E22 förbi Bergkvara

(1)

E22 förbi Bergkvara

Samråd december 2020

1 2020-11-23

(2)

Välkommen till samrådet!

• Detta samrådsmaterial är indelat i avsnitt, som du enkelt ser i nederkanten på varje sida. Avsnitten är klickbara så att du kan växla mellan dem så som du önskar. Fyra avsnitt behandlar projektet, och tre avsnitt processen.

• Det avsnitt du befinner dig i är markerat med en avvikande färg.

• Nästa sida visar vad de olika avsnitten innehåller.

• Lämna synpunkter kan du göra genom att följa länken Lämna synpunkter nedan till höger.

2

(3)

Samrådsmaterialets olika delar

3

Varför? Hur ser utredningsområdet ut? Vad? Hur? 2020 2021-2022 2022 . Lämna synpunkter

PR O JEKT ET PR O C ESSEN

Väg Geoteknik Landskap Natur Kultur Miljö, övr.

Innehåll

(4)

Varför gör vi detta?

4

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av bakgrund och problembild, varför är projektet nödvändigt? Vad har tidigare utredningar kommit fram till och föreslagit samt

vad är ändamålen med projektet.

(5)

Bakgrund & problembild

På de följande tre sidorna presenteras problembilden och bakgrunden till projektet.

1. E22 är en viktig länk

2. Vägutformningsstandarden lever inte upp till mål för vägens funktion 3. Negativ inverkan för Bergkvara samhälle

5

Varför? Hur ser utredningsområdet ut?

Vad? Hur? 2020 2021-2022 2022 . Lämna synpunkter

Innehåll

(6)

1. E22 Bergkvara – en ”missing link”

• Ostkuststråket, där den aktuella sträckan ingår, fyller en viktig roll såväl lokalt, regionalt som nationellt.

• E22 är en del av det nationella vägnätet.

• E22 är en del av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

• E22 är viktig för godstrafik, inte minst till och från sydöstra Sveriges hamnar och är utpekad som rekommenderad led för farligt gods.

• Den aktuella delsträckan förbi Bergkvara är en av få kvarvarande delar av E22 som inte är mötesseparerad eller på gång att bli det och har lägre standard än andra delar av E22. Delsträckan har ett relativt lågt trafikflöde men är

viktig som en del av E22. En ”missing link”.

6

Kalmar Bergkvara Karlskrona

Malmö

Norrköping

Stockholm

(7)

2. Brister i standarden

• Delsträckan är ej mötesseparerad – utgör risk för allvarliga olyckor.

• 50 km/h hastighetsbegränsning genom Bergkvara.

• Risker förenat med vägens dubbla funktion som genomfartsväg och lokalgata i Bergkvara.

7

Innehåll

E22 söder om Bergkvara E22 norr om Bergkvara E22 genom Bergkvara

(8)

3. Negativ påverkan för Bergkvara

• E22 är genomfartsled men används även som lokalgata och skolväg.

• Bristande trafiksäkerhet – särskilt för oskyddade trafikanter.

• Buller och vibrationsstörningar.

• Barriär i samhället.

• Försvårar för utveckling av tätorten och begränsar möjligheterna att planlägga nya bostadsområden.

8

E22 genom Bergkvara. Till höger i bild ses en utfart. Bostäder och

oskyddade trafikanter tätt på vägen.

(9)

Fyrstegsprincipen

9

Trafikverket påbörjar alla projekt med en åtgärdsvalsstudie som genomförs enligt fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Den är

vägledande i Trafikverkets arbete för att säkerställa effektiva och hållbara

lösningar

Innehåll

(10)

Tidigare utredningar

10

Åtgärdsvalsstudie 2015

• E22, Kalmar – Karlskrona och delsträckan förbi Bergkvara har utretts flera gånger de senaste decennierna. Utredningarna ligger som underlag för projektet.

• Den senaste är åtgärdsvalsstudien (ÅVS) som genomfördes 2015.

• Åtgärdsvalsstudien förkastade att problemen skulle lösas genom:

‒ (1) tänk om och (2) optimera enligt fyrstegsprincipen

‒ (3) åtgärder på befintlig E22 genom Bergkvara enligt fyrstegsprincipen

‒ (4) förbifart öster om nuvarande sträckning

‒ (4) att anlägga en helt ny sträckning av E22 mellan Kalmar – Karlskrona längre in från kusten, kallat ”skogsalternativet” i ÅVS.

‒ (4) kustnära järnväg

• Åtgärdsvalsstudien landar i slutsatsen att det inte är möjligt att åstadkomma de

trafiksäkerhetshöjningar som krävs och att förbättra tillgängligheten i Bergkvara utan att

leda trafiken utanför samhället. E22 föreslås därför byggas i ny sträckning väster om

Bergkvara (steg 4 i fyrstegsprincipen).

