Förekommer det negativ särbehandling av invandrare i det svenska rättsystemet – en ekonometrisk analys

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet

Uppsats fortsättningskurs D Författare: Sofia Brandt Handledare: Matz Dahlberg Vårterminen 2005

Förekommer det negativ särbehandling av invandrare i det svenska rättsystemet

– en ekonometrisk analys

Sammanfattning

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?

Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.

Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996- 2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker, som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.

Nyckelord: utländska medborgare, anmälda och lagförda brott, negativ särbehandling, paneldata, FE-modell

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. BAKGRUND ... 5

2.1INVANDRARE I SVERIGE... 5

Dold brottslighet ... 7

2.3TIDIGARE STUDIER... 7

2.3.1KRITIK MOT TIDIGARE STUDIER... 10

3. DATA ... 11

3.1BEROENDE VARIABLER... 12

3.1.1 Anmälda brott... 12

3.1.2 Lagförda brott ... 12

3.2FÖRKLARANDE VARIABLER... 12

3.2.1 Utländska medborgare ... 13

3.2.2 Övriga kontrollvariabler ... 13

4. METOD ... 17

4.1FIXED-EFFECT MODELLEN... 17

4.2MODELLSPECIFIKATION... 18

5. RESULTAT ... 20

5.1NARKOTIKABROTT... 21

5.2TRAFIKBROTT... 21

5.3S^TÖLD... 22

5.4SEXUALBROTT... 22

5.5MISSHANDEL... 22

5.7KÄNSLIGHETSANALYS... 24

5.7.1 Log-lin modellen... 24

6. DISKUSSION... 27

7. KÄLLFÖRTECKNING ... 30

APPENDIX... 31

1. Inledning

Behandlas alla lika inför det svenska rättssystemet? Detta ses som en självklarhet; oavsett etnicitet, kön eller hudfärg ska alla ha samma rättigheter. Men ändå visar kriminalstatistiken och ett flertal rapporter att invandrare har en oproportionerligt hög förekomst både bland misstänkta och dömda brott.

Enligt en studie av sambandet mellan utländska medborgare och kriminalitet begås 82 procent av de registrerade brotten av svenskar medan 18 procent av invandrare¹. Eftersom invandrare endast utgör 12 procent av den svenska befolkningen tyder detta på att de är starkt överrepresenterade i brottssystemet. Även i en jämförelse mellan svenskar och invandrare representerar den senare en större andel av anmälda misstänkta än vad som motsvarar deras andel av befolkningen. Är invandrare mer kriminella än vad svenskar är? Det finns olika orsaker till dessa ojämlikheter men i denna uppsats ska jag i första hand undersöka om det råder en negativ särbehandling av invandrare efter anmälan på ett brott har gjorts. Finns det brister i det svenska rättssystemet som leder till att det förekommer särbehandling av vissa befolkningsgrupper? Även om min studie visar resultat på detta är det svårt att fastställa om så är fallet, men den kan visa att ojämlikheter förekommer. Med invandrare menas alla som har utländsk härkomst, både de som har svenskt och utländskt medborgarskap. Pga. av otillgänglighet av data kommer utländska medborgare användas som indikator för invandrare i denna studie.

Syftet med den här uppsatsen är att se om utländska medborgare har en annorlunda effekt på andelen lagförda brott än vad de har på brott som anmäls. Metoden jag använder mig av för att undersöka detta är att jämföra data för anmälda brott och data för brott som har lagförts.

Uppstår det skillnader i undersökningen, om utländska medborgare har starkare påverkan på t ex lagförda brott, kan en eventuell särbehandling tolkas utifrån detta. Studien kommer att användas av paneldata på tingsrättsnivå för åren 1996-2003. Jag kommer att studera fem olika brottstyper; narkotikabrott, trafikbrott, stöld, misshandel och sexualbrott för att kunna jämföra om resultaten skiljer sig beroende på vilket brott som behandlas.

Eftersom det är många steg från att en anmälan har kommit in till att domen är fälld skulle det vara önskvärt att även använda data för dessa områden. Men eftersom det inte har varit

möjligt att få tag på dessa data har jag endast kunnat titta på statistik för andelen brott som har anmälts och andelen lagförda brott. Eftersom statistik för andelen invandrare i Sverige inte finns tillgänglig har jag fått avgränsa den här undersökningen till utländska medborgare.

Tidsmässigt är studien avgränsad till åren 1996-2003 vilket återigen beror på tillgången till data.

Uppsatsens disposition kommer att se ut som följande: avsnitt 2 kommer att presentera en kort beskrivning av invandrare och brottslighet i Sverige samt tidigare studier som har gjorts inom detta område. I avsnitt 3 introduceras data som sedan följs av avsnitt 4 som förklarar vilken metod som ska användas. Resultaten redovisas i avsnitt 5. Avslutningsvis följer en analys av resultat samt slutsats i avsnitt 6.

2. Bakgrund

2.1 Invandrare i Sverige

Den moderna invandringen till Sverige är ett resultat av skeenden på två huvudsakliga områden, ekonomin och flyktingpolitiken. Under 1950-talet och 1960-talet dominerade s.k.

arbetskraftinvandring. Den främsta orsaken till den ökade invandringen var den svenske ekonomins expansion efter andra världskriget, vilket skapade ett stort behov av arbetskraft.

Den svenska regeringen bedömde invandringen som en kortsiktig och övergående företeelse.

Sverige saknade då helt en långsiktig och genomtänkt invandringspolitik. De flesta av invandrarna kom under denna period övervägande från länder som Finland, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. I början av 1970-talet ökade trycket från Turkiet och Jugoslavien där arbetslösheten var ett stort problem. Samtidigt minskade den svenska ekonomins utvecklingstakt och arbetskraftinvandringen började upplevas som ett hot. Medvetenheten om invandringens samhälleliga konsekvenser ökade under den här perioden. Under 1970-talet och 1980-talet ändrades bilden och invandringen kom alltmer att bestå av flyktinginvandring.² Sedan mitten av 1970-talet har gruppen invandrare från Norden legat på en relativt konstant nivå, drygt 300 000 personer per år. Antalet invandrare från Europa har under samma period ökat måttligt från cirka 180 000 år 1975 till 230 000 år 1992. Däremot har antalet invandrare från utomeuropeiska länder ökat kraftigt, från cirka 50 000 år 1975 till nästan 300 000 år 1992.³ År 2003 var antalet utländska medborgare uppe i drygt 470 000.

2 Eriksson, Tham, 1983

3 Ahlberg, 1996

För år 1996 var 15,4 procent av samtliga brott registrerade på invandrare. Andelen är högre för brott mot person, 19,9 procent och något lägre för stöldbrott, 14,9 procent. De största andelarna finns för våldtäkter och mord/dråp, 38 respektive 30 procent. Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrotten, 20-21 procent och rån, 24 procent. Även butiksstölder är andelen hög, 26 procent. Sexualbrott kan delas upp i två kategorier, våldtäkt samt sexuellt tvång, varav andelarna som registreras som invandrare är 38 respektive 10 procent. Skillnaden gentemot våldtäkt och sexuellt tvång leder till misstanken att det kan finnas en tendens till att polis/åklagare, då de för gränsdragningen mellan sexuellt tvång och våldtäkt, oftare väljer rubriceringen våldtäkt då gärningsmannen är invandrare.

