Miljöredovisning Uppsala Vattenfall Värme

(1)

Miljöredovisning Uppsala 2017

Vattenfall Värme

(2)

Vårt integrerade ledningssystem är certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och vi var det första energibolaget i Sverige med certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Mottagning och hantering av avfall för energiåtervinning är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001.

Vattenfall Värme Uppsala Miljöredovisning 2017

Ledningens genomgång SHM-redovisning

Intern revision Avvikelser

Övervakning och mätning Dokumentation

Säkerhet Verksamhet

Drift och underhåll Inköp Entreprenörer

Kemikalier

Kommunikation

Utbildning och kompetens Organisation

Mål och målprogram Handlingsplan Aspekter / risker / energikartläggningar Lagar och andra krav Policy

Nulägesanalys

Sida 2 Miljöredovisning Uppsala 2017 · Vattenfall Värme

(3)

Vattenfall Värme i Uppsala, Knivsta och Storvreta är stolta över att vara din lokala leverantör av fjärrvärme, i Uppsala också ånga och fjärrkyla. Samtidigt

producerar vi i Uppsala även el och tar hand om brännbart avfall så det inte behöver läggas på soptippen. Mer än hälften av bränslebehovet i Uppsala under året täcks av avfall, som också till större delen är förnyelsebart. Genom att utnyttja detta uttjänta material som en resurs behöver vi inte använda så mycket av andra bränslen som torv, trä och olja. Delar av avfallet är utsorterat brännbart avfall från England, Irland, Norge och Finland där de saknar både fjärrvärmenät och anläggningar som kan ta hand om avfallet. Även om det bara är en liten del av det brännbara avfallet i dessa länder som Sverige kan ta emot, så ger samarbetet en dubbel miljötjänst – sparar trä här och undviker deponering där.

Fjärrvärme är till sin natur en lokal affär – vi finns med vårt fjärrvärmenät där kunderna finns. Med fjärrvärmenätet kan vi ta tillvara spillvärme från olika håll, t.e.x. från värmen i avloppsvattnet. Vi startade under året projektet SamEnergi för att underlätta för mindre spillvärmeleverantörer att ansluta sig och leverera värme till fjärrvärmenätet. Detta tror vi är en del av det nya energilandskap som utvecklas. Fjärrvärmekunder kommer att kunna göra som elkunderna: att under delar av tiden vara konsument och vid andra tillfällen vara producent till det gemensamma nätet.

Ett annat samarbete är Uppsala Klimatprotokoll där vi deltar i olika fokusgrupper och leder ”Jakten på plasten” där vi vill uppmärksamma att plast bör återvinnas och tillverkas av förnybara råvaror. Alla kan göra något för miljön. I fokusgruppen Hållbara persontransporter ordnas olika aktiviteter för att främja cykling och kollektivtrafik. Vi är stolta över att vara en cykelvänlig arbetsplats.

De kunder som vill påverka utsläppen av koldioxid har möjlighet att välja våra produkter Koldioxidneutral Värme och Kyla, för 2017 resulterade dessa

produkter i en minskning av utsläppen med mer än 16 000 ton koldioxid under 2017.

Nu händer det mycket på anläggningen!

Under 2017 planerades flera olika åtgärder som kommer att synas alltmer framöver. Vi planerar att ersätta torven med trä i två steg. Det första steget är att bygga om bränslehanteringen helt och hållet för vår hetvattenpanna, HVC. Det andra steget är att bygga en helt ny panna och bränslemottagning för att ersätta vårt nuvarande kraftvärmeverk. Vi kommer också att successivt ersätta fossil olja med bioolja. Under 2017 konverterades två pannor till bioolja. Biooljan kommer från restprodukter av olika slag t.e.x. från livsmedels- och

kosmetikaindustrin och är hållbarhetscertifierad. Sammantaget kommer detta att halvera våra klimatpåverkande koldioxidutsläpp till 2020. För 2030 satsar vi på att ha en produktion som är koldioxidneutral, då handlar det som att

samarbeta med övriga delar i samhället så att fossil plast fasas ut.

Det är både roligt och en stor utmaning att arbeta med så många olika projekt samtidigt på anläggningen. Det är viktigt att det inte händer olyckor och vi strävar alltid efter att arbeta systematiskt och det finns alltid något att förbättra och att lära. Genom att tänka igenom från början och sedan reflektera under arbetets gång över det säkraste sättet att jobba, kan många risker minskas. Det finns sanning i uttrycket ”vi har inte tid att ha bråttom”.

