Vattenfall Värme Uppsala. Säkerhet, hälsa och miljö 2015

(1)

Säkerhet, hälsa och miljö 2015

Vattenfall Värme

Uppsala

(2)

Säkerhet, hälsa och miljö 2015 Säkerhet, hälsa och miljö 2015

2 Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala 3

Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet

Ledningssystem strukturerar arbetet och flera områden gränsar mot varandra. Det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet. Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt. Då förbättras vårt arbete med att minska miljöpåverkan, inklusive energianvändningen, förbättra säkerheten och arbetsmiljön samt kvaliteten för våra kunder inom våra avfallsförbränningstjänster.

Vårt integrerade ledningssystem är certifierat enligt miljölednings- stan darden ISO 14001 och registrerat enligt EMAS. Det innebär att miljöredovisningen är granskad av en oberoende miljörevisor. Syste- met är också certifierat för säkerhet och hälsa OHSAS 18001 som är den internationella standarden för arbetsmiljöarbete. Vi var det första energibolaget i Sverige med certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Kvalitetssystemet för avfallsförbränning är certifierat enligt ISO 9001.

Nulägesanalys

Policy

Lagar och andra krav Ledningens genomgång

Aspekter/risker/

energikartläggningar SHM-redovisning

Handlingsplan Intern revision

Mål och målprogram Avvikelser

Utbildning och kompetens Dokumentation

Övervakning och mätning

Kommunikation Säkerhet och skydd

Verksamhet Drift och underhåll Inköp

Entreprenörer Kemikalier

Organisation

Kontrollorgan

Intertek AB är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem och ledningssystem för arbetsmiljön som under 2015 har granskat Heat Swedens certifierade ledningssystem. Vattenfall Generation Sweden Uppsala ingår i detta ledningssystem. Intertek AB har bedömt att ledningssystemet uppfyller kraven enligt standarderna SS-EN ISO 14001 och OHSAS 18001. Registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: Kraftvärmeverket, Avfalls- förbränningen, Bolandsverket, Gasturbinen, Husbyborgsverket, Stallängsverket, kylanläggningarna i Ultuna och Ångström, distributionsnätet i Uppsala samt anläggningarna i Knivsta och Storvreta med tillhörande distributionsnät.

Vattenfall Värme Uppsala värmer Uppsala stad med fjärrvärme. Vi producerar och

distribuerar även fjärrkyla och ånga.

Kraftvärme producerar el och värme samtidigt, vilket utnyttjar resurserna effektivare och

därför leder till minskad miljöpåverkan.

Förord 3

Våra produkter 4

Utsläpp till luft 5

Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Knivsta–nästan helt

koldioxidneutral värme 9 Verksamheten i Storvreta 10

Bränslen och aska 11

Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet

och hälsa 13

Vi arbetar för att minska

vår miljöpåverkan 14

Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet,

hälsa och miljö 17

Miljöbegrepp 19

Innehåll

Läs mer om fjärrvärme på www.vattenfall.se

(3)

Din lokala

värmeleverantör

Vattenfall Värme i Uppsala är en lokal leverantör av fjärrvärme, ånga och fjärrkyla. Samtidigt producerar vi el och tar hand om brännbart avfall så det inte behöver läggas på soptippen. Genom att utnyttja detta uttjänta material som en resurs behöver vi inte använda så mycket av andra bränslen som torv, trä och olja.

Energiåtervinningstjänster

Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter material- återvinning. Sedan energiåtervinning och först därefter deponering.

Den här resan behöver hela världen också göra av miljöskäl. Fortfarande deponeras mer än en tredjedel av hushållsavfallet i Europa, 72 miljoner ton. Alla länder har inte avfallsförbränningsanläggningar och fjärrvärmenät, vilket gör att det finns ett stor behov av förbränning i Europa. Sverige importerar egentligen inte avfall, vi säljer energiåtervinningstjänster för ca 1,4 miljoner ton sorterat brännbart avfall per år som används som bränsle till fjärrvärme och el. Med vår svenska avfallsförbränning som är kopplade till fjärrvärmenät kan vi med hög verkningsgrad och bra reningsteknik, nyttja en resurs i samhället som annars skulle gå till spillo. Så jämfört med alternativet är det klokt att importera avfall.