Gruppen invandrare delas in i två olika grupper de som har svenskt medborgarskap och de som är utländska medborgare. Av Sveriges invandrare är 39 procent svenska medborgare medan övriga 61 procent utländska medborgare. Andelen utländska medborgare som registrerats för brott är högre än motsvarande andel för svenska medborgare. Vilket visas i tabellen nedan.

Tabell 1, brottsparticipation i procent fördelad på svensk och utländska medborgare.

Svenska medborgare Utländska medborgare

Brottsbalkbrott 8,15 % 10,04 %

Brott mot person 2,53 % 3,17 %

Stöldbrott 4,28 % 5,87 %

Samtliga brott 10,65 % 12,91 %

Källa: Invandrare och invandrares barns brottlighet,1996.

2.2 Definitioner och problem vid tolkning av brottslighet

Sammankopplingen mellan utländska medborgare och brottslighet varierar beroende på vilket brott som har begåtts. Därför har jag valt att studera fem olika brottstyper för att se om de skillnader som uppstår är specifikt för vissa brott. Kort presentation av brottstyperna presenteras nedan:

• Narkotikabrott- även grova narkotikabrott ingår i statistiken.

• Trafikbrott- gäller för fortkörning och rattfylleri.

• Stöld- under stöld ingår även rån, inbrott och snatteri.

• Sexualbrott- sexuellt ofredande, sexuellt tvång och våldtäkt definieras som sexbrott.

Dold brottslighet

Det är omöjligt att få den riktiga brottsnivån eftersom det är många brott som aldrig blir anmälda eller förblir olösta. Ett brott som anmäls beror på vilken kapacitet polisen har och villigheten hos individer att anmäla ett brott. Av alla brott som begås är det endast en del som kommer till rättväsendets kännedom. Statistiken beskriver därför inte den faktiska brottsligheten. Anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilket brott som har begåtts, de flesta allvarliga brott anmäls medan bara en mindre del av lindrigare brott anmäls likaså de brott som omfattas av försäkringsskydd anmäls oftare än de som inte gör det. Det så kallade mörkertalet, relationen mellan den faktiska och anmälda brottsligheten varierar för olika brottstyper. Men om förhållandet mellan antalet anmälningar och de faktiska brotten inte förändras behöver det inte innebära problem för analysen. Min studie är fokuserad på förhållandet mellan anmälda samt lagförda brott, vilket gör att detta problem inte till stor grad påverkar slutanalysen. Mörkertalsgraden skiljer sig beroende på vilken brottstyp som berörs.

Narkotika- och trafikbrott är båda så kallade spaningsbrott, det vill säga att de upptäcks främst genom insatser av polis och tull. Vilket gör att brottstatistiken ger en dålig bild av den faktiska brottsligheten, mörkertalet är stort för de brotten. Även för stöldbrott visar statistiken stora mörkertal som gör det svårt att bedöma den faktiska omfattningen. Uppskattningsvis är det endast fem till tio procent av totala antalet butikstölder som anmäls till polisen, för cykelstölder var det bara en procent som klarades upp. Anmälningsbenägenheten beräknas ha ökat under de senaste tio åren för sexualbrott men fortfarande är mörkertalen stora något som även gäller för misshandelsbrott. Det är endast vid mord som statistiken ofta visar en överskattning av det faktiska antalet fall. Många av de anmälda brotten visar sig efter en utredning vara naturlig död, självmord eller olycka.⁴

2.3 Tidigare studier

Det finns inte många nationalekonomiska studier som undersöker utländska medborgares påverkan på lagförda brott. Ämnet har i Sverige på senare tid blivit mer uppmärksammat och aktuella studier har gjorts bl. a inom psykologi och juridik.

Rolf Nygren har i en rapport från Brottsoffermyndigheten studerat invandrares möten med den svenska rättordningen och de rättsliga institutionerna. I projektet har ett antal undersökningar genomförts som fokuserat på invandrares brottlighet. Utredningen har

4 www.bra.se

undersökt vilka personer Svea hovrätt dömt till minst fyra års fängelse för mord, dråp, misshandel, rån och narkotikabrott vid tre skilda mätpunkter. Studiens slutsatser presenteras i tabellen nedan:

Tabell 2, andel dömda till fyraårigt fängelsestraff eller längre av Svea hovrätt

År Svenskar Utl.medborgare Utl.härkomst Invandrare totalt

1990 35 % 40 % 25 % 65 %

1995 33 % 38 % 29 % 67 %

1999 44 % 33 % 23 % 56 %

Källa: Rapport från Brottsoffermyndigheten; Dubbel viktimisering? Invandrade brottsoffer i svensk kontext, 2001.

Utländsk härkomst menas i den här undersökningen invandrare med svenskt medborgarskap.

Vad som bör noteras är att andelen har minskat med 9 procentenheter sedan 1990 men trots det visar studien en kraftig överrepresentation för invandrare. Enligt Nygren är den grova brottsligheten en följd av social marginalisering och utslagning.⁵

Torun Lindholm har i sin studie undersökt om invandrare blir annorlunda bemötta av vittnen än vad svenskar blir, om det finns en partiskhet hos vittnena. Lindholm har använt sig är en experiment studie där hon låtit 85 studenter, hälften svenskar och hälften med invandrarbakgrund se en videofilm med två varianter av simulerat rån, ena där svensken är rånare den andra har rånaren invandrarbakgrund. Resultaten var att svenskarna uppfattade invandraren som mer våldsam medan invandrarstudenterna tvärtemot upplevde svensken som mer våldsam. I båda grupperna förekom dock utpekande av rånare med invandrarbakgrund även om rånaren bevisligen hade varit svensk i videon. Ett resultat av att många förväntar sig att den här typen av brott begås av invandrare och att merparten tror att de flesta brotten görs av invandrare. Enligt Lindholm uppfattas invandrare som mer våldsamma än svenskar som har begått samma brott. Vittnenas förväntningar och fördomar kan leda till att invandrare oftare blir oskyldigt anklagade. Även en annan studie av Lindholm visade att polisaspiranter uppfattade invandrare som mer våldsamma, men hos poliser var det däremot mindre partiskhet. Slutsatsen är att invandrare har större risk att bli oskyldigt dömda och få ett

5Rapport från Brottsoffermyndigheten; Dubbel viktimisering? Invandrade brottsoffer i svensk kontext, 2001.

hårdare straff på grund av deras grupptillhörighet. Vittnenas förväntningar och fördomar kan leda till att invandrare oftare blir oskyldigt anklagade.⁶

I boken Likhet inför lagen finns det en samling av studier på detta problem. Boken har inriktat sig på straffrätt, frågan om personer behandlas lika som förövare av och offer för brott.

Författarna tar även upp olikheten inför lagen, om rättsordningen tillåter att vissa befolkningsgrupper blir positivt eller negativt särbehandlade. Jag kommer nu att presentera några av de studier som ingår i boken och som jag anser är intressanta för min undersökning.

En studie från ett kriminologiskt perspektiv har genomförts av Tove Pettersson. Det är en studie av institutionell diskriminering, särskilt av personer med utländsk härkomst. Efter studerat ett flertal forskningsrapporter är Petterssons sammanställning att skillnader tycks förekomma även här i hur personer med svensk respektive utländsk bakgrund behandlas.

