ÄRSREDOVISNING 1993
VATTENFALL
VATTIENFAU
l KOII'fH«T 1 . . ~ . . . • 2 KOI<CaiiNOtf~t:
kO .. UIM'rA ... . ,,.,,._,,, ... ~ P611VALTNINCa.
eD.TTtLa •••• ,.,,, • ., •• , • I!IAL• 0011
ll.lN5LICHlT6ANALYa .12 f"OIIIETAOI·
JA:-..~a,.auE" ••• , .. , •. ,,
VAniENFALI.I IIITI!JIIfA TIONtli.A
8.NQACI.M~Jrt0 •••, •,,., 14 lLMAII~IIAOIE .. &
LITV~l:KlUfQ .•• , •. •••• .1~
UllAliKNADIEN l IVUIOE OCH
SlifANOIN4VtSN ··•• ••• i .
I'ROOuonOMAAo' EL ••• 1.1 I'AOOUKTOOiliAOE
VAitMI:. •·~·••••••••••••:f2
I'IIOOUKTOOIII40E
HATUKOA.S ... , ... 2.:J IHTAEI'RIEHaO.
ICONSULT
OCH lti'-H"TI.KHlK , .• , • 2.t MILJÖ OGH
MI\.40RI.VISIOM, , ,,, ••• l&
TOIIaKNINO OCN
UTVE'CICLINO,, ••. , . ,.. , 2•
0,.-0ANIIATtOPt , , • , , ••• _..
aTYIIRLU,
F'illlllTACSUONIN01 JI~UiO"U .. ,, ... , , • so ANALYI AV
MINOIIITCT&N$
ANDEL ... , , , ••••• , , ••, • S2 Ft:MÅII•·
OVUS::tk T ...... , , • , •••• l' .a OAOF'OitKLAIIINQAJI ·••. S8
I!I(ONOMIJI( INfOIII!IATIOH fliAN VATTDIFAU IU4
Vision
attenfall ska behålla och utveckla sin position som ledande energikoncern i Sverige.
Vattenfall ska ha en tätposition bland de ledande kraftföretagen i Europa och före år 2000 ha en betydande verksamhet utanför Sverige.
Affärside
'Vattenfalls affårside är att på svensk och internationell marknad identifiera och tillgodose kundernas behov av effektiva och miljöanpassade energilösningar.
Vattenfalls samlade tillgångar och kompetens inom energiutveckling, energiteknik, energiförsörjning och energianvändning utgör en unik
styrka i affärsverksamheten.
Vattenfallkoncernen
Vattenfall är Skandinaviens största elkoncern och startade sin verksamhet som elproducent för 85 år sedan.
Vattenfall producerar och levererar knappt hälften av den el som behövs
i Sverige och är det femte största elföretaget i Europa. Produktionen av el
sker nästan uteslutande genom vattenkraft och kärnkraft.
Vattenfall har verksamhet inom områdena elförsörjning, värme och energitjänster. Den svenska marknaden utgör basen för Vattenfalls verksamhet. Nu utvecklas även möjligheter till ökat engagemang i el- och värmeförsörjningen i övriga Norden och närliggande länder kring Östersjön.
Vattenfalls största elkunder är energiföretag, industrier och Banverket Via bel-eller delägda energiverksbolag levereras el direkt till cirka 670 000 detaljkunder.
Vattenfall säljer även kvalificerade konsult- och entreprenadtjänster inom energi- och infrastrukturområdena genom ett tiotal dotterföretag.
I Vattenfall ingår även studsvik AB med specialkompetens inom om- rådet kärnkraftteknik.
Vattenfallkoncernen består av moderbolaget Vattenfall AB och ett åttio- tal direkt eller indirekt ägda dotterbolag.
Vattenfall i korthet 1993
VATTENFALLKONCERNEN l KORTHET 1993
• Ökad omsättning och förbättrat resultat
• Real prissänkning pd el
• Fortsatta effektiviseringar
NYCKELFAKTA 1993
RÖRELsENSINTÄKTER
RESULTAT FORE SKATTER OCH MINORITETEN$ ANDEL
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL
RANTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL
SOLIDITET
KASSAFLÖDE (INTERNT TILLFÖRDA MEDEL)
INVESTERINGAR
FÖRSÄL.JNING AV EL, TOTALT
VARAV GENOM TILLFÄLLIGA ELLEVERANSER
PRODUKTION AV EL**)
VATTENKRAFT
KÄRNKRAFT
MEDELANTAL ANSTÄLLDA l KONCERNEN
24 232 Mkr +8,0%
4 466 Mkr +112,7 %*)
19,3%
14,7%
31%
7 101 Mkr +51,7%
2318Mkr -34,2%
76,6 TWh -2,5%
15,6 TWh -15,2%
3713 TWh -0,5%
36,2 TWh -1,6%
9 234 -4,5%
•) Vattenfalltillämpar fr o m 1993 Redovisningsrddets nya anvisningar for redovisning av extraordin(Jra poster.
Den nya redovisningsprincipen kraver att aven tidigare dr s E/O-poster justeras. M ed hänsyn tagen till de poster som i 1992 drs bokslut redovisades som extraordintira är ökningen 36,7 procent.
**)Produktion av el i egna kraftverk exklusive minoritetsdelägarens andel.
RESULTAT, Mkr
5000
4000 l
3000 . / \ . .
z
=-2000=-=--___,..---:==-~
v
1000
o
89 90 91 92 93
• Resultat före skatter och minoritetens andel
RÄNTABILITET,%
20 15 10
5
o
89 90 91 92 93
Räntabilitet på sysselsatt kapital
• Räntabilitet på eget kapital
attenfall uppvisar för 1993 sitt hittills bästa resultat. Räntabiliteten på eget kapital nådde 19 procent, vilket innebär att Vattenfalls lönsamhet ligger på sam- ma nivå som för de börsnoterade före- tagen i branschen.
Vattenfall har nu avslutat sitt andra verksamhetsår som aktiebolag. Över- gången till verksamhetsformen aktie- bolag var nödvändig. Den har betytt mycket för den dynamik som vi ville uppnå i företaget - en dynamik som nu också utvecklas på elmarknaden. I Vattenfall möter vi den nya marknaden med flexibla leveransvillkor och kund- anpassade energilösningar. Vattenfalls huvudprodukt, el, är en oslagbar distri- butionsform för energi - miljömässigt och ekonomiskt.
Vi ser vår roll i Vattenfall som en viktig drivkraft för tillväxt och industri- ell förnyelse i Sverige. Industrin i Sveri- ge har idag ett gynnsamt kostnadsläge.
Det innebär att ett svenskt industriföre- tag betalar 30 procent lägre elpriser än t ex sin tyske konkurrent. Det finns så- ledes stor anledning för industrin att nu
Koncernchefens kommentar
våga investera långsiktigt i Sverige.
Under 1993 har vi i Vattenfall genomfört ett omfattande rationalise- ringsprogram som lett till betydande kostnadsminskningar. Effektiviteten har därmed höjts till en nivå som ger oss god konkurrenskraft. Tillsammans med kostnadsfördelarna i vår produktions- apparat är detta av grundläggande betydelse för ett lågt och stabilt elpris.
EN NY ELMARKNAD
När det gäller förutsättningarna för Vattenfalls verksamhet är naturligtvis den förestående avregleringen av el- marknaden den viktigaste frågan.