Goda miljövärden och en säker arbetsmiljö Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid och försu- rande ämnen som kväveoxider och svavel går glädjande nog åt rätt håll, läs mer på sidorna 5 och 6. Även kundernas val bidrar till minskade utsläpp: försäljningen av produkterna Koldioxidneutral Värme och Kyla minskade utsläppen med mer än 10 000 ton koldioxid under 2015.

Det är inte bara den yttre miljö som ska må bra, även arbetsmiljön är viktig. Vi är stolta över att det inte inträffade någon olycka som gav allvarliga skador under 2015 och vi fortsätter arbetet med att bli ännu bättre. Det är viktigt att få reda på inträffade olyckor och nästan-olyckor, så kallade tillbud, för att kunna arbeta förbyggande. Läs mer på sidan 12 och om målen på sidan 17.

Det viktiga distributionsnätet

Vår viktigaste anläggning är den som ligger under jord. Våra distributionsledningar för fjärrvärme, och det separata nätet för fjärrkyla, ligger dolt under marken och märks kanske mest när det grävs upp för att repareras. Vi jobbar liksom våra kunder med att energieffektivisera, t ex ser vi till att upptäcka läckor så fort som möjligt med hjälp av så kallade larmtrådar i isoleringen runt fjärrvärmerören. Tråden ger en signal som visar när och var i nätet som isoleringen blir blöt av ett vattenläckage, t. ex. från en gammal sönderrostad svetsfog. Det är inte så lätt att hitta vattenläckor eftersom den samlade vattenförlusten från fjärrvärme- nätet faktiskt bara motsvarar läckaget från ett hål av en lillfingernagels storlek.

Utveckling och samarbete

Det finns många spännande utvecklingsmöjligheter med fjärrvärme. Några steg kan vi ta själva, som att ersätta torv med trä i våra anläggningar, medan andra steg bäst görs tillsammans med staden. Vi deltar sedan starten i samarbetet Uppsala Klimatprotokoll som nu är uppe i över 30 medverkande verksamheter i Uppsala. En nystartad grupp är Jakten på plasten som vill uppmärksamma frågan om plasten - behöver den göras av olja, när övriga delar av samhället avvecklar det fossila? Plast kan tillverkas från förnybara råvaror och gå in i plaståtervinningen i ett långt liv, innan den energiutvinns. Fråga gärna efter förnybar plast nästa gång du behöver handla något med plast. Om vi sätter igång nu, kommer omställningen att gå fortare!

Adrian Berg von Linde Affärsutveck- lingschef Värme

Johan Siilakka Anläggningschef Uppsala

(4)

Fjärrvärme är vår största produkt

Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i väl isolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärme central i varje fastighet.

I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet till kranarna. Det avkylda fjärrvärme- vattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärme systemet igen.

Fjärrvärme är flexibelt eftersom flera olika bränslen kan användas. Genom att använda avfallsbränslen tillvaratar man resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden.

Kunden får en låg underhållskostnad och kan få snabb hjälp när så behövs.

Fjärrkyla

Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många.

Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin.

Ånga

I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier. Ångan används till exempel i processer för att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering.

El

Vi producerar fjärrvärme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resurs- utnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion.

Förbränningstjänst

Det brännbara avfallet som inte längre kan åter- användas eller materialåtervinnas får av miljöskäl inte gå till soptipp utan ska gå till avfallsförbrän- ning. Avfallet tas om hand och energin i det blir till fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga. Vi kan även ta emot specialavfall t.ex. sekretesshandlingar i form av papper och DVD-skivor etc. samt riskavfall som exempelvis avfall från sjukhus.

Serviceavtal för fjärrvärmecentral

Serviceavtal för din fjärrvärmecentral för regel- bundna genomgångar av kompetent personal och hjälp om det ändå skulle hända något med centralen.

Mer information finns på hemsidan, se även kontaktuppgifter på sista sidan.

