Figur 6 nedan. Väster om befintlig järnväg längs Månstorpsvägen förekommer viss bankfyllnad för GC-väg i anslutning till befintlig väg, se Figur 8. Vid korsningen med Månstorpsvägen där GC-väg anläggs på västra sidan om Jönköpingsvägen kommer en stödmur anläggas i angränsning till en befintlig vändplats, se Figur 9.
Se även bifogade ritningar avseende sträckning för ny GC-väg.
Figur 6. Typsektion separerad GC-väg där befintligt dike återfinns mellan befintlig väg och ny GC-väg på östra sidan om Jönköpingsvägen på befintlig åkermark.
Figur 7. Typsektion GC-väg med kantsten på östra och västra sidan utmed Jönköpingsvägen.
Figur 8. Typsektion GC-väg med kantsten och stödmur väster om Jönköpingsvägen vid korsning med Månstorpsvägen.
Figur 9. Typsektion GC-väg med kantsten och bankfyllnad väster om befintlig järnväg längs Månstorpsvägen.
3.1.2 Utförda geotekniska undersökningar
Utförda undersökningar består av trycksonderingar, skruvprovtagningar och tillhörande laboratorieanalyser samt installation av grundvattenrör och avläsning av dessa, se Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/Geoteknik, Vägteknik och Miljöteknik tillhörande rubricerat projekt.
3.1.3 Topografi
Aktuellt utredningsområde utmärks av befintligt vägsystem, Södra stambanan med tillhörande plankorsning i norr och vägport i söder samt omkringliggande bostäder längs med väg 133, se Figur 1.
I början av södra utredningsområdet längs med väg 133 återfinns åkermark väster och öster om befintlig väg. Mellan väg och åkermark på östra sidan längs Jönköpingsvägen återfinns ett dike och åkermarken ligger på en högre marknivå än vägen. För resterande del av väg 133 norrut återfinns utmed sträckan
huvudsakligen omkringliggande bostäder och hårdgjorda ytor, mellan väg och fastigheter på östra sidan återfinns även här ett dike för stor del av sträckan. Norr om Månstorpsvägen består marken huvudsakligen av en gräsbeklädd yta på en högre marknivå än vägen och väster om järnvägen norr om Månstorpsvägen återfinns en del träd och buskage.
Marknivåer inom utredningsområdet varierar utifrån inmätta
undersökningspunkter mellan nivå +171,5 och +176,3 där de högsta uppmätta nivåerna ligger mitt på sträckan utmed väg 133 och de lägre nivåerna återfinns i nordvästra och södra delen av utredningsområdet.
Topografin för området framgår av ritningar samt av markmodell tillhörande rubricerat projekt.
3.1.4 Jordlager
Enligt utförda undersökningar består marken huvudsakligen av fyllning eller mulljord på naturligt lagrad friktionsjord ovan morän.
Fyllningen med 0-2,2 m mäktighet består av varierat innehåll av sand, grus, silt och i några fall med inslag av mulljord, lera, asfaltsrester och tegelrester.
Lagringstätheten för fyllningen bedöms utifrån utförda trycksonderingar variera mellan att vara mycket lös till fast. Fyllningen är enligt utförda laboratorieanalyser klassad som materialtyp 2-6A och tjälfarlighetsklass 1-4. Utförda
laboratorieundersökningar påvisar att fyllningen i flertalet
undersökningspunkter(T01-T04) har en organisk halt på 1,3-4,5% 0-1 m under markytan.
Den naturligt lagrade friktionsjorden är sammansatt främst av silt och finsand. I någon enstaka punkt förekommer även innehåll av mull i de ytliga jordlagren.
Lagringstätheten varierar mellan att vara mycket lös till fast. Enligt utförda
laboratorieanalyser klassas jorden som materialtyp 2-5B och tjälfarlighetsklass 1- 4. Utförda laboratorieundersökningar påvisar att den naturligt lagrade
friktionsjorden i en punkt (T08) har en organisk halt på 2,7% 0-0,5 m under
markytan.
Moränen är huvudsakligen en sandig siltmorän eller siltig och grusig sandmorän och lagringstätheten varierar mellan att vara medelfast till fast. Moränen är klassad som materialtyp 2-5A och tjälfarlighetsklass 1-4.