Skillnader i andel dömda till fängelse visar sig i så pass många av studierna hon har studerat att det blir svårt att förklara dessa med att det skulle vara tillfälligheter.⁷

Christian Diesen, professor vid juridiska institutionen Stockholms Universitet, har i en ny rapport⁸ undersökt om personer med utländsk härkomst särbehandlas i rättsystemet. Det är en rapport som bygger till stor del på ett 50- tal examensarbeten på juristlinjen vid Stockholms universitet. Enligt Diesen särbehandlas personer med invandrarbakgrund i alla steg inom rättskedjan. Utländska personer blir anmälda oftare, åtalas oftare, fälls oftare, får strängare straff och behandlas sämre inom kriminalvården. Denna negativa särbehandling är tydligast hos de invandrare som har härkomst från länder utanför Västeuropa. Den huvudsakliga följden av polisens särskilda intresse för invandrares brottlighet är inte att fel personer misstänks och fängslas utan att motsvarande svenska förövare av brott kommer undan eller undan lindrigare. Medan en utredning mot en misstänkt svensk läggs ned, lever en motsvarande utredning mot en misstänkt invandrare vidare. Invandrare har en högre andel av de anmälda brotten än vad som motsvarar deras andel av befolkningen men dessutom tycks en högre andel av anmälningarna mot invandrare leda till åtal och fällande dom. Invandraren får oftare dom till fängelse eftersom han inte är anpassad, men en svensk får chansen till återanpassning.

6 Lindholm, 1999

7 Likhet inför lagen, 2005

8 Ibid

Diesen har i sin forskningsrapport granskat särbehandlingen av invandrare och kommit fram till:

Samtliga fall av inomhusvåldtäkter i Uppsala 1999-2002:

• 77 procent av de misstänkta svenskarna förhördes

• 84 procent av de misstänkta invandrarna förhördes

Längre utredning, 345 fall av kvinnomisshandel i Stockholm 1998:

• 122 dagar var utredningstiden för svenskar.

• 150 dagar var utredningstiden för utländska medborgare.

Hårdare straff:

• I 32 procent av fallen fick svenska män fängelse, lika många fick skyddstillsyn

• I 43 procent av fallen fick utländska män fängelse, 19 procent fick skyddstillsyn.

Diesens slutsatser är inte att särbehandlingen av invandrare är ett resultat av medveten diskriminering. En förklaring för att invandrare är överrepresenterade är bland annat att det finns fördomar och ”en professionell misstänksamhet” inom polisen mot invandrare.

Invandrare är oftare i sämre läge än andra misstänkta särskilt i situationer så det saknas teknisk eller medicinsk bevisning och då utredningen fortlevnad hänger på tillförlitligheten i offrets utsaga.

2.3.1 Kritik mot tidigare studier

Det är nödvändigt att kommentera att det finns vissa brister för dessa tidigare studier med tanke på författarnas metodval.

Lindholm har baserat sin studie på experiment, kritik mot denna metod är att valen inte görs

”på riktigt” eftersom deltagarna är medvetna om att det är ett experiment, vilket minskar tillförlitligheten till resultaten. De val som människor uppger att de skulle göra inte

nödvändigtvis behöver överensstämma med de val de skulle ha gjort i en verklig situation. En annan synpunkt på Lindholms studie är att storleken på experimentgruppen är för liten, 85

personer, för att kunna visa på olika preferenser eller fördomar, vilket gör det svårt att dra slutsatser ifrån.

Särskilt bör metoden ifrågasättas, den statistiska analys som samtliga författare grundar sina studier på kontrollerar inte för andra variabler som kan ha påverkan på brottsligheten.

Författarna använder sig endast av deskriptiv statistik men vad som bör tilläggas är att det inte bara är etnicitet som förklarar brottligheten och särbehandling, den präglas även av individers sociala situation. Därför visar de statistiska siffrorna en klart överdriven föreställning om utländska medborgares brottslighet. En slutsats av de ovanstående studierna är att utländska medborgare diskrimineras i rättkedjans alla led. Jag anser att detta kan vara en felvisande bild.

En verklig jämförelse mellan olika gruppers brottslighet finns ett antal demografiska faktorer som kan påverka jämförbarheten. Om olika grupper skiljer sig åt i fråga om faktorer som kön, ålder eller socioekonomisk status kan detta vara förklaring till att grupperna skiljer sig åt. Män begår väsentlig mycket fler brott än kvinnor och brottsnivån är generellt sett högst i relativt unga år för att sedan avta med stigande ålder. Denna vetskap måste man ta hänsyn till för att bedöma särbehandling av olika grupper. Är det så att någon grupp till stor del består av män i brottsaktiva åldrar, så kommer denna grupp även att bli överrepresenterad vad gäller negativ särbehandling.

För att komma till rätta med detta problem kommer jag i denna uppsats kontrollera för ett antal förklarande variabler. De variabler som jag kommer att använda mig av är: andelen unga, andelen män, andelen arbetslösa, andelen socialbidragstagare, andelen skilda samt medelinkomsten. Dessa kommer att förklaras närmare i avsnitt 3. Att det finns få undersökningar där man undersöker för andra bakgrundsvariabler gör den här uppsatsen intressant.

3. Data

Jag har valt att göra en regressionsanalys av data på anmälda och lagförda brott. Jag ska titta på data från varje tingsrättsdistrikt i Sverige och fokusera på utvecklingen mellan åren 1996 till 2003.

3.1 Beroende variabler

Jag kommer att använda mig av andelen anmälda brott och andelen lagförda brott som beroende variabler i regressionerna. Som tidigare har nämnts är både andelen anmälda brott och andelen lagförda brott indelat i fem olika brottskategorier; narkotikabrott, trafikbrott, stöld, sexualbrott och misshandel.

3.1.1 Anmälda brott

Brottsligheten mäts först som anmälda brott per 100 000 invånare i kommunsnivå, vilket sedan har sammanslagits till tingsrättsnivå för att kunna jämföras med lagförda brott. Data har samlats in från Brottsförebyggande rådet. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och registrerats som ett brott av polis, tull eller åklagare i Sverige under ett kalenderår. I statistiken ingår även anmälda händelser som efter utredning inte visar sig vara brott eller där brott inte kan styrkas.

3.1.2 Lagförda brott

Även för lagförda brott har data hämtats från Brottsförebyggande rådet. I statistiken över lagförda personer, redovisas de som under ett kalenderår funnits skyldiga till brott genom ett lagföringsbeslut. Lagförda brott finns inte registrerat på kommunnivå utan endast på tingsrättsnivå, varje tingsrätt har en eller flera kommuner under sig. För att kunna jämföra resultaten måste statistiken för andelen anmälda brott sammanställas för varje tingsrättsområde. Statistiken omfattar samtliga fällande domar i tingsrätten, oavsett om domen vunnit laga kraft eller överklagats till högre instans. Om en och samma person döms till mer än ett brott redovisas endast det brott i en lagföring som har det strängaste straffet. Detta leder till en underredovisning av straffen för lindrigare brott. De lagförda brott som har tagits med i denna uppsats är de som fått påföljden fängelse, villkorlig dom (innebär en prövotid på två år då personen ska vara skötsam och kunna försörja sig själv) och böter.

3.2 Förklarande variabler

För att återge en bra bild över samhällets sammansättning har jag valt kontrollvariabler som använts i tidigare studier.⁹ Dessa studier har varit koncentrerade till tolkningar av anmälda brott. Jag anser att variablerna även har motsvarande påverkan i samband med uppskattningar

för lagförda brott. Statistik för samtliga förklarande variabler är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB).