Samarbete för Uppsala, Knivsta och Storvreta

Adrian Berg von Linde Affärsutvecklingschef Värme

Johan Siilakka

Anläggningschef Uppsala

(4)

Klimatpåverkande koldioxid

År 2017 var i stort sett lika kallt som år 2016 och koldioxidutsläppen blev något lägre jämfört med året innan. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. HVC och Carpe Futurum projektens åtgärder består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med trädbränslen av olika slag. I den torveldade hetvattenpannan har konverteringen till träpellets redan påbörjats och beräknas tas i drift hösten 2018.

Vi erbjuder våra kunder möjlighet att medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den planerade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa produkter minskade utsläppen av koldioxid med 16 376 ton under 2017, jämfört med om ingen kund hade valt detta

erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på vår hemsida.

Försurande ämnen

Kväveoxider (NOx) och svaveldioxid (SO2) har störst påverkan av våra försurande utsläpp, 2017 var utsläppen av svaveldioxider lägre än tidigare år medan kvävedioxiderna gick upp något eftersom HVC pannan behövdes mer under vintermånaderna.

Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 182 ton, som visas i diagrammet till höger, blir 103,5 mg NOx per producerad kWh. Detta ligger betydligt under Sverigemedel för 2017 som är 145 mg/kWh för kraftvärmeverk och 154 mg/kWh för

avfallsförbränning. Medel för energianläggningar 2017 var 172 mg/kWh.

Stoft

Stoftutsläppen låg 2017 på samma nivå som föregående år. Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller, det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och att anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 13.

Utsläpp till luft från

anläggningarna i Uppsala

4 Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Klimatpåverkande koldioxid

År 2017 var i stort sett lika kallt som år 2016 och koldioxidutsläppen blev något lägre jämfört med året innan. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. HVC och Carpe Futurum projektens åtgärder består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med trädbränslen av olika slag. I den torveldade hetvattenpannan har konverteringen till träpellets redan påbörjats och beräknas tas i drift hösten 2018.

Vi erbjuder våra kunder möjlighet att

medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den prognosticerade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa

produkter minskade utsläppen av koldioxid med 16 376 ton under 2017, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på vår hemsida.

Försurande ämnen

Kväveoxider (NO

x

) och svaveldioxid (SO

2

) har störst påverkan av våra försurande utsläpp, 2017 var utsläppen av svaveldioxider lägre än tidigare år medan kvävedioxiderna gick upp något eftersom HVC pannan behövdes mer under vintermånaderna. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 182 ton, som visas i diagrammet till höger, blir 103,5 mg NO

x

per producerad kWh. Detta ligger betydligt under Sverigemedel för 2017

som är 145 mg/kWh för kraftvärmeverk och 154 mg/kWh för avfallsförbränning. Medel för energianläggningar 2017 var 172 mg/kWh.

Stoft

Stoftutsläppen låg 2017 på samma nivå som föregående år.

Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning.

Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller, det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och att anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 15.

4 Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Klimatpåverkande koldioxid

År 2017 var i stort sett lika kallt som år 2016 och koldioxidutsläppen blev något lägre jämfört med året innan. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. HVC och Carpe Futurum projektens åtgärder består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med trädbränslen av olika slag. I den torveldade hetvattenpannan har konverteringen till träpellets redan påbörjats och beräknas tas i drift hösten 2018.

Vi erbjuder våra kunder möjlighet att

medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den prognosticerade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa

produkter minskade utsläppen av koldioxid med 16 376 ton under 2017, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på vår hemsida.

Försurande ämnen

Kväveoxider (NO

x

) och svaveldioxid (SO

2

) har störst påverkan av våra försurande utsläpp, 2017 var utsläppen av svaveldioxider lägre än tidigare år medan kvävedioxiderna gick upp något eftersom HVC pannan behövdes mer under vintermånaderna. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 182 ton, som visas i diagrammet till höger, blir 103,5 mg NO

x

per producerad kWh. Detta ligger betydligt under Sverigemedel för 2017

som är 145 mg/kWh för kraftvärmeverk och 154 mg/kWh för avfallsförbränning. Medel för energianläggningar 2017 var 172 mg/kWh.

Stoft

Stoftutsläppen låg 2017 på samma nivå som föregående år.

Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning.

Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller, det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och att anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 15.

4 Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Klimatpåverkande koldioxid

År 2017 var i stort sett lika kallt som år 2016 och koldioxidutsläppen blev något lägre jämfört med året innan. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. HVC och Carpe Futurum projektens åtgärder består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med trädbränslen av olika slag. I den torveldade hetvattenpannan har konverteringen till träpellets redan påbörjats och beräknas tas i drift hösten 2018.