Djup till berg har ej kontrollerats men utförda sonderingar och installerade grundvattenrör har utförts 2–4 m under markytan vilket indikerar minsta bergfritt djup. Sonderingar har avslutats utan att stopp erhållits, avslutats mot block eller berg eller för att sonden ej kunnat neddrivas enligt för trycksonderingen normalt förfarande.
3.1.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden
Inga stabilitetsproblem bedöms föreligga utmed planerad sträcka för ny GC-väg.
Ur sättningssynpunkt bedöms att geotekniska åtgärder och kontroller krävs.
Detta eftersom det i fyllning och naturligt lagrad friktionsjord bitvis förekommer organiskt innehåll samt att lagringstätheten på några platser är mycket lös.
3.1.6 Geotekniska rekommendationer, åtgärder och kontrollprogram Schaktarbeten sker ned till terrassnivå, huvudsakligen ca 0,5 m under markytan men på vissa partier djupare, och utförs enligt AMA Anläggning 17. Därav bedöms att stora delar av befintlig okontrollerad fyllning och naturligt lagrad friktionsjord med organiskt innehåll schaktas bort. Dock har organiskt innehåll påträffats ned till som mest ca 1 m under markytan samtidigt som
lagringstätheten i jordarna varit mycket lös ned till som mest ca 2 m.
Bortschaktade massor bedöms kunna användas till vägändamål inom den blivande entreprenaden, se även Kapitel 5 Miljöteknik och Avsnitt 5.6.
Utifrån utförda laboratorieanalyser är organisk halt som mest 4,5% i de prover som analyserats. Detta innehåll av organiskt material bedöms ej bidra till att nämnvärda sättningar sker, även om jord med viss del organiskt innehåll kvarlämnas under terrassnivå.
Då lagringstätheten bitvis är mycket låg, ned till som mest ca 2 m djup, skall slutlig schaktbotten packas enligt AMA Anläggning 17 kapitel CEB.112.
Schaktarbeten utförs med släntlutning 1:2. Vid schaktarbeten skall föreskrifter och rekommendationer i ”Schakta säkert-en handbok om säkerhet vid
schaktning” utgiven av Svensk Byggtjänst AB beaktas.
Eventuell fyllning för grundläggning av GC-väg utförs enligt AMA Anläggning 17 kapitel CEB.112 samt överordnade avsnitt.
Vidare skall kontrollprogram enligt nedan utföras där främst lagringstäthet och organiskt innehåll på terrassnivå skall kontrolleras.
3.1.6.1 Kontrollprogram
Kontroll ska utföras så att de verkliga förhållandena överensstämmer med de
förutsättningar projektering och dimensionering baserats på, i detta fall främst
med avseende på organisk halt på terrassnivå. Erforderliga åtgärder med anledning av konstaterade avvikelser ska fastställas.
Schaktbottenkontroll ska utföras av geotekniker och resultatet ska dokumenteras.
Om bedömt behov finns efter utförd schaktbottenkontroll skall packningskontroll utföras.
3.1.7 Beräkningsförutsättningar
Erforderliga sättnings- och stabilitetskrav samt beräkningsanvisningar utförs enligt TK Geo 13.Trafiklast på GC-väg enligt TK Geo 13 är 5 kPa på hela bredden med oändlig utbredning i längdled, trafiklast beaktas inte vid sättningsberäkningar.
Inga beräkningar har utförts i detta skede då inga stabilitets- eller
sättningsproblem bedöms uppstå för planerad GC-väg om geotekniska åtgärder och kontroller enligt ovan utförs.
3.1.7.1 Val av geoteknisk kategori
Ny GC-väg kommer byggas med konventionella metoder som utförs med försumbar risk och med kända grundförhållanden och utan påtaglig risk för omgivningspåverkan. Projektering och arbetsutförande för planerad GC-väg kan därför, enligt TK-Geo:s riktlinjer, bedömas att tillhöra Geoteknisk kategori 1 (GK1).
3.1.7.2 Val av säkerhetsklass
Trafikverket arbetar med tre säkerhetsklasser avseende risk för personskada med olika krav avseende erforderliga säkerhetsfaktorer i bedömning av tillfredställande säkerhet i brottgräns.