En ny ellag, där kunden fritt kan välja elleverantör, behandlas nu av riks- dagen och föreslås gälla fr o m l januari 1995. Från Vattenfalls sida är vi posi- tivt inställda till en avreglerad marknad, som bygger på fri handel'med el och med fri etableringsrätt för energiföreta- gen. Den väg som väljs ska gynna kun- derna- ha enkla regler och stabilitet i elförsörjningen med rimliga elpriser där elproducenterna klarar att göra nödvän-
"Vattenfall uppvisar för 1993 sitt hittills
bästa resultat. "
Koncernchefens kommentar
"Det finns stor anledning för industrin att nu
våga investera långsiktigt i Sverige."
diga långsiktiga investeringar i elförsörj- ningssystemet
AFFiRSUTVECKLINQ l FOKUS
Vattenfall har satsat på produktoriente- ring i marknadsarbetet och vi förändrar under 1994 vår affärsstruktur i enlighet med detta. El blir alltmer värdefull som energibärare. Mervärdet för Vattenfall- kunden ligger i högre servicenivå och möjlighet att köpa hela energilösningar med god totalekonomi. Det ligger också i att vi har resurser och kompetens att utveckla nya produkter som förädlar och effektiviserar leveranserna av el, värme och naturgas. Flera kunder, bland andra SAAB och Volvo, har under året tecknat kontrakt med Vat- tenfall om sådana energipaket. Sam- tidigt har flera företag inom den el- intensiva industrin tecknat långtidsavtal om elleveranser.
Intensiv produktutveckling pågår också till hushållens - och miljöns - fromma. Ett exempel är den freonfria markvärmepumpen för småhus som
introducerats i produktsortimentet. En annan intressant utveckling är HSG- generatorn som installerats i en Volvo- bil som en hybridmotor.
Elförsäljningen är basen i Vattenfalls afTårer. Den totala elförsäljningen mins- kade med 2 TWh främst beroende på minskad tillfällig elförsäljning.
En omstrukturering pågår på energi- marknaden där Vattenfall är en aktiv part. Ett intressant samarbetsavtal har träffats med Jämtkraft AB där Vatten- fall bl a förvärvat en ägarandel på 20 procent. Andra exempel är förvätven av 99 procent av aktierna i Huddinge El- verk, av hela AB Söderköpings Elverk och sammanslagningen av flera bolag till Bråviken Energi AB bos Vattenfall Östsverige.
Vattenfalls strategi för den närmaste femårsperioden i Sverige innebåller ett omfattande investeringsprogram. Vår konkurrensposition och våra förutsätt- ningar för att medverka i omstrukture- ringen i svensk eldistribution är goda och där finns strukturvinster att göra
som kommer kunderna till godo. Vi kommer att reinvestera i produktion och nät samt i olika åtgärder på mark- naden.
Vi gör detta för att kunna fortsätta garantera våra kunder hög kvalitet i el- leveranserna också efter avregleringen.
HÖG KVALITET l PRODUKTIONEN
En styrka i Vattenfalls konkurrenskraft ligger i att vi har en kostnadseffektiv och miljövänlig produktionsapparat genom kombinationen av vattenkraft och kärnkraft.
Produktionsnivån i Vattenfalls vat- tenkraft- och kärnkraftanläggningar har varit mycket god under året. Vi kan också glädja oss åt att Forsmarks kärn- kraftverk av tidningen Electric Power International utsågs till "Årets kraftverk 1993" i konkurrens med olika typer av kraftverk i hela världen.
Säkerhetskvaliteten i våra anlägg- ningar har alltid högsta prioritet. Efter den extremt stora nederbörden i norra Sverige under sommaren konstaterar vi att vattenkraftdammarna uppfyller de höga säkerhetskrav som krävs. Lands- hövding Gunnar Brodins granskning av Vattenfalls kärnkraftverksamhet visade att säkerhetsnivån vid Vattenfalls kärn- kraftverk är god.
UTVECKLINGEN INOM EU
Inom den europeiska gemenskapen arbetar man med att finna utvecklade former för handel med el över gränser- na och att förverkliga den inre markna- dens fyra friheter även på elområdet.
För Sveriges del gäller från 1994 genom EES-avtalet att EU:s regler ska tilläm- pas i Sverige. Hittills gäller två s k direktiv. En längre gående avreglering kommer att ta tid. Det finns dock tyd- liga tecken på att den europeiska el- marknaden öppnas ytterligare.
EN OFFENSIV TILLVÄXTsTRATEGI
Vattenfalls möjligheter till tillväxt i Sve- rige är begränsade medan vi ser ökande
Koncernchefens kommentar
möjligheter i vårt närområde. Under året har Vattenfall därför beslutat om en offensiv tillväxtstrategi som i första hand syftar till att bredda basen för Vattenfalls verksamhet i Skandinavien och i länderna runt Östersjön.
Som ett första exempel på detta vill jag nämna vår överenskommelse med danska I/S Sjcellandske K~aftvcerker
som för deras del innebär andel i svensk vattenkraft och för vår del andel i ny kraftvärme i Köpenhamnsområdet samt tillgång till överföringskapacitet mellan Danmark och Tyskland.
Andra exempel är att finländska IVO och Vattenfall nyligen presenterat energiplaner för de baltiska statema och redan bildat gemensamma bolag för att arbeta med utvecklingen av el- och värmeförsörjningen i Estland, Lettland och Litauen. IVO och Vattenfall sam- verkar också i Polen för upprustningen av kraftverk.
I förlängningen av detta ser jag ett ökande elutbyte mellan länderna runt Östersjön i den framtidsbild som jag döpt till The Baltic Ring.
Sydostasien är en annan intressant tillväxtmarknad där vi arbetar med projektutveckling.
För att klara en offensiv strategi.
både på henunamarknaden och utanför Sverige krävs att Vattenfall har en stark kapitalbas. Med internationella mått är Vattenfalls soliditet för låg. Därför har styrelsen hos ägaren begärt en nyemis- sion på 4 000 miljoner kronor för att bredda kapitalbasen. Ågaren har uttalat sitt stöd för tillväxtstrategin samt behovet av nyemission. Den har dock ännu ej kunnat realiseras.
Carl-Erik Nyquist, VD och koncernchef Stockho/m den29mars 1994
"För att klara en offensiv strategi krävs att Vattenfall har en stark kapitalbas. "
Förvaltningsberättelse
ELFÖRSÄLJNING, TWh
100
89 90 91 92 93
a
Tillfällig kraft• Fast kraft (långa avtal}
RÖRELSENS INTÄKTER, Mkr
25000 20000 15000 10000
T1 T2 T3 T1 T2 T3 92 92 92 93 93 93 Rullande 12-månadersvärden
• Tertialvärden
RESULTAT FÖRE SKATT OCH MINORITETENs ANDEL, Mkr
4000 3000 2000 1000
o
-1000
T1 T2 T3 T1 T2 T3 92 92 92 93 93 93 Rullande 12-månadersvärden
• Tertialvärden
ELFÖRSÄL.JNING
Vattenfalls totala elförsäljning uppgick 1993 till 76,6 TWh, vilket är en minsk- ning med 2 TWh mot föregående år.
Den fasta elförsäljningen (enligt långa avtal) ökade med 0,8 TWh mot- svarande 1,3 procent, helt beroende på ökad export.
Vattenfalls andel av den fasta elför- säljningen inom landet minskade från 47,4 procent år 1992 till 46,6 procent år 1993. Minskningen beror främst på minskad försäljning till andra kraft- företag.
