Väg 133 Gränna – Tranås,
Gång- och cykelväg i Gripenberg, Tranås kommun, Jönköpings län
Planbeskrivning
VÄGPLAN, FASTSTÄLLELSEHANDLING
Datum: 2018-12-05 TRV 2017/15 969
Projektnummer: 150 823
Figur 1: Väg 133/Jönköpingsvägen norrut, i höjd med Gärdesvägen. Foto: Ida Blomqvist, Vatten och samhällsteknik AB, 2017.
Trafikverket
Postadress: Trafikverket, 551 91 JÖNKÖPING E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Väg 133 Gränna-Tranås, Gång- och cykelväg i Gripenberg Planbeskrivning, Vägplan, Fastställelsehandling
Författare: Ida Blomqvist, Vatten och Samhällsteknik AB (Underkonsult till Tyréns AB) Dokumentdatum: 2018-12-05
Ärendenummer: TRV 2017/15 969 Projektnummer: 158 023
Version: 1.0
Kontaktperson: Magnus Karlsson, IVsy1
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0
Sammanfattning
Trafikverket har som mål att förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs de två statliga vägarna, väg 133/Jönköpingsvägen och väg
1007/Månstorpsvägen, genom Gripenberg. Idag saknas det bra gång- och cykelvägar på vägarna och oskyddade trafikanter behöver på långa sträckor röra sig i blandtrafik.
De föreslagna åtgärderna i vägplanen innebär att ny gång- och cykelväg anläggs längs väg 133/Jönköpingsvägen från väg 982 i söder till strax norr om korsningen med väg
1007/Månstorpsvägen, delvis på den östra sidan av bilvägen, delvis på den västra.
Ny gång- och cykelväg anläggs på den norra sidan av väg 1007/Månstorpsvägen från väg 133/Jönköpingsvägen till och med anslutningen med väg 1007/Stationsvägen. Inga åtgärder görs vid plankorsningen med järnvägen utan det är fortsatt blandtrafik.
Fyra passager anläggs för att binda ihop gång- och cykelvägen. Samtliga märks ut med pollare och får förstärkt belysning. En av dem görs som en upphöjd passage med övergångställe.
Två befintliga busshållplatser byggs om och tillgänglighetsanpassas.
De föreslagna åtgärderna har stöd i den gällande och den kommande regionala
transportplanen och Trafikverket har avsatt medel för att genomföra åtgärderna.
Innehåll
BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH
PROJEKTMÅL ... 5
Planläggningsprocessen ... 5
Ändamål och projektmål ... 6
Avgränsning ... 7
Åtgärdsvalsstudie ... 7
MILJÖBESKRIVNING ... 9
Metod och avgränsning ... 9
FÖRUTSÄTTNINGAR ... 10
Vägens funktion och standard ... 10
Trafik och användargrupper ... 11
Lokalsamhälle och regional utveckling ... 11
Landskapet och staden ... 13
Miljö och hälsa ... 13
Byggnadstekniska förutsättningar ... 17
DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV ... 19
Val av placering ... 19
Föreslagna åtgärder ... 20
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 24
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 25
Trafik och användargrupper ... 25
Lokalsamhälle och regional utveckling ... 25
Landskapet och staden ... 26
Miljö och hälsa ... 26
Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ... 29
Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 29
Påverkan under byggnadstiden ... 30
SAMLAD BEDÖMNING ... 33
De transportpolitiska målen... 33
Miljökvalitetsmålen ... 33
ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 35
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 35
Miljökvalitetsnormer ... 35
Hushållning med mark- och vattenområden... 36
MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 37
FORTSATT ARBETE ... 37
GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 38
Formell hantering ... 38
Genomförande ... 42
Finansiering ... 43
UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR ... 44
Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
Planläggningsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid som planläggningen tar beror på projektets storlek, budget, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar och vilka synpunkter som inkommer.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Planen hålls tillgänglig under olika perioder av planläggningsprocessen så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra
myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under ”Samråd”
(Samrådsunderlag, Samrådshandling) sammanställs i en samrådsredogörelse.
Synpunkterna som inkommer under” Utställelse” (Granskningshandling) sammanställs i ett granskningsyttrande. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Figur 2: Planprocessen för vägplan utan MKB. Källa: Trafikverket.
Ändamål och projektmål
Det saknas bra förbindelser för oskyddade trafikanter längs de statliga vägarna som går igenom samhället Gripenberg, väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen.
Syftet med denna vägplan är att förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på dessa vägar.
Figur 3: Kartbild över tätorten Gripenberg och befintliga väganläggningar. Källa: Länsstyrelsen webb-GIS, 2017.
©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
Projektmålen är:
• Skapa en trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter i Gripenbergs tätort.
• Genomföra entreprenaden på ett trafik- och arbetsmiljömässigt säkert sätt.
• Genomföra samråd och kommunikation med berörda och övriga så att bästa möjliga förståelse för projektet uppnås.
Väg 133 Väg 1007
Södra stambanan
N
Avgränsning
Vägprojektets utredningsområde omfattar väg 133/Jönköpingsvägen och väg
1007/Månstorpsvägen samt den intilliggande närmiljön, vilken i sig avgränsas till orten Gripenberg samt det angränsande landskapet. Användare av den föreslagna åtgärden, ny gång- och cykelväg, bedöms i huvudsak vara boende på orten. Den planerade åtgärden är lokaliserad i bebyggt område varför inte ett större influensområde bedöms vara motiverat.
Figur 4: Avgränsning av föreslagna åtgärder. Källa: Trafikverket. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
Åtgärdsvalsstudie
En åtgärdsvalsstudie gjordes 2015 för den sträcka som projektet omfattar,
Åtgärdsvalsstudie Gripenberg (TRV 2013/92 707). I denna jämfördes tre olika
åtgärdspaket: litet, mellan och stort. I Tabell 1 sammanfattas de tre åtgärdspaketen. I
studien rekommenderades att i ett första skede prioritera att genomföra åtgärder ur
åtgärdspaket mellan, för att snabbt åstadkomma en trafikmiljö som medger säker
förflyttning för barn och ungdomar i samhället. De mer omfattande åtgärderna i
åtgärdspaket stort föreslås att genomföras på lite längre sikt och förutsätter sannolikt
omfördelning av medel i den regionala transportplanen.
Tabell 1: Jämförelse av de tre åtgärdspaketen. Källa: Åtgärdsvalsstudie Gripenberg (TRV 2013/92 707).
Litet Mellan Stort
Ny vägport Jönköpingsvägen Förstärkt utmärkning av
tätortsentré norra infarten
Tätortsport norra infarten
Förstärkt utmärkning för tunga fordon
Sänkt hastighet till 40 km/h norr/söder om orten, förstärkt utmärkning Sänkt hastighet till 40 km/h norr om orten, förstärkt utmärkning Höjd hastighet till 60 km/h söder
om orten Enklare gång- och cykelbana
Månstorpsvägen
Standard gång- och cykelbana Månstorpsvägen
Ny gång- och cykelport, stängd plankorsning och bilfritt
Månstorpsvägen Gång- och cykelbana
Jönköpingsvägen
Gång- och cykelbana Jönköpingsvägen inkl. passage
över Stationsvägen Tätortsanpassning av
Jönköpingsvägen Gång- och cykelbana
Stationsvägen
Förstärkt belysning övergångställe Jönköpingsvägen Gång- och cykelport under Jönköpingsvägen Förlängning av Klövervägen samt vända utfarter mot Klövervägen
Bullerreducerande åtgärder
Miljöbeskrivning
Syftet med en miljöbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på såväl människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Med miljöbeskrivningen ges beslutsfattaren ett underlag som beskriver det föreslagna projektets positiva och negativa påverkan på miljön.