• Säkerhetsklass 2 (SK 2) tillämpas som standard i dimensionering av geokonstruktioner och kontroll av stabilitet.
• Säkerhetsklass 3 (SK 3) skall dock tillämpas om undergrunden utgörs av kvicklera.
• Säkerhetsklass 1 (SK 1) får tillämpas i dimensionering av
geokonstruktioner om vägbanan inte berörs av ett stabilitetsbrott.
Exempel på det kan vara deponi, bullerskyddsvall och lastupplag utanför vägområdet.
I byggskedet ska val av säkerhetsklass ske på basis av rådande förhållanden i samråd med beställaren.
3.1.8 Geotekniska parametrar
Jordens egenskaper kan bestämmas utifrån tabellerade värden ur TK Geo 13
efter avstämning mot utförda sonderingar. Dessa antas då utgöra karakteristiskt
värde.
Inga jordparametrar har bedömts i detta skede då GC-väg tillförs GK1 och dimensionering baseras då i huvudsak på hävdvunna metoder, metoder som ger betryggande säkerhet mot brott som baseras på dokumenterad erfarenhet.
3.2 Hydrogeologiska förhållanden
Enligt utförda grundvattenobservationer var det torrt i installerade grundvattenrör ned till 3,7m och 4m under markytan vid två mättillfällen, motsvarande nivå +171,5 och +172,1. Inga fria vattennivåer observerades i öppna skruvborrhål.
Grundvattennivån bedöms därav ligga under installerade djup för GV-rör men kan periodvis vara belägen på högre nivå än vad som nu är uppmätt, exempelvis vid kraftig nederbörd eller snösmältning.
Dimensionerande grundvattennivå kan ansättas till 3 m under markytan.
4 Vägteknik 4.1 Metod
4.1.1 Provtagning
Provtagning har utförts i 4 punkter inom projektet, 3 st vid väg 133 och 1 vid väg 1007. Provtagningen utförs i syfte att ge översiktlig information om materialen vägarna är uppbyggda av. För samtliga lager har lagertjocklekar registrerats.
Bundna lager har analyserats på labb för kartläggning av PAH-förekomst och de obundna lagren har analyserats genom siktning. Samtlig provtagning har utförts med Ramböll RST Provtagare enligt Trafikverkets metodbeskrivning
TDOK2014:0151.
4.1.2 Historisk vägytedata
Resultat från spår- och jämnhetsmätning med laser är hämtat från Trafikverkets databas PMSV3 över mätta och beräknade tillstånd på belagda statliga vägar.
Mätdata som använts i denna rapport härstammar från mätningar utförda 2008- 2017.
4.1.3 Åtgärdsförslag
Ett konstruktionsförslag för cykelvägen har tagits fram baserat på givna förutsättningar och beräkning i PMS-Objekt.
4.2 Beskrivning av befintlig väg och förutsättningar
4.2.1 Provtagning
Provtagningspunkterna TU1 – TU4 är fördelade över området enligt Figur 10
nedan.
Figur 10. Översiktskarta vägteknisk provtagning.
Beläggningstjockleken i provtagningspunkterna har varierat mellan 5 och 14 cm.
Obundet material i vägkonstruktionen har i provtagningspunkterna fältbedömts som olika fraktioner av sandigt grus, med fraktioner nedåt 0 – 16 mm överst och uppåt 0 – 63 mm närmare terrassnivån. Terrassnivån har legat mellan på 33 och 67 cm djup. I 3 av de 4 punkterna nåddes terrassmaterialet som i fält
klassificerats som grusig sand.
4.2.2 Historisk vägytedata
Vid utvärderingen av historisk vägytedata har både väg 133 och 1007 analyserats över aktuellt avsnitt. Avseende åtgärdshistorik var den senaste åtgärden på väg 133 en ABT (Asfaltsbetong tät). Dessförinnan utfördes en heltäckande beläggningsåtgärd år 1988 av typen MABT (mjukgjord asfaltsbetong tät).