Våra produkter

Avkylt fjärrvärmevatten 40–60°C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt.

Uppvärmt fjärrvärmevatten från värmeverket 75–120°C.

Kallvatten från vattenverket.

Fastighetens värmeväxlare

I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem.

De två vattensystemen är helt skilda från varandra.

Fjärrvärmevattnet värmer upp kran- och duschvattnet.

Värme- växlare Fastighetens värmesystem

I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt.

Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet.

Element

(5)

Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala

Klimatpåverkande koldioxid

Under 2015 minskade våra koldioxidutsläpp jämfört med 2014. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med träbränslen av olika slag. Den torveldade hetvattenpannan konverteras till träpellets under 2018. Den torveldade kraftvärmeverkspannan ersätts med en ny anläggning, som troligen kommer att använda träflis och grot (grenar och toppar) som bränsle, men slutligt investeringsbeslut är ännu i skrivande stund inte taget.

Vi erbjuder våra kunder möjligheten att med- verka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den budgeterade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldi- oxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa produkter minskade utsläppen av koldioxid med nästan 10 143 ton under 2015, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på sidan 6 och på vår hemsida.

Försurande ämnen

Kväveoxider (NO_X) och svaveldioxid (SO₂) har störst påverkan av våra försurande utsläpp och under 2015 fortsatte vår goda prestanda med låga utsläpp. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 138 ton, som visas i diagrammet nedan, blir 81 mg NO_X per producerad kWh. Detta ligger betydligt under medel för Sverige som är 159 mg/kWh för kraftvärmeverk och 144 mg/kWh för avfallsförbränning.

Stoft

Stoftutsläppen 2015 samma låga nivå som de senaste åren. Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller. Det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och anläggningen har god marginal till gällande miljö villkor, se sidan 16.

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Fossilt (olja + plast) Trendlinje Fossilt + torv

Utsläpp av koldioxid 1 000 ton

Planerad utveckling 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2030

Mindre olja, ombyggnad kraftvärmeverket

Kraftvärme verket på

torv

Lite torv p.g.a varm vin ter

Mindr e torv p.g.a. mer

avfall

Lite torv p .g.a.

renovering

kraftvärme verket

Nytt biob ränsleeld

at verk Ökad tr

äinblandning Kraftvärme

verket på kol

Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton

Utsläpp av stoft ton

Svaveldioxid Kvävedioxider

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2015

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2015 0

10 20 30 40 50 60 70 80

(6)

Verksamheten i Uppsala

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt utsläpps- handelssystemet ETS, dels enligt Värmemarknads- kommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter.

Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Utsläppen fördelas också mellan producerad fjärrvärme respektive el med den så kallade alternativproduktionsmetoden.

I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduk- tionen skulle kräva mer bränsle. Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner. För torv använder vi värden som är kontrollerade i systemet för utsläpps- handel, medan Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner.

Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. För Sveriges del ingår avfallsförbränningsanläggningar i den handelsperiod som började 2013.

Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme och Kyla Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme och -kyla från vår avfallsförbränning i Uppsala. Det är fjärrvärme och -kyla som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga den fossilbaserade plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver den redan inplanerade mängden*. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxid- neutral Värme och/eller Kyla kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala, än den plan som redan finns, se sidan 5.

* Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion.

Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 69 % med torv räknat som (långsamt) förnybart. Om torven inte räknas med blir det 50 %. Avfall räknas här som förnybart till 60 % energimässigt sett, resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung.

Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/MWh = g/kWh

2015 2014 2013 2012 2011

CO2 enligt ETS 182 197 226 206 223 CO2 enligt VMK 136 181 235 216 254

NO 0,09 0,09 0,10 0,12 0,15

SO2 0,15 0,17 0,21 0,14 0,22

För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärr- värme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme respektive Kyla).