(11)

Ändamålet med projektet

Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på E22 längs aktuell sträcka samt förbättra boendemiljön i Bergkvara.

11

Innehåll

(12)

Utredningsområdet

• Utredningsområdet sträcker sig från Bröms i söder till Söderåkra i norr

‒ Mellan redan utbyggda sträckor med mötesseparering

• Utredningsområdets längd är cirka 14 km och som bredast 4 km

• En utbyggd mötesseparerad sträcka kan komma att följa befintlig E22 på kortare eller längre sträcka, förutom vid passagen genom Bergkvara samhälle

2020-10-13 12

(13)

Utredningsområdet

• Jämfört med Åtgärdsvalsstudien 2015 har utredningsområdet utökats.

• Därigenom säkras att processen inte behöver backas i ett senare skede och att den lösning som förordas är den sammanvägt bästa.

2020-10-13 13

Innehåll

(14)

Hur ser

utredningsområdet ut?

14

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av Trafikverkets bild av utredningsområdet i nuläget. Hur ser trafikflödena ut? Hur ser

miljön ut? Vilka värden finns att beakta?

Avsnittet innehåller även frågor som vi gärna ser att du besvarar.

(15)

Hur ser utredningsområdet ut?

Sidorna som följer redovisar hur utredningsområdet ser ut utifrån aspekterna:

• Vägutformning & trafik

• Geotekniska förhållanden

• Landskap

• Naturmiljö

• Kulturmiljö

• Övriga miljöområden

• Boendemiljö och bebyggelse • Buller och barriärverkan

• Rekreation och friluftsliv • Naturresurser

15

Innehåll

(16)

Förutsättningar

Vägutformning & trafik

16

(17)

E22 idag – väg & trafik

Befintlig väg är en tvåfältsväg som är ca 9 meter bred utan mittseparering, den aktuella sträckan som utreds är 14 km lång. Hastigheten längs sträckan är begränsad till 80 km/h med undantag av passagen genom Bergkvara där hastigheten är begränsad till 50 km/h.

Längs hela sträckan finns flertalet anslutande sidovägar.

Befintlig passage genom Bergkvara medför en del samhällsproblem för orten. Problemen är bland annat buller och vibrationsstörningar, bristande säkerhet för oskyddade trafikanter och bristande trafiksäkerhet då E22 används som lokalgata, skolväg och genomfartsled.

Dagens sträckning försvårar också utveckling av samhället som till exempel möjligheten att planlägga för nya bostadsområden.

I det stora perspektivet utgör väg E22 inom utredningsområdet en del i ett större transportvägnät.

17

Innehåll

(18)

Befintlig E22 – Vägutformning – söder

Bilden är tagen i norrgående riktning och visar hur vägen bitvis har en

tydlig landsvägskaraktär och saknar mitt- separering.

Det finns många anslutande sidovägar, stenrösen och trädplanteringar i nära anslutning till vägen.

18

Vy på väg E22 söder om Bergkvara,

(19)

Befintlig E22 – Vägutformning – i Bergkvara

19

Bilden är tagen i norrgående riktning och visar miljön i tätorten. Här är vägen smal och har tät bebyggelse längs

sidorna där den också kantas av

kantsten och trottoarer på ömse sidor.

Vägen används som lokalgata och har utöver lokalvägar många utfarter. Det finns endast ett övergångställe i orten och ingen cykelväg eller cykelfält.

Innehåll

E22 genom Bergkvara. Till höger i bild ses en utfart.

Vägen har trottoar men ingen lämplig lösning för

cyklister och bristande passager över vägen.

(20)

Befintlig E22 – Vägutformning – norr

Vy på väg E22 i norrgående riktning norr om Bergkvara. Visar utfarten ur Bergkvara där hastighetsbegränsningen övergår från 50 km/h till 80 km/h.

Likt söder om Bergkvara är sträckan norr om tätorten inte mittseparerad och vägen har landsvägskaraktär med många anslutande vägar och stenrösen och trädplanteringar i nära anslutning till vägen.

20

(21)

Befintlig E22 – Trafikflöde

Trafikflödet (ÅDT*) på den aktuella sträckan på väg E22 är förhållandevis lågt jämfört med andra delar av E22 och andra europavägar. Andelen tung trafik på sträckan är ca 15 % vilket är i storleksordningen av hur det

förhåller sig på andra europavägar.

På nästa sida redovisas trafikflödet i några punkter längs väg E22 och på några av de andra vägarna inom utredningsområdet. Även andelen tung trafik, såsom lastbilar och bussar, redovisas.