Aktuellt spårdjup på väg 133 ligger mellan 10 och 18 mm, se diagram i Figur 11, vilket tyder på att vägsträckan inom relativt snar framtid bör åtgärdas, då 17 mm spårdjup kan ses som en generell gräns för vad spårdjup bör. Den årliga
utvecklingen av spårdjup ligger under 1 mm per år vilket tyder på att vägsträckan
inte lider av bärighetsbrist och bör åtgärdas genom en enkel fräsning och ny
toppbeläggning.
Figur 11. Diagram avseende spårdjup väg 133.
På väg 1007 utfördes den senaste heltäckande beläggningsåtgärden år 2006.
Det var precis som på väg 133 en ABT. Dessförinnan utfördes en MABT år 1988 på vägsträckan.
Det relativt korta avsnittet av väg 1007 som ingår i projektet tyder inte på att någon åtgärd krävs enligt vägytedata.
4.2.3 Konstruktionsförslag
Vid dimensioneringen har materialtyp 5 silt använts som undergrundsmaterial vid beräkningar.
Enligt TRVK skall GC-vägar dimensioneras för en trafikbelastning om 150 000 standardaxlar samt att sammanlagd tjocklek av, vid nybyggnad, obundna lager för GC-vägar ska vara minst 250 mm.
Cykelvägen dimensioneras för att endast trafikeras med fordon med en axellast på max 8 ton.
Väderstation Tranås (649) användes vid beräkningarna av tjällyft.
Resultat från beräkning av en optimerad överbyggnadskonstruktion redovisas i
Figur 12 nedan.
Figur 12. Skärmklipp från PMS-Objekt.
GC-vägens asfaltsbeläggning kan utföras som en tvålagerbeläggning för att skapa en jämnare yta med finare textur genom att först lägga ett lager asfalt med grövre stenmaterial i botten och finare stenmaterial i toppen, exempelvis AG16 följt av ABT8. Detta gör dock att asfaltslagret behöver göras något tjockare.
Konstruktionsförslag redovisas i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Konstruktionsförslag.
Material Tjocklek (mm)
Slitlager – ABT 8 – 160/220 25
Bundet bärlager – AG16 – 160/220 35
Obundet bärlager 80
Förstärkningslager 350
Total överbyggnadstjocklek 490
5 Miljöteknik 5.1 Undersökning
Miljötekniska markundersökningar har utförts i samband med geotekniska undersökningar under oktober 2017. Provtagning av jord har utförts i 9 st provpunkter, T01-T09. Provtagning av asfalt har utförts i 4 st provpunkter, TU1- TU4.
Utförda provpunkter redovisas i plan på ritning 100G1101. För övriga detaljer kring den miljötekniska markundersökningen samt laboratorieanalysrapporter hänvisas till tillhörande Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/ Geoteknik, vägteknik och miljöteknik.
5.2 Bedömningsgrunder för jord
5.2.1 Generella riktvärden
Riktvärden är ett hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö.
För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009, rev. 2016). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se Tabell 2.
Tabell 2. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket, 2009, rev.
2016).
Skyddsobjekt KM MKM
Människor som vistas på området
Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens
ekologiska funktion
Begränsat skydd av
markens ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten inom och intill
området skyddas
Grundvatten 200 m
nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av
vattenlevande, organismer
Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer
5.2.2
Haltnivåer för mindre än ringa risk
Schaktmassor som uppstår som ett överskott och inte kan användas inom arbetsområdet är en form av avfall som ofta återanvänds och återvinns.
Verksamhetsutövaren har ansvar för att användning av avfall inte skadar människor och miljö.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för att underlätta återvinning av
avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). I vägledningen anges
nivåer för mindre än ringa risk, (MRR) det vill säga halter av förorenade ämnen
som bedöms medföra att risken är mindre än ringa vid återvinning av avfallet.
MRR anger en nivå under vilken jordmassor kan användas fritt (d.v.s. utan anmälan till tillsynsmyndighet) inom andra områden, t.ex. om de uppstår som överskott i samband med schaktarbeten. För detta krävs att haltnivåerna inte överskrids, att det inte förekommer andra föroreningar som kan påverka risken än de ämnen som det finns angivna haltnivåer för samt att användningen inte sker i ett område där särskild hänsyn krävs, t.ex. vattenskyddsområden. Även om haltnivåerna underskrids, måste massorna även kontrolleras med avseende på lakning i enlighet med Naturvårdsverket (2010) innan fri återvinning kan
bedömas. För att göra en bedömning av massorna i enlighet med MRR ska analyser göras med kungsvatten.