3.2.1 Utländska medborgare

Med hänsyn till sin andel av befolkningen är invandrare överpresenterade i brottlighet. Vissa brott är mer eller mindre förknippade till invandrare, enligt statistiken är det särskilt hög participation är det för brott som våldtäkt, mord, dråp och rån. Ett exempel är att 30 procent av de dömda för mord under tiden 1990-98 var födda utomlands. Våldtäkt är den brottstyp där invandrares andel av brottslighet är högst, ungefär 38 procent av brotten är registrerade på invandrare. En tendens som statistiken visar är att ju grövre brott desto högre andel av brotten har begåtts av invandrare.¹⁰ Hur stor överpresentationen är beror på hur invandrare definieras, men ungefärligt kan det sägas att invandrarna står för en tredjedel av den registrerade brottsligheten. Ur statistiken kan även utläsas att invandrare lagförs dubbelt så ofta som svenskar och att utländska medborgare utgör en femtedel av alla som tas in på kriminalvårdsanstalt.

Problemet som uppstår vid studier av ojämlikheter för invandrare är att det endast finns data för utländska medborgare. Det gör att det inte går att få en helt sanningsenlig bild av hur stor särbehandlingen faktiskt är. De data som används utgör andelen utländska medborgare per tingsrättsområde. Detta betyder att invandrares barn samt övriga invandrare med svenskt medborgarskap inte kommer att inkluderas i modellen. Utländska medborgare fungerar som en indikator för invandrare i denna modell. De felkällor som kan uppstå är att invandrare som har svenskt medborgarskap kan vara mer anpassade och integrerade till det svenska samhället än de som saknar svenskt. Det hade varit önskvärt att använda detaljerad data för hur stor andel av de anmälda samt för lagförda brott som är registrerad av utländska medborgare.

Tyvärr finns det inte data som är indelad på detta vis.

3.2.2 Övriga kontrollvariabler

För att få en mer rättvis bild över invandrares brottslighet måste även andra variabler tas i beaktande. Genom att ta hänsyn till olikheterna i befolkningsgruppernas sammansättning som bl. a köns- och ålderssammansättning och socialgruppfördelning minskas risken för att få resultat som är biased.

10 Ahlberg, 1996

Arbetslösa

Arbetslösheten är i uppsatsen definierad som andel öppet arbetslösa per 100 000 invånare.

Med öppen arbetslöshet räknas de som är utan arbete och kan börja arbeta direkt, de som inte räknas med är personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. En ökad arbetslöshet förväntas att leda till ökad brottlighet. Edmark visade i sin undersökning att det finns ett negativt samband mellan arbetslöshet och egendomsbrott.¹¹ Detta samband mellan arbetslöshet och brottslighet kan vara kausalt, vilket innebär att det är svårare att få arbete om man lever som kriminell.

Medelinkomst

Inkomsterna är uttryckta före skatt i 1000-tals kronor för personer över 16 år. Varför inkomst före skatt används är att data för bruttoinkomst är lättare att samla in. Annars vore det önskvärt att mäta den disponibla inkomsten eftersom den har stor påverkan om en individ ska välja att arbeta eller begå ett brott. Enligt den brottsekonomiska teorin har inkomsten en påverkan på samhällets brottsnivå.¹² En ökad inkomstnivå leder enligt teorin till en minskad brottslighet. Men det kan också leda till att det kommer ut fler stöldbegärliga varor på marknaden eftersom fler har fått råd till dem. Den forskning som studerar inkomstskillnader har funnit ett positivt samband mellan inkomstskillnader och brottslighet. Men data har inte varit möjlig att hitta för denna variabel.

Socialbidragstagare

Variabeln andelen socialbidragstagare inkluderas eftersom enligt studier har det socioekonomiska tillståndet en förklarande faktor till brottslighet.¹³ Mitt antagande tillhör de som lever på socialbidrag den fattigaste delen av populationen eftersom de förväntas ha de lägsta inkomsterna. Enligt den brottekonomiska teorin antas låg inkomst bidra till en ökning av brottsbenägenheten. Andelen socialbidragstagare är uträknat för män och kvinnor tillsammans samt separat genom att dela antalet socialbidragstagare för respektive grupp med befolkningen 18 år och äldre, eftersom det är den åldersgruppen som kan erhålla socialbidrag.

11 Edmark 2002

12 Gary Becker, 1968, lade grunden för brottsekonomisk teori som bygger på att arbetslösheten och inkomstnivån påverkar brottsligheten. Sammanfattningsvis leder en ökning av arbetslösheten till ökad brottslighet medan en ökad inkomst gör att brottsligheten minskar.

Ett flertal undersökningar har visat att ju lägre individers socioekonomiska status är, desto högre tenderar participationen i brottslighet att vara.¹⁴

Unga

Variabeln andelen unga kommer att mätas per 100 000 invånare. De ekonomiska incitamenten till att begå ett brott anses vara starkare hos ungdomar än vad det gör hos vuxna, eftersom de saknar arbetslivserfarenhet och generellt har en lägre lön. Enligt lagföringsstatistiken från BRÅ utgör unga en stor del av brottsligheten. År 2003 var 20 procent av de lagförda brotten i åldrarna 15-20, vilket i sig är överpresenterat eftersom den åldersgruppen endast utgjorde sju procent av befolkningen samma år.

Män

Av de brott som anmäls står män för den största andelen som är misstänkta samma gäller även för brott som är lagförda. För de brottstyper som är med i uppsatsen är män överrepresenterade i samtliga. Andelen män för samtliga lagförda brott var år 2003 84 procent, vilket gör det till en väsentlig variabel att ha med i regressionen.

Skilda

Studier som har undersökt sambandet mellan familjeuppväxt och brottslighet visar att barn och ungdomar som lever i en splittrad familj har ökad risk för avvikande beteende och kriminalitet.¹⁵ Enligt denna studie är alltså ungdomar med skilda föräldrar mer brottsbenägna än övriga ungdomar. Detta gör andelen skilda till en väsentlig variabel att inkludera i modellen.

14 Wikström, 1987 och Martens, 1994

15 Martens, 1994

Tabell 3, deskriptiv statistik för samtliga variabler per 100 000 invånare

Variabel Medelvärde Standardavvikelse Min Max Anmälda brott

Narkotikabrott 278,57 149,65 4,11 1007,24

Trafikbrott 144,25 38,67 4,05 7703,49

Stöld 1111,39 761,44 10,18 5107,58

Sexualbrott 80,23 34,63 23,12 429,57

Misshandel 521,97 186,68 3,39 1204,94

Tabell 4, deskriptiv statistik för totala lagförda brott per 100 000 invånare

Variabel Medelvärde Standardavvikelse Min Max Lagförda

brott, totalt

Narkotikabrott 34,29 21,71 0 125,64

Trafikbrott 68,11 19,51 11,97 147,36

Stöld 101,00 41,62 6,54 330,96

Sexualbrott 6,05 3,19 0 20,48

Misshandel 79,89 23,00 9,81 214,79

Tabell 5, deskriptiv statistik för samtliga förklarande variabler per 100 000 invånare

Variabel Medelvärde Standardavvikelse Min Max

Förklarande variabler Utländska medborgare

4600,00 2500,00 1500,00 11400,00

Arbetslösa 3000,00 1200,00 800,00 7600,00

Unga 11500,00 1000,00 9600,00 15700,00

Män 49700,00 600,00 47600,00 51500,00

Socialbidragstagare 4637,89 5254,86 370,42 37767,64

Medelinkomst (1000 kr)

166,10 24,18 112,00 270,00

Skilda 8300,00 1200,00 5300,00 11400,00

4. Metod ¹⁶

4.1 Fixed-effect modellen

Som tidigare har nämnts ska jag använda mig av paneldata på tingsrättsnivå. Att använda sig av paneldata har flera fördelar i jämförelse med tvärsnittsdata och tidsseriedata. De metoder som används för paneldata gör det möjligt att kontrollera för icke observerbara kommunspecifika faktorer som är konstanta över tiden i ett intercept α_isom är unikt för varje kommun. Detta för att minimera risken för att få felaktiga skattningar som skulle uppstå till följd av utelämnade variabler. Tidseffekter, som betecknas τ_t, inkluderas för att kontrollera för tidsspecifika faktorer som kan tänkas påverka brottsligheten.