0 500 1000 1500 2000

Tillförd energi Levererad energi

0 20 40 60 80 100

Fjärrvärme (1 251 GWh)

El (netto, 114 GWh) Processånga (105 GWh) Fjärrkyla (41 GWh) 61 % Avfall (1 089 GWh)

6 % Trä (112 GWh) 3 % Olja (51 GWh) 3 % Spillvärme (46 GWh) 8 % El (144 GWh) 19 % Torv (337 GWh)

Verkningsgrad:

96 % Produktion 89 % Distribution Total verkningsgrad 85 %

Det har även levererats 15 GWh kyla i så kallade ö-lösningar, d.v.s. fristående från fjärrkylanätet.

(7)

Bränsletillförsel

Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980-talet var vi helt beroende av olja.

Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. I den framtida bilden kommer torven att ersättas av trä.

Uppsalas värmebehov styr produktionen

Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anlägg- ningar under ett normalt år. Avfallsför- bränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även kraftvärmeverket.

Bränslemix i Uppsala

0 500 1000 1500 2000 2500

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2209 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Olja Kol

El

Torv

Trä

Avfall

Spillvärme

Värmeproduktion

Elproduktion

Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh

0 50 100 150 200 250 300

Avfallsförbränning Hetvattenpanna, torv/trä

Kraftvärmeverk, torv/trä Värmepump Oljepannor

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Värmeproduktionen i Uppsala GWh/månad

(8)

Anläggningarna i Uppsala

Distributionsnätet Fjärrvärme och fjärrkyla distri- bueras till fastigheternas egna värme- och kylsystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem.

Vårt fjärrvärmenät är 460 km och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km.

Ackumulatorer För att kunna möta svängningar i behovet av fjärrvärme finns en hetvattenackumulator inne på produktionsområdet i Boländerna som rymmer 30 000 m3 vilket ger energimängden 1 200 MWh och effekten 100 MW kan levereras ut på fjärrvärmenätet.

Även för fjärrkylanätet finns det en ackumulator, den står vid Stall- längsverket och syns tydligt från Kungsängsleden. Den rymmer 3 000 m3, 30 MWh och kan leverera 10 MW.

Avfallsförbränningen

Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla.

Kapacitet och bränsle: Totalt 170 MW värme + 10 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme.

Rökgasrening: Kväveoxider – urea- och ammoniak- insprutning samt katalysator.

Stoft – elektrofilter och textilfilter.

Svavel- och saltsyrarening – rök- gasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats.

Organiska ämnen – textilfilter med aktivt kol.

Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällnings- steg samt sandfilter och kolfilter.

Gasturbinen Beredskap för elproduktion.

Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott.

Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja.

Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullstän- dig förbränning.

Kraftvärmeverket

Produkter: Fjärrvärme och el.

Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 120 MW el med 80 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle.

Rökgasrening: Svavel – kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter.

Kväveoxider – urea- och ammoniak- insprutning samt katalysator.

Bolandsverket

Produkter: Fjärrvärme och ånga.

Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 100 MW, elpanna 10 och 50 MW (ångreserv), oljepannor 4x75 MW (reserv).

Rökgasrening HVC: Svavel – kalktillsats i eldstad.

Kväveoxider – ureainsprutning.

Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv.

Produkt: Fjärrvärme.

Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x50 MW.

Stallängsverket Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk.

Produkter: Fjärrvärme och fjärrkyla.

Kapacitet: 3x15 MW värme och 3x 8 MW kyla från el och spillvärme.

Kylanläggning Lokaliserad på Campus Ultuna.

Ultuna

Produkt: Fjärrkyla.

Kapacitet: Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW.

Kylanläggning Lokaliserad vid Ångström Ångströmlaboratoriet.

Produkt: Fjärrkyla.

Kapacitet: Fjärrvärmedriven absorptionskyla 2,5 MW, kyltorn 2,7 MW,

kompressorkylmaskiner 8 MW.

Säkerhet, hälsa och miljö 2015 8 Vattenfall Värme Uppsala

(9)

Säkerhet, hälsa och miljö 2015 Vattenfall Värme Uppsala 9

Knivsta – nästan helt koldioxidneutral värme

I Knivsta, söder om Uppsala levererar vi fjärrvärme från biobränsle genom vårt värmeverk och fjärrvärmedist- ributionsnät. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är ”grönflis”

(grenar, toppar med mera från parkskötsel och villaträd- gårdar) samt bark och flis. Hela 99 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 700 kunder här.