Användning av avfall i anläggningsändamål som medför en föroreningsrisk som är mindre än ringa kan ske utan anmälan till den kommunala
tillsynsmyndigheten. Om risken bedöms som ringa krävs en anmälan om återanvändning av avfall i anläggningsändamål till den kommunala tillsyns- myndigheten och om risken är mer än ringa krävs tillstånd från Länsstyrelsen.
MRR ska t.ex. beaktas om man avser återanvända uppkomna överskottsmassor på en annan plats än där de uppkommit.
5.3 Val av riktvärden
Markanvändning som vägområde är närmast att betrakta som motsvarande riktvärdena för MKM. För återanvändning av massor för anläggningsändamål på annan plats kan MRR generellt tillämpas. Då analysmetoderna skiljer sig åt kan utförda analyser inte direkt klassas mot MRR, men jämförs ändå mot MRR som referens i föreliggande rapport.
5.4 Bedömningsgrunder för asfalt
För asfalt tillämpas generellt följande bedömningsgrunder:
• < 70 ppm 16-PAH - fri återanvändning i vägbana/parkeringsyta
• 70-300 ppm 16-PAH - återanvändning med restriktioner
• >300 ppm klassas som farligt avfall
5.5 Resultat
I Bilaga 1 har resultaten av utförda laboratorieanalyser på jord sammanställts och jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket rapport 5976, rev. 2016). Vidare har resultaten jämförts mot riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Följande kan utläsas:
• I Provpunkt T01 förekommer PAH H, bly och zink i nivåer mellan riktvärdena för KM och MKM i fyllnadsmassorna.
• I provpunkt T02 tangerar halten av arsenik riktvärdet för MKM.
• I övrigt är samtliga analyserade ämnen och halter i nivåer under riktvärdena för KM och MKM.
För asfalt var halterna låga. Halten PAH-16 är i provpunkt VU1 var 2,4 mg/kg TS,
i VU2 3,0 mg/kg TS, i VU3 2,0 mg/kg TS och i VU4 1,5 mg/kg TS.
5.6 Miljöteknisk bedömning och rekommendation
Utifrån påvisade föroreningsnivåer av metaller och PAH i jord bedöms jorden inom undersökningsområdet ur miljöteknisk synpunkt vara lämplig att använda för vägändamål inom den blivande entreprenaden. Samtliga analyserade prover underskrider eller som mest tangerar riktvärdet för MKM.
Om överskottsmassor uppstår eller om massorna av tekniska skäl inte kan användas i entreprenaden föreslås att fyllnadsmassor från området väster om järnvägen (motsvarande provpunkt T01 och T02) klassas som s.k. ”MKM-
massor” (föroreningsnivå KM-MKM). Fyllnadsmassor från området kring T04 kan betraktas som s.k. ”KM-massor” (föroreningsnivå <KM). Övriga jordmassor kan klassas som KM-massor eller som MRR-massor, förutsatt att man
beaktar/accepterar skillnaden i analysmetod m.m. Om massorna avses återanvändas i anläggningsändamål på annan plats krävs en anmälan till Miljökontoret.
Miljökontoret i Tranås kommun har bemött den föreslagna bedömningen och masshanteringen via mail 2018-01-10 mellan Hanna Lindvall, Tyréns, och Erik Wahlström, miljöinspektör i Tranås kommun. Miljökontoret framförde då följande tillägg med avseende på masshanteringen:
• Om massorna flyttas så att de hamnar närmare mark där
markanvändningen bedöms vara mer känslig än platsen där de grävdes upp, exempelvis bostadstomter, vill Miljökontoret meddelas om detta i förväg, i synnerhet om det gäller massor med värden kring eller över riktvärdena för KM.
• Massorna från platsen kring T02 får inte flyttas så att de hamnar närmare bostäder eller åkermark än vad de ligger idag.