Metod och avgränsning
Miljöbeskrivningen redovisas under rubriken Miljö och hälsa, kapitel 3.5 och kapitel 5.4. I de två kapitlen beskrivs Förutsättningar respektive Effekter och konsekvenser av projektet för de miljöaspekter som kan komma att bli berörda av de föreslagna åtgärderna i
vägplaneförslaget. Som underlag för miljöbeskrivningen har information och kartmaterial inhämtats från myndigheter och kommunen. Där behov funnits har ytterligare utredningar genomförts.
Den geografisk avgränsningen i miljöbeskrivningen följer den geografiska avgränsningen för hela Planbeskrivningen, som redovisas i kapitel 1.3.
Miljöbeskrivningen har avgränsats till att beskriva miljöaspekterna:
• Naturmiljö
• Vattenmiljö
• Förorenad mark
Miljöaspekter som inte bedöms bli berörda alls eller endast i mycket begränsad omfattning utreds inte vidare i miljöbeskrivningen. Dessa är:
Landskap – den nya gång- och cykelvägen ligger längs med befintlig väg inom Gripenberg tätort och kommer inte påverka det omgivande landskapet eller landskapsbilden. Landskap beskrivs dock övergripligt i planbeskrivningen under rubriken Landskapet och staden, kapitel 3.4 och kapitel 5.3.
Kulturmiljö – Det finns inga kända fornlämningar inom området för vägplanen. Gång- och cykelvägen bedöms inte heller påverka kulturmiljön i stort.
Rekreation och friluftsliv – Den rekreation och friluftsliv som finns i Gripenbergs närhet ligger utanför tätorten och bedöms inte påverkas av de föreslagna åtgärderna.
Buller och vibrationer – de aktuella vägarna kommer inte att flyttas i och med de föreslagna åtgärderna. Bullersituationen bedöms därmed inte förändras för angränsande bebyggelse.
Vibrationer – Det bedöms inte finnas någon risk för skadliga eller störande vibrationer eftersom jordarterna i området är fasta och trafikmängden på de aktuella vägarna är relativt liten.
Luft – Luftutsläppen från vägtrafiken längs den aktuella sträckan bedöms inte förändras
eftersom den föreslagna åtgärden varken bedöms generera mer eller mindre vägtrafik.
Förutsättningar
Vägens funktion och standard
Väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Stationsvägen/Månstorpsvägen är statliga vägar som går igenom Gripenberg. Södra stambanan korsas i plan av väg 1007/Månstorpsvägen i den norra delen av Gripenberg. I den södra delen av orten finns en vägport på väg
133/Jönköpingsvägen.
Väg 133/Jönköpingsvägen är primär länsväg och ingår i vägnätet för tyngre transporter. Väg 133 är skyddsklassad medan väg 1007 är normalklassad (NVDB, 2017). Skyddsklassning grundar sig främst på hur trafikerad vägen är. Väganläggningen ingår inte i TEN-T-vägnätet.
Tung trafik leds om till väg 1007/Månstorpsvägen/Stationsvägen genom Gripenberg. Detta beror på att vägporten i södra Gripenberg inte är dimensionerad för högre fordon och fordon som kör igenom porten får ha en maximal höjd på 3,5 meter.
Längs väg 1007/ Stationsvägen och längs väg 1007/Månstorpsvägen väster om
plankorsningen finns idag smala trottoarer, se Figur 5. Trottoarerna har beläggning av låg standard. Väg 1007/Månstorpsvägen öster om plankorsningen har en separerad gång- och cykelväg på en kort sträcka och väg 133/Jönköpingsvägen har på en kort sträcka en trottoar.
I övrigt är gående och cyklister hänvisade till blandtrafik.
Figur 5: Befintligt gång- och cykelnät i Gripenberg. Källa: Tyréns AB, 2017a.
Längs väg 1007/Stationsvägen är bebyggelsen lokaliserad längs vägens västra sida, där också trottoaren finns. Längs väg 133/Jönköpingsvägen finns bebyggelse på båda sidor om vägen, varför det finns behov av att kunna röra sig längs vägens båda sidor.
Norr om korsningen där väg 1007/Månstorpsvägen ansluter till väg 133/Jönköpingsvägen finns ett befintligt övergångställe. Vid övergångsstället är körbanan avsmalnad till ett körfält. I anslutning till övergångsstället finns det på en kortare sträcka en separerad gång-
H H
N
300 m
och cykelbana/trottoar som sammanbinder två busshållplatser, placerade på väg 1007/Månstorpsvägen respektive väg 133/Jönköpingsvägen.
Storleksordningen på gång- och cykeltrafiken utmed de aktuella vägarna är okänd.
Figur 6: T.v. Väg 133/Jönköpingsvägen söder om korsningen med Väg 1007/Månstorpsvägen. T.h. Smal trottoar längs väg 1007/Stationsvägen söderut. Foton: Tyréns AB, 2017.
Figur 7: T.v. Upphöjd passage och övergångställe på väg 133/Jönköpingsvägen. Idag är passagen asfalterad. I bakgrunden syns plankorsningen med järnvägen. T.h. Busshållplats längs väg 1007/Månstorpsvägen, gång- och cykelvägen leder österut mot övergångstället. Foton: Tyréns AB, 2017.
Trafik och användargrupper
Trafikflödet på de aktuella vägarna uppgår till följande nivåer enligt Trafikverkets räkningar, se Tabell 2. Den stora andelen tung trafik på väg 1007/Stationsvägen beror på att merparten av den tunga genomgående trafiken längs väg 133/Jönköpingsvägen är hänvisade till plankorsningen i norr via väg 1007/Stationsvägen, eftersom vägporten i söder har begränsad höjd (Tyréns AB, 2017a).
Tabell 2: Uppmätta trafikmängder på de aktuella vägarna. ÅDT står för årsdygnstrafik. Källa: Tyréns AB 2017a.
Lokalsamhälle och regional utveckling
Det bor cirka 350 personer i Gripenberg (Tranås kommun, 2011a). Det finns barnomsorg
och skola för barn i låg- och mellanstadiet (årskurs 1–5), en idrottsanläggning med
fotbollsplan samt en kombinerad dagligvarubutik och bensinstation på orten.
Regionbusslinje 120 mellan Gränna och Tranås trafikerar väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen/Stationsvägen.
Arbetstillfällen samt skola för äldre barn finns i Tranås, Gränna och Jönköping, cirka 11 km, 32 km respektive 65 km från Gripenberg.
3.3.1. Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har tagits fram inom vägprojektet (Vatten och samhällsteknik AB, 2017). Den har tagits fram genom att studera digitalt kartmaterial samt genom att inhämta information om skolverksamheter, fritidsaktiviteter samt övrig service på orten Gripenberg.
Informationen har inhämtats från bland annat Tranås kommuns hemsida.
Figur 8: Målpunkter och rörelsestråk för barn och ungdomar i Gripenbergs tätort. Källa: Barnkonsekvensanalys, Vatten och samhällsteknik AB 2017. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
De huvudsakliga målpunkterna för barn och ungdomar i Gripenberg är skolan och skolgården, med skolverksamhet för elever i årskurs 1–5, samt idrottsplatsen med fotbollsplan. Idrottsplatsen används av fotbollsklubben Gripenbergs BK som har
ungdomsverksamhet för barn i åldrarna 5–14 år. Andra målpunkter i Gripenberg kan t.ex.
Huvudsakliga målpunkter Andra målpunkter Nord-sydlig barriär Mest använda rörelsestråk Vanliga rörelsestråk Mindre vanliga rörelsestråk 300 m
N
vara busshållplatserna eller dagligvarubutiken, men dessa riktar sig inte specifikt till ungdomar.