Kunderna är både stora som skolor och flerbostadshus, samt små, som villor.

Fastbränslepannor

Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 8+15 MW träflis,

grönflis och bark Rökgasrening: Stoft – elfilter Oljepannor Spetslast och

produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 14 MW lättolja Anläggningen i Knivsta

Levererad energi

0 20 40 60 80 100

Fjärrvärme (45,3 GWh)

Verkningsgrad:

84 % Produktion 80 % Distribution 0

20 40 60 80

100 Tillförd energi

96% Biobränsle (66,0 GWh)

1 % Olja (0,9 GWh)

Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution.

Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar.

2015 2014 2013 2012

CO2 enligt ETS 5 5 15 7

CO2 enligt VMK 19 18 – –

NO 0,36 0,34 0,37 0,42

SO2 0,18 0,26 0,26 0,26

Utsläppen av koldioxid redovisas enligt två olika system, dels enligt det europeiska utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt det svenska system som tagits fram av Värme- marknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen.

3 % El till pumpar och fläktar etc (2,0 GWh)

0

20

40

60

80

100

(10)

Verksamheten i Storvreta

– nästan ingen olja under 2015

I Storvreta norr om Uppsala

levererade vi värme nästan enbart från trä som bränsle under 2015, nästan ingen olja behövdes.

Värmeverket har två pannor som eldas med biobränsle, på 2 MW vardera och en oljepanna i Ärentunaskolan för reserv- och spetslast. Bränslet som används är träpellets med lättolja som reserv och spetslast.

Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW.

Fastbränslepannor

Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft – cyklon

Bergrum Stort bergrum för lagring av varmvatten

Kapacitet: 2 x4 MW lagervolym 100 000 m3 (kan lagra 5 GWh värme) Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv

Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja Anläggningarna i Storvreta Tillförd energi Levererad energi

0 20 40 60 80 100

0 20 40 60 80

100 Fjärrvärme (13,6 GWh) 99 % Biobränsle (21 GWh)

0 % Olja

1 % El till pumpar och

fläktar etc., (0,2 GWh) Verkningsgrad:

85 % Produktion inkl. bergrumslager 75 % Distribution

2015 2014 2013 2012

CO2 0,04 0 12 13

CO2 enligt VMK 9 9 – –

NO 0,36 0,7 0,7 0,7

SO2 0,003 <0,003 <0,003 0,004

Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år, dels enligt Värmemark- nadskommittén, VMK. Den senare redovisningen

presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärmes hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen.

(11)

Bränslen och aska

Bränslen i Uppsala

Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland, men sammanlagt 29 procent importerades under 2015 från Storbritannien, Irland, Norge och Åland.

Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter.

Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leve- ransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglig- het i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna.

Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning

Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar.

Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktio- nen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier.

Den andra typen av aska är flygaska från rökgas- reningen. Den askan innehåller det som avskiljts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall.

Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenrenings- process där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anlägg- ningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp.

För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem, så att de inte kommer med det brännbara avfallet.

Askor från torvförbränning

Från torven får vi aska som lämpar sig väl för kon- struk tion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfarts- rampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidut- släpp per kilo ersatt cement. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt.

Verksamheten i Storvreta

– nästan ingen

olja under 2015

(12)

Fjärrvärme i Sverige

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme finns i 270 av Sveriges 290 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 50 TWh per år.

Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser.

Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesys-

temet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas föränd- rade bränsleanvändning framgår på sidan 7.

Mer information om fjärrvärme:

www.svenskfjarrvarme.se Avfall som bränsle

Diagrammet nedan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren.

Den totala mängden hushållsavfall är 4,5 miljoner ton eller 466 kg per person och år. Utökad materialåter- vinning, biologisk behandling och avfallsförbränning

med energiutvinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar) till endast 0,7 procent år 2014. Mer information om svensk avfallshantering: www.avfallsverige.se

Torv som bränsle

En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordför- bättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan 0,1–0,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller bio- bränsle som trä. Torv ingår i det europeiska systemet för handel med koldioxid, men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxid skatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens klimateffekter, redovisar vi koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5.