Det redovisas också en prognos över vad man tror att trafikflödet kommer att vara på vägen år 2040, om inga åtgärder/förändringar genomförs.

21

*Årsdygnstrafik, ÅDT, är det genomsnittliga

trafikflödet per dygn under ett år mätt i antal fordon.

Årsdygns-trafiken kan användas som underlag för att besluta vilka åtgärder som skall vidtas för vägen.

ÅDT innefattar vägens bägge färdriktningar.

Innehåll

(22)

Trafikflöden

2020-10-13 22

Prognos

Nummer Mätår ÅDT Andel tung trafik ÅDT 2040

1 2018 4100 16% 5103

2 2018 4330 15% 5390

3 2018 4280 16% 5327

4 2018 4720 15% 5875

5 2018 4410 16% 5489

Längs E22

Prognos

Nummer Mätår ÅDT Andel tung trafik ÅDT 2040

1 2015 270 9% 346

2 2015 280 16% 359

3 2018 80 6% 100

4 2015 420 6% 539

5 2015 1620 6% 2078

6 2015 2200 9% 2821

7 2016 3600 8% 4571

8 2014 560 7% 725

9 2011 1440 7% 1922

Övriga vägar Tabellerna redovisar

trafikflödena längs E22 och längs

övriga vägar.

Kartan redovisar var punkterna finns.

Årsdygnstrafik, (ÅDT), är det genomsnittliga

trafikflödet per dygn

under ett år.

(23)

Överflyttning – från befintlig till framtida anläggning

Många av de som reser längs väg E22 idag har inte målpunkter i just Bergkvara med omnejd utan

passerar tätorten. Med en ny-/ombyggd väg E22 kommer komforten och standarden på denna göra att den blir det naturliga vägvalet. Bedömningen är att ca 80 %* av de som i dagsläget reser längs väg E22 kommer att välja den nya sträckningen av E22.

Standardhöjningen, i kombination med att den tillåter en högre hastighet, kommer även att locka en del resenärer som i nuläget kör på omkringliggande vägar, tex väg 130 mellan Torsås och Söderåkra.

Därmed förväntas viss överflyttning till väg E22 från andra vägar.

* Baseras på bedömningar utifrån undersökningar om folks resvanor samt genomförda trafikmätningar på de aktuella vägarna

23

Innehåll

(24)

Vägutformning – Frågor till dig:

• Vilka korsningspunkter i vägnätet är uppskattningsvis mest använda och trafikerade?

• Finns det några platser där nya korsningar (väg, cykel, gående) skulle behövas?

• Vilka målpunkter är viktigast och är några av dessa svåra att komma till idag?

• Känner du till något rörande markens beskaffenhet och stående vatten eller dylikt i utredningsområdet som du tror kan vara bra för oss att känna till?

24

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(25)

Förutsättningar

Geotekniska förhållanden

2020-10-13 25

(26)

Geotekniska förhållanden

söder om Kärrabo

26

• Generellt består området av moränlandskap (morän) med lokala områden av lösare sediment (torv eller lera/silt).

• Jordmäktigheter i området är mellan 0 till över 20 m enligt brunnsdatabasen.

• Berg i dagen är registrerat i de västligaste delarna av området.

• I de östra delarna är det registrerat mycket sand.

(27)

• Stora delar av området är ej kartlagt av SGU och översiktlig information saknas därför.

• Där det är kartlagt är det registrerat morän, som på delar av området överlagras av lösa sediment (torv och lera/silt), även

isälvssediment.

• I de östra delarna är det också registrerat sand.

27

Geotekniska förhållanden

Kärrabo och norrut

Innehåll

(28)

Geoteknik – frågor till dig:

• Känner du till om det har gjorts några geotekniska undersökningar på din fastighet?

‒ Exempelvis om du nyligen har anlagt en brunn eller byggt ett hus

• Har du kännedom om lågpunkter där det brukar bli vatten stående på din mark?

• Har det skett ras eller skred i bäckar/raviner som du känner till på din mark?

• Har du kännedom om våtmarksområden i skog och mark?

28

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(29)

Förutsättningar

Landskap

29

(30)

Landskapsanalys

• En landskapsanalys är en samlad analys av landskapet mot vilken (den

planerade) infrastrukturens roll i landskapet kan prövas så att resultatet blir en lokalisering och utformning med hänsyn till landskapet.

”En analys av landskapets förutsättningar, känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential” (Trafikverket, 2014, kap 5.2.1, sid 46)

• Landskapsanalysen görs enligt den beprövade metoden

Landskapskaraktärsanalys (LKA) anpassad för infrastrukturprojekt av Trafikverket.