Det finns två grundmodeller för paneldata som kontrollerar för icke observerbara regionsspecifika faktorer: ”Random Effects”- modellen (RE) och ”Fixed Effects”- modellen (FE). Det som skiljer dem åt är att de bygger på olika antaganden angående effekterna av de icke observerbara regionsspecifika faktorerna. Används den första RE-modellen antas det att de tingsrättsspecifika faktorerna inte är korrelerade med övriga variabler. Dessa betraktas som slumpmässiga och förpassas till felmarginalen. Om det förekommer korrelation är FE-effect modellen att föredra.

I den här undersökningen kommer modellen med ”fixed effects” att användas eftersom det är mindre troligt att de tingsrättsspecifika faktorerna inte är korrelerade med de andra variablerna. Detta innebär att tingsrättsspecifika effekterna behandlas som konstanta. FE- modellen estimeras med minsta kvadrat metoden som innebär att samma förutsättningar vara uppfyllda som för OLS-skattningar. Vidare behandlas de regionsspecifika effekterna som konstanta. Det som skiljer FE-estimering från OLS-estimering är att variablerna transformeras genom att respektive variabel subtraheras med sitt tidseriemedelvärde.

y =it α_i+

∑

= K k

k 1

β x +_kit ε_it (1)

Först beräknas tidsserievärdet för ekvation (1):

16 Woolridge, 2000, Edmark, 2002.

y = i α_i +

∑

= K k

k 1

β x + _ki ε_i (2)

Genom att subtrahera ekvation (1) med ekvation (2) erhålls:

y - it y = (_i α_i - α_i) +

∑

= K

k k

1

β (x - _kit x ) + ( _ki ε_it - ε_i) (3)

De tingsrättsspecifika variablerna försvinner nu i ekvation (3) eftersom de är konstanta

(α_i- α_i= 0). Till sist läggs tidseffekterna τ_t till ekvation (3) och den slutliga modellen som ska skattas:

y~ = it

∑

= K

k k

1

β x~ + _kit τ_t + ε~ _it (4)

Detta är grundmodellen som ska användas för att jämföra hur mycket andelen anmälda samt andelen lagförda brott påverkas av utländska medborgare. Jag kommer i följande avsnitt presentera modellen med samtliga variabler har redovisats.

4.2 Modellspecifikation

Detta avsnitt kommer att inledas med modellspecifikation för de två regressionerna som ska jämföras, sedan följer en förklaring hur sammanställningen ska gå till.

Anmälda brott

Den första regressionen för andelen anmälda brott skattas enligt FE-modellen som beskrivits ovan. Jag kommer att använda mig av log-log modellen vilket menas att logaritmerade värden används både för beroende och förklarande variabler. Koefficientveärdena kan då tolkas som elasticiteter. Ekvationen kommer att skrivas som följande:

lnAB = ln_it α + βln utl.medb_it+

∑

= 6 1

ln

i

γi x +_it τ_t+ ε_it (5)

Nedsänkta i och t betecknar observationer för tingsrätt i vid tidpunkten t. Tingsrättsspecifika effekter betecknas med α och tidspecifika med τ .β och γ_i är koefficienter och ε_it representerar feltermen. Andelen utländska medborgare används som förklarande variabel.

∑

1

ln

i γi x_it betecknar de logaritmerade värdena av följande kontrollvariabler: andel arbetslösa, andel unga, andel skilda, andel män, andel socialbidragstagare samt medelinkomst.

Regressionen för andelen anmälda brott kommer att skattas för samtliga brottstyper som förklarades i bakgrundsavsnittet.

Lagförda brott

I den skattade FE-modellen för andelen lagförda brott kommer jag att använda mig av samma förklarings- samt kontrollvariabler för att kunna göra en sanningsenlig jämförelse. Den logaritmerade modellen med andelen lagförda brott som beroende variabel kommer att se ut som följande:

lnLB

=

+

i λix +τ +ω

∑

1

ln (6)

θ och λ_iär koefficienter, σ betecknar den tingsrättsspecifika effekten och τ_t den tidsspecifika effekten, ω_it representerar feltermen i den här ekvationen. Även denna modell kommer att skattas för de fem olika brottstyperna. Förutom skattningar för det totala antalet lagförda brott inom varje brottstyp kommer det även att göras skattningar för olika påföljder brotten har. Påföljderna indelas som tidigare nämnt i totala antalet, fängelsedom, villkorlig dom och böter. Det är alltså fyra beroende variabler inom lagförda brott som ska jämföras med anmälda brott.

Efter skattningarna för de olika regressionerna ska jag göra en jämförelse för att se om resultaten ger några skillnader. Först kontrolleras om koefficienterna framför variabeln utländska medborgare är signifikant. Detta för att se om utländska medborgare har någon påverkan på antingen anmälda eller lagförda brott. En positiv signifikant koefficient i

ekvation (5) indikerar att ju fler utländska medborgare det tillkommer desto fler brott blir anmälda. Medan en signifikant koefficient i ekvation (6) tyder på att lagförda brott beror på utländska medborgare, vid ett positivt värde innebär det att lagförda brott ökar vid en ökning av utländska medborgare. Andra steget är att jämföra koefficienterna med varandra om båda är signifikanta finns det flera tänkbara resultat som redovisas på följande sida:

1. Om β>θ visar det att utländska medborgare har större effekt på antalet anmälda brott än vad de har på antalet lagförda brott. Detta kan tolkas som att utländska medborgare faktiskt har en större brottsbenägenhet eller att personer med utländsk bakgrund är mer påpassade och löper större risk att bli upptäckta om de begår ett brott. Det kan även tydas som att individer är mer anmälningsbenägna när det gäller utländska medborgare.

2. Om β = kommer variabeln utländska medborgare ha samma effekt i de båda θ modellerna. Tyder på att det inte råder ojämlikheter från det att anmälan har kommit in till att brottet är lagfört.

3. Om β < indikerar det att faktorn utländska medborgare har en större inverkan på θ andelen lagförda brott än vad den har på andelen anmälda brott. Skillnaderna kan vara en konsekvens av fördomar och diskriminering någonstans på vägen i rättsprocessen.

Vilket leder till att det är lättare att bli dömd om den misstänkte är invandrare.

Även om endast en av koefficienterna är signifikant vid en jämförelse kan en slutsats dras.

Om t ex koefficienten endast är signifikant för lagförda brott men ej för anmälda brott inom en viss brottstyp, är tolkningen att utländska medborgare har påverkan på andelen brott som blir lagförda men inte på andelen anmälningar som kommer in för detta brott.

5. Resultat

I det här avsnittet presenteras resultaten för regressionerna som beskrivits ovan. Resultaten kommer att redovisas separat för varje brottstyp varpå det följs av en analys. Till att börja med kommer resultaten för utländska medborgare att presenteras vilket följs av en kort

presentation av övriga kontrollvariabler. Avsnittet avslutas med en känslighetsanalys av en så kallad semi-log modell för samtliga regressioner.