Mer information om torv: www.svensktorv.se

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

1975 1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totala mängder (tusen ton)

Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering Hushållsavfall i Sverige 1975–2013*

Behandlad mängd hushållsavfall

* www.avfallsverige.se

(13)

"Vi strävar efter att alla våra interna och externa medarbetare ska arbeta i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt lång- siktiga mål är noll skador och ingen arbetsrelaterad ohälsa."

Säkerhet är ett av våra kärnvärden. Vattenfall har en uppförandekod för leverantörer som finns på vår hemsida.

Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner.

Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder.

Under flera år har vi varit förskonade från allvarli- gare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 2015. Tyvärr hade vi dock under 2015 tre olyckor som orsakade sjukskrivningsdagar för våra entreprenörer, samtliga av kategorin halk- och snubbelolyckor.

För att identifiera risker och kunna vidta förebyg- gande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering, som är information om ”nästan- olyckor”. Det sker betydligt fler tillbud än olyckor, vilket ger möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor.

Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner.

Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0

10 20 30 40 50 60 70 Antal

tillbud olyckor

0 10 20 30 40 50 60 70

Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala

Det är viktigt att det kommer in många tillbudsrapporter om nästan-olyckor för att vi ska kunna förebygga verkliga olyckor.

Statistiken omfattar olyckor med och utan sjukfrånvaro för anställda och entreprenörer.

(14)

För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identi- fierat som våra betydande miljö- aspekter.* Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbruk- ning per levererad kWh.

Klimatpåverkan

Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N₂O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräknings- faktorn 290 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som normalt bidrar med mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 1430. Vid den vägning som sker vart tredje år upptäcktes att 1420 kg köldmedia läckt ut sedan den senaste mätningen, vilket motsvarar ca 2 000 ton koldioxidekvivalenter, d.v.s. mindre än 1 procent av de totala utsläpen av växthuspåverkande koldioxid under 2015.

Försurande utsläpp till luft

Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Kvävedioxid utsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet. Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se

Utsläpp till vatten

Utsläpp sker till vatten från rökgaskondenseringen vilket redovisas på sidan 16, men också via regnvatten till dagvattenbrunnar. Regnvattnet för med sig partiklar av olika slag från asfaltsytorna runt anläggningen, t. ex.

färgflagor från containrar, bränsle- och askdamm osv. Vi mäter regelbundet halterna av tungmetaller i dagvattnet och ett projekt pågår för att inrätta ett sedimenterings- magasin för dagvatten så att partiklar skiljs av.

Energieffektivitet

Total energiomsättning

Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 10. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet, till exempel har tryckluft använts effektivare genom nya munstycken i Uppsala- anläggningen och genom att en kompressor installerats i Knivsta.

Intern elförbrukning

I Uppsala använder vi 75,7 GWh el (44,3 kWh/producerad MWh) per år till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är lägre än förra året och fortsät- ter trenden med en lägre elförbrukning. För Knivsta användes 1,9 GWh el (43 kWh/producerad MWh) och för Storvreta användes 0,20 GWh (14 kWh/

MWh) vilket är jämförbara siffror med förra året.

Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar sam hällets resursanvändning och mängden utsläpp. Nedan följer exempel på hur vi bidrar till god energihus- hållning hos kunden:

- Gratis energistatistik på Mina Sidor via

www.vattenfall.se för alla våra kunder ger möjlighet att se trender och förändringar.

- Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärme centraler är effektivare än genomsnittet.

- Förändring av taxan i en effektdel och en energidel gynnar effektminskning som isolering. Då minskar värmebehovet även under de kallaste vinterdagarna då olja kan behövas som spetslast.

Vi arbetar för att

minska vår miljöpåverkan

* Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning.