Den tillfälliga elförsäljningen mins- kade med 2,8 TWh till 15,6 TWh beroende på minskad export.
NYA AVTAL
Under 1993 tecknade Vattenfall flera leveransavtal. De flesta är fleråriga och innebär att elförsäljningen kompletteras med energieffektiviseringstjänster och olika utvecklingsprojekt.
Vattenfall har för närvarande en bra orderstockstruktur räknat över en fem- årsperiod, vilket är av stort värde både för Vattenfall och för kunderna på en avreglerad marknad.
VÄRME
Vattenfalls försäljning av värme avser främst kraftvärme, fjärrvärme och
"Färdig värme".
Under året har ett antal nya avtal träffats. Bland större kontrakt kan nämnas avtalet mellan Raparanda Värmeverk och Torneå Stad i Finland om samkörning av fjärrvärmesystemen.
Avtal om värmeförsäljning har träffats med Volvo Skövdeverken och Skövde kommun. Ett värmeavtal har också träffats med SAAB i Trollhättan.
Försäljningen av värme ökade under 1993 med 0,3 TWh till 1,7 TWh.
NATURGAS
Försäljningen av naturgas sker genom Vattenfall Naturgas AB. 1993 uppgick försäljningen till 8,8 TWh (8,1). Ökning-
en beror på försäljningen till fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion.
ENTREPRENAD-OCH KONSULTVERKSAMHET
Entreprenad- och konsultverksamheten bedrivs främst i företagsgrupperna Vattenfall Engineering och Studsvik.
Större uppdrag under året var järn- vägstunnelprojektet Hallandsås åt Ban- verket, utbyggnaden av avloppsrenings- verket Henriksdal åt Stockholm Vatten samt utbyggnaden av Klippens vatten- kraftverk. Beträffande Hallandsås pågår f n förhandlingar med beställaren om vissa förutsättningar för detta uppdrag.
Företagsgruppen Studsvik, som arbetar på kärnkraftens eftermarknad, har ungefär 40 procent av omsättningen på utlandet. Under året har flera order erhållits, vilket inneburit en volymtill- växt på flera marknader inklusive den svenska.
Bland övrig entreprenadverksamhet svarar Vattenfall för drift- och under- hållsarbeten åt Svenska Kraftnät. Under året har avtal träffats om driftövervak- ning av storkraftnätet i Norrland t o m år 2000.
EKONOMISK ANAL YS
Rörelsens intäkter ökade under 1993 med 8 procent ti1124232 Mkr (22431).
Elförsäljningens andel av intäkterna var 80 procent. Andelen utlandsförsälj- ning var 5 procent, vilket motsvarar 1278 Mkr.
Elförsäljningsintäkterna avseende fast kraft ökade med cirka 700 Mkr till 17 521 Mkr. Ökningen beror på viss prisökning för både högspännings-och lågspänningsleveranser. I reala priser (rensat från inflationen) innebär det prissänkningar på 2-3 procent. Intäkts- ökningen från lågspänningsleveranserna förklaras också av förvärv av energi- företag. Intäkterna från tillfällig kraft minskade med 103 Mkr till 1694 Mkr.
Naturgasförsäljningen ökade med 120 Mkr till 792 Mkr genom ökad försälj-
RESULTATRÄKNING VATTENFALLKONCERNEN, SAMMANDRAG
Belopp i Mkr 1993
Rörelsens intäkter 24 232
Rörelsens kostnader -13 293
Avskrivningar enligt plan -3 250
Rörelseresultat efter avskrivningar 7 689 (Rörelseresultat exkl extra nedskrivningar
och reavinst 7668
i % av rörelsens intäkter 31,7 (i % av rörelsens intäkter exkl
extra nedskrivningar och reavinst 31,6
Finansnetto -3 223
1992 22 431 -13 126
-3 715 5 590
6 755 24,9
30,1) -3 490
Föränd- ring,%
+8,0 +1,3 -12,5 +37,5 +13,5)
Resultat före skatter och minoritetens andel 4466 2 100
-7,7 +112,7 (Resultat före skatt exkl extra
nedskrivningar och reavinst i % av rörelsens intäkter (i %av rörelsens intäkter exkl extra nedskrivningar och reavinst
ning till fjärrvärme- och kraftvärmepro- duktion. Värmeförsäljningen blev 411 Mkr, vilket är en ökning med 63 Mkr mot 1992. Ökningen beror på nya vär- mekontrakt och företagsförvärv.
Övriga intäkter ökade under året med 877 Mkr till 2 076 Mkr. Den kraf- tiga ökningen 1993 är av engångskarak- tär och beror till största delen på en realisationsvinst vid försäljning av vat- tenkrafttillgångar med 530 Mkr samt ökade intäkter från överlåtelse av avtal till kraftföretag i Tyskland avseende upparbetning av kärnbränsle hos Coge- ma i Frankrike.
Rörelsens kostnader uppgick till 13 293 kr, vilket är en ökning med 167 Mkr eller 1,3 procent mot föregående år. De direkta kostnaderna ökade med 284 Mkr till 11 300 Mkr på grund av ökade kostnader för fasta kraftköp och naturgas. A ven kostnader för bränsle har ökat något. I de direkta kostnader- na ingår även uppdragskostnader för entreprenad- och konsultverksamheten.
4445 3 265 +36,1)
18,4 9,4
18,3 14,6)
Försäljnings-och administrationskost- naderna blev i stort sett oförändrade mot föregående år, medan forsknings- och utvecklingskostnaderna minskade på grund av uppskjutna projekt.
De planenliga avskrivningarna upp- gick till 3 250 Mkr, vilket är en minsk- ning med 465 Mkr mot föregående år.
1992 års avskrivningar påverkades av en nedskrivning av naturgasanläggning- ar med l 165 Mkr. Dessa redovisades i bokslutet 1992 som extraordinära kostnader. Även 1993 har påverkats av nedskrivningar av anläggningar på 509 Mkr beroende på i huvudsak ändrade produktionsförutsättningar.
Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 7 689 Mkr, vilket är en förbättring med 2099 Mkr mot föregående år. Rö- relsemarginalen blev 31,7 procent 1993 mot 24,9 procent 1992. 1
Nettot av koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till -3 223 Mkr (-3 490).
Förbättringen förklaras av minskade
För val tning s b e rät te/se
RÄNTABILITET,%
20
15
10
5
o
89 90 91 92 93 Räntabilitet på sysselsatt kapital
• Räntabilitet på eget kapital
SOLIDITET, %
89 90 91 92 93
För va l t n i ng s be r ä t t e l se
SAMBAND VINSTMARGINAL OCH KAPITALOMSÄTTNINGS- HASTIGHET
Vinstmarginal, % 60
50
40
30
20
0,30 0,35 14%
. 12%
. 10%
-Vattenfall
0,40 0,45 Kapital- omsättning ggr/år
Produkten av vinstmarginal och om- sättnihgshastighet utgör räntabilitet pd sysselsatt kapital. Utvecklingen av detta sambaJJd under 1989-1993 fram- gdr av ovanstilende diagram.
valutaförluster, fallande räntor samt lägre volym räntebärande skulder.
En jämförelse mellan 1992 och 1993 underlättas genom att eliminera effekten av extraordinära åtgärder. I tabellen på föregående sida .visas därför en analys över den stora påverkan resultatet får av extra nedskrivningar och reavinster.
Internt tillförda medel under året blev 7 101 Mkr (4 681). Förbättringen beror dels på det förbättrade rörelse- resultatet och finansnettot, dels på att utnyttjandet av underskottsavdrag re- ducerat årets skatter.