De viktigaste rörelsestråken för barn och ungdomar i Gripenberg är mellan bostaden, skolan och eventuella fritidsaktiviteter. Gripenberg består främst av villor och det finns ingen utredning för vart i Gripenberg som barn och ungdomar bor, varför det har förutsatts att fördelningen av barn- och ungdomsfamiljer är jämn i hela Gripenberg.
Förutsättningarna med järnvägen som nord-sydlig barriär genom samhället, med bostadsbebyggelse jämt fördelat på båda sidor, skolan i den nordöstra delen samt idrottsplatsen i den nordvästra, gör att den norra plankorsningen med järnvägen blir en viktig förbindelsepunkt i Gripenberg. Denna sträcka har antagits vara det mest använda rörelsestråket för barn och ungdomar i Gripenberg.
Bostadsbebyggelsen i Gripenberg är koncentrerad till de två statliga vägarna, väg
1007/Stationsvägen och väg 133/Jönköpingsvägen, och längs gator som ansluter till någon av de statliga vägarna. Detta gör att väg 1007/Stationsvägen och väg 133/Jönköpingsvägen antagligen är vanliga rörelsestråk i Gripenberg eftersom de fungerar som uppsamlande och gena stråk till och från målpunkter i samhället. De mindre vägarna som leder till väg
133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Stationsvägen, inom och utanför Gripenberg, är troligen lite mindre vanliga rörelsestråk, eftersom de utgör förbindelser för färre människor.
Barnkonsekvensanalysen visar på att det finns behov av trafiksäkra rörelsestråk inom Gripenberg, med störst behov på de mest använda rörelsestråken och därefter på de vanliga rörelsestråken.
Landskapet och staden
Gripenberg är en tätort i Tranås kommun i Jönköpings län. Gripenberg ligger i Säbydalen som domineras av jordbruksmark vilket ger dalen sin karaktär (Tranås kommun, 2011a).
Aktuell vägsträcka kantas av bostadsbebyggelse och tomtmark. Gripenberg består främst av låg bebyggelse med enfamiljshus i ett till två plan. Enstaka obebyggda tomter förekommer och de består idag av öppna gräsytor eller träddungar. I söder går jordbruksmarken ända intill vägen.
Miljö och hälsa 3.5.1. Naturmiljö
En naturvärdesbedömning på förstudienivå har genomförts av Ecocom AB (2017), enligt metodiken i ”Svensk standard SS 1 990 000:2014”. Förstudiens utredningsområde avgränsades till området i direkt anslutning till väg 133/Jönköpingsvägen och väg
1007/Månstorpsvägen på aktuell sträcka i Gripenberg. Utredningsområdet består till stor del av bostadstomter men även jordbruksmark och i den sydvästra delen av en grönyta med strödda träd. Ett område 300 meter från utredningsområdet analyserades också i förstudien eftersom värden registrerade i närområdet har potential att finnas även inom
utredningsområdet.
I förstudien analyserades tidigare dokumenterad information om naturen i
utredningsområdet. Kunskap inhämtades från Artportalen, Skogsdataportalen,
Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, trädportalen och Jordbruksverkets databas TUVA. Analysen visade att dokumentation om skyddade områden eller objekt som ingår i naturvärdesinventeringar saknas inom utredningsområdet. Riksintresseområdet Svartån ligger inte inom utredningsområdet men inom 300 meter från det. Svartåns utpekande som riksintresse för naturvård grundas på en god utterstam och att man bland annat har hittat kungsfiskare, kategoriserad sårbar (VU) enligt svenska rödlistan.
En allmän sökning i rapportsystemet Artportalen visade att det har observerats ett antal olika arter under perioden 2000–2017 inom 300 meter från utredningsområdet, varav några rödlistade kärlväxter: paddfot nära hotad (NT), grådådra sårbar (VU) och lundviva nära hotad (NT). Inga rödlistade eller skyddade arter har inrapporterats inom
utredningsområdet.
Inga skyddsvärda träd fanns registrerade i trädportalen, varken inom utredningsområdet eller inom 300 meter från detta.
De områden som identifierades som potentiella naturvärdesobjekt inom utredningsområdet delades in i två kategorier/naturvärdesobjekt, 1. Vägkanter och 2. Stenröse, se Figur 9.
Preliminär naturvärdesklassning av de två potentiella naturvärdesobjekten är klass 3–4, det vill säga påtagligt till visst naturvärde, se Tabell 3.
Tabell 3: Föreslagna potentiella naturvärdesobjekt. Källa: Ecocom, 2017.
Naturvärdesbedömningen redovisar ett preliminärt resultat av naturvärden. Eftersom
utredningsområdet är relativt litet för en naturvärdesbedömning på förstudienivå och de
identifierade områdena med potentiellt naturvärde är små och därmed ganska detaljerade,
finns det en ganska stor risk för felbedömningar gällande områdenas avgränsning. Ett
säkrare resultat hade kunnat fås med en fältinventering.
Figur 9: Resultat av NVI förstudie. Utredningsområdet är markerat med ljusblått och potentiella naturvärdesobjekt i rött och gult. Källa: Ecocom, 2017. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
3.5.2. Vattenmiljö
Gripenberg får sitt dricksvatten via en överföringsledning från Tranås, spillvattnet från orten förs i tryckledning till Tranås.
Inga vattentäkter, grundvattenförekomster eller dikningsföretag berörs av föreslagna åtgärder i vägplanen.
N
Vägplaneområdet ligger inom Svartåns huvudavrinningsområde. Svartån ligger cirka 400–
500 meter från vägplaneområdet. Ån är uppdelad i flera ytvattenförekomster, den som ligger närmast Gripenberg är Svartån: Dryllån – Ralången (SE642672- 144 221), se Figur 10, med beslutade statusklassningar 2017-02-23. Ån har i den senaste klassningen måttlig ekologisk status med krav att uppnå god ekologisk status till 2027. Bedömningen bygger på den höga mängden näringsämnen i ån. Den kemiska ytvattenstatusen klassificerades till uppnår ej god status i den senaste klassningen. Bedömningen bygger på att gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överstigs, vilket är ett problem för i stort sett alla vatten i Sverige.
Figur 10: Ytvattenförekomsten Svartån: Dryllån-Ralången (SE642672-144 221) i förhållande till vägplaneområdet.
Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Vattenkartan, 2017. © Länsstyrelsen 2010.
3.5.3. Förorenad mark
För att inhämta information om potentiellt förorenad mark längs den berörda sträckan i Gripenberg har en miljöteknisk/historisk inventering gjorts som ett underlag till denna planbeskrivning. Störst risk för föroreningar bedöms vara:
• Den tidigare verksamheten på Vätinge 1:135 (Bohmans svetsmontering) ligger närmst den berörda sträckan och kan ha varit av sådan art att den orsakat markföroreningar. Markerad ”Verkstadsindustri” i Figur 11.
• Jordmassor tillförda i samband med anläggande av vägen och exploatering av villatomter kan vara förorenade, beroende på massornas ursprung.
• Diffus förorening från vägtrafik kan misstänkas i vägens direkta närmiljö.
N
Svartån: Dryllån-Ralången
Figur 11: Utsnitt från Geodataportalen, länsstyrelsens information om potentiellt förorenad mark, kompletterat med information om respektive närliggande objekt. Källa: Geodataportalen 2017. ©Geodataportalen.