5.1 Narkotikabrott

Regressionsresultaten av den logaritmerade modellen visar ett positivt signifikant samband mellan andelen utländska medborgare och andelen anmälda narkotikabrott. Vid en procentökning av andelen utländska medborgare kommer andelen anmälningar för narkotikabrott att öka 1,32 procent enligt modellen. Även för lagförda brott visade variabeln utländska medborgare ett positivt signifikant värde vid villkorlig dom. Motsvarande procentökning leder till en ökning på 2,08 procent av villkorliga domar för narkotikabrott.

Regressionerna för totala lagförda brott och de med påföljden fängelse och böter visade inget signifikant samband, vilket gör att antagandet att utländska medborgare påverkar för dessa beroende variabler ej kan styrkas. En jämförelse av regressionerna kan urskilja att andelen utländska medborgare har en större påverkan på lagförda brott än vad den har för brott som har anmälts.

De samband som påträffas för kontrollvariablerna var att andelen skilda påverkar andelen anmälningar, regressionen visade ett positivt signifikant koefficientvärde på 3,36. För samma variabel gäller även ett signifikant positivt samband för totala andelen lagförda narkotikabrott, en procentökning av andelen skilda skulle enligt modellen leda till en ökning på 2,51 procent av totala lagförda brott. För övriga kontrollvariabler påträffades inget signifikant samband för andelen narkotikabrott som anmäls men däremot förklarar regressionerna att vissa variabler påverkar andelen lagförda brott. Signifikanta samband finns både för andelen unga och för andelen arbetslösa mellan narkotikabrott med påföljden villkorlig dom samt även böter för andelen arbetslösa.

5.2 Trafikbrott

Inget signifikant samband påträffades i regressionen för andelen anmälda trafikbrott och andelen utländska medborgare. Detta gäller även för samtliga regressioner för lagförda trafikbrott. Det tyder på att utländska medborgare inte har någon påverkan vare sig på anmälda eller på lagförda trafikbrott.

Effekten för de andra variablerna vid en jämförelse mellan regressionerna är att andelen skilda har en positiv påverkan på trafikbrott som anmäls, för resterande variabler hittades inga

signifikanta samband. Vid en jämförelse med regressionerna för lagförda brott var det andelen skilda, män och socialbidragstagare som hade en påverkan på trafikbrott med påföljden fängelse samt böter.

5.3 Stöld

För stöldbrott kan det inte urskiljas från regressionerna att andelen utländska medborgare påverkar andelen anmälningar på stölder eller lagföringar för samma brott. Det påträffades inte några signifikanta värden för variabeln i någon av regressionerna.

Tolkningen för resterande variabler är att ingen förutom skilda har någon påverkan på anmälda stölder. Variablerna som ger signifikanta samband för lagförda brott är andelen arbetslösa, socialbidragstagare, skilda, unga och medelinkomsten. Tolkningen för att variablerna påverkar lagförda brott till större grad än vad de gör för andelen anmälda stölder är att någonstans på vägen från att anmälningen för brottet har kommit in till att det blir lagfört har det skett negativ särbehandling.

5.4 Sexualbrott

Resultaten för regressionerna visar att andelen utländska medborgare inte påverkar andelen sexualbrott som anmäls men däremot har de en påverkan för andelen lagförda sexualbrott.

Enligt modellen leder en procentökning för andelen utländska medborgare till en ökning på 0,64 procent för villkorlig dom för sexualbrott. För resterande straffnivåer fanns det ingen signifikant effekt för utländska medborgare.

Samma tendens kan ses för andelen arbetslösa där ökningen är 0,82 procent för villkorlig dom om en procentökning sker. Signifikanta samband för lagförda brott påträffades även för unga och socialbidragstagare.

5.5 Misshandel

Även vid misshandelsbrott påträffas insignifikanta resultat, som tyder på att andelen anmälningar på misshandelsbrott inte skulle påverkas av utländska medborgare. Men modellen för lagförda misshandelsbrott visar ett signifikant positivt samband vid fängelsedomar. Fängelsedomar för misshandelsbrott ökar med 0,54 procent om andelen utländska medborgare ökar en procent.

Andelen anmälningar på misshandelsbrott påverkas däremot av variablerna andelen skilda och medelinkomst som båda har ett positivt signifikant koefficientvärde. Vid lagförda brott med fängelsedom är sambandet fortfarande signifikant för andelen skilda och arbetslösa, något svagare samband för andelen arbetslösa medan ett starkare samband påträffades för skilda. Signifikanta samband finns även för variablerna medelinkomst och socialbidragstagare när man tittar på lagförda brott med påföljden villkorlig dom och böter.

Tabellen nedan redovisar resultat för variabeln utländska medborgare i log-log modellen, resultat för övriga förklarande variabler redovisas i appendix.

Tabell 6, logaritmerad FE-modell Brottstyp Anmälda

brott

Lagförda brott, totalt

Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter

lnNarkotikabrott 1,32*

(0,46)

0,42 (0,45)

-0,25 (0,57)

2,08**

(0,86)

-0,02 (0,60) lnTrafikbrott -0,71

(0,47)

-0,04 (0,22)

0,45 (0,35)

-0,30 (0,43)

-0,37 (0,44) lnStöld -0,04

(0,13)

-0,20 (0,23)

0,28 (0,38)

0,26 (0,38)

-0,06 (0,39) lnSexualbrott -0,29

(0,24)

0,64***

(0,40)

0,29 (0,50)

-0,41 (0,73)

0,30 (0,55) lnMisshandel 0,31

(0,24)

0,13 (0,19)

0,54***

(0,31)

-0,01 (0,30)

-0,15 (0,43)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

5.7 Känslighetsanalys

En känslighetsanalys kommer att genomföras för att se om de resultat som erhållits är robusta eller om de påverkas av olika typer av modellspecifikationer. Jag kommer att använda mig av en semielastisk modell.

5.7.1 Log-lin modellen

Genom att logaritmera vänsterledet, den beroende variabeln hålls en så kallad log-linjär modell. För en log-lin modell mäter koefficientvärdet den relativa förändringen av den beroende variabeln vid en given absolut förändring av en förklarande variabel.¹⁷ För utrymmesskäl kommer jag endast att redovisa resultaten för utländska medborgare.

Ekvationen för log-linjära modellen ser ut som följande:

lnAB = _it α + βutl.medb_it+

∑

= 6 1 i

γi x + _it ε_it (7)

Narkotikabrott

Denna modell visar att det även här finns signifikanta positiva samband för andelen utländska medborgare och andelen anmälda brott. En enhetsökning av andelen utländska medborgare leder till 33,37 procentig ökning av andelen anmälda brott. Vid lagförda brott finns det signifikanta samband, vilket tyder på att utländska medborgare har en påverkan även när domen fälls för ett narkotikabrott. Här är effekt något svagare, ökar utländska medborgare med en enhet ökar totala lagförda brott med 14,01 procent. Semilog modellen visar samma tendens som log-log modellen vilket kan tyda på att dessa samband är starka eftersom resultaten har uppmätts i båda modellerna.

Trafikbrott

I likhet med den logaritmerade modellen påträffas det inga signifikanta värden vare sig för andelen anmälningar eller för andelen lagförda brott. Vilket säger att tolkningen av denna modell är att utländska medborgare inte har någon effekt någon av dessa regressioner.