Resultatet innebär en räntabilitet på eget kapital efter full skatt på 19,3 procent (6,0). Exklusive engångseffekt av den nya företagsbeskattningen blev räntabiliteten 17,9 procent. Reavinst och extra nedskrivningar är i samma storleksordning och har därför inte på- verkat räntabiliteten under 1993. 1992 års räntabilitet exklusive nedskrivning av naturgasanläggningar blev 12,3 procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 14,7 procent (11,7). solidi- teten ökade med 4 procentenheter till 31 procent och räntetäckningsgraden exklusive kursförluster uppgick till 2,3 ggr (1,7).
FINANSIERING OCH LIKVIDITET
Koncernens likvida medel uppgick per 31 december 1993 till 2 377 Mkr (l 677), vilket motsvarar 9,8 procent (7,5) av omsättningen. Medelvolymen likvida medel under året har varit cirka 1 700 Mkr (3 000), dvs lägre än under 1992 främst beroende på en stor engångsbe- talning till staten på 5 000 Mkr.
Koncernen hade per 31 december 1993 totala räntebärande skulder på 32911 Mkr (35456). Nettoupplåningen, dvs totala räntebärande skulder minus likvida medel, uppgick till 30 534 Mkr (33 779). Andelen långfristiga lån, dvs lån med en återstående löptid över ett år, uppgick till 74 procent av totala låneskulden varav nästan allt till fast ränta.
Den operativa finansförvaltningen inom Vattenfall är centraliserad i ett av Vat- tenfall AB helägt dotterbolag, Vattenfall Treasury AB, som ansvarar för place- rings- och upplåningsverksarnheten, hanterar ränte- och valutarisker samt fungerar som koncernens internbank.
Den publika upplåningen garanteras av Vattenfall AB.
1993 blev året då Vattenfalls namn etablerades på den internationella kapi- talmarknaden. Det "Euro Commercial Paper Program" på 750 miljoner US dollar, som lanserades i december 1992, utnyttjades mycket framgångsrikt under året.
Upphandlingen av långfristiga pro- gram inleddes i maj med en femårig syndikerad kreditfacilitet på 550 miljo- ner US dollar. I syndikeringen deltog 31 välrenommerade banker.
Efter presentation av Vattenfall för investerare i London, Zurich och Frankfurt lanserades under maj månad även ett femårigt obligationslån på 500 miljoner US dollar på euromarknaden.
Målet var att etablera en likvid "bench- mark-obligation". Detta lyckades och obligationerna handlas mycket aktivt på andrahandsmarknaden. Denna transak- tion följdes upp i augusti då ett attrak- tivt läge på den s k eurokronor-markna- den utnyttjades för en emission av ett obligationslån på 500 Mkr.
Vattenfalls upplåning i utländsk valuta medför ingen valutarisk, eftersom alla lån valutasäkras genom s k "swap- avtal". Utlandsupplåningen på detta sätt blev under 1993 väsentligt billigare än om motsvarande upplåning gjorts direkt i Sverige. Mot slutet av året för- bättrades situationen på den svenska marknaden och det svenska certiflkat- programmet på 5 000 Mkr utnyttjades i relativt stor omfattning för upplåning på korta löptider.
Upplåningsverksamheten under hösten 1993 påverkades av pågående diskussioner med ägaren om en ny- emission.
Ett samarbetsavtal undertecknades i augusti 1993 i Köpenhamn mellan Vattenfall och danska l/S Sjallandske Kraftvarker. Vid undertecknandet deltog frml vtinster Sja:llandske Kraftva:rkers VD Preben Schou, styrelse- ordförande Birthe Philip, Vattenfålls styrelseordförande KLlrl-Erik Sahlberg samt VD och Koncernchef Carl-Erik Nyquist.
Vattenfall har erhållit bästa möjliga kortfristiga kreditvärdering, nämligen P-l från Moody's, A-1 + från Standard
& Poor's och K-l från Standard &
Poor's Nordisk Rating AB. Under våren erhöll Vattenfall också den lång- fristiga värderingen Aa3 från Moody's och AA från Standard & Poor's för internationell upplåning.
Vattenfalllägger stor vikt vid en för- siktig hantering av finansiella risker.
De valutarisker som koncernen f n kan exponeras för avser, förutom utlands- upplåning, likvider i samband med ex- port och import av el, import av bränsle samt investeringar utanför Sverige.
Säkring av valutarisken i de kom- mersiella flödena sker främst genom matchning av flöden och med hjälp av valutaterminer och derivatinstrument I viss utsträckning utnyttjas även valu- taklausuler i försäljningskontrakten.
Ränterisker hänförliga till den lång- fristiga upplåningen hanteras enligt en portföljmetod i vilken lånestockens genomsnittliga räntebindningstid tillåts variera kring en viss fastställd normtid.
Normtiden härleds från prisbindnings-
tiden i Vattenfalls försäljningsavtal. Vad gäller låneportföljens återstående medel- löptid har koncernen som målsättning att förlänga denna från nuvarande cirka 4 år till minst 5 år. Övriga ränte- och valutarisker hanteras inom ramen för regler och limiter fastställda av Vatten- fall AB:s styrelse.
Motpartsrisker i samband med placeringar, derivatavtal m m hanteras inom ramen för ett s k motpartsregle- mente, vilket innehåller limiter per mot- part baserat på kreditvärdering.
Stora resurser satsas på intern säkerhet och kontroll och de interna rutinerna vidareutvecklas i takt med den finansiella verksamhetens utveckling.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Forskning och utveckling (FoU) är en viktig förutsättning för koncernens affärsverksamhet.
Marknadsinriktade produkter och miljö ges ökad tyngd i FoU-satsningar- na. Övriga åtgärder avser effektivisering av befintliga anläggningar och system som förnyar elsystemet.
Vattenfalls satsning på forskning
För va l t n i ng s be r ä t t e l se
För val t ni ng s be r ä t te l se
SJÅLVFINANSIERING, Mkr
8000
89 90 91 92 93 Internt tillförda medel
• Investeringar
RÅNTETÅCKNINGSGRAD, ggr
2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
0,0
89 90 91 92 93
och utveckling uppgick under 1993 till 410 Mkr (570), varav 102 Mkr (193) inom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). I procent av faktureringen ut- gjorde kostnaderna för forskning och utveckling inklusive SKB 1,7 procent (2,5).
FÖRVÄRV, AVYTTRINGAR OCH SAMARBETSAVTAL
Under året har samtliga aktier förvär- vats i AB Söderköpings Elverk, som nu- mera ingår i Bråviken Energi AB. Vida- re har 99 procent av aktierna förvärvats i Huddinge Elverk AB.
Aktierna i Salems Energi AB har sålts till tidigare meddelägaren Salems kommun.
I början av 1994 har samtliga aktier förvärvats i Drefvikens Energi AB.
En överenskommelse om samverkan har träffats med Jämtkraft AB. Den innebär att Vattenfall nu äger till 20 procent av aktierna i Jämtkraft AB, och att det tidigare gemensamt ägda vatten- kraftproduktionsbolaget Kattstrupe- forsen AB nu är helägt dotterbolag till Jämtkraft AB.
Under året har principavtal träffats med det danska IJS Sjrellandske Kraft- vrerker om samarbete på energiområdet.