Vidare har en miljöteknisk markundersökning genomförts i närområdet för den planerade gång- och cykelvägen (Tyréns AB 2018c). Provtagning av jord gjordes i 9 provpunkter. I samtliga provpunkter underskreds eller som mest tangerades riktvärdet för MKM, mindre känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Jorden inom
undersökningsområdet har därför bedömts vara lämplig att använda för vägändamål.
Asfalten provtogs i 4 punkter. Alla punkterna hade låga PAH-halter (med god marginal under 70 mg/kg) som medger återanvändning i ny vägbeläggning.
Byggnadstekniska förutsättningar
Geotekniska, vägtekniska, miljötekniska och hydrogeologiska utredningar har utförts i projektet och beskrivits i Projekterings-PM Geoteknik, Vägteknik, Miljöteknik och Avvattning (Tyréns AB 2018c).
Marknivåer inom utredningsområdet har mätts in inom intervallet +171,5 meter och +176,3 meter, där de högsta uppmätta nivåerna ligger mitt på väg 133/Jönköpingsvägen och de lägre nivåerna återfinns i nordvästra och södra delen av utredningsområdet.
De geotekniska förhållandena varierar något längs med sträckningen för den nya gång- och cykelvägen. Enligt utförda undersökningar består marken huvudsakligen av fyllning eller mulljord på naturligt lagrad friktionsjord ovan morän. Utförda undersökningar har påvisat att det inom vissa partier längs med sträckan finns naturligt lagrad jord och fyllning med organiskt innehåll samt även jord med låg lagringstäthet. Förstärkningsåtgärder kan behövas på vissa partier men i övrigt bedöms inga stabilitetsproblem föreligga utmed den planerade sträckan för ny gång- och cykelväg.
Ur sättningssynpunkt bedöms att geotekniska åtgärder och kontroller krävs. Detta eftersom det i fyllning och naturligt lagrad friktionsjord bitvis förekommer organiskt innehåll samt att lagringstätheten på några platser är mycket lös.
Enligt utförda grundvattenobservationer var det torrt i installerade grundvattenrör ned till 3,7 meter respektive 4 meter under markytan vid två mättillfällen, motsvarande nivå +171,5 meter och +172,1 meter. Inga fria vattennivåer observerades i öppna skruvborrhål.
Grundvattennivån bedöms därför ligga under installerade djup för grundvattenrör men kan N
600 m
periodvis vara belägen på högre nivå än vad som nu är uppmätt, exempelvis vid kraftig nederbörd eller snösmältning. Den dimensionerande grundvattennivån kan antas ligga 3 meter under markytan.
Befintliga VA-ledningar kommer påverkas direkt eller indirekt av de föreslagna åtgärderna i vägplanen. Underlag för befintliga VA-ledningar har inhämtats från Ledningskollen samt i direkt kontakt med ledningsägare. Vissa kompletterande undersökningar och inmätningar har utförts. Tranås kommun är VA-huvudman för befintliga VA-ledningar och Tekniska förvaltningen är ansvarig för drift och underhåll.
Avvattningen av väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen sker dels i öppna vägdiken, dels via dagvattenbrunnar som är anslutna till det kommunala ledningsnätet. Vid syn i fält bedömdes befintliga diken generellt vara i god kondition. Generellt bedöms det inte finnas befintliga problem med vägens avvattning eller trummornas kapacitet vilket innebär att befintliga dimensioner ska vara tillräckliga. Utifrån de geotekniska undersökningarna anses dräneringsförhållanden vara goda. Inga kända enskilda brunnar finns inom utredningsområdet.
Tabell 4: Befintlig avvattning. Källa: Tyréns AB, 2018c.
Sträcka Befintlig avvattningslösning 0/000 - 0/090 Avrinning mot naturmark
0/090 - 0/370 Avrinning mot befintligt vägdike som avvattnas genom vägtrumma mot befintligt dike i sektion 0/190.
0/370 - 0/620 Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och delvis mot vägdike med kupolbrunn. Brunnarna är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
0/620 - 0/700 Avvattning mot vägdike med kupolbrunn. Brunnen är kopplad mot kommunalt ledningsnät.
0/700 – 0/760 Avvattning mot befintlig dagvattenbrunn. Brunnen är kopplad mot kommunalt ledningsnät.
Korsningen Väg133/
Månstorpsvägen till sektion 0/160
Avvattning mot befintliga kupolbrunnar. Brunnar är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
Månstorpsvägen 0/105 - 0/160
Avvattning mot grönområde i norr Månstorpsvägen
0/000 - 0/080
Avvattning delvis mot grönområde mot norr samt dagvattenbrunn. Brunnar är kopplade mot kommunalt ledningsnät.
Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
Val av placering
Olika placeringar av en ny gång- och cykelväg längs Väg 133/Jönköpingsvägen och Väg 1007/Månstorpsvägen i Gripenberg har studerats och utretts i Val av vägens lokalisering, standard och utformning samt avvägning mellan intressen (Vatten och samhällsteknik AB, 2018). Tidigt i arbetet förkastades alternativ som innebar gång- och cykelväg på den östra sidan, norra delen av väg 133/Jönköpingsvägen. Detta eftersom det bedömdes ge för stora intrång i privata fastigheter och dess infarter samt att dagvattenhanteringen skulle bli svår att lösa med hänsyn till befintliga höjdskillnader på de privata fastigheterna. Totalt jämfördes 6 alternativ i dokumentet.
Alternativ 5, se Figur 12, bedömdes som det bästa utifrån en helhetsbedömning av parametrarna måluppfyllelse, effekt, omgivningspåverkan och kostnad. Fördelarna med alternativ 5 är att många fastigheter längs väg 133/Jönköpingsvägen ansluts till den nya gång- och cykelvägen, att få passager behövs vilket ger en gen och trafiksäker gång- och cykelväg samt att en ny passage över vägen inte är placerad där det är skymd sikt.
De andra alternativen valdes bort i huvudsak på grund av:
• Alternativ 1a - många korsningspunkter, korsningar med skymd sikt, risk för fler intrång i fastigheter och fler konflikter med befintliga in- och utfarter.
• Alternativ 1b - många korsningspunkter, korsningar med skymd sikt, risk för fler intrång i fastigheter och fler konflikter med befintliga in- och utfarter.
• Alternativ 2 – många korsningspunkter, korsningar med skymd sikt, risk för fler intrång i fastigheter och fler konflikter med befintliga in- och utfarter.
• Alternativ 3 - korsningar med skymd sikt och få fastigheter anslutna till gång- och cykelvägen som ökar risken för passage på omarkerade platser.
• Alternativ 4 - större kostnad på grund av längre gång- och cykelväg och risk
för fler intrång i fastigheter och fler konflikter med befintliga in- och utfarter.
Figur 12: Alternativ 5. Principskiss över placeringen av ny gång- och cykelväg i Gripenberg.
Föreslagna åtgärder 4.2.1. Vägutformning
Vägutformningen redovisas på illustrationskartorna 100T0201-100T0203 och beskrivs i texten nedan.
Gång- och cykelväg är föreslagen att byggas längs väg 133/Jönköpingsvägen och längs väg 1007/Månstorpsvägen, med undantag för området som innefattar plankorsningen med järnvägen, se sträckning i Figur 12. Gång- och cykelvägarna byggs 2,5–3 meter breda och separeras från vägbanorna med skiljeremsa och/eller kantsten. De utformas och
dimensioneras för vinterväghållning.
I söder ansluter gång- och cykelvägen från väg 982 via en mindre fastighetsväg till väg 133/Jönköpingsvägen och fortsätter norrut längs den östra sidan av väg 133 fram till Gärdesvägen, se typsektion i Figur 13. Gång- och cykelvägen görs på sträckan 3 meter. På sträckan mellan väg 982 och den sydligaste villatomten, ca 140 meter, är utrymmet i sidoområdet tillräckligt för att gång- och cykelvägen kan separeras från biltrafiken med en skiljeremsa i form det befintliga diket. På sträckor med större höjdskillnader placeras ett cykelräcke längs gång- och cykelvägen.