Vi erbjuder våra kunder möjlighet att

medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den prognosticerade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa

produkter minskade utsläppen av koldioxid med 16 376 ton under 2017, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på vår hemsida.

Försurande ämnen

Kväveoxider (NO

x

) och svaveldioxid (SO

2

) har störst påverkan av våra försurande utsläpp, 2017 var utsläppen av svaveldioxider lägre än tidigare år medan kvävedioxiderna gick upp något eftersom HVC pannan behövdes mer under vintermånaderna. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 182 ton, som visas i diagrammet till höger, blir 103,5 mg NO

x

per producerad kWh. Detta ligger betydligt under Sverigemedel för 2017

som är 145 mg/kWh för kraftvärmeverk och 154 mg/kWh för avfallsförbränning. Medel för energianläggningar 2017 var 172 mg/kWh.

Stoft

Stoftutsläppen låg 2017 på samma nivå som föregående år.

Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning.

Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller, det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och att anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 15.

(5)

Verksamheten i Uppsala

Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 70 procent med torv räknat som (långsamt) förnybar.

Om torven räknas som fossil blir andelen 50 procent. Avfall räknas här som förnybart till 60 procent energimässigt sett, resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/MWh = g/kWh

2017 2016 2015 2014 2013 2012

CO₂ enligt ETS 204 209 182 197 226 205

CO_2ekv enligt VMK 194 182 159 181 235 216

NOx 0,11 0,11 0,09 0,09 0,10 0,12

SO₂ 0,16 0,16 0,15 0,17 0,20 0,14

För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme respektive Kyla).

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels enligt det europeiska utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt det svenska system som tagits fram av

Värmemarknadskommittén, VMK i samarbete med Energiföretagen (tidigare Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme). Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Energiföretagens hemsida, www.

energiforetagen.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Utsläppen fördelas också mellan producerad fjärrvärme respektive el med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt

framställningssätt för elproduktionen skulle kräva mer bränsle. För torv använder vi värden som är kontrollerade i systemet för utsläppshandel.

Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid

Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. För varje utsläppt ton fossil koldioxid överlämnas en utsläppsrätt. På detta sätt är vi med och bidrar till att försöka minska utsläppen från EU:s medlemsländer.

Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme och Kyla

Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme och -kyla från vår avfallsförbränning i Uppsala.

Det är fjärrvärme och fjärrkyla som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga den fossilbaserade plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver den redan inplanerade mängden*.

* Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion.

Tillförd energi

61 % Avfall (1 153 GWh) 20 % Torv (371 GWh) 7 % Trä (127 GWh) 2 % Olja (37 GWh) 2 % Spillvärme (49 GWh) 8 % El (160 GWh)

Verkningsgrad:

93 % Produktion 89 % Distribution

Total verkningsgrad 83 %

Levererad energi 1 315 GWh Fjärrvärme 94 GWh El (netto) 115 GWh Processånga 45 GWh Fjärrkyla

Dessutom har 12 GWh kyla levererats i så kallade ö-lösningar, d.v.s. fristående från fjärrkylanätet.

(6)

Bränslemix i Uppsala

Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala Bränsletillförsel

Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980-talet var vi helt beroende av olja.

Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. Två av våra oljepannor konverterades till bioolja under 2017 och HVC-pannan konverteras nu till enbart träbränsle.

Uppsalas värmebehov styr produktionen

Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år.

Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även övriga pannor.

Produktionen i Uppsala GWh/månad

6 Bränslemix i Uppsala

Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala Bränsletillförsel

Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980-talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. Två av våra oljepannor konverterades till bioolja under 2017 och HVC-pannan konverteras nu till enbart träbränsle.

Uppsalas värmebehov styr produktionen

Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även övriga pannor.

6 Bränslemix i Uppsala

Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala Bränsletillförsel

Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980-talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. Två av våra oljepannor konverterades till bioolja under 2017 och HVC-pannan konverteras nu till enbart träbränsle.

Uppsalas värmebehov styr produktionen

Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även övriga pannor.

(7)

Anläggningarna i Uppsala

Distributionsnätet

Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylsystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 500 km och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km.

Ackumulatorer

För att kunna möta svängningar i behovet av fjärrvärme finns en hetvattenackumulator inne på produktionsområdet i Boländerna som rymmer 30 000 m³ vilket ger energimängden 1 200 MWh och effekten 100 MW kan levereras ut på fjärrvärmenätet.