Vattenfall får tillgång till kraftvärme- produktion i Danmark och Sjrellandske Kraftvrerker får tillgång till vattenkraft- produktion i Sverige. Samtidigt får Vattenfall rätt till transitering på Kon- tekförbindelsen mellan Danmark och Tyskland.
INVESTERINGAR
Koncernens investeringar uppgick under 1993 til12 318 Mkr (3 523), varav i aktier 365 Mkr (340). I elproduktions- anläggningar investerades 757 Mkr (l 483). Bland större projekt kan näm- nas utbyggnaden av Klippens vatten- kraftverk i Umeälven.
I distributionsanläggningar investerades 713 Mkr (1148). Investeringarna avser förnyelseåtgärder och utbyggnad av de regionala, 294 Mkr, och lokala, 419 Mkr, distributionsnäten. Inom värme- området uppgick investeringarna till 68 Mkr, varav 8 Mkr i kraftvärme.
Resterande investeringar avsåg fram- för allt köp av maskiner och inventa- rier.
Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 306 procent (133).
MODERBOLAGET
Rörelsens intäkter för moderbolaget uppgick till 18 063 Mkr (18 128), varav 18 procent inom koncernen. Minsk- ningen beror främst på att Vattenfall AB:s driftentreprenad åt Forsmarks Kraftgrupp AB har upphört. Verksam- heten bedrivs numera inom Forsmarks- bolageL A v moderbolagets totala inköp utgjorde 50 procent inköp från dotter- bolag. Resultatet efter finansnetto blev 5 622 Mkr (2 722).
Moderbolaget har anteciperat utdel- ning från dotterbolag med ägarandel överstigande 90 procent med l 828 Mkr (0). Koncernbidrag från moderbolaget på motsvarande belopp har lämnats till berörda dotterbolag. Härigenom har de samlade underskottsavdragen utnyttjats.
Årets resultat efter bokslutsdisposi- tioner och skatter blev l 980 Mkr (1424). styrelsen föreslår en utdelning av 9,10 kronor per aktie (5,40) motsva- rande totalt l 198 470 kkr (711180).
UTSIKTER FÖR 1994
Året har inletts med god elförsäljning till stor del beroende på en kall vinter.
Med bl a fortsatta effektivseringsåt- gärder förväntas ett något bättre resul- tat för 1994 under antagande om nor- mal temperatur och norrnalår för kraft- produktionen.
Personal
nder 1993 har Vattenfall fortsatt arbetet med att öka effektiviteten och utveckla kompetens och ledarförmåga inför kommande förändringar på el- marknaden.
Genom Vattenfall Management Institute har satsningen på ledarutbild- ning med tonvikt på affärsutveckling och ledarskap fortsatt.
Till stöd för yngre chefer har under året genomförts ett mentorprogram.
Mentorer är chefer med lång ledar- erfarenhet.
I strategin för kompetensförsörjning ingår bl a att Vattenfall erbjuder prak- tikplatser och examensarbeten för stu- derande vid högskolor och universitet.
Vattenfall rankades 1993 som tredje mest intressanta företag av teknologer- na i Sverige.
FORTSATT EFFEKTIVISERING
Resurs-och kompetensanpassningen har fortsatt. Trots att koncernen förvärvat bolag med cirka 120 anställda, har en nettominskning med 440 personår upp- nåtts under 1993. Uppgift om medel- antal anställda och lönekostnader fram- går av not 24 på sid 47.
Under hösten 1992 identifierades en övertalighet inom koncernen på cirka l 200 personer.
För att hantera övertaligheten eta- blerades ett projekt, REKA (Resurs och Kompetens Anpassning). Frivilliga lös- ningar t ex avgångsersättning, avtals- pensioner, starta-eget-bidrag har tilläm- pats för cirka 60 procent av den över- taliga personalen. Uppsagd personal har i utvecklingscentra fått möjlighet att helt inrikta sig på att söka nya jobb utanför Vattenfall.
I samband med rationaliseringarna inom vattenkraften har Vattenfall aktivt bidragit med stöd till olika former av sysselsättningsskapande åtgärder. Mål- sättningen har varit att i de kommuner där Vattenfall är den dominerande arbetsgivaren, återskapas lika många nya jobb som de som avvecklats.
ARBETSMILJÖ
En ny koncernriktlinje om arbetsmiljön har fastställts och en befattning för en arbetsmiljörevisor har inrättats inom koncernen.
För förtjänstfulla insatser inom arbetsmiljöområdet utdelas årligen ut- märkelsen Guldhjälmen.
Den genomsnittliga sjukfrånvaron var 9 dagar per anställd. Frekvensen arbetsskador var 19 per l 000 anställda.
IDE·BANKEN
Ide-verksamheten är ett medel att ta till vara medarbetarnas förslag till förbätt- ringar. De flesta förslagen rör kostnads- minskningar och administrativa förbätt- ringar.
Under 1993 har 2 296 förbättrings- förslag inlämnats, vilket motsvarar 28,2 per 100 anställda. Ersättningen uppgick till totalt 2,4 Mkr. De belönade försla- gens nettobesparing är 18,6 Mkr.
JÄMSTÄLLDHET
Vattenfall, som traditionellt är ett mans- och teknikerdominerat företag, arbetar målmedvetet för att öka andelen kvin- nor i företaget.
Andelen kvinnor i koncernen var 1993 20 procent. Andelen kvinnliga tek- niker är 8 procent och kvinnliga chefer 12 procent. Kvinnlig styrelserepresenta- tion finns i 42 procent av dotterbolagen.
l
För va l t n i ng s b e r ä t t e l se
Rolf Carlsson och Bengt Almqvist i Trollhättan har fdtt stöd att starta egen verksamhet som ett led i Vat- tenfalls hantering av övertaligheten i koncernen.
ÖVERTALIGHETENs
GEOGRAFISKA FÖRDELNING.
Antal personer
övre Norrland, 170
.. - Mellersta Norrland, 170
~Mellersta Sverige, 146 Stockholm, 252 Östra Sverige. 80 Västra Sverige. 328
MEDELANTAL ANSTÄLLDA l KONCERNEN
12000
89 90 91 92 93 Dotterföretag
• Moderbolaget
M ål- och känslighetsanalys
Mål· och känslighetsanalys
MÅLANALYS
Det ekonomiska målet är att uppnå marknadsmässig lönsamhet i förening med en tillväxt i finansiell balans i termer av tillfredsställande soliditet och stabil utdelning.
Vattenfalls bedömning är att lång- siktig avkastning på det egna kapitalet i snitt över en konjunkturcykel bör för närvarande uppgå till cirka 15 procent.
Procentsatsen påverkas givetvis av infla- tionen och realräntans utveckling. Vat- tenfall har som mål att förbättra solidi- teten och räntetäckningsgraden mot de långsiktiga målen, som är en soliditet på 40 procent och en räntetäcknings- grad på minst 3 ggr. Räntabiliteten på eget kapital blev 19,3 procent för 1993 (6). Exklusive engångsnedskrivning av naturgasnätet var räntabiliteten på eget kapital 1992 12,3 procent. Under den senaste femårsperioden har därmed rän- tabiliteten ökat från 6,9 till 19,3 pro- cent. soliditeten uppgick för 1993 till 31 procent {27) och räntetäckningsgraden blev 2,3 ggr (1,7). Exklusive engångs- nedskrivning av naturgasnätet var rän- tetäckningsgraden 1992 2,0 ggr.
UTDELNING
styrelsens inriktning är att låta utdel- ningen följa resultatutvecklingen med beaktande av koncernens utvecklings- möjligheter och finansiella ställning.