N
150 m
Längs med villabebyggelsen fram till Gärdesvägen ligger fastigheterna i nära anslutning till väganläggningen, varpå gång- och cykelvägen anläggs intill bilvägen och separeras från biltrafiken med kantsten. Strax söder om Gärdesvägen anläggs en gång- och cykelpassage över väg 133/Jönköpingsvägen. Passagen markeras med pollare och förstärkt belysning för ökad trafiksäkerhet. Typsektionen i Figur 14 visar passagen och anslutande gång- och cykelvägar intill bilvägen på båda sidor. Tranås kommun har möjlighet att ansluta sitt gång- och cykelvägnät till Trafikverkets vid Gärdesvägen och/eller längre söderut i gränsen mellan villabebyggelse och åkermark.
Gång- och cykelvägen följer från passagen söder om Gärdesvägen den västra sidan av väg 133/Jönköpingsvägen fram till väg 1007/Månstorpsvägen. Även på denna sträcka ligger villabebyggelsen i nära anslutning till väganläggningen, varpå gång- och cykelvägen anläggs intill bilvägen och separeras från biltrafiken med kantsten, se Figur 14. Gång- och
cykelvägen görs på denna sträcka 2,5 meter bred. På den norra delen av sträckan, i höjd med befintlig vändplan väster om vägen, löses befintliga höjdskillnader med en
stödmurskonstruktion och cykelräcke placeras där det behövs för stödmuren, se Figur 15.
En gång- och cykelpassage anläggs över väg 1007/Månstorpsvägen. Det befintliga övergångstället över väg 133/Jönköpingsvägen norr om korsningen med väg
1007/Månstorpsvägen byggs om till ett upphöjt övergångställe med en avsmalnad körbana.
Gång- och cykelpassagen och övergångstället markeras med pollare och förstärkt belysning för ökad trafiksäkerhet.
En kortare sträcka gång- och cykelväg anläggs på den östra sidan om väg
133/Jönköpingsvägen från det upphöjda övergångstället till busshållplatsen strax norr om det. Gång- och cykelvägen görs 3 meter bred och separeras från bilvägen med kantsten.
Gång- och cykelvägen fortsätter på den norra sidan om väg 1007/Månstorpsvägen och västerut. Gång- och cykelvägen görs på sträckan 3 meter bred. Befintligt sidoområde används till den nya anläggningen. Mellan väg 133/Jönköpingsvägen och plankorsningen med järnvägen är gång- och cykelvägen först separerad från biltrafiken med en grönyta innan den leds in bakom en busshållplats och därefter fortsätter västerut längs bilvägen, separerad genom en kantsten. Inom spårområdet vid plankorsningen med järnvägen görs inga åtgärder utan oskyddade trafikanter leds ut i blandtrafik.
Väster om plankorsningen med järnvägen separeras gång- och cykelvägen från biltrafiken med kantsten, se Figur 16. Gång- och cykelvägen anpassas till omgivande markhöjder. I korsningen väg 1007/Månstorpsvägen och Stationsvägen anläggs en ny passage över Stationsvägen för att tydliggöra att Stationsvägen är primärväg och Månstorpsvägen är sekundärväg. Passagen markeras med pollare och förstärkt belysning för ökad
trafiksäkerhet. Efter korsningen fortsätter gång- och cykelvägen cirka 10 meter på Månstorpsvägen. Längre västerut har kommunen möjlighet att bygga ut sitt gång- och cykelvägnät mot Gjuterivägen.
Två befintliga busshållplatser, på den norra sidan av väg 1007/Månstorpsvägen samt norr om det upphöjda övergångstället på väg 133/Jönköpingsvägen, byggs om och
tillgänglighetsanpassas.
Figur 13: Typsektion för separerad gång- och cykelväg på östra sidan om väg 133/Jönköpingsvägen, längs åkermark i höjd med befintlig kulle. Källa: Tyréns AB, 2017b.
Figur 14: Typsektion för gång- och cykelväg längs väg 133/Jönköpingsvägen inom villabebyggelse, i höjd med den nya passagen vid Gärdesvägen. Källa: Tyréns AB, 2017b.
Figur 15: Typsektion för gång- och cykelväg väster om väg 133/Jönköpingsvägen söder om korsningen med väg 1007/Månstorpsvägen. Källa: Tyréns AB, 2017b.
Figur 16: Typsektion för gång- och cykelväg längs väg 1007/Månstorpsvägen, väster om plankorsningen med järnvägen. Källa: Tyréns AB, 2017b.
4.2.2. Avvattning
En föreslagen principutformning för hantering av dagvattnet har tagit fram. Längs större delen av sträckan föreslås dagvattnet avledas till dagvattenbrunnar och vägdiken. På kortare sträckor (Väg 133/Jönköpingsvägen km 0/230–0/350 samt väg 1007/Månstorpsvägen km 0/00–0/080 och km 0/105–0/160) föreslås att dräneringsledning anläggs under vägen.
Delsträckor utanför bostadsområden dräneras i första hand till diken med gräsbeklädd innerslänt. Befintlig matjord inom vägområdet kan med fördel återanvändas i de nya dikena för att gynna återetablering av befintlig växtlighet.
Vid framtagande av avvattningsförslag har hänsyn tagits till vägens längdprofil samt om vägen är bomberad eller skevad åt något håll. I enlighet med Trafikverkets tekniska krav för vägkonstruktion ska föreslagna åtgärder ha en teknisk livslängd av minst 40 år. Detta bedöms kunna uppnås för föreslagna diken med kontinuerlig drift och underhåll.
Tabell 5: Avvattnade ytor och beräknade dagvattenflöden. Indelning i delområden utifrån vägens lågpunkter och variationer i gång- och cykelvägens utformning. Källa: Tyréns AB, 2018c.
Sträcka Principutformning Beskrivning Q (l/s) före (10- årsregn)
Q (l/s) efter (10- årsregn) 0/000 - 0/090 Öppna diken Avrinning mot befintligt
dike och naturmark
17 17
0/090 - 0/230 Öppna diken (Trumma förlängs och kompletteras med kupolbrunnar)
Avrinning mot befintligt dike och naturmark avvattnas mot vägtrumma i sektion 0/190 (BTG300)
41 58
0/230 – 0/350 Dräneringsledning och dagvattenbrunn
Dräneringsledning (topslitsad 160) inkl.
dagvattenbrunnar avvattnas mot vägdike i sektion 0/230
24,5 40
0/350 - 0/620 Dagvattenbrunn (i något förflyttat läge)
Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och dike
84,5 104
0/620 - 0/700 Öppet dike (Sydöstra sidan)
Avrinning mot befintligt dike mellan sektion 0/620 – 0/700
24,6 24,6
Sträcka Principutformning Beskrivning Q (l/s) före (10- årsregn)
Q (l/s) efter (10- årsregn) 0/700 – 0/760 Dagvattenbrunn
(i något förflyttat läge)
Avvattning mot befintlig dagvattenbrunn
22,6 22,6
Korsningen Väg 133/
Månstorpsvägen till sektion 0/160
Dagvattenbrunn Avvattning mot befintliga och nya dagvattenbrunnar
21,5 27,6
Månstorpsvägen 0/105 - 0/160
Dagvattenbrunn och dräneringsledning
Avvattning mot ny dagvattenbrunn och ny dränledning (D110)
13,4 21,8
Månstorpsvägen 0/000 - 0/080
Dagvattenbrunn och dräneringsledning
Avvattning mot befintliga dagvattenbrunnar och ny dränledning (D110)
11,9 17,2
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Inga skyddsåtgärder är föreslagna att fastställas i planen.