Asfalten inom området innehåller låga halter av PAH-16, vilket ger att asfalten kan återanvändas fritt i ny beläggning.
Generellt bör vaksamhet mot föroreningar alltid iakttas i samband med
markarbeten. Vid misstanke om förorening ska tillsynsmyndighet och byggledare
informeras och åtgärder för att inte sprida föroreningen ska vidtas.
6 Avvattning
Detta kapitel syftar till att beskriva befintliga förutsättningar och ta fram de belastningsfall som kan bli dimensionerande för utformning av
avvattningsanläggningen, höjdsättning och utifrån det kunna bedöma vägområdets utsträckning.
Kapitel omfattar utredning av dimensionerande flöden från vägdagvatten. Det ges även principförslag på lämplig avvattning av vägområdet för att minimera
negativa konsekvenser.
Kapitel omfattar endast hantering av dagvatten i driftskedet. För avloppsvatten som uppkommer i byggskedet görs en generell bedömning av reningsbehovet.
Omhändertagande av byggavloppsvatten utreds dock inte i denna rapport.
6.1 Nuläge
6.1.1 Avrinningsområden och vattendrag Ytvattenförekonster
Den aktuella sträckan ligger inom Svartåns huvudavrinningsområde. Svartån ligger ca 400-500 m väster om järnvägen.
Den ekologiska statusen i Svartån har klassats som måttlig. Tidsfristen beror på att det anses ekonomiskt och tekniskt orimligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2027.
Kemisk status bedöms som inte god. Bedömningen bygger på en extrapolering av mätdata för kvicksilver. Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE).
Vattenskyddsområden
Inga kända vattenskyddsområden finns inom utredningsområdet.
Grundvatten
Inga grundvattenförekomster berörs med projektet. Övrig grundvattensituation redovisas i kapitel 3.2.
6.1.2 Dikningsföretag
Inga kända dikningsföretag finns inom utredningsområdet.
6.1.3 Befintliga VA-ledningar
I den planerade vägens sträckning finns ett flertal VA-ledningar förlagda som
kommer att påverkas direkt eller indirekt av GC-vägens planerade läge. Underlag
på befintliga VA-ledningar har inhämtats från Ledningskollen samt i direkt kontakt
med ledningsägare, vissa kompletterande undersökningar och inmätningar har
utförts. Vägen går genom Tranås kommun är VA-huvudmän. För drift och underhåll i kommunerna ansvarar Tekniska förvaltningen.
Inventering av befintliga förhållanden har genomförts och underlaget har presenterats för ledningsägarna via e-post den 2017-12-21. Läge för dessa ledningar framgår av ritningar 180W5101-180W5103 Ledningsplan. Tänkt lösning presenteras även i kapitel 6.4.
Berörda ledningsägare har erbjudits möjlighet att samordna arbeten med flytt inom Trafikverkets – entreprenad/förfrågningsunderlag.
Åtgärder i form av omläggning eller andra skyddsåtgärder för VA-ledningar som blir aktuellt i samband med planförslaget hanteras i samråd med berörda ledningsägare.
6.1.4 Befintlig avvattning
Vägdagvatten omhändertas idag av dels öppna vägdiken och delvis
dagvattenbrunnar som i sin tur är anslutna mot kommunalt ledningsnät. I Tabell 3 nedan redovisas befintliga förutsättningar för avvattning.
Tabell 3. Befintlig avvattning
Sträcka Befintlig avvattningslösning
0/000 - 0/090 Avrinning mot naturmark
0/090 - 0/370 Avrinning mot befintligt vägdike som avvattnas genom vägtrumma mot befintligt dike i sektion 0/190.
0/370 - 0/620 Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och delvis mot vägdike med kupolbrunn. Brunnarna är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
0/620 - 0/700 Avvattning mot vägdike med kupolbrunn. Brunnen är kopplad mot kommunalt ledningsnät.
0/700 – 0/760 Avvattning mot befintlig dagvattenbrunn. Brunnen är kopplad mot kommunalt ledningsnät.