• Vi befinner oss nu i början av processen där vi samlar in landskapets förutsättningar, alltså: hur det fungerar och ser ut.

30

(31)

Landskapstyper

• Landskapstyper är ett sätt att dela in landskapet som utgår ifrån generell uppbyggnad och tar hänsyn till faktorer som

geologi, geomorfologi, ekologi, vatten, vegetation, historia och människans verksamhet i landskapet.

• Utredningsområdet omfattas av två landskapstyper:

‒ Jordbrukslandskap (gul)

‒ Mosaiklandskap (ljus grön)

• Mellan de båda typerna är övergången diffus då de delar t.ex.

berggrund, naturgeografiska förutsättningar och kulturhistorisk utveckling.

31

Bergkvara Torsås

Skogslandskap

Mosaiklandskap

Jordbrukslandskap Grund sundskust

Innehåll

(32)

Jordbrukslandskap

• Blandade jordarter – morän, sandig morän och postglacial sand dominerar.

• Större delen av landskapstypen ligger under 15 mö.h., och har en jämn resning från havet. Landskapet är ofta mjukt böljande.

• Det är ett relativt öppet landskap med mellanstora

landskapsrum, siktlinjer bryts ganska ofta av små dungar och genomsiktliga trädridåer. Skiften planterade med barrträd förekommer.

• Odlingsmarken används främst till stråsäd och fodergrödor, betesmarker förekommer.

32

Bergkvara Torsås

Jordbrukslandskap

(33)

Jordbrukslandskap

• E22 och kusten är riktningsgivare i landskapet. Sekundärvägarna är små och går främst i öst-västlig riktning.

• Det finmaskiga vägnätet binder samman de utspridda gårdarna. Detta

tillsammans med åkerskiftenas former och landskapsrummen ger inga tydliga riktningar i landskapet. Jordarten och lång hävd har gett upphov till en stor mängd stenmurar från röjning som kantar åkerskiftena.

• Landskapstypen är del av en centralbygd där bebyggelsen ofta har lång

platskontinuitet. Bebyggelsestrukturen varierar mellan: utspridda gårdar, mindre kluster av gårdar och/eller bostadsbebyggelse samt mindre samhällen

(Bergkvara, Söderåkra, Påboda, Järnsida, Björkenäs, Djursvik).

33

Innehåll

(34)

• Jordarterna domineras av morän med små områden av andra jordarter, främst lera-silt och torv.

• Större delen av landskapstypen ligger under 25 m ö. h. Det har en jämn resning men är ett böljande landskap, i stora delar av området finns den småkulliga landformen

moränbacklandskap.

• Landskapet har en varierande och ojämn mosaik av öppet och slutet. Landskapsrummen och skiftena är oftast mindre.

Dungar är större och trädridåer mer kompakta. Områden med större skogspartier och fler skogsplanerade skiften samt områden med större jordbruksmarker/landskapsrum förekommer.

• Odlingsmarken används främst till vallodling och

betesmark. Landskapstypen har även fler åkrar i träda och tecken på igenväxning.

34

Bergkvara Torsås

Mosaiklandskap

Mosaiklandskap

(35)

Mosaiklandskap

• Landskapet har få riktningsgivande element. Det finmaskiga vägnätet binder samman utspridda gårdar, torp och byar. Jordarten tillsammans med lång hävd har gett upphov till en stor mängd stenmurar som kantar åkerskiftena men ofta även vägar. Det något större vägnätet utgår från Torsås.

• Landskapstypen är del av en centralbygd där bebyggelsen ofta har lång

platskontinuitet. Bebyggelsestrukturen är varierad från främst enskilda gårdar eller samlad i glesa byar till ett större samhälle (Torsås). Bebyggelsen är främst belägen i de öppnare delarna av landskapstypen.

35

Innehåll

(36)

36

(37)

Landskap – frågor till dig:

• Vad finns för traditionsplatser och platser för firande? (t.ex. midsommar)

• Vad har du för favoritplatser? Finns det andra speciella platser? Varför?

• Använder du mosaiklandskapet och jordbrukslandskapet på olika sätt?

• Har landskapet och användningen av landskapet förändrats över tid?

37

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

Innehåll

(38)

Förutsättningar

Naturmiljö

38

(39)

Naturmiljö

• En förstudie genom fjärrkartering och analys av offentliga underlag har gjorts enligt standardiserad metod för naturvärdesinventering (NVI).

• Förstudien dokumenteras som kartdata och beskrivande texter. Under förstudien har ytor som kan antas ha positiv betydelse för biologisk mångfald identifierats och avgränsats. För varje yta finns en liten text om hur underlagen tolkats. En översiktlig karta redovisas på nästa sida.