Effekter och konsekvenser av projektet
Trafik och användargrupper
Trafikflödena på väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen har räknats upp till prognosåret 2040 och redovisas i Tabell 6.
Tabell 6: Beräknad trafikprognos för 2040 baserat på Trafikverkets trafikuppräkningstal. ÅDT står för årsdygnstrafik. Källa: Tyréns AB 2017a.
Ny gång- och cykelväg längs väg 133/Jönköpingsvägen förväntas inte påverka vägnätet i den mån att det leder till en omfördelning av trafikflödet.
Lokalsamhälle och regional utveckling
En gång- och cykelväg längs väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen kommer förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten inom Gripenberg tätort för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägen längs väg 1007/Månstorpsvägen kommer att binda samman skolområdet i nordöstra Gripenberg med idrottsanläggningen i nordvästra Gripenberg. Upprustningen av befintlig passage över väg 133/Jönköpingsvägen förbättrar trafiksäkerheten mellan samma målpunkter.
Fastigheter längs med väg 133/Jönköpingsvägen ansluts till gång- och cykelvägen och oskyddade trafikanter behöver inte gå eller cykla i blandtrafik för att nå målpunkter inom orten.
Pendling med buss till regionala målpunkter, Tranås norr om Gripenberg och Gränna och Jönköping söder om Gripenberg, förbättras genom att två centrala busshållplatser på orten rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Tillgängligheten förbättras genom taktila ledstråk för personer med synnedsättning. De upphöjda plattformarna gör att personer som befinner sig på hållplatserna är separerade från vägbanan och mer synlig för fordon på vägen.
5.2.1. Barnkonsekvensanalys
Utifrån barnkonsekvensanalysen är det viktigast att säkerställa tillräcklig bredd på gång- och cykelvägen som föreslås på väg 1007/Månstorpsvägen. Att tillskapa en gång- och cykelväg på väg 133/Jönköpingsvägen kommer också ge positiva effekter för barns och ungdomars trygghet och säkerhet i samhället. Det kommer bli en betydlig förbättring mot dagens situation där ingen form av separering av trafikslagen finns på den södra delen av väg 133/Jönköpingsvägen.
Även på väg 1007/Stationsvägen identifierades rörelsestråk i Barnkonsekvensanalysen. Den
befintliga trottoaren längs väg 1007/Stationsvägen kan även i framtiden användas som
gångväg mellan målpunkterna i Gripenberg.
Landskapet och staden
I den södra delen av Gripenberg tar den föreslagna gång- och cykelvägen jordbruksmark i anspråk, se plankarta 100C0201 och illustrationsritning 100T0201. Intrånget är litet i förhållande till åkermarkens totala storlek och bidrar inte till någon fragmentering av jordbruksmarken. Ett dike planeras dessutom på östra sidan mellan gång- och cykelvägen och åkermarken som gör att de nya dräneringsförhållandena inte kommer att skilja sig från de befintliga. Åkermarken bedöms fortsatt kunna brukas på likvärdigt sätt när gång- och cykelvägen har byggts.
De föreslagna åtgärderna innebär också att fastighetsmark för bostadstomter tas i anspråk för att få plats med gång- och cykelvägen intill befintlig väg samt för att kunna bygga gång- och cykelvägen. Intrånget i bostadstomterna har försökt minimeras genom att anpassa bredden på gång- och cykelvägarna inom villabebyggelsen. Där tomtmark ändå ianspråktas görs det i begränsad omfattning där tomtmark möter befintlig väg. Eventuella häckar, staket och dylikt som påverkas av den nya gång- och cykelvägen kommer att ersättas. Vart, hur mycket och på vilket sätt fastighetsmark påverkas framgår av plankartorna 100C0201 – 100C0203.
Miljö och hälsa 5.4.1. Naturmiljö
Med de föreslagna åtgärderna påverkas vägkanter på den östra sidan, södra delen av väg 133/Jönköpingsvägen samt på den norra sidan av väg 1007/Månstorpsvägen eftersom väganläggningen breddas för att göra plats för gång- och cykelväg samt nya diken och slänter. Detta påverkar naturvärdena i dessa vägkanter under byggskedet. Matjord från befintliga vägslänter och vägdiken innehåller frön och växtrester från vegetationen som finns inom vägområdet idag. Den kan återanvändas för att på så sätt gynna återetableringen av den befintliga vegetationen.
Det andra naturvärdesobjektet, ett stenröse, har i det fortsatta arbetet identifierats som en
husgrund. Väganläggningen breddas på aktuell sträcka och nya slänter öster om ny gång-
och cykelväg innebär intrång i delar av objektet, se Figur 17. Ett visst naturvärde kommer att
förloras men delar av stenröset/husgrunden kommer fortsatt att finnas kvar som habitat oh
växtplats för insekter, djur och växter.
Figur 17: Föreslagen gång- och cykelväg i höjd med stenröset/husgrunden. Naturvärdesobjektets ungefärliga utbredning markerat med gul linje, utbredning av nytt dike markerat med röd streckad linje. För skalenlig ritning sa illustrationsritning 101T0201. ©Lantmäteriet, Geosamverkan.
5.4.2. Vattenmiljö
Avvattningen av väganläggningen är tänkt att ske på samma sätt som idag, det vill säga genom vägavvattning till diken i den södra delen av vägplaneområdet och genom ledningsnätet som är kopplat till Svartån i den norra delen.
Med vägdagvatten sprids föroreningar till yt- och grundvatten i vägens omgivning. En stor del av föroreningarna sprids även genom damning och stänk och dessa föroreningar hamnar ofta på ett avstånd om 10–20 meter från vägbanan. Föroreningarna, vilka främst består av
N
tungmetaller, kolväten och näringsämnen, har sitt ursprung i trafiken, i vägmaterialet samt i vägens drift och underhåll. Föroreningar kan även spridas i större omfattning vid olyckor, med eller utan farligt gods.
De föreslagna åtgärderna, breddning av väganläggningen för att anlägga en gång- och cykelväg längs befintlig bilväg, kommer inte påverka mängden fordonstrafik i området. De föreslagna åtgärderna ökar mängden vägmaterial samt innebär ökad drift och underhåll i området. Ökningen är liten sett till hela väginfrastrukturen i Gripenberg. Föroreningar från dessa källor kommer att fastläggas i marken i vägens närområde. De föreslagna
gräsbeklädda dikena och slänterna har en fördröjande funktion och den största delen av föroreningarna kommer att fastläggas i dem. Eventuella föroreningar som inte fastläggs här kommer att fastläggas i närliggande öppen mark.
Områdets storlek och omfattning gör att de föreslagna åtgärderna inte bedöms ge upphov till ökade föroreningsmängder utanför vägens närområde. De föreslagna åtgärderna antas därför inte försämra gällande miljökvalitetsnormer i vattenförekomsten Svartån, måttlig ekologisk status och ej god kemisk status, och inte heller möjligheterna att uppnå god status i dem.
För att upprätthålla de fördröjande egenskaperna i de föreslagna vägdikena är det viktigt att återställa matjordslagret efter en eventuell sanering eller annan åverkan till följd av olycka med farligt gods.
5.4.3. Förorenade områden
Den nya väganläggningen, gång- och cykelvägen, klassas i vägprojektet som MKM, mindre känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Den nya väganläggningen gränsar på längre sträckor till villatomter som klassas som KM, känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.