Det är styrelsens avsikt att utdelningen skall vara långsiktigt stabil och motsva- ra ungefär en tredjedel av vinsten per aktie efter full skatt, sett över en kon- junkturcykel. Utdelningen bör dessutom motsvara minst 5 procent av synligt eget kapital. Inriktningen gäller under förutsättning att koncernens finansiella balans kan bibehållas.
Utdelning för 1993 föreslås till l 198 Mkr (711) (5,6 procent av synligt eget kapital i koncernen och 31,0 procent av vinst efter full skatt i koncernen).
STYRPRINCIPER
I Vattenfall styrs affårsområden, dotter- bolag och serviceenheter med ett fåtal
tillämpar marknadsmässig prissättning.
De överordnade styrmåtten internt är räntabilitet på sysselsatt och totalt kapi- tal.
KÄNSLIGHETSANAL YS
Den ekonomiska planeringen för Vat- tenfall baseras på norrnalår beträffande vattentillgång, temperaturförhållanden och kärnkraftanläggningars tillgänglig- het. Jämfört med förhållandena under ett norrnalår kan påverkan från de väsentligaste externa faktorerna på resultatet beräknas uppgå till följande värden:
- torrår (10 procent magasinsavsänkning
jämfört med normalår) -550 Mkr avvikelse från medel-
temperaturen med
+/-1
ac
-/+150 MkrVattenfalls beroende av volymer och prisutveckling på el kan exemplifieras med att en prisförändring med l öre per kilowattimme för försåld el på- verkar Vattenfalls intäkter med cirka +/-800Mkr.
Företagsjämförelser
Diagrammen på nästa sida visar en eko- nomisk jämförelse mellan Vattenfall och ett antal större svenska och utländska kraftföretag utifrån 1992 års bokslut (se tabellen nedan). Jämförelsen har gjorts enligt Vattenfalls definitioner av nyckel- tal. Se sid 38.
FÖL~ANDEFÖRETAGINGÅRidÄMFÖRELSEN För kort- Elförsäljning, Företag ni ng Land 1992, TWh
Vattenfall Va t Sverige 79
Sydkraft Syd Sverige 25
Gullspång Gul Sverige 11
statkraft Sta Norge 34
lmatran Voima l ma Finland 29
Powergen Pow Storbritannien 74 National Power N at Storbritannien 109 PreussenEiektra Pre Tyskland 79
RWE Energie RWE Tyskland 122
PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOSTNADER OCH VINST l FÖRHÅLLANDE TILL INTÄKTERNA,%
120 HlO
~ 60
40 20
o
Val Syd Rörelsens kostnader rtl Avskrivningar
Gul Sta lma
• Finansnetto J] Skatt
Pow Nat Pre RWE Ed F El e
• Vinst
Figuren visar hur respektive företags totala intäkter anvdnds 1992. Som framgår räcker ej Statkrafts intäkter till flJr att täcka flJretagets totala kostnader. Vidare redovisar Vattenfall förhd/landevis ldga rörliga kostnader, medan de engelska flJretagen på grund av stor andel fossilkraft och ddrmed stor andel brtinslekostnader redovi- sar höga rlJrelsekostnader.
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL, 1992,%
V at Syd Gul Sta lm a Pow N at Pre RWE Ed F El e
o
15
Il l•
....
110
15 20 2 5 30l l
De nordiska företagen redovisar f6r- htlllandevis ldg rtintabilitet på eget kapital. Ovrigaföretag med undantag för EdF och E/e redovisar en flJrränt- ning I'Wlt 20 procent.
Det är viktigt att uppmärksamma att vissa företag (framför allt de tyska) har avvikande redovisningsprinciper vilket i en del fall påverkar nyckeltalen, väsent- ligt. Full jämförbarhet föreligger alltså inte. Det gäller t ex avsättning till fon- der för hantering av framtida kärn- kraftavfall vilka i Tyskland redovisas som ej räntebärande skulder och som i dagsläget är väsentligt större än det egna kapitalet. Motsvarande kostnader betalar de svenska kraftföretagen till
RÅNTETÄCKNINGSGRAD, 1992, ggr
o 3 6 9 12 V at
Syd Gul Sta lm a Pow N at Pre RWE Ed F El e
15
Ränletttckningsgraden varierar kraftigt mellan flJretagen. De utom- nordiska företagen redovisar betyd- ligt högre siffror beroende pd låga finansiella kostnader.
SKI (statens kärnkraftinspektion) för fondering.
Sammanfattningsvis uppvisar Vat- tenfall en räntabilitet på eget kapital exklusive engångsnedskrivning av natur- gasnätet på ungefär genomsnittet. Vat- tenfalls räntetäckningsgrad och soliditet ligger under genomsnittet och skuldsätt- ningsgraden är den högsta bland alla företagen. Med 1993 års bokslut för- bättras de finansiella nyckeltalen väsent- ligt mot Vattenfalls mål.
Företagsjämför e lser
SOLIDITET, 1992,%
Va t
l o
Syd Gul Sta lm a Pow N at Pre RWE - EdF - El e
40 60 80
De engelska företagens höga soliditet beror på att företagen redovisar ungef/Jr lika stort eget kapital som Vattenfall, mednn den totala tlll- gdngssidan på grund av billigare anläggningar är vtisentligt mindre.
SKULDSÄTTNINGSGRAD.
1992, ggr
1,5 2,0
V at Syd Gul Sta lm a Pow N at Pre
RWEa : r ; - EdF
E le
Valtenfall visar högsta skuldstittnings- grad bland jämf6rande företag. Låga värden redovisas flJr bl a de engelska företagen, vilket beror på flJrlull/ande-
vis stor andel eget kapital i relation till räntebärande skulder.
Vattenfalls internationella engagemang
DE STÖRSTA ELF6RETAGEN l EUROPA 1992
Kraft- Elförsäljning,
företag Land TWh
Ed F Frankrike 390
ENEL Italien 198
RWE Energie Tyskland 122 National
Power Storbritann i en 109
Vattenfall Sverige 79
Preussen-
Elektra Tyskland 79
Powergen Storbritannien 74
Sep Holland 69
Electrabel Belgien 61 Endasa
Group Spanien 55
lberdrola
Group Spanien 54
EU och elmarknaderna egeringarna inom EU kom 1988 överens om att påbörja utvecklingen mot en gemensam elmarknad. Det har hittills visat sig svårt att få en samsyn för en öppen elmarknad mellan länder- na i gemenskapen. Elförsörjningen har huvudsakligen setts som en nationell angelägenhet med olika barriärer och handelshinder. EU:s ambition är att bryta upp dagens handelshinder och verka för ökad konkurrens och handel med el och gas inom gemenskapen.
Efter ministerrådets möte i december 1993 finns en gemensam ståndpunkt mellan länderna inom räckhåll. Man är överens om att ta bort exklusiva rät- tigheter för elproduktion och avskaffa monopol på export/import av el och också öka möjligheterna för verksam- het över nationsgränserna för elföreta- gen. Framväxten av ett gemensamt regelverk kommer att ta tid och ske i flera mindre steg.
Eliöretag i Europa
E n
ökad integration inom elområdet innebär att elföretagen förbereder sig genom att vara aktiva utanför sina tra- ditionella marknadsområden. I Sverige finns t ex redan korsägande mellan tyska PreussenElektra och Sydkraft.Många regeringar eller andra offent- liga ägare aviserar redan sina avsikter att sälja ut andelar i de nationella el- företagen.