• Förstudien är klar och kommer ligga till grund för andra utredningar och framtida fältinventering.

39

Innehåll

(40)

Naturvärden

2020-10-13 40

Förstudien kommer fram till att:

• Värdefulla områden och relevanta artfynd finns inom hela området.

• Skogliga värden dominerar i väster medan östra delen främst hyser naturvärden knutna till kulturlandskapets strukturer och hävd med lång kontinuitet.

• Generellt biotopskydd är strukturer som gynnar den

biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet; stenmurar, åkerholmar och småvatten och förekommer alla rikligt i framförallt östra delen av området.

• Slåtterängen Ekelunda utgör Natura 2000-område.

(41)

Värdefulla arter

41

Många olika grod- och kräldjur har påträffats i

området och djurgruppen kommer att utredas särskilt i det fortsatta arbetet.

Större vattensalamander, en art som finns i utredningsområdet.

Brunlångöra, en art som observerats i utredningsområdet.

Ett flertal olika arter fladdermöss har noterats i

området och djurgruppen kommer också att utredas särskilt i det fortsatta arbetet.

Innehåll

(42)

Naturmiljö – frågor till dig:

• Känner du till värdefulla områden som inte finns med på kartan?

• Känner du till vägsträckor, särskilt på E22, där grod- och kräldjur eller andra djur trafikdödas?

• Känner du till platser med särskilt skyddsvärt djur eller växtliv?

• Känner du till jätteträd eller andra mycket gamla träd i området?

42

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(43)

Förutsättningar

Kulturmiljö

43

(44)

Utredningsområdet ingår i sin helhet i den väsentligt större kulturhistoriska regionen södra Smålands kustbygd och mer specifikt i Möre slätt- och centralbygder.

Tillsammans med Öland utgjorde de sydöstra Sveriges främsta jordbruksbygd under historisk tid. Socknarna Torsås, Söderåkra och Gullabo som låg i Södra Möre härad ingår i utredningsområdet. Namnet Möre nämns första gången i skrift på 900-talet som Meore och syftar troligtvis på mörar, de grunda sjöar som bildades när havet drogs sig tillbaka från området på stenåldern.

44

Ett rikt och sammansatt

kulturlandskap med lång kontinuitet

Bilden visar kulturhistoriska inslag såsom allé och

stenmur längs

med väg 514.

(45)

Utpekade kulturmiljöer

I utredningsområdet finns följande utpekade kulturmiljöer:

Riksintresseområden för kulturmiljö:

• Gamla riksgränsen

• Södra Mörekusten

Området utpekade i Torsås kommuns kulturmiljöprogram:

• Bröms

• Grisbäck

• Järnsidaområdet

• Påboda

Kulturväg 514 mellan Gettnabo och Bergkvara

45

Innehåll

(46)

Riksintresset

Gamla riksgränsen

Motivtext:

”Ett till stora delar öppet kust- och odlingslandskap i en

gammal gränsbygd med skansmiljöer och

kommunikationsmiljöer som här speglar Mörebygdens strategiska betydelse från medeltid till 1600–tal.”

Uttryck för riksintresset:

• Gränsmiljön i Brömsebro som fram till 1658 var riksgräns mellan Sverige och Danmark. Skansar och befästningsanläggningar på båda sidor om den gamla riksgränsen.

• Den gamla landsvägen mellan Kalmar och Karlskrona med sina

kringliggande vägmiljöer, vilken troligen sedan förhistorisk tid följer den kustnära Litorinavallen och visar en av de äldsta

förbindelselederna mellan Sverige och Danmark.

• Bondbyar och odlingslandskap med medeltida anor vid bland annat Ljungby, Hagby by och Grisbäck med bebyggelse präglad av

snickarglädje och med betade strandängar, kringliggande

bybildningar, stenmurskantade vägar, odlingsrösen och andra

lämningar före 1900 som beskriver den äldre markanvändnings- och bebyggelseutvecklingen.

• Ålbroar, kåser och andra lämningar vid bland annat Grisbäck och Båtastan som visar på kustfiskets stora betydelse fram till 1900-talet.

46

”

ur riksintressebeskrivningen ”

(47)

Fornlämningar

Utredningsområdet utgörs av en fornlämningsrik bygd med förhistoriska lämningar från både stenålder, bronsålder och järnålder. De äldsta spåren har påträffats söder om Söderåkra kyrka och är 10 000 år gamla. Längs E22 finns en mängd gravfält som visar att vägen delvis har en ålderdomlig sträckning i åsläge.