Korsningen V133 /Månstorpsvägen till sektion 0/160
Avvattning mot befintliga kupolbrunnar. Brunnar är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
Månstorpsvägen 0/105 - 0/160
Avvattning mot grönområde i norr
Sträcka Befintlig avvattningslösning Månstorpsvägen
0/000 - 0/080
Avvattning delvis mot grönområde mot norr samt dagvattenbrunn. Brunnar är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
Vid Tyréns syn i fält bedömdes befintliga diken generellt vara i god kondition.
Generellt bedöms det inte finnas befintliga problem med vägens avvattning eller trummornas kapacitet vilket innebär att befintliga dimensioner ska vara
tillräckliga.
6.1.5 Dräneringsförhållanden
Enligt geotekniska undersökningar anses dräneringsförhållanden vara goda.
6.1.6 Övriga skyddsobjekt
Inga kända skyddsobjekt finns inom utredningsområdet.
6.1.7 Enskilda brunnar
Inga kända enskilda brunnar finns inom utredningsområdet.
6.2 Beräkningsförutsättningar avvattning
6.2.1 Vägdagvatten Dimensionerande regn
Vid beräkningar av intensitet för regn med olika varaktighet används Dahlströms formel (2010). (Se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5 och MB310). Nederbörden räknas inte upp med klimatfaktor.
Vid beräkning av dimensionerande flöde för dagvatten har avrinningskoefficienter enligt Tabell 4 nedan tillämpats, dessa baseras på riktlinjer i MB 310.
Avrinningskoefficienten varierar dock mycket beroende på förutsättningar såsom regnets intensitet och varaktighet. Vid intensiva regn kan det antas att en större andel av regnet rinner av och därmed är en högre avrinningskoefficient
motiverad.
Tabell 4. Tillämpade avrinningskoefficienter.
Typ av yta Avrinningskoefficient
Väg (asfalt) 0,9
Grusväg och grusplaner 0,7
Gräsytor/naturmark 0,1
Delar av vägen som idag avvattnas mot gräsbeklädda diken anses ha en
infiltrationskapacitet som uppfyller 1-års regn. Det bedöms att befintlig avvattning har en godtagbar funktion. Hård yta som tillkommer i form av GC- väg anses inte påverka befintlig avvattning i större utsträckning. Åtgärderna beskrivs i kapitel 6.5.4.
6.2.2 Ansvarsfördelning avvattning
Inom planlagda områden och inom verksamhetsområden för dagvatten, betraktas dagvatten som avloppsvatten i lagens mening.
Väghållare ansvarar för att avleda trafikdagvattnet från själva vägen till det allmänna dagvattensystemet och detsamma gäller för allmänna vägar. Det är även väghållaren som ansvarar för drift och underhåll samt eventuell omläggning av korsande trummor. Både fastighetsägare och väghållare har möjlighet att helt själva ta hand om dagvattnet genom LOD, även inom verksamhetsområdet.
Oftast ingår inte naturmark i verksamhetsområde för dagvatten, då naturligt flödande vatten inte kan räknas som dagvatten. Innehåller däremot vattendraget eller diket övervägande del dagvatten kan VA-huvudmannen ha ansvaret.
Vägar och järnvägar kan utgöra en barriär mot ytvattenflöden i ursprunglig mark.
Då måste vattengenomsläpp anläggas på ett sätt som innebär att de naturliga vattenavrinningssystemen inte påverkas. Enligt Jordabalken finns en skyldighet att ta emot det vatten som normalt kommer rinnande från angränsande
fastigheter. Likaså gäller att man inte får påverka avrinningen så att det blir negativt för grannfastigheterna.
6.2.3 Intressenter och ansvarsgränser VA
Aktuell vägsträcka sträcker sig genom Tranås kommun som också är huvudman för de allmänna VA anläggningen. För de samt övriga berörda ledningsägare ska ledningssamordningsmöten hållas.
I övrigt är direkt eller indirekt berörda markägare relevanta intressenter. Kontakt med dessa sker genom allmänna samråd vilka hölls under V13 (2018).
6.2.4 Principutformning Dränering och avvattning
Föreslagen principutformning för hantering av dagvattnet längs större delen av sträckan är avledning till dagvattenbrunnar och vägdiken
Vid delsträckor V133mellan km 0/230 -0/350, Månstorpsvägen mellan km 0/00-
0/080 samt Månstorpsvägen 0/105-0/160, föreslås att dräneringsledningen ska
anläggas med vattengång (VG) 0,3 m under vägens terrass.