Med avseende på resultatet av den miljötekniska markundersökningen, där de provtagna jordmassorna hade värden under, eller som mest tangerade, MKM, har bedömningen gjorts att jorden inom undersökningsområdet är lämplig att återanvända inom projektet. Även asfalten är möjlig att återanvända.
Den genomförda massahanteringsanalysen (Tyréns AB, 2018a) har kommit fram till att befintlig matjord inom projektområdet ska återanvändas i diken medan övriga massor som behövs för gång- och cykelvägens byggande ska köpas in.
Eftersom den nya väganläggningen gränsar till villatomter och åkermark, som klassas som KM, känslig markanvändning, behövs dock restriktioner för återanvändning av massor i närheten av dessa markanvändningar. T.ex. får inte massor kring eller över KM flyttas så att de hamnar närmare villatomter och en anmälan skall göras till Tranås kommun om massor kring eller över KM flyttas till en ny plats inom vägområdet. Restriktionerna ska hanteras i det fortsatta arbetet med förfrågningsunderlaget som kravställningar för
byggentreprenaden. Genom kravställningarna ska eventuella risker avseende spridning och
exponering av markföroreningar undvikas.
Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)
En samhällsekonomisk bedömning syftar till att värdera förändringen av välfärd i samhället till följd av den åtgärd som studeras. Med välfärd avses allt som värdesätts av individerna i samhället, oavsett om det existerar ett pris eller inte.
I Åtgärdsvalsstudie Gripenberg (TRV 2013/92 707) gjordes en samhällsekonomisk bedömning för de tre åtgärdspaketen som jämfördes i studien. Åtgärdspaketen beskrivs i kapitel 1.4. De föreslagna åtgärderna i denna vägplan stämmer bäst överens med de föreslagna åtgärderna i åtgärdspaket mellan. Bedömningen av de åtgärder i åtgärdspaket mellan som ingår i denna vägplan beskrivs därför nedan.
I den samhällsekonomiska bedömningen beskrevs effekterna av respektive åtgärdspaket utifrån så kallade ”Ej prissatta effekter”: klimat, hälsa, landskap, resenärer
godstransporter, persontransportföretag, trafiksäkerhet, övrigt. De bedömdes på skalan positiv-försumbar-ingen-negativ.
Åtgärdspaket mellan bedömdes ligga på gränsen till att vara samhällsekonomiskt lönsam.
Identifierade positiva effekter i åtgärdspaketet var kopplade till trafiksäkerhet och
förbättrad tillgänglighet för fotgängare och cyklister. Förbättrad boendemiljö i samhället och ökad attraktivitet och potentiellt stigande fastighetsvärden var andra nyttor som
identifierades i den samhällsekonomiska bedömningen.
Av de föreslagna åtgärderna som inte ingår i denna vägplan lyftes ökade restider, på grund av lägre hastighet på bilvägen genom Gripenberg, fram som negativt i åtgärdspaket mellan.
Bulleråtgärderna lyftes fram som ytterligare positiva effekter av åtgärdspaketet.
Utifrån den genomförda samhällsekonomiska bedömningen av åtgärdspaket mellan, och med hänsyn till de åtgärder som inte genomförs från det paketet, har slutsatsen dragits att resultatet av den samhällsekonomiska bedömningen kan appliceras på de föreslagna åtgärderna i denna vägplan.
Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser
Tranås kommun planerar att bygga ut Klövervägen som går parallellt och öster om väg 133/Jönköpingsvägen, se Figur 18. Planerna är att förlänga Klövervägen så att den ansluter till vägnätet längre norrut, antingen som gång- och cykelväg eller som en bilväg med en vändplan och en kortare gång- och cykelväg i norr. Kommunens planer skapar en alternativ väg till ortens skola som ligger norr om Klövervägen. Vidare är kommunens planer att bygga en gång- och cykelväg från den södra avslutningen av Klövervägen, väster ut till väg
133/Jönköpingsvägen.
Kommunens planer skulle möjliggöra för oskyddade trafikanter att gå och cykla på
Klövervägen istället för på den mer trafikerade väg 133/Jönköpingsvägen, om målpunkten
t.ex. är skolan. Möjligheten att cykla på Klövervägen tar dock inte bort behovet av en
cykelväg på väg 133/Jönköpingsvägen eftersom placeringen av allmänna målpunkter och
flera bostäder förutsätter att oskyddade trafikanter färdas på väg 133/Jönköpingsvägen och
väg 1007/Månstorpsvägen. Kommunens planer minskar dock risken för att oskyddade
trafikanter försöker korsa väg 133/Jönköpingsvägen utanför markerade passager på
sträckan där den planerade gång- och cykelvägen ligger på västra sidan om väg
133/Jönköpingsvägen. Planerna förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten till gång- och cykelvägnät i stort inom Gripenberg tätort.
Tranås kommun har genom föreslagna åtgärder i vägplanen även goda möjligheter att anlägga en gång- och cykelväg vidare västerut på Månstorpsvägen, som ansluter till idrottsanläggningen. Tranås kommun utreder även möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg från Gjuterivägen söderut för att möjliggöra en säkrare gång- och cykelväg till målpunkten livsmedelsbutiken.
Figur 18: Kommunens planer på utbyggnad av Klövervägen samt Gjuterigatan market i lila.
Påverkan under byggnadstiden 5.7.1. Trafik
Personbilstrafiken, godstrafik samt kollektivtrafiken kommer att påverkas under byggtiden.
Föreslagna åtgärder under byggtiden har utretts i PM Trafik under byggtiden, drift och underhåll samt räddningsinsatser (Tyréns AB, 2018b). Föreslagna åtgärder för att minimera påverkan på trafiken redovisas nedan.
Föreslagen förlängning av Klövervägen
N
150 m
Föreslagen förlängning av Gjuterivägen
Vid arbetet längs väg 133/Jönköpingsvägen föreslås trafiken enkelriktas söderut mellan väg 982 och Månstorpsvägen, och att trafiken i den nordgående riktningen leds via
Månstorpsvägen-Stationsgatan. På detta sätt kan ett dubbelriktat trafikflöde upprätthållas, trots att ett körfält stängs av på väg 133/Jönköpingsvägen.
Vid arbeten längs väg 1007/Månstorpsvägen föreslås tillfällig trafikreglering med vakt eller trafiksignal förbi anläggningsområdet, samt att hastigheten sänks från 50 till 30 km/h i det aktuella vägsnittet.
Det mest kritiska arbetet under entreprenadtiden är ombyggnaden av övergångsstället på väg 133/Jönköpingsvägen norr om väg 1007/Månstorpsvägen, då vägen måste stängas av helt i det aktuella snittet. För att minimera konsekvenserna för trafiken föreslås att
byggtiden forceras genom att anpassa byggmetoden. Förbiledningen av trafiken föreslås ske via en tillfällig förbiledning, se Figur 19, för att minimera konsekvenserna för kollektivtrafik, räddningstjänsten och övrig trafik. Förbiledningen ligger till största delen inom befintligt vägområde men en smalare remsa med ny tillfällig nyttjanderätt (T3) behöver tas i anspråk på kommunens fastighet 6:1, se Figur 20Figur 2. Tillfälligt nyttjande kommer också behövas på en liten del av den privatägda fastigheten 1:102. Samordning med kommunens VA-jobb med rivning av gammal utrustning öster om den befintliga passagen är en förutsättning för att förbiledningen ska kunna byggas.
Under hela entreprenadtiden ska de boende kunna nå sina hem, räddningstjänsten ska kunna nå fastigheterna och posten ska kunna levereras. Anslutningar till privata fastigheter får därmed endast stängas under kortare tider, 8h, annars måste anslutning anordnas på annat håll eller genom exempelvis körplåtar.