I dagens jordbruksmarker återfinns boplatser som förr låg intill de gamla mörarnas stränder. Många fossila åkrar och odlingsrösen kantar dagens gårdsbebyggelse och gränsen mellan åker, bete och skog. Enstaka gravar och gravfält från olika tider har klarat sig från bortodling under 1800-talet då området dikades ut.

47

Innehåll

Bronsåldersröse beläget i åkermarken vid Rotavik .

(48)

Området präglas av glest belägen och småskalig gårdsbebyggelse av landsbygdskaraktär. Bilden här visar ett exempel på detta. Bebyggelsen består av ensamgårdar eller mindre, löst sammanhållna

klungbyar eller släktbyar, ofta med ortnamn som visar på lång bosättningskontinuitet.

Gårdarna, som består av byggnader från 1800 och 1900-talet, ingår i en levande bygd där åkermarken fortfarande brukas i hög grad. Bebyggelsen skiftades på 1800-talet då gårdarna flyttade ut från byarna till nya lägen i odlingslandskapet.

Under medeltiden fanns drygt 70 gårdar inom utredningsområdet, upptagna i skriftliga källor.

Bebyggelse

48

(49)

Viktiga strukturer i kulturlandskapet

• Småskaligt vägnät av grusvägar som förbinder gårdar, byar, odlingsenheter och skogsmark.

• Ett stort antal vällagda stenmurar som inhägnar åkermarkerna.

• Fossila åkrar, järnåldersgravfält, bronsåldersrösen och boplatser inom jordbrukslandskapet.

• E22 – en till delar förhistorisk sträckning med tillhörande kulturvärden.

• Småskalig bebyggelse som ligger utspridd inom området.

• Mosaiklandskap i väster har färre kända kulturvärden, behöver utredas vidare.

49

Innehåll

(50)

Kulturmiljö – frågor till dig:

• Vilka platser/miljöer/vägar är viktiga för dig i vardagen respektive på fritiden?

• Vad tycker du är karaktäristiskt för din hembygd?

• När det kommer en vän på besök – vad visar/berättar du om din hembygd?

• Känner du till kulturmiljöer, fornlämningar, vägar eller stenmurar som har försvunnit de senaste 50 åren?

50

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(51)

Förutsättningar

Övriga miljöområden

2020-10-13 51

(52)

Boendemiljö och bebyggelse

• I utredningsområdet bor omkring 350 personer. Företrädesvis i glest spridda enskilda hus och gårdar eller grupperingar av ett fåtal fastigheter i

löst sammanhållna klungbyar.

• Omkring 5000 personer bor utanför men inom 2 kilometer från

utredningsområdet. Merparten i de tre orterna Torsås, Bergkvara och Söderåkra.

• Området utgörs av landsbygd med ovan nämnda småorter. I princip all bostadsbebyggelse utgörs av fristående hus.

52

Bilden visar två

fastigheter med

bostäder varav

den ena utgörs

av ett lantbruk

med historiska

anor.

(53)

Buller och barriärverkan

När Trafikverket bygger om och bygger nya vägar är ambitionen att gällande riktvärden för buller och vibrationer inte överskrids. När alternativa korridorer för E22 har tagits fram kommer en bulleranalys av dessa att göras. I bulleranalysen kommer det bland annat att göras en bedömning av omfattningen av bullerberörda för de olika korridorerna.

Ett av projektets mål är att minska E22:s barriärverkan inne i Bergkvara. En ny väg utanför Bergkvara kommer att minska barriärverkan i Bergkvara men öka den på andra platser, till exempel där en ny vägsträckning byggs.

53

Innehåll

I Bergkvara finns idag ett

övergångställe. Bristen på ordnade

passager är ett exempel på hur

vägen utgör en barriär i samhället.

(54)

Rekreation och friluftsliv

2020-10-13 54

Utredningsområdet korsas i öst-västlig riktning av fyra vandrings- och cykelleder som tillgängliggör rekreations- och friluftslivsvärden i och utanför utredningsområdet.

• Slöjdleden – uppmärksammar slöjdhantverk och det gamla sjöfartssamhället

• Torsåsleden - går genom skogslandskap och byar

• Lionsleden - gammal banvall som gjordes om till led 2010

• Skeppelederna – indelad i tre distanser längs kust

och genom inland

(55)

Naturresurser

• Markanvändningen i utredningsområdet består mestadels av jordbruks- och

skogsmark.

• Bevarande av och tillgänglighet till

brukningsbara enheter är en viktig fråga som kommer att behandlas vid

framtagande av korridorer och utformning av vägen.

55

Innehåll

Hagmark, åkermark och i bakgrunden skogsbruk i

anslutning till en lantbruksfastighet i området.