Stöld

Enligt semilog modellen finns det inget signifikant samband för anmälda stölder, detta gäller även för lagförda stöldbrott vare sig påföljdsnivå. Andelen utländska medborgare har inte någon påverkan på regressionerna inom denna brottstyp. Resultaten överensstämmer med den elastiska modellen vilket gör att resultaten är någorlunda tillförlitliga.

Sexualbrott

Regressionsresultaten visar här att det finns signifikanta samband för andelen anmälda sexualbrott men sambandet visar ett negativt värde. Det skulle innebära att ju fler utländska medborgare desto mindre anmälningar för sexualbrott, vilket inte verkar vara troligt eftersom det säger emot de påståenden som gjorts tidigare i uppsatsen att utländska medborgare är starkt överrepresenterad för sexualbrott i synnerhet våldtäkter. Detta kan tyda på att modellen är svag. Vilket gör att andra resultat bör behandlas med försiktighet. Värdet för totala lagförda sexualbrott är signifikant, i detta fall visar koefficienten ett positivt värde. Ökar utländska medborgare med en andelsenhet leder det till en ökning på 14,57 procent för totala antalet lagförda sexbrott. I en jämförelse av regressionerna kan det tolkas att den förklarande variabeln har en större inverkan på totala sexualbrott som lagförs än de som anmäls. Det är märkbart samma tendenser som i log log modellen, vilket säger att sambandet inte är känslig vid byte av funktionsform.

Misshandel

Koefficienten för utländska medborgare visar insignifikanta värden för samtliga regressioner för misshandelsbrott. Det kan tolkas som att utländska medborgare enligt semilog modellen inte skulle ha någon effekt för anmälda eller lagförda misshandelsbrott. Det som skiljer sig från resultaten från den logaritmerade modellen är att signifikanta positiva värden påträffades för lagförda fängelsedomar angående misshandelsbrott. Sambandet är känslig vid byte av modell.

Tabellen nedan redovisar resultat för variabeln utländska medborgare i log-lin modellen:

Tabell 7, semilogaritmerad FE-modell Brottstyp Anmälda

brott

Lagförda brott, totalt

Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter

lnNarkotikabrott 33,37*

(11,29)

14,01***

(8,17)

7,09 (10,60)

23,78 (15,64)

5,93 (11,41) lnTrafikbrott -11,84

(10,32)

-2,29 (4,14)

8,19 (6,72)

-5,40 (8,84)

-2,15 (8,62) lnStöld -3,89

(3,21)

-4,97 (4,14)

8,68 (6,24)

4,62 (10,15)

0,32 (7,66) lnSexualbrott -8,68***

(5,06)

14,57***

(8,41)

9,25 (10,32)

-9,47 (13,29)

-8,25 (12,66) lnMisshandel 9,76

(6,12)

2,27 (3,85)

5,51 (6,21)

-3,30 (5,88)

-3,12 (5,35)

Värden inom paranteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

6. Diskussion

Enligt tidigare studier, Diesen och Lindholm, är slutsatsen att invandrare särbehandlas negativt i rättskedjans alla led. Personer med utländsk härkomst anmäls oftare, åtalas oftare, fälls oftare och får strängare straff. Metoden som har använts undersökningarna är bristfällig eftersom de inte tar hänsyn till övriga faktorer som enligt tidigare forskning har påverkan på brottsligheten, som socioekonomiska förhållanden och befolkningens demografiska sammansättning. Vilket gör att slutsatserna för de tidigare studierna kan ge en felaktig bild om negativa särbehandlingen av invandrare finns och hur stor den verkligen är. För att undvika detta problem har jag i min studie inkluderat variabler som avspeglar samhällets uppsättning.

Eftersom det finns vissa begränsningar även i denna uppsats har det inte varit möjligt att undersöka om invandrare oftare blir drabbad eller om det råder ojämlikheter vägen från en anmälan av ett brott till att domen är fälld. Jag har undersökt om och hur en utländsk medborgare påverkar anmälningar på olika brott samt när ett brott är lagfört.

Förhållandet mellan utländska medborgare och narkotikabrott är enligt grundmodellen signifikant positivt för både andelen anmälda och andelen lagförda brott. Effekten är större för anmälningarna som kommer in än för de narkotikabrott som blev lagförda. En tolkning för denna jämförelse är att brottsbenägenheten är högre för utländska medborgare när det gäller narkotikabrott. Eftersom narkotikabrott är ett så kallat spanings- och ingripande brott, kan en annan förklaring vara att det finns fördomar hos polisen som leder till att ingripandebenägenheten ökar, som gör att fler anmälningar på invandrare kommer in. En konsekvens som tidigare nämnts som kan grundas i att narkotikabrott ofta blir förknippat med utländska medborgare. Att utländska medborgare har en mindre påverkan i regressionen för lagförda narkotikabrott kan ha sin förklaring att det inte finns bevis nog för alla brott som anmäls.

De mest intressanta resultaten visade sig vara för sexualbrott samt för misshandelsbrott. I resultaten av regressionsanalyserna kan det tydlig tolkas att det förekommer skillnader för sexualbrott. Andelen anmälda sexualbrott påverkas inte anmärkningsvärt av utländska medborgare men i jämförelse av sexualbrott som har lagförts är sambandet positivt. Resultat som stämmer överens med Diesens påståenden, att chansen att bli frikänd för ett sexualbrott är mycket lägre för utländska medborgare.

För brottstypen misshandelsbrott kunde det urskiljas en liknande tendens i den logaritmerade modellen, utländska medborgare inte har någon effekt på andelen anmälda misshandelsbrott men däremot en positivt signifikant påverkan när det gäller lagförda misshandelsbrott med fängelse som påföljd. Detta skulle kunna tolkas som att utländska medborgare påverkar nivån straffet, att de lättare döms till det hårdaste straffet. Regressionsresultaten kan ej avgöra om anledningen är att utländska medborgare begår mer hänsynslösa brott eller om domarna samt vittnena uppfattar det så pga. gärningsmannen inte är svensk. Dessa samband är dock känsliga för funktionsform.

För resterande brottstyper, trafikbrott, stöld och påträffades inte några signfikanta resultat för variabeln utländska medborgare. Därför kan det inte dras någon slutsats att utländska medborgare påverkar andelen anmälda brott eller andelen lagförda brott.

För att besvara min frågeställning om utländska medborgare har annorlunda effekt på lagförda brott än vad de har på brott som anmäls är det för min undersökning väldigt tydligt att det tyder på en negativ särbehandling inom sexualbrott. Samma tendens återfinns för misshandel även om tolkningarna inte är lika tydliga eftersom det inte påträffades signifikanta resultat i känslighetsanalysen.

I första anblick kan detta tolkas som att det förekommer diskriminering inom rättsystemet mot personer med utländsk härkomst. Om diskriminering förekommer är svårt att avgöra om den är medveten eller inte, det kan bygga på indirekta och dolda fördomar. Det är lättare att klassa en invandrare som kriminell, inte minst när det rör sig om vålds- och sexualbrott eftersom en invandrare som gärningsman överensstämmer med en bild av en viss typ av förövare. Men diskriminering är väldigt svårt att mäta även om det inte ska uteslutas. Det kan finnas flera olika förklaringar till dessa ojämlikheter. En orsak kan vara att just brottsgruppen sexbrott präglas till av dold brottlighet vilket menas att en stor del av de sexbrott som begås aldrig blir anmälda. Detta kan göra att det är svårt att få fram det ”sanna” värdena för anmälda sexbrott.