Även för fjärrkylanätet finns det en ackumulator, den står vid Stallängsverket och syns tydligt från Kungsängsleden. Den rymmer 3 000 m³, med energimängden 30 MWh och kan leverera 10 MW. På området i Boländerna pågår även ett bygge av en större ackumulator för fjärrkyla som beräknas stå klar 2019.

Avfallsförbränningen

Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla.

Kapacitet och bränsle: Totalt 170 MW värme + 10 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme.

Rökgasrening: Kväveoxider – urea- och ammoniak-insprutning samt katalysator.

Stoft – elektrofilter och textilfilter.

Svavel- och saltsyrarening – rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats.

Organiska ämnen – textilfilter med aktivt kol.

Rening av rökgaskondensat genom kalktillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter.

Gasturbinen Beredskap för elproduktion.

Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott.

Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja.

Kraftvärmeverket

Produkter: Fjärrvärme och el.

Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 120 MW el med 80 ton torv/träbriketter per timme. Olja och

kol används som reservbränsle.

Rökgasrening: Svavel – kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter.

Kväveoxider – urea- och ammoniak-insprutning samt katalysator.

Bolandsverket

Produkter: Fjärrvärme och ånga.

Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 100 MW, elpanna 10 och 50 MW (ångreserv), oljepannor 4x75 MW (reserv) varav 2 på bioolja.

Rökgasrening HVC: Svavel – kalktillsats i eldstad.

Kväveoxider – ureainsprutning.

Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv.

Produkt: Fjärrvärme.

Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3x50 MW.

Stallängsverket Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk.

Produkter: Fjärrvärme och fjärrkyla.

Kapacitet: 3x15 MW värme och 3x8 MW kyla från el och spillvärme samt 2x1,4 MW

kompressorkylmaskiner.

Kylanläggning Ultuna Lokaliserad på Campus Ultuna.

Produkt: Fjärrkyla.

Kapacitet: Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner

1,3 + 2,5 MW.

(8)

Kylanläggning Ångström Lokaliserad vid Ångströmlaboratoriet.

Produkt: Fjärrkyla.

Kapacitet: Fjärrvärmedriven absorptionskyla 2,5 MW, kyltorn 2,7 MW,

kompressorkylmaskiner 8 MW.

Knivsta – nästan helt koldioxidneutral värme

I Knivsta, söder om Uppsala levererar vi fjärrvärme från biobränsle genom vårt värmeverk och fjärrvärmedistributionsnät. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är ”grönflis” samt bark och flis. Hela 99 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral.

Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 700 kunder här.

Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution. Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar.

Utsläppen av koldioxid redovisas enligt två olika system, se beskrivningen för Uppsala på sid 5.

2017 2016 2015 2014 2013 2012

CO₂ från olja 4 3 5 5 15 7

CO_2ekv enligt VMK 10 16 19 18

NOx 0,39 0,36 0,36 0,34 0,37 0,42

SO₂ 0,15 0,18 0,18 0,26 0,26 0,26

Anläggningen i Knivsta

Fastbränslepannor

Produkt: Fjärrvärme

Kapacitet och bränsle: 8+15 MW träflis, grönflis och bark Rökgasrening: Stoft – elfilter

Oljepannor Spetslast och produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme

Kapacitet och bränsle: 10+13 MW lättolja Tillförd energi

96 % Biobränsle (76,8 GWh) 1 % Olja (0,7 GWh)

3 % El till pumpar och fläktar etc (2,0 GWh)

Levererad energi Fjärrvärme 52,8 GWh

Verkningsgrad:

81 % Produktion 84 % Distribution

(9)

Verksamheten i Storvreta

I Storvreta norr om Uppsala levererade vi värme nästan enbart från trä som bränsle under 2017, ytterst lite olja behövdes. Värmeverket har två pannor som eldas med träpellets, på 2 MW vardera. En oljepanna i Ärentunaskolan används för reserv- och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW.

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system se beskrivningen för Uppsala på sid 5.

2017 2016 2015 2014 2013 2012

CO₂ från olja 0,26 0,13 0,04 0 12 13

CO_2ekv enligt VMK 6 9 9 9

NOx 0,38 0,38 0,36 0,7 0,7 0,7

SO₂ 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,004

Anläggningen i Storvreta

Fastbränslepannor

Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft – cyklon

Bergrum Stort bergrum för lagring

av varmvatten

Kapacitet: 2x4 MW lagervolym 100 000 m3

(kan lagra 5 GWh värme)

Ärentunaskolan Spetslast och produktions-

reserv

Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja Tillförd energi

99 % Biobränsle, 21 GWh 0 % Olja, 0,01 GWh

1 % El till pumpar och fläktar etc, 0,2 GWh

Levererad energi Fjärrvärme 14 GWh

Verkningsgrad:

93 % Produktion

76 % Distribution inklusive bergrumslagring

(10)

Bränslen och aska

Bränslen i Uppsala

Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland. Vi exporterar energiåtervinningstjänster till, Storbritannien, Irland, Norge och Åland, detta är totalt ca 30 procent av avfallsförbränningens energikälla.

Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter.

Bioolja är numera inkopplat till två av våra reservoljepannor och kommer att användas framför olja som reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna.

Askor från avfallsförbränning

Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier.

Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskilts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras och används istället på deponi för farligt avfall.

Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en

vattenreningsprocess där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall.

Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp.

För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem så att de inte kommer med det brännbara avfallet.

Askor från torvförbränning

Från torven får vi aska som lämpar sig väl för konstruktion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även

uppfartsrampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidutsläpp per kilo ersatt cement. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel.

Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt.

Fjärrvärme i Sverige

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser.

Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärme- systemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 6.

12 Fjärrvärme i Sverige

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser.

Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i

fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 5.

Avfall som bränsle

Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden behandlat hushållsavfall år 2017 uppgick till 4,8 miljoner ton eller 473 kg per person och år, det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2016. Tack vare utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, gick endast 0,5 procent av allt behandlat hushållsavfall till deponi 2017.

www.avfallsverige.se

Energiåtervinningstjänster

Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning.

Sedan energiåtervinning och först därefter deponering av t.e.x. askor om de inte kan användas eller om de innehåller sådant som ska föras ut ur kretsloppet.

Torv som bränsle

Då torv i vissa fall klassas som fossilt bränsle medans Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä har vi valt att redovisa koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 3. Vattenfall har tagit beslut på att sluta elda torv, redan under 2018 konverteras HVC-pannan för att elda endast träbränsle och KVV-pannan fasas ut under 2020-talet där de sista åren blir som enbart reservoljepanna.

12 Fjärrvärme i Sverige

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser.

Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i

fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 5.

Avfall som bränsle

Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden behandlat hushållsavfall år 2017 uppgick till 4,8 miljoner ton eller 473 kg per person och år, det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2016. Tack vare utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, gick endast 0,5 procent av allt behandlat hushållsavfall till deponi 2017.

Energiåtervinningstjänster

Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning.

Sedan energiåtervinning och först därefter deponering av t.e.x. askor om de inte kan användas eller om de innehåller sådant som ska föras ut ur kretsloppet.

Torv som bränsle

Då torv i vissa fall klassas som fossilt bränsle medans Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä har vi valt att redovisa koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 3. Vattenfall har tagit beslut på att sluta elda torv, redan under 2018 konverteras HVC-pannan för att elda endast träbränsle och KVV-pannan fasas ut under 2020-talet där de sista åren blir som enbart reservoljepanna.

12 Fjärrvärme i Sverige

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser.

Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i

fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 5.

Avfall som bränsle

Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden behandlat hushållsavfall år 2017 uppgick till 4,8 miljoner ton eller 473 kg per person och år, det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2016. Tack vare utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, gick endast 0,5 procent av allt behandlat hushållsavfall till deponi 2017.

Energiåtervinningstjänster

Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning.

Sedan energiåtervinning och först därefter deponering av t.e.x. askor om de inte kan användas eller om de innehåller sådant som ska föras ut ur kretsloppet.

Torv som bränsle

Då torv i vissa fall klassas som fossilt bränsle medans Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä har vi valt att redovisa koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 3. Vattenfall har tagit beslut på att sluta elda torv, redan under 2018 konverteras HVC-pannan för att elda endast träbränsle och KVV-pannan fasas ut under 2020-talet där de sista åren blir som enbart reservoljepanna.

(11)

Avfall som bränsle

Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden behandlat hushållsavfall år 2017 uppgick till 4,8 miljoner ton eller 473 kg per person och år, det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2016. Tack vare utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, gick endast 0,5 procent av allt behandlat hushållsavfall till deponi 2017. www.avfallsverige.se

Energiåtervinningstjänster

Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning. Sedan energiåtervinning och först därefter deponering av t.e.x. askor om de inte kan användas eller om de innehåller sådant som ska föras ut ur kretsloppet.

Torv som bränsle

Då torv i vissa fall klassas som fossilt bränsle och Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil- eller biobränsle har har vi valt att redovisa koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 4. Vattenfall har tagit beslut på att sluta elda torv, redan under 2018

konverteras HVC-pannan för att elda endast träbränsle och KVV-pannan fasas ut under 2020-talet där de sista åren blir som enbart reservoljepanna.