(56)

Frågor till dig:

• Vilka rekreations- och friluftlivsvärden i och omkring utredningsområdet skulle du vilja lyfta fram?

• Finns det någon viktig plats i utredningsområdet som vi behöver känna till?

56

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(57)

Vad är det vi vill göra?

57

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av Trafikverkets bild av den anläggning vi avser åstadkomma. Hur ser den

nya vägen ut? Vilka funktioner ska den ha?

(58)

Vad är det vi vill göra?

58

Det övergripande ändamålet med projektet

är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i och förbi Bergkvara.

Genom att skapa en ny dragning av E22 förbi Bergkvara kan också

en likvärdig vägutformning på E22 uppnås på en längre sträcka.

(59)

Framtida anläggning

Den aktuella sträckan inom utredningsområdet föreslås bli en 2+1 väg med fysisk mötesseparering (mitträcke). Det kan bli såväl att delar av befintlig väg byggs om som helt ny vägkorridor. Slutresultatet kommer att påminna om utformningen av väg E22 söder om

utredningsområdet.

Den nya anläggningen kommer också att omfatta en ny korsnings- punkt mellan väg 504 och E22 där även en ny omstigningsplats för regional busstrafik vid E22 anläggs.

59

2+1 väg E22 söder om utredningsområdet.

2+1 väg E22 norr om utredningsområdet.

Innehåll

(60)

Framtida anläggning

• Åtgärderna längs sträckan kommer generellt att bidra till en förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet för genomfartstrafik. En förbättrad standard på väg E22 gör att hastigheten kan höjas till 100 km/h vilket bidrar till restidsvinster.

• Åtgärderna bidrar också till en förbättrad möjlighet för regional kollektivtrafik i området.

• För samhället Bergkvara kommer åtgärderna att leda till en förbättrad tillgänglighet, minskat trafikbuller, en minskad barriäreffekt genom samhället samt en ökad

säkerhet för oskyddade trafikanter.

60

(61)

Hur vill vi göra det?

61

Detta avsnitt visar hur Trafikverket avser genomföra projektet och vilka mål som är styrande i arbetet samt en

beskrivning av planläggningsprocessen.

(62)

Målet med projektet

Lokaliseringsutredningen ska utreda flera korridorer och föreslå en korridor för ny vägsträckning som på ett kostnads- och resurseffektivt sätt möter uppställda ändamål (se sidan 11) och därmed ger den samlat mest

fördelaktiga lösning för sträckningen av E22 förbi Bergkvara.

62

(63)

Planläggningsprocessen - lagstiftning

• För att få anlägga en ny väg krävs en i lagakraft vunnen vägplan.

• Framtagandet av en vägplan styrs av

‒ Väglagen (SFS 1971:948) och

‒ Miljöbalken (SFS 1998:808)

‒ samt annan lagstiftning

• Trafikverket kallar denna process för planläggningsprocessen.

• En antagen vägplan ger Trafikverket

rådighet över marken som angetts i planen.

63

Innehåll

(64)

Planläggningsprocessen - vägplan

En grundläggande utgångspunkt är att när en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.

Under hela planläggningsprocessen finns möjlighet att påverka. Ju tidigare vi får in dina synpunkter desto större möjlighet har vi att ta dem i beaktande. Trafikverket samråder om vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

64

(65)

Planläggningsprocessen

65

Trafikverket delar in processen i fyra steg: Samrådsunderlag, Samrådshandling,

Granskningshandling och Fastställelsehandling. De handlingar som tas fram kommer successivt att bli mer detaljerade.

Innehåll

(66)

Planläggningsprocessen – Samrådsunderlag

66

Samråd ska inledas så tidigt som möjligt i ett vägprojekt. Vi befinner oss nu i samråds-

underlagsfasen. Denna del av projektet syftar till att utreda om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Samrådet i detta skede syftar till att ge de som kan komma att bli berörda och allmänheten

insyn i projektet och möjlighet att inkomma med synpunkter. Vidare syftar samrådet till att

inhämta allmänhetens kunskap om området.

(67)

Planläggningsprocessen – Samrådshandling

67

1. Lokaliseringsutredning

2. Denna utredning syftar till att föreslå en korridor inom vilken den nya vägen ska

anläggas. Lokaliseringsutredningen för E22 är tänkt att pågå under 2021 med val av lokalisering våren 2022. Under 2021 sker minst ett samråd.

Arbetet med att ta fram en

miljökonsekvensbeskrivning påbörjas.

Samrådshandlingen i det aktuella projektet består av två delmoment:

Innehåll

(68)

Planläggningsprocessen – Samrådshandling

68

2. Framtagande av planförslag

3. Efter att valet av lokalisering är beslutat arbetas ett planförslag fram inom den valda korridoren. Planförslaget kommer troligen bearbetas och omarbetas ett flertal gånger innan ett slutgiltigt förslag är framtaget.