De offentligt ägda elföretagens ex- klusiva rättigheter och absoluta mono- pol, som fortfarande är fallet i många västeuropeiska länder, är på väg att lösas upp. Utvecklingen av EU:s inre marknad kommer att innebära ökad konkurrens, avreglering och privatise- ring.
Vattenfall är den femte största el- leverantören i Europa och förbereder sig för den nya situationen genom be- gynnande verksamhet utanför Sverige.
Vattenfalls internationella engagemang
attenfalls nya internationella engage- mang bygger främst på elutbyte med kraftföretag i grannländerna och inves- teringar i elproduktion.
Elutbyte med grannländer inom Norden har skett under flera decennier.
En intressant möjlighet på sikt är att koppla ihop elnäten i länderna runt Ös- tersjön i en s k Baltic Ring. Därvid kan vattenkraften i Norden kombineras med värmekraft, främst i Tyskland och Polen. Förutom den snart fårdigställda kabelförbindelsen mellan Sverige och Tyskland, Baltic Cable, planeras också en förbindelse till Polen.
Vattenfall deltar vidare i ett antal projekt i Polen avseende upprustning av polska koleldade kraftverk. Syftet med upprustningen är att förbättra de befint- liga verkens prestanda och miljöegen- skaper. Arbetet genomförs tillsammans med andra västeuropeiska kraftföretag.
Vattenfall och finländskalmatran Voima (IVO) har tillsammans inlett ett omfattande arbete i de tre baltiska län- derna. Bland annat har en s k Master Plan utarbetats för hela energisektorn i samtliga tre länder. Vattenfall och IVO har också öppnat gemensamma kontor i Warszawa och Tallin under 1993 och planerar att öppna liknande kontor ock- så i Riga och Vilnius.
· Projektutveckling utanför Europa bedrivs huvudsakligen genom ett sam- nordiskt bolag, Nordie Power lovest (NPI), där Vattenfall är delägare till 40 procent. Tyngdpunkten i NPI's verk- samhet ligger i det ekonomiskt mycket expansiva Syrlostasien där kraftmarkna- den växer mycket snabbt. Vattenfall har under året fattat beslut om investering i ett vattenkraftprojekt i Laos och i ett värmekraftprojekt vid en industrianlägg- ning i Thailand. Under året har även projektutveckling i Kina påbörjats.
Vattenfall bedriver även konsultverk- samhet och projektutveckling i ett stort antal länder, främst i Sydostasien och södra Afrika.
•
•
•
E/marknadens ut veckling
Vattenfall förutser ökade möjligheter till e/utbyte och andra affllrer med de nordiska lttnderna och ländema kring Östersjön.
Den nordiska elmarknaden
attenfall har ambitionen att behålla och utveckla sin position som ledande energikoncern i Sverige samtidigt som koncernen ska växa på de internatio- nella marknaderna. I det perspektivet blir utvecklingen på den svenska och den nordiska elmarknaden allt viktigare.
Vattenfalls bas är och förblir hem- mamarknaden. Historiskt har koncer- nens utiandsengagemang till stor del varit inriktad på de nordiska länderna.
NYA FÖRUTSÄTTNINGAR
De större nordiska kraftföretagen har i mer än 30 år samarbetat på elproduk- tionsområdet inom NordeL De nordiska elmarknaderna har under dessa år varit strikt nationella. Nu förändras snabbt förutsättningarna på elmarknaden. I Norge har elmarknaden redan avregle- rats. I Sverige och i Finland är en lik- artad lagstiftning på väg att genom- föras, med giltighet från januari 1995.
strukturen vad gäller elproduktionen i Norden varierar. Norge har ett renodlat vattenkraftsystem, Sverige en blandning med ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft, medan Finland har en större blandning av olika fossila bränslen, vattenkraft och kärnkraft. Danmark baserar sin produktion huvudsakligen på kol.
N or ge har under senare år haft ett visst kraftöverskott beroende på mycket stor vattentillgång, medan Finland kom- pletterar egen produktion med import från Sverige och Ryssland .
Ländemas olikheter i produktions- struktur och variationer i ländernas balans mellan produktion och elefter- frågan kommer även i fortsättningen att skapa intressanta möjligheter till affärer samtidigt som samverkan inom Nordel upprätthålls. Exempel på detta är det samarbetsavtal som träffats mellan Vat- tenfall och Sjrellandske Kraftvrerker.
Ett annat exempel är avtalet om elleve- ranser från en grupp norska kraftföre- tag till Vattenfall.
E/marknaden z Sverige och Skandinavien
ELANVÄNDNINGEN l SVERIGE, TWh 1989 1990 1991 1992 1993 Totalt 138.4 139,9 141,1 139,6 140,2
Avkopp- lingsbara elpannor inkl
förluster 8,7 10,3 8,9 9,0 7,9
Fasta leve- ranser inkl
förluster 129.7 129,6 132,2 130,6 132,3
Fasta leveranser och förluster, temperatur-
korrigerade 133,2 133.3 133,8 133,1 133,1
Förändring.
TWh +2,2 +0,1 +0.5 -0,7 :tO
Föränd-
ringar% + 1 ,6 +0, 1 +0,4 0,5 :!:0
Elanvändningen i Sverige
en totala elanvändningen i Sverige var under 1993 140,2 TWh (139,6), en ökning med 0,5 procent. Ökningen beror främst på kallare väder. Leveran- serna till avkopplingsbara elpannor för oljeersättning sjönk till 7,4 TWh (8,4).
Bortser man från elpannorna och tar hänsyn till det kallare vädret blev de temperaturkorrigerade fasta elleveran- serna 1993 133,1 TWh (133,1).
Konjunkturen förbättrades under andra halvåret, framför allt för den exportinriktade industrin. Elanvänd- ningen för industrin under andra hälf- ten av året ökar nu åter men var för hela året något lägre än 1992, cirka 47,5 TWh.
Lågkonjunkturen påverkar även el- användningen inom bostads- och ser- vicesektorerna. Inom servicesektorerna är ökningstakten nu avsevärt lägre än under 1980-talet. Elvärmeanvändningen i bostäder med möjlighet att använda
olja har minskat något på grund av för- hållandevis låga oljepriser.
Produktion och leverans av el
D et
unika med el är att den tillverkas och används i samma ögonblick. Efter- frågan på el varierar över dygn, vecka och år. Produktionssystem och trans- portnät, dvs hela försörjningskedjan, har utvecklats för att klara dessa varia- tioner som också innefattar driftavställ- ningar och störningar.Elleverantörerna går inte att särskilja när elen väl finns i nätet, utan alla kun- der som är anslutna till nätet kan ome- delbart utan förhandsanmälan använda
•
el, oavsett vilken producent som levere- • rat den till nätet.
STABILA LEVERANSER AV EL VIKTIGT
Variationerna i efterfrågan på kort sikt kan ofta förutsägas utifrån dels väder- leksförhållanden, dels industrins pro- duktionsmönster och andra kunders varierande el behov. Andra variationer är temperatur-och konjunkturföränd- ringar.
Vattenfalls produktionssystem har en mycket god leveransförmåga både kort- siktigt och långsiktigt. Vattenkraften är utvecklad för att klara stora och snabba variationer i förbrukningen och i annan elproduktion. Vattenfall har två tredje-
delar av den samlade reglerkapaciteten i de svenska vattenmagasinen, vilket ger en god konkurrenskraftig reglerbarhet.