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan

I arbetet med att minska vår miljöpåverkan har vi identifierat våra betydande miljöaspekter, här nedan följer en kort redovisning av några av dessa.

Klimatpåverkan

Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 4 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 5. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N2O) uppgår till cirka 6 ton per år vilket med

omräkningsfaktorn 290 GWP ger ett bidrag på mindre än 0,5 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som bidrar med ca 10 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 1430 GWP.

Försurande utsläpp till luft

Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 4 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 5. Kvävedioxidutsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet.

Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Utsläpp till vatten

Utsläpp sker till vatten från rökgaskondenseringen vilket redovisas på sidan 13, men också via regnvatten till dagvattenbrunnar. Regnvattnet för med sig partiklar av olika slag från asfaltsytorna runt anläggningen, t.e.x.

färgflagor från containrar, bränsle- och askdamm o.s.v.. Vi mäter regelbundet halterna av tungmetaller i dagvattnet och under 2017 inrättades ett sedimenteringsmagasin för partikelavskiljning av dagvatten från halva delen av tomten. Ett magasin för resterande del av tomten planeras i samband med byggandet av en ny anläggning på tomten.

Energieffektivitet

Vår totala energiomsättning finns på sidorna 5, 8 och 9. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet, till exempel förbättrat tillvaratagande av spillvärme från varma rökgaser i Uppsala och installation av ny effektivare tryckluftskompressor i Knivsta.

- Intern elförbrukning

I Uppsala använde vi 76,6 GWh el (43,6 kWh elförbrukning/total produktion i MWh) år 2017 till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är mindre än förra året. För Knivsta användes 2,1 GWh el (33 kWh/

producerad MWh) vilket är högre förbrukning än förra året men kvoten är lägre då produktionen ökat sedan nya nätanslutningar gjorts under året. För Storvreta användes 0,17 GWh (9 kWh/MWh) vilket är lägre än förra året.

(12)

Vårt arbete med eleffektiviseringar syns i den långsiktiga nedåtgående trenden. Kalla år som t.e.x. 2010 blir elförbrukningen lägre per producerad MWh då tomgångsförbrukningen fördelas på en stor produktionsvolym.

- Kundens energianvändning påverkar också miljön

Våra kunders energianvändning påverkar samhällets resursanvändning och mängden utsläpp.

Nedan följer exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden:

- Gratis energistatistik på Mina Sidor via www.vattenfall.se för alla våra kunder ger möjlighet att se trender och förändringar.

- Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärmecentraler är effektivare än genomsnittet.

- Uppdelningen av taxan i en effektdel och en energidel gynnar kunder som minskar sitt effektbehov t.e.x.

genom att tilläggsisolera. Då minskar värmebehovet även under de kallaste vinterdagarna då olja kan behövas som spetslast.

- Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem.

Resurseffektivitet

Vår bränsleanvändning i Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurs-effektivt att använda istället för andra bränslen. Hela vår bränsleanvändning framgår av sidan 7-8.

- Användning av ändliga resurser – fossila bränslen

Olja och kol används nu endast som reservbränsle och vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar, haverier etc. Andelen olja i vår bränslemix var 2 procent i Uppsala, 1 procent i Knivsta och nära 0 i Storvreta under 2017.

- Vatten

För Uppsalaanläggningen använde vi 477 980 m3 vatten under 2017 (271 liter per levererad MWh). Detta är lägre än 2016 vilket främst beror på färre antal nätläckage. För Knivsta använde vi 3 666 m3 vatten (58,3 liter/MWh) vilket var mindre än 2016 och beror också på färre antal läckage under året. För Storvreta använde vi endast 161 m3 (8,6 liter/MWh) vilket var betydligt mindre än för 2016 då en stor läcka identifierades och byggdes bort under slutet av 2016.

- Avfall

Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen.

Flygaska och slam från avfallsförbränning

Årligen uppkommer cirka 10 000 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam.

13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan

I arbetet med att minska vår miljöpåverkan har vi identifierat våra betydande miljöaspekter, här nedan följer en kort redovisning av några av dessa.

Klimatpåverkan

Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 3 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 4. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N

2

O) uppgår till cirka 6 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 290 ger ett bidrag på mindre än 0,5 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som bidrar med ca 10 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 1430.

Försurande utsläpp till luft

Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 3 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Kvävedioxidutsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet.

Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Utsläpp till vatten

Utsläpp sker till vatten från rökgaskondenseringen vilket redovisas på sidan 18, men också via regnvatten till dagvattenbrunnar. Regnvattnet för med sig partiklar av olika slag från asfaltsytorna runt anläggningen, t.e.x. färgflagor från containrar, bränsle- och askdamm o.s.v.. Vi mäter

regelbundet halterna av tungmetaller i dagvattnet och under 2017 inrättades ett

sedimenteringsmagasin för partikelavskiljning av dagvatten från halva delen av tomten. Ett magasin för resterande del av tomten planeras i samband med byggandet av en ny anläggning på tomten.

Energieffektivitet

Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 10 och 11. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet, till exempel förbättrat

tillvaratagande av spillvärme från varma rökgaser i Uppsala och installation av ny effektivare tryckluftskompressor i Knivsta.

- Intern elförbrukning

I Uppsala använde vi 76,6 GWh el (43,6 kWh elförbrukning/total produktion i MWh) år 2017 till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är mindre än förra året. För Knivsta användes 2,1 GWh el (33 kWh/producerad MWh) vilket är högre förbrukning än förra året men kvoten är lägre då

produktionen ökat sedan nya nätanslutningar gjorts under året. För Storvreta användes 0,17 GWh (9 kWh/MWh) vilket är lägre än förra året.

Vårt arbete med eleffektiviseringar syns i den långsiktiga trenden som har sjunkit. Kalla år som t.e.x. 2010 blir elförbrukningen lägre per producerad MWh då tomgångsförbrukningen fördelas på en stor produktionsvolym.

(13)

Hållbart bränsle

Bränsleleverantörerna kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga.

Vi har besökt våra leverantörer för att försäkra oss om att förhållandena är tillräckligt bra. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle och gör leverantörsbedömningar.

Risk för miljöolyckor

Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 2017.

Risk för störningar i närmiljön

Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen.

Utsläpp och miljövillkor

Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt.

Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2017 Stoft, mg/m3, som dygnsmedelvärde, mäts

kontinuerligt

10 Inga dygn över 10

Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25 0,4 – 0,5

Dioxiner, ng/m3, mäts två gånger per år 0,1 <0,011

Totalt organiskt kol, mg/m³, som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt

10 Inga dygn över 10

Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt).

Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat.

Förklaring

mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram

Utsläpp till vatten från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2017 Kvicksilver, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning 0,5 <0,02 Bly, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning 12,5 3,4 Kadmium, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning 0,75 0,2 TDioxiner, ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde 0,1 < 0,004

Under året har ett begränsat antal driftstörningar inträffat och dessa har meddelats till tillsynsmyndigheten.

En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport till myndigheterna, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala.

(14)

Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen

Begränsad klimatpåverkan

Uppsala kommuns mål är att bli fossilfria till 2030 och klimatpositiva till 2050. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning, transporter och arbetsmaskiner inom Uppsala kommungeografi ska senast år 2030 vara nära noll samt baseras på förnybara energikällor.

Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med 1990 och planerar att till 2020 ha halverat utsläppen jämfört med 2013. Koldioxidutsläppen kommer att minska genom våra projekt för att byta torv mot trä, främst då kraftvärmeverket ersätts av ett nytt år 2021. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan.

Frisk luft

Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vår produktions bidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest 0,004 µg/m3 av

miljökvalitetsnormen 50 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 µg/m3 av miljökvalitetsnormen 90 per timme.

Bara naturlig försurning

Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 4.

Giftfri miljö

Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 1980-talet, se diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begränsade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån.

Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 13.

17 Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan

Uppsala kommuns mål är att bli fossilfria till 2030 och klimatpositiva till 2050. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning, transporter och arbetsmaskiner inom Uppsala

kommungeografi ska senast år 2030 vara nära noll samt baseras på förnybara energikällor.

Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med 1990 och planerar att till 2020 ha halverat utsläppen jämfört med 2013. Koldioxidutsläppen kommer att minska genom våra projekt för att byta torv mot trä, främst då kraftvärmeverket ersätts av ett nytt år 2021. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan.

Frisk luft

Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vår produktions bidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest 0,004 µg/m

³

av miljökvalitetsnormen 50 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 µg/m

³

av miljökvalitetsnormen 90 per timme.

Bara naturlig försurning

Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 3.

Giftfri miljö

Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 1980-talet, se

diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begränsade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån. Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 15.

(15)

Ingen övergödning

Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vattendirektivet. Detta beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 50 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveutsläppen till Fyrisån.

God bebyggd miljö

Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverkar till en god regional och global miljö. Fjärrvärme passar utmärkt som uppvärmningsform för städer och tätorter.