Kontaktuppgifter finns på sista sidan.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 35

40 45 50 55

Elförbrukning Värme Uppsala (kWh/producerad MWh)

Elförbrukningen är lägre än tidigare år, med undantag av kalla år som 2010 då elförbrukningen blir lägre per producerad MWh eftersom tomgångsförbrukningen då fördelas på en stor produktionsvolym.

(15)

- Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem.

Resurseffektivitet

Vår bränsleanvändning i Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resursef- fektivt att använda istället för andra bränslen.

Hela vår bränsle användning framgår av sidan 6.

Användning av ändliga resurser – kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstör- ningar. Andelen olja i vår bränslemix var 3 procent i Uppsala, 1 procent i Knivsta och nästan 0 procent i Storvreta.

Vatten

För Uppsalaanläggningen använde vi 528 000 m³ vatten under 2015 (307 liter per levererad MWh), vilket är mer än för 2014 och beror på större läckor som nu åtgärdats. För Knivsta använde vi 6 070 m³ vatten (110 liter/MWh) vilket var mer än 2014 och också beror på större läcka som nu lagats. För Storvreta använde vi 3 300 m³ (180 liter/MWh) vilket också var mer än för 2014, men mindre än åren före det.

Avfall

Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsför- bränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen.

Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 10 000 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metall- innehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 1990-talet.

För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfalls-

förbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium.

Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam.

Biologisk mångfald

Bränsleleverantörerna kan påverka miljön och arbets- miljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga.

Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är tillräckligt bra. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle och gör leverantörs- bedömningar.

Risk för miljöolyckor

Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 2015, dock upptäcktes ett större läckage än normalt av köldmedia från våra värmepumpar, se sidan 14.

Risk för störningar i närmiljön

Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där fö- rebygger vi genom ett aktivt arbete med leveranspla- nering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Under 2015 inkom ett klagomål på lukt från vår verksamhet i Boländerna, som kan ha kommit från avfallsbränslet. Klagomålet har besvarats och luktstörningen upphört.

"En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Läs vår miljöpolicy på vår hemsida www.vattenfall.se

Vi arbetar för att

minska vår miljöpåverkan

(16)

Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt.

Utsläpp

och miljövillkor

Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt).

Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen.

Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat.

Förklaring

mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram

Utsläpp till vatten från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2015 Kvicksilver, kg per år, gränsvärde,

kontinuerlig mätning 0,5 <0,09 Vissa värden under

detektionsgränsen

Bly, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig

mätning 12,5 2,6

Kadmium, kg per år, gränsvärde,

kontinuerlig mätning 0,75 0,36

Dioxiner, ng/l, mäts två gånger per år,

riktvärde 0,1 < 0,005 Vissa värden under

detektionsgränsen

Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2015 Årsmedelvärde Stoft, mg/m3, som dygnsmedelvärde,

mäts kontinuerligt 10 Inga dygn över 10 0,25

Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25 0,02–0,4

Dioxiner, ng/m3, mäts två gånger per år 0,1 <0,002 Vissa värden under detektionsgränsen

Totalt organiskt kol, mg/m3, som

dygns medelvärde, mäts kontinuerligt 10 Inga dygn över 10 0,52

Under året har ett begränsat antal driftstörningar inträffat och dessa meddelas till tillsynsmyndigheten.

En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport till myndigheterna, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala.

16 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2015

(17)

Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö

Arbetsmiljö och hälsa

Mål 2015 Utfall 2015 Hur jobbar vi vidare 2016?

Målet uppfylldes delvis, Produktion hade 14,5 för egen personal och 3,5 för entreprenörer.

Minst 10 förebyggande rapporter per olycka.

Ökat fokus på entreprenörer.

Minst 8 förebyggande rapporter per olycka för egen personal och minst 5 för entreprenörer.

Minskad klimatpåverkan

Minskad klimatpåverkan genom minst 13 % träinblandning i torven, förutom den träinblandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla.

Minskade utsläpp av tungmetaller via dagvatten.

Minskad intern elanvändning.

Ökad resurshushållning genom att undersöka möjligheterna att höja avfallsslaggens kvalitet.