En miljökonsekvensbedömning (MKB) görs löpande i framtagandet av

planförslaget.

Innan arbetet går vidare till nästa skede

skall Länsstyrelsen ha godkänt MKB:n.

(69)

Planläggningsprocessen – Granskningshandling

69

Förslaget till vägutformning och markanspråket som har presenterats i samrådshandlingsskedet ställs ut för granskning i minst tre veckor och alla som är särskilt berörda har möjlighet att inkomma med synpunkter.

Synpunkterna kan föranleda mindre eller större ändring av planen. Om ändringen endast är mindre så kontaktas berörda fastighetsägare

medan om ändringen är större genomförs en ny granskningsperiod.

Länsstyrelsen yttrar sig över planen.

Innehåll

(70)

Planläggningsprocessen – Fastställelsehandling

70

Slutligen skall en fastställelseprövning genomföras. Fastställelseprövning innebär att projektets påverkan på miljö, hälsa, intrång och olägenheter med mera prövas i sin helhet. Trafikverket prövar noga alla

anmärkningar, synpunkter och yrkanden som förts fram.

Planen fastställs om Trafikverket vid prövningen kommer fram till att den kan godtas och att fördelarna för allmänheten överväger de olägenheter projektet orsakar enskilda intressen.

Fastställelsebeslutet kan överklagas

till regeringen.

(71)

Pågående samråd

71

Detta avsnitt redogör för var projektet befinner sig nu

under december 2020.

(72)

Samrådsunderlag

72

Vi befinner oss nu i samrådsunderlagsfasen. Denna del av projektet syftar till att utreda om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Samråd ska inledas så tidigt som möjligt i ett vägprojekt.

Samrådet i detta skede syftar till att ge de som kan komma att bli berörda och allmänheten insyn i projektet och möjlighet att inkomma med synpunkter.

Samrådet syftar också till att Trafikverket vill

inhämta allmänhetens kunskap om området.

(73)

Samråd december 2020

Samrådet i december 2020 syftar till att:

• Trafikverket vill informera om projektet och att arbetet är påbörjat.

• Beskriva förutsättningarna i området och fylla på med mer lokal kunskap.

• Ta in synpunkter på projektet som helhet.

Former för samrådet:

• Med anledning av coronapandemin hålls samrådet under helt digitalt.

• Samråd med allmänheten och fastighetsägare i utredningsområdet sker via Trafikverkets hemsida.

• Samråd hålls även med myndigheter och organisationer.

73

Innehåll

(74)

Hur lämnar jag synpunkter?

• Längre ner i samrådsmaterialet finns rubriken

Här lämnar du dina synpunkter!

• Samrådstiden är från 30 november till och med 21 december 2020.

74

Klicka på rutan här intill för att lämna dina

synpunkter!

(75)

Vad händer under 2021 och 2022?

75

Detta avsnitt redogör för vad som händer under de

kommande åren i projektet och om ytterligare samråd.

(76)

Arbetet 2021 – 2022

• Samrådsunderlaget skickas till Länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan i februari 2021.

• I början av 2021 går planläggningsprocessen in i nästa steg: Samrådshandling med framtagande av alternativa lokaliseringar.

• Då kommer olika korridorer tas fram och därefter konsekvensbedömas och vägas emot varandra.

• Våren 2022 förordas en korridor.

• Samråd kommer anordnas vid minst ett tillfälle.

76

(77)

Vad händer längre fram?

77

Detta avsnitt redogör för vad som händer bortom det nu

aktuella lokaliseringsutredningsskedet.

(78)

Vad händer efter lokaliseringsutredningen?

78

• Lokaliseringsutredningen avslutas med att en korridor förordas för den fortsatta planläggningsprocessen.

• Inom vald korridor tas därefter ett planförslag fram som kommer samrådas om i samrådshandlingsskedet. Därefter tas en gransknings- och

fastställelsehandling fram. Och då kan planen fastställas.

• Därefter tas en bygghandling fram och en entreprenad kan handlas upp.

• Planerad byggstart är 2027.

(79)

Här lämnar du dina synpunkter!

79

(80)

Lämna synpunkter

80

• Klicka nedan så kommer du till en sida med instruktioner.

• Samrådstiden är från 30 november till 21 december 2020.

• Det går alltid bra att kontakta projektledningen, även när formell samrådstid är över. Kontaktuppgifter framgår av projekthemsidan och på sidan med instruktioner.

KLICKA HÄR

För att skicka in

synpunkter

(81)