Miljöbegrepp

Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak är ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar

ammoniumjoner, som är svaga syror.

Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement.

Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Överskottet förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen.

Dioxiner är en grupp av över 200 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall.

18 Ingen övergödning

Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vattendirektivet. Detta beror på kväve- och

fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 50 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveutsläppen till Fyrisån.

God bebyggd miljö

Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och

medverkar till en god regional och global miljö. Fjärrvärme passar utmärkt som uppvärmningsform för städer och tätorter.

Miljöbegrepp

Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak är ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror.

Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement.

(16)

Tungmetaller påverkar miljön, främst kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är dessa tungmetaller mycket starka miljögifter.

I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin.

De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft.

Mer information

• Branschföreningen Avfall Sverige har information om avfallshantering: www.avfallsverige.se

• Energiföretagen: www.energiforetagen.se

• Svensk torvproduktion: www.svensktorv.se

• Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.energimyndigheten.se

• Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala kommun www.uppsala.se där även länk till Uppsala Klimatprotokoll finns

• Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu

Vill du veta mer om Vattenfall, besök gärna vår hemsida www.vattenfall.se

(17)

Miljöpolicy

En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett ledande företag i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar produktion, leverans och distribution av energi.

Detta innebär följande:

Vi strävar efter att nå världsklass när det gäller alla energislag vi använder och alla typer av teknik vi tillämpar samt längs hela värdekedjan. Vårt mål är att vara en god förebild på de områden där vi verkar.

Våra investeringsprojekt är baserade på välgrundade utvärderingar där balansen mellan miljömässig och ekonomisk inverkan tas i beaktande. Med utgångspunkt i detta gör vi vårt yttersta för att välja moderna, effektiva och miljöanpassade tekniker och lösningar att investera i.

Vi har som mål att öka vår användning av energislag och teknik med låga utsläpp, som till exempel teknik med låga koldioxidutsläpp.

Vi investerar i forskning och utveckling för att nå förbättrad miljöprestanda i vår verksamhet, öka konkurrenskraften hos våra förnybara energislag och energislag med låga emissioner samt minska utsläppen av koldioxid från våra kraftverk.

Vi arbetar med miljöaspekter och miljörisker på ett systematiskt sätt. Detta innebär bland annat att vi genomför ständiga förbättringar, fastställer krav och mål och utför granskningar. Vi hanterar detta som en integrerad del av vårt ledningssystem och har regelbundna strategiska diskussioner inom den högsta ledningen.

Vi specificerar och bedömer miljöprestanda när vi väljer leverantörer, entreprenörer och affärspartner.

Vi engagerar våra kunder och uppmuntrar till effektiv energianvändning för att minska miljöbelastningen.

Vi strävar efter att ständigt förbättra vår interna energi- och resurseffektivitet.

Säkerhet, resultat och samarbete är grundläggande för vår verksamhet.

Vårt miljöarbete skapar förutsättningar för hållbar affärsutveckling och ökar vår konkurrenskraft. Vi uppfyller gällande lagar, bestämmelser och tillstånd.

Genom ständiga förbättringar är vårt mål att vara ledande inom vår bransch och ett föredöme på de marknader där vi verkar. Inom våra verksamhetsområden fokuserar vi på miljöskydd, förebyggande av föroreningar och på människors hälsa.

Vårt agerande präglas av respekt för de kulturer som finns i de regioner där vi är verksamma.

Vi är angelägna om att driva en öppen dialog i frågor som rör miljöpåverkan av vårt ledarskap, vår dagliga verksamhet och våra produkter.

Vi strävar efter att förse samhället med energilösningar som möjliggör en hållbar utveckling.

__________________________

(18)

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB.

Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag,

bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek.

Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige.

Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag 1

Har du frågor är du välkommen att kontakta oss:

Vattenfall Värme Uppsala

Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 13

880 30 Näsåker Telefon: 020-82 00 00

e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala

Besöksadress:

Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13

varme@vattenfall.com

1 Västerbergslagens Energi AB (VB Energi) och Gotlands Energi AB (Geab).

21 Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB.

Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag,

bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige.

Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag

¹

Har du frågor är du välkommen att kontakta oss:

Vattenfall Värme Uppsala

Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 13

880 30 Näsåker Telefon: 020-82 00 00

e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala

Besöksadress:

Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13

varme@vattenfall.com

1Miljöredovisning Uppsala 2017 · Vattenfall Värme

Västerbergslagens Energi AB (VB Energi) och Gotlands Energi AB (Geab).

^{Sida 18}