Målet uppfylldes, träinblandningen blev 18,6 % förutom 6,4 % genom försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla.

Projektet har haft svårt att hitta en placering för ett sedimenteringmagasin och drabbades därför av förseningar.

Målet uppfylldes.

Målet uppfylldes, ett projekt har startats för anläggande av en väg med slagg.

Minskad klimatpåverkan genom minst 14 % träinblandning i torven, förutom den träinbland- ning som sker med försäljningen av Koldioxid- neutral Värme och Kyla.

Arbetet fortsätter under 2016.

Fortsatt arbete med energieffektivisering, bl. a.

kylackumulator och tryckluftsåtgärder.

Fortsatt arbete i projektet.

Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål

(18)

18

Begränsad klimatpåverkan

Uppsala kommuns mål är att till 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 procent jämfört med 1990 års nivå.

Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläp- pen 33 procent jämfört med 1990. Koldioxidut släppen kommer att minska ytterligare till 2020 genom att vi ersätter torv som bränsle med trä. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan.

Frisk luft

Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vårt produktionsbidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest 0,004 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 50 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 90 per timme.

Bara naturlig försurning

Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 5.

Giftfri miljö

Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 1980-talet, se diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begrän- sade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån.

Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 16.

Ingen övergödning

Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vatten direk- tivet, vilket beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk.

Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 50 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveut släppen till Fyrisån.

God bebyggd miljö

Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverkar till en god regional och global miljö.

Fjärrvärme passar utmärkt som uppvärmningsform för städer och tätorter.

Så här bidrar vi till att uppfylla de

svenska miljömålen

0 100 200 300 400 500 600

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Utsläpp till luft – kvicksilver kg/år

0 3 6 9 12 15

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Utsläpp till luft – dioxiner g/år

Säkerhet, hälsa och miljö 2015 Vattenfall Värme Uppsala

18

(19)

Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna.

Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergöd- ning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror.

Stoft

Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement.

Koldioxid

Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Överskottet förstär- ker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle (långsamt förnybart) eller inte. Den årliga tillväxten av torv i Sverige är större än uttaget, men den torv som bryts kan vara tusentals år gammal. Torvmossar avger koldioxid om det finns lufttillförsel i torvlagren (aeroba förhållanden). Om lufttillförsel saknas bildas metangas, som är en starkare växthusgas än koldioxid, (anaeroba förhållanden). Det blir därför en ganska svår ekvation att väga samman klimatpåverkan från torvbrytning och förbränning.

Dioxin

Dioxiner är en grupp av över 200 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga.

Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall.

Tungmetaller

De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onatur- ligt, är dessa tungmetaller mycket starka miljögifter.

I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin.

De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft.

Miljöbegrepp

Mer information

• Branschföreningen Avfall Sverige har information om avfallshantering: www.avfallsverige.se

• Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se

• Svensk torvproduktion: www.svensktorv.se

• Energimyndigheten har statistik över energi- användningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering:

www.energimyndigheten.se

• Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala kommun www.uppsala.se där även länk till Uppsala Klimatprotokoll finns

• Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu

Vill du veta mer om Vattenfall, besök gärna vår hemsida www.vattenfall.se

(20)

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB.

Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrätts föreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning.

Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige.

Har du frågor är du välkommen att kontakta oss:

Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor:

Vattenfall kundservice Box 13

880 30 Näsåker Telefon: 020-82 00 00

e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala

Besöksadress:

Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 varme@vattenfall.com

Haparanda

Ludvika Fagersta

Södra Storstockholm Nyköping

Motala

Uppsala

Vänersborg

Visby Våra större anläggningar

i Sverige, inkl dotterbolag¹ Volym värme: 4 000 GWh Volym el: 380 GWh Omsättning: 3 000 Mkr2 Anställda: 400 st

1. Västerbergslagens Energi AB (VB Energi), Gotlands Energi AB (Geab), och Haparanda Värmeverk.

2. Denna uppgift inkluderar intäkter från energiförsäljningen (el, värme, kyla och ånga) samt vissa andra intäkter, främst avfall och reservkraft.

2016, maj. Blomquist & Co.