Dessutom finns ett antal värmekraftverk och gasturbiner som snabbt kan startas för att klara toppbelastning.
FÖRDEL FÖR KUNDERNA
De större elproducenterna i Sverige, fn åtta företag, tillämpar sedan 1964
•
E/marknaden Sverige och Skandinavien
Vattenfall har tvd tredjedelar av den samlade reglerkapaciteten i de svenska vattenmagasinen.
ett samarbete för att i varje läge nå kostnadseffektivitet i elproduktionen.
Det gäller även utbyte av s k tillfällig kraft, dvs elanskaffning för att på kort sikt möta ökade elbehov. Detta samar- bete kallas produktionsoptimering.
Kort kan produktionsoptimeringen beskrivas som att oavsett ägare körs all- tid de produktionsanläggningar som för stunden har de lägsta 'rörliga kostnader- na. En producent kan avstå från att köra en anläggning och istället köpa el från en annan elproducent som just då
har lägre rörliga produktionskostnader.
Priset hamnar mitt emellan de båda fö- retagens rörliga kostnader för att köra anläggningarna, s k mittpris. Man delar på vinsten. För kunden innebär produk- tionsoptimeringen att man vid varje till- fålie får ut den billigast producerade kilowattimmen.
Produktområde El
NYCKELTAL
Försäljning, Mkr Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Investeringar, Mkr
ELFÖRSÄLJNING EL ENGROS, 59,3 TWh
1993 19 478
7 327 2289
Externa energiföretag 52%
Industri 25%
Egna energiföretag 19%
Kommunikationer 3%
• övriga 1%
VATTENFALLS ELBALANS 1993
ELFÖRSÄLJNING, TWh El engros 48,0*
Egna energiföretag 11 .s·
Försäljning tillfällig kraft 10,2*
Leveranser till minCM"itet 6,6 Export av el 7,1 Nätförluster 3,8
*) Försäljning i Sverige
ELFÖRSALJNINQ
El engros är Vattenfalls försäljning av el till stora kunder som industrier, Banverket och energiföretag.
Försäljning av el enligt avtal ftir längre tid benämns fast kraft.
Genom egna energiflJretag stJljer Vattenfall- koncernen direkt till snulindustrier, service och hus lull/.
Försttljning av tillflillig kraft kan ske ntlr det jmiiS tiverkapacitet i ftJrhdJ/ande till Vattenfalls
avtalade förstJljning. Tillfällig kraft säljs dels till andra kraftföretag i Sverige och andra nordiska länder, dels till avkopplingsbara e/pannor in- stallerade hos de större kunderna.
Export a• el sker dels som tillfällig kraft enligt kortsiktiga avtal inom det nordiska samarbetet, dels som avtaladfast kraft pd export.
Elförsäljning
EL ENGROS
Försäljningen av el engros har under 1993 uppgått till 59,3 TWh (59,3). Av försäljningen har 11,3 TWh (9,9) levere- rats till egna energiföretag. Vattenfall har cirka 300 el engroskunder. Försälj- ningen har påverkats av mild vinter i kombination med lågkonjunktur.
Försäljningen av fast kraft till en- groskunder sker på avtal med löptid på mellan ett och flera år. Vattenfall har
1993 förlängt ett stort antal elförsälj- ningsa vtal.
Under 1993 tecknades bl a avtal med SAAB i Trollhättan, Volvo i Göteborg, Skövde och Trollhättan samt KraftKöp Öst (Sollentuna, Sigtuna, Upplands
ELANSKAFFNING. TWh Vattenklatt 38,2 }
Kärnkraft 41,9 Produktion Fossilkraft O, 1
Inköp av el 6,8 därav import 3,4
Leveranser till minoritet är utomsedende deltigares andel i gemensamt tJgda kraftverk.
Förluster pd e/balansens ftJrsäljningssida mot- svarar de förluster som uppstdr i överföringen pd ntttet och vid transformering frdn högre tillltJgre spänning.
ELANSKAFFNINQ
E/anskaffningen sker dels genom egen produktion, dels genom inköp av el.
Elproduktionen bestdr huvudsakligen av vatten- kraft och klirnkraft. Fossilkraft (olja) används mest som reserv.
Inköp av el sker enligt /dngsiktiga avtal, dels tillftJlliga inköp.
Import av el sker dels enligt avtal, dels genom tillfälliga ktip.
Väsby och Nacka). Avtalet med SAAB i Trollhättan är ett exempel på de kom- pletta energipaket som Vattenfall kan erbjuda. Utöver el ingår energieffektivi- sering, värme och underhållstjänster.
Avtalet med KraftKöp Öst innebär att elförsäljningen kompletteras med andra tjänster, t ex energieffektivisering och olika utvecklingsprojekt.
Större avtal om el i kombination med energitjänster har också tecknats med många andra industrier och kom- munala energiföretag.
ENI!RGIFÖRETAQ
De egna energiföretagen omfattar ett 20-tal dotterbolag (se not 13 sid 42).
Verksamheten består i huvudsak av för- säljning och distribution av el och fjärr-
Ett avtal med en grupp energif~retag i mellansverige, innebar att e/flirsliljningen kompletteras med andra tjänster som utvecklar företagens kundrelationer.
värme, men även energitjänster ingår i produktutbudet Några av dotterbola- gen har viss egen vattenkraftproduk- tion, men baserar i övrigt sin tillförsel på el från Vattenfall.
Vattenfall sålde 1993 via de egna energiföretagen 10,8 TWh (9,9) el. Om- sättningen för 1993 blev 5 028 Mkr (4 627).
Antalet detaljkunder som köper direkt från Vattenfalls egna energiföre- tag per den 31 december 1993 är cirka 670 000. Under 1993 har Vattenfall för- värvat AB Söderköpings Elverk (nume- ra ingående i Bråviken Energi AB) samt Huddinge Elverk AB. Vattenfalls syfte med dessa företagsförvärv är samord- ning med egna energiverk och rationali- seringar i eldistributionen. Därmed dämpas kostnadsutvecklingen vilket har betydelse för att bibehålla låga elpriser.
Bland externa energiföretag ingår företag där Vattenfall äger minoritets- andelar, s k intressebolag (se not 13 sid 44). Vattenfalls leveranser till intresse- bolagen uppgick 1993 till 2,5 TWh.
Majoritetsägare i dessa bolag är oftast den kommun där verksamheten bedrivs.
Under 1993 såldes Vattenfalls hälftenan- del i Salems Energi AB.
FÖRSÄL.JNING AV TILLFÄLLIG KRAFT INOM LANDET
Inom landet såldes totalt 10,2 TWh till- fällig kraft, varav 4,8 TWh avsåg för- säljning till avkopplingsbara elpannor, som används i fjärrvärmesystem och industriprocesser. Resterande försäljning gick huvudsakligen till andra kraftföre- tag inom ramen för produktionsoptime- ringen.
EXPORT AV EL
Exporten av el uppgick sammantaget till 7,1 TWh. Av detta avsåg 5,4 TWh till- fällig kraft som till större delen såldes till kraftföretag i Danmark och Finland.
Försäljningen enligt långsiktiga kon- trakt uppgick till 1,7 TWh och kunder var främst kraftföretag i Tyskland och Finland.
Produktområde El
ELFÖRSÄLJNING EGNA ENERGIFÖRET AG, 10,8 TWh
Hushåll45%
• Industri 19%
Handel och service 17%
Jord-och skogsbruk 7%
• Andra kraftföretag 3%
• Övriga 9%