Räddningstjänsten och Trafikverkets drift- och underhållsavdelning önskar vara involverade i bygghandlingsskedet.
Figur 19: Förslag på förbiledningsväg under byggtiden för ombyggnad av övergångställe över väg 133/Jönköpingsvägen. Förslaget visar både norrgående och södergående trafik med lastbilar som
dimensionerande fordon. Utbredning av nytt vägområde och nytt tillfälligt vägområde, se plankarta 100C0203.
Figur 20: Utdrag ut plankarta 100C0203. Intrång på privata fastigheter till följd av byggande av övergångställe och busshållplats. Blått = vägrätt, gult = tillfälligt nyttjande, streckad svart linje = fastighetsgränser. För skalenlig ritning sa plankarta.
5.7.2. Privata fastigheter
Ombyggnaden kräver att privata fastigheter som berörs av vägplaneförslaget är tillgängliga under byggskedet. Arbetet på de privata fastigheterna kan regleras genom avtal eller tillfälliga nyttjanderätter för Trafikverket under byggtiden.
5.7.3. Naturmiljö
Under byggskedet kommer de identifierade naturvärdena i den preliminära bedömningen som gjordes i NVI förstudie, att delvis gå förlorade, eftersom vägdiken och slänter kommer att göras om. Nya slänter och vägdiken ska påföras matjord som skapar förutsättningar för vegetation att återetablera sig. Företrädesvis återanvänds matjord med ursprung i de befintliga dikena.
N
Samlad bedömning
De transportpolitiska målen
För byggande av vägar är de transportpolitiska målen styrande. Det finns ett övergripande mål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål (Trafikanalys, 2017).
Figur 21: De transportpolitiska målen.
De föreslagna åtgärderna, en gång- och cykelväg längs det befintliga statliga vägnätet i Gripenberg, är väl förenligt med det Övergripande målet för transportpolitiken. Att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter att röra sig inom tätorten Gripenberg gynnar en långsiktigt hållbar transportförsörjning framförallt för de boende på orten.
Ett genomförande av föreslagna åtgärder skulle bidra till Funktionsmålet genom att öka trafiksäkerheten och bredda användningen av transportsystemet genom att göra det tillgängligt och säkrare även för oskyddade trafikanter.
De föreslagna åtgärderna bidrar även till Hänsynsmålet. Ett trafiksäkrare system, som en gång- och cykelväg innebär, bidrar till målet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Genom att ge bättre förutsättningar för miljövänliga transportsätt kan de föreslagna åtgärderna indirekt även vara positivt för Regeringens generationsmål. Bättre möjligheter att gå och cykla, dvs. vardagsmotion, för människor i Gripenberg ger en positiv effekt på människors hälsa.
Miljökvalitetsmålen
Det finns 16 miljökvalitetsmål beslutade av riksdagen (Naturvårdsverket, 2017).
Miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med generationsmålet grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen med preciseringar ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet och fungera som vägledning för hela samhällets miljöarbete. De
miljökvalitetsmål som har bedömts vara aktuella och relevanta att bedöma för denna vägplan är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv, de beskrivs i Tabell 7.
Övergripande mål
Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Funktionsmål - Tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås samt bidra till ökad hälsa. Av de 16 miljökvalitetsmålen är flertalet relevanta i vägprojekt. För folkhälsan finns det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Tabell 7: Miljökvalitetsmål som bedömts vara aktuella och relevanta för vägplaneförslaget. Definitionerna av de redovisade miljökvalitetsmålen är från Naturvårdsverket (2017).
Miljökvalitetsmål Definition Vägplanens bedömda påverkan
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
De föreslagna åtgärderna bedöms inte försämra möjligheterna att nå målet.
Med bättre förutsättningar för att färdas till fots eller på cykel, även kortare sträckor som inom Gripenberg tätort, kan bidra till att målet uppnås.
Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och
kulturvärden inte skadas.
De föreslagna åtgärderna bedöms inte försämra möjligheterna att nå målet.
En högre andel gång- och cykeltrafik inom Gripenberg tätort kan bidra till att nå målet.
Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.
Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Ämnen som bidrar till försurningen härrör bland annat från vägtrafik.
Trafik på den föreslagna gång- och cykelvägen bedöms dock inte bidra till denna försurning. Möjligheterna att nå målet bedöms inte försämras i och med de föreslagna
åtgärderna i vägplanen.
Ett rikt
odlingslandskap
Odlingslandskapets och
jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
En liten sträcka av gång- och cykelvägen är föreslagen på jordbruksmark. De föreslagna åtgärderna fragmenterar dock inte jordbruksmarken och ett förändrat brukande av marken har inte bedömts vara en risk. Vägplanen bedöms därför inte försämra möjligheterna att nå målet.
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
De föreslagna åtgärderna har inte bedömts försämra natur- och kulturvärden i Gripenberg med omnejd.
En gång- och cykelväg genom orten kan förbättra
förutsättningarna för goda och hälsosamma livsmiljöer genom att det blir tryggare och säkrare för oskyddade trafikanter att röra sig på de stora vägarna på orten.
Vägplanen kan genom detta bidra till att målet uppnås.
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.
Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
De intrång i vägkanter och vägdiken där potentiella naturvärden har identifierats kommer att återställas efter att gång- och cykelvägen har byggts.
De potentiella naturvärden som finns i dessa områden idag kan på sikt återetablera sig där. I och med detta försämrar inte vägplanen möjligheterna för att uppnå målet.
Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och
bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Hänsynsreglerna i Miljöbalken, MB, kap. 2 1-8 §§, är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Enligt Bevisbörderegeln (1 §) måste
verksamhetsutövaren visa att de allmänna hänsynsreglerna följs.
Genom att Trafikverkets planläggningsprocess har följts och de föreslagna åtgärderna bedömts ur miljösynpunkt samt att synpunkter tagits emot genom ett samrådsförfarande har kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik,
lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen (2, 3, 6 och 7 §§) beaktats. Vidare gör Trafikverkets interna granskningar samt krav på kompetens vid upphandling av
konsulttjänster och entreprenader att kunskapskravet uppfylls.
Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenaden för åtgärderna i vägplanen att ställa krav på val av produkter, såsom användning och hantering av kemiska produkter samt materialanvändning vilket följer produktvalsprincipen (4 §) och hushållnings- och
kretsloppsprinciperna (5 §). Trafikverket kommer att ha ansvaret för de åtgärder som genomförs och har därmed ansvar för skadad miljö (8 §).
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer, MKN, har fastställts av regeringen inom ett antal områden för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De kan gälla hela landet eller för ett begränsat
geografiskt område. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i 5 kap. MB. Förordningarna kan i sin tur vara preciserade i
myndighetsföreskrifter.
Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller, havsmiljö, luftkvalitet, nationella utsläppstak för luftföroreningar och fisk- och musselvatten bedöms inte vara aktuella i denna vägplan.
Miljökvalitetsnormerna avseende vattenmiljön (SFS 2004:660) är aktuella i detta projekt då den föreslagna åtgärden ligger i närheten av en ytvattenförekomst. Vattenförekomsten samt dess statusklass redogörs för i kapitel 3.5.2. Effekter och konsekvenser för
vattenförekomsten behandlas i kapitel 5.4.2. Vattenförekomsten har inte bedömts påverkas av de föreslagna åtgärderna då projektet inte medför någon förändring på
ytvattenförekomstens ekologiska status eller kemiska kvalitet.
Hushållning med mark- och vattenområden
Figur 22: Kartutsnitt från Länsstyrelsens karttjänst som visar vägplaneområdet i förhållande till Riksintressen, Fornlämningar och Strandskydd. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, 2017. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