Delsträcka utanför bostadsområde dräneras i första hand i diken med en bottennivå minst 0,3 m under vägens terrass. Dikenas innerslänt utformas gräsbeklädda med ett matjordsdjup på 0,2 m
6.2.5 Delområden och föreslagen principutformning
Avvattningen har delats in i 9 st delområden utifrån vägens lågpunkter och utformning längs vägsträckan. I Tabell 5 redovisas fördelning av avvattnade ytor från väg 133 och förslag för typutformning. Vid framtagande av
avvattningsförslag har hänsyn tagits till vägens längdprofil samt om vägen är bomberad eller skevad åt endera hållet. Förslaget presenteras även i
Ledningsplanerna 180W5101 - 180WW5103.
I enlighet med Trafikverkets tekniska krav för vägkonstruktion ska föreslagna åtgärder ha en teknisk livslängd av minst 40 år. Detta bedöms kunna uppnås för föreslagna diken med kontinuerlig drift och underhåll, exempelvis klippning och resning av finkornigt material på stödremsan. Vid en eventuell olycka är det viktigt att matjordslagret återställs efter eventuell sanering eller annan åverkan.
Tabell 5. Avvattnade ytor och beräknade dagvattenflöden.
Sträcka Principutformning Beskrivning Q (l/s) före (10 års
regn)
Q (l/s) efter (10 års
regn) 0/000 - 0/090 Öppna diken Avrinning mot befintligt
dike och naturmark
17 17
0/090 - 0/230 Öppna diken (Trumma förlängs och kompletteras med kupolbrunnar)
Avrinning mot befintligt dike och naturmark avvattnas mot vägtrumma i sektion 0/190 (BTG300)
41 58
0/230 – 0/350 Dräneringsledning och dagvattenbrunn
Dräneringsledning (topslitsad 160) inkl.
dagvattenbrunnar avvattnas mot vägdike i sektion 0/230
24,5 40
0/350 - 0/620 Dagvattenbrunn (i något förflyttat läge)
Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och dike
84,5 104
Sträcka Principutformning Beskrivning Q (l/s) före (10 års
regn)
Q (l/s) efter (10 års
regn) 0/620 - 0/700 Öppet dike
(Sydöstra sidan)
Avrinning mot befintligt dike mellan sektion 0/620 – 0/700
24,6 24,6
0/700 – 0/760 Dagvattenbrunn (i något förflyttat läge)
Avvattning mot befintlig dagvattenbrunn
22,6 22,6
Korsningen V133 /Månstorpsvägen till sektion 0/160
Dagvattenbrunn Avvattning mot befintliga och nya dagvattenbrunnar
21,5 27,6
Månstorpsvägen 0/105 - 0/160
Dagvattenbrunn och dräneringsledning
Avvattning mot ny dagvattenbrunn och ny dränledning (D110)
13,4 21,8
Månstorpsvägen 0/000 - 0/080
Dagvattenbrunn och dräneringsledning
Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och ny dränledning (D110)
11,9 17,2
6.3 Behov av rening och vattenskydd i driftskedet
6.3.1 Risker Vägdagvatten
Med vägdagvattnet sprids föroreningar till yt- och grundvatten i vägens
omgivning. En stor del av föroreningarna sprids även genom damning och stänk, dessa föroreningar hamnar ofta på ett avstånd om 10-20 m från vägbanan.
Föroreningarna, vilka främst består av tungmetaller, kolväten och näringsämnen, har sitt ursprung i trafiken (avgaser, smörjoljor, fordonen och deras last m.m.), i vägmaterialet (kolväten, tungmetaller, damm- och stenpartiklar) samt i vägens drift och underhåll (vägsalt, växtbekämpningsmedel m.m.). Föroreningar kan även spridas i större omfattning vid olyckor, med eller utan farligt gods.
Åtgärder som förekommer inom vägområdet anses inte påverka yt- och
grundvatten negativt eftersom GC-väg inte anses ge upphov till ökade
föroreningsmängder.
7 Ritningsförteckning
Ritningsnummer Ritningsbeteckning Skala