När det gäller lagförda brott har vid situationer där brottet är ord mot ord, kan en utländsk medborgare svårare att försvara sig och hävda sin trovärdighet, vilket kan grunda sig i attitydskillnader, ömsesidig misstro och språksvårigheter. Detta kan göra att invändningar avfärdas lättare som leder till att fallet blir lättare att döma.

Många invandrare växer upp i segregerade områden där ofta brottsligheten är hög. En möjlig slutsats för bostadssituationen är att det är valet av bostadsort som leder till högre kriminalitet bland invandrarna. Att kontrollera för faktorn bostadsort skulle ge en tydligare bild för vad som påverkar brottsligheten. I en mer utförlig studie skulle det vara intressant att se en undersökning baserad på data för lagförda brott där det är möjligt att se för varje fall om den dömde är svensk eller utländsk medborgare. Att undersöka dessa faktorer vore ett mycket tänkvärt ämne för framtida studier.

7. Källförteckning

Ahlberg, 1996. Invandrare och invandrares barns brottslighet. Brottsförebyggande rådet

Diesen, Lernestedt, Lindholm, Pettersson, 2005. Likhet inför lagen. Bokförlaget Natur och Kultur.

Edmark, 2002, Arbetslöshetens effekter på brottsligheten, Ekonomisk debatt 2002:5.

Eriksson, Tham, 1983. Utlänningarna och brottsligheten. Brottsförebyggande rådet.

Gujarati, 1995. Basic econometrics. McGraw-Hill, Inc.

Martens, 1992. Familj, uppväxt och brott. Brottsförebyggande rådet.

Nordborg, Bern, 2001. Dubbel viktimisering? Invandrade brottsoffer i svensk kontext.

Brottsoffermyndigheten.

Lindholm, 1999. Group membership and eyewitness testimony. Studier utgivna av psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Wikström, 1987. Patterns of crime in a birth cohort. Age, sex and social class differences.

Project Metropolitan 24. Stockholms universitet. Sociologiska institutionen.

Wooldridge J M, 2000. Introductory Econometrics – A Modern Approach. South-Western College Publishing.

Internetkällor

Brottförebyggande rådets hemsida: www.bra.se Statistiska centralbyråns hemsida: www.scb.se

Appendix

Resultat för övriga förklarande variabler i log-log modellen:

Andelen män

Brottstyp Anmälda

brott Lagförda

brott, totalt Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott -0,95

(12,07)

-4,54 (15,04)

-9,31 (18,99)

23,48 (25,22)

-1,34 (19,37) lnTrafikbrott -7,97

(20,01)

1,51 (6,96)

28,71**

(12,92)

17,30 (15,34)

-13,62 (16,63) lnstöld 5,29

(9,09)

4,42 (7,75)

15,42 (13,94)

-12,69 (14,84)

15,86 (13,86) lnSexualbrott -3,27

(7,40) 3,03

(15,45) 20,95

(17,38) 30,30

(20,27) 11,89 (18,56) lnMisshandel 0,35

(5,09)

3,85 (6,84)

10,96 (11,03)

1,43 (10,38)

1,42 (10,20)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

Andelen unga

Brottstyp Anmälda brott

Lagförda brott, totalt

Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott 1,66

(1,22) 0,22

(1,42) 0,99

(1,87) -4,03***

(2,409 -1,45 (1,76) lnTrafikbrott 2,35

(2,00)

0,52 (0,82)

-0,44 (1,17)

-0,65 (1,57)

1,95 (1,59) lnstöld 1,42

(0,94)

-0,52 (0,84)

-1,62 (1,21)

0,46 (1,37)

-2,71**

(1,31) lnSexualbrott 1,76**

(0,78) 2,08

(1,67) 1,23

(1,89) -0,40

(2,06) -1,46 (2,03) lnMisshandel 0,44

(0,77)

0,10 (0,74)

-0,34 (1,06)

0,35 (1,11)

0,36 (1,23)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

Andelen skilda

Brottstyp Anmälda brott

Lagförda brott, totalt

Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott 3,36*

(1,23)

2,51***

(1,42)

1,62 (1,56)

0,37 (2,14)

2,47 (1,62) lnTrafikbrott 4,18*

(1,59)

0,97***

(0,50)

1,00 (0,75)

0,91 (1,18)

0,85 (1,27) lnstöld 3,94*

(1,50)

0,87 (0,65)

0,78 (0,99)

-1,42 (1,16)

3,43*

(1,09) lnSexualbrott 0,92

(0,61)

0,03 (1,31)

-0,38 (1,49)

1,13 (1,87)

2,09 (1,58) lnMisshandel 2,28**

(1,01) 1,79*

(0,53) 1,85**

(0,82) 1,33

(0,88) 1,29 (0,78)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

Andelen arbetslösa

Brottstyp Anmälda

brott Lagförda

brott, totalt Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott 0,29

(0,19)

0,21 (0,22)

0,10 (0,30)

0,86***

(0,48)

0,48***

(0,28) lnTrafikbrott 0,22

(0,38) 0,01

(0,12) 0,20

(0,17) 0,12

(0,24) 0,26 (0,30) lnstöld 0,08

(0,12)

0,24***

(0,13)

0,53**

(0,22)

0,25 (0,21)

0,41***

(0,22) lnSexualbrott -0,01

(0,16)

0,37 (0,24)

0,28 (0,29)

0,82**

(0,38)

0,14 (0,31) lnMisshandel 0,13

(0,09)

0,04 (0,10)

0,38**

(0,17)

-0,21 (0,18)

-0,13 (0,18)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

Andelen socialbidragstagare Brottstyp Anmälda

brott

Lagförda brott, totalt

Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott -1,00

(0,26)

-0,02 (0,38)

-0,04 (0,49)

-0,58 (0,39)

0,38 (0,40 lnTrafikbrott 0,55

(0,46)

0,01 (0,12)

0,12 (0,16)

0,31 (0,40)

0,37***

(0,26) lnstöld -0,02

(0,14)

0,20 (0,16)

0,45**

(0,22)

-0,34***

(0,20)

0,60**

(0,24) lnSexualbrott 0,18

(0,13)

-0,27 (0,24)

-0,86**

(0,38)

-0,65 (0,59)

-0,62**

(0,27) lnMisshandel 0,17

(0,11) -0,08

(0,10) -0,24

(0,18) -0,40**

(0,19) -0,36**

(0,21)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas

Medelinkomst

Brottstyp Anmälda

brott Lagförda

brott, totalt Lagförda brott, fängelse

Lagförda brott, villk.dom

Lagförda brott, böter lnNarkotikabrott -0,16

(1,55)

-0,82 (1,77)

-1,11 (2,11)

-1,37 (2,96)

0,84 (2,00) lnTrafikbrott 2,90

(2,37) 0,35

(0,77) 2,06

(1,42) 2,05

(1,82) -1,57 (2,20) lnstöld -0,26

(1,13)

1,48 (1,01)

4,53*

(1,73)

0,96 (1,60)

0,16 (1,71) lnSexualbrott -0,71

(1,05)

-0,73 (2,21)

0,22 (2,23)

1,60 (2,97)

-2,62 (2,29) lnMisshandel 2,25**

(1,01)

-0,33 (0,87)

1,17 (1,11)

-2,68***

(1,42)

-1,99***

(1,33)

Värden inom parenteser anger standardfel

*signifikant inom 1 % nivån, **signifikant inom 5 % nivån, *** signifikant inom 10 % nivån - observationer saknas