Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015
Delrapport: UC4LIFE - ”E2. Monitoring” och
regional miljöövervakning - kiselalger 2015
Titel: Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015. Delrapport: UC4LIFE - ”E2.
Monitoring” och regional miljöövervakning - kiselalger 2015
Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne
Författare: Amelie Jarlman och Marie Eriksson Beställning: Länsstyrelsen Skåne
Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 537-26086-2015, 1200-001
ISBN: 978-91-7675-052-0
Rapportnummer: 2016:20 Layout: Marie Eriksson
Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 25 ex
Tryckår: 2016
Omslagsbild Framsidans foto visar Caloneis amphisbaena, en näringskrävande kiselalg som noterades i Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, Si96M (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).
Mikroskopfotona i figur 6-7 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Övriga foton samt lokalfoton är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrel-
Förord
Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala över- vakningen av kiselalger 2015. Inom UC4LIFE:s skånska projektområden Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vatten- system, har totalt fyra lokaler upp- respektive nedströms åtgärd undersökts med avseende på kiselalger 2013-2015. I Fyleån nedströms åtgärd togs prov även 2012 (inom regional miljöövervakning). Dessutom har Trydeån upp- ströms sammanflödet med Fyleån samt Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån undersökts 2012 och 2015.
Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättning- en speglar därför vattnets kvalitet.
Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten från kiselalgsundersökningen i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån. Kiselalgsun- dersökningen ingår som en del i övervakningen (UC4LIFE, E.2 Monitoring) för att ge en bild av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd.
Fyleån har återmeandrats sommaren 2013 och Klingavälsån under hösten 2014.
Jarlman Konsult AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes 11 september 2015 av Marie Eriksson och Lars Risinger (Länsstyrel- sen i Skåne län). Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av rapporten. Samma index och bedöm- ningsgrunder som används inom vattenförvaltningsarbetet och regional miljö- övervakning, för att bedöma status utifrån kiselalgssamhället samt ekologisk status, har använts här. Projektet har delvis bekostats med medel från UC4LIFE-projektet, men till största delen av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12 anslaget.
Malmö april 2016
Marie Eriksson Kristian Wennberg
UC4LIFE/Miljöavdelningen Chef Fiske- och vattenvårds- enheten
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 3
SAMMANFATTNING ... 5
INLEDNING ... 6
METODIK ... 8
RESULTAT OCH DISKUSSION ... 15
TACK ... 20
REFERENSER ... 21
BILAGOR ... 23 Bilaga 1 – Artlistor
Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån
Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Eriksdalsvägen)
Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms sammanflödet med Trydeån) Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån
Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Ilstorpsvägen) Klingavälsån,nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms järnvägsbro) Bilaga 3 – Karta för varje provtagningslokal
Bilaga 4 – Missbildade kiselalgsskal
Sammanfattning
Kiselalgsundersökningen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) visade god status 2015, men IPS-indexet låg nära gränsen mot måttlig status och mängden näringskrävande arter var mycket stor, varför lokalen kan anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hade måttlig status, men in- dexvärdet på nedströmslokalen låg mycket nära god status. 2015 är första gången, sedan grävningarna för återmeandring av ån inleddes, som förhållan- dena var något bättre nedströms åtgärd än uppströms. Det är också första gången som indexvärdena på lokalen nedströms åtgärd är ungefär desamma som de var 2012, dvs. innan grävningarna startades. Fyleån nedströms sam- manflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes 2015 tillhöra måttlig status (ex- pertbedömning), eftersom IPS-indexet låg på gränsen till måttlig status, sam- tidigt som mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) förhöjd.
De två lokalerna i Klingavälsån – Si97M uppströms åtgärd och Si98M ned- ströms åtgärd – visade hela perioden 2013-2015 måttlig status. På uppströms- lokalen var IPS-indexet lägst 2013, vilket kan sammanhänga med en tillfällig bräddning av avloppsvatten från reningsverket i Blentarp i maj 2013. På ned- strömslokalen var indexvärdet lägst 2014, i samband med att grävningar för återmeandring pågick.
De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärder- na, som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intres- sant att följa utvecklingen i dessa kiselalgssamhällen även framöver.
Surhetsindexet ACID visade alkaliska (årsmedel-pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedel-pH mellan 6,5-7,3) förhållanden på samtliga lokaler, dvs.
att ingen surhetspåverkan föreligger. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) har framför allt 2014-2015 haft ett något lägre indexvärde än övriga lokaler och även en liten förekomst av det surhetståliga kiselalgssläktet Eunotia (dock arter som även trivs i mer eller mindre näringsrika vatten).
Andelen missbildade kiselalgsskal, som kan visa påverkan av t.ex. bekämp- ningsmedel, metaller eller liknande förorening, pekade 2015 på ingen/obe- tydlig påverkan i Fyleån upp- och nedströms åtgärd, Fyleån nedströms sam- manflödet med Trydeån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd. I Trydeån upp- ströms sammanflödet med Fyleån och i Klingavälsån uppströms åtgärd kan en svag påverkan föreligga.
Den slutliga klassningen av påväxt görs genom att de två indexen IPS och ACID vägs samman. I samtliga undersökta lokaler i Klingavälsån, Fyleån och Trydeån, blir den slutliga klassningen av påväxt densamma som statusen för IPS tillsammans med dess stödparametrar d.v.s. närings- och föroreningspå- verkan. Detta beror på att samtliga lokaler har bedömts ligga i pH-intervall som motsvarar alkaliska och nära neutrala förhållanden, vilket visar att ingen
Inledning
Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFE- projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge fris- kare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger 2015. Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Läns- styrelsen Skånes regionala miljöövervakning, vattenförvaltningsarbete samt 1:12-anslaget från Havs- och Vattenmyndigheten.
Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaurerings- åtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFE-projektetet. I Fyleån har två lokaler under- sökts, varav lokalen Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger ned- ströms Eriksdalsvägen och lokalen Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms sammanflödet med Trydeån (figur 1). Den sistnämnda loka- len undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s.
innan grävningarna i Fyleån hade påbörjats. 2015 har även en lokal i Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M), samt en lokal i Fyleån, ned- ströms sammanflödet med Trydeån (Si95M), analyserats. Dessa två lokaler som ligger i Nybroåns huvudfåra (vilken byter namn på flera ställen) har även undersökts 2012 inom den regionala miljöövervakningen (Eriksson & Jarlman, 2014). I Klingavälsån har två lokaler undersökts, en upp- och en nedströmslo- kal till åtgärden: Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Ilstorpsvägen, och Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE uppströms järnvägsbron.
Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som pri- märproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vat- tenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) re- kommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vat- tendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrike- dom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).
Figur 1. Översiktskarta samt detaljkartor för undersökta kiselalgslokaler 2015 i A) Klingavälsån och
A)
B)
Metodik
Allmänt om undersökningsområdena
Fyleån återmeandrades 2013, på en sträcka mellan de två provtagnings- punkterna Si96M Fyleån nedströms Eriksdalsvägen och Si93M Fyleån upp- ströms sammanflödet med Trydeån (figur 2). I Klingavälsån genomfördes återmeandringen under 2014 (figur 3). På grund av kraftig nederbörd och översvämningar i månadsskiftet augusti/september 2014, kunde jordmassor inte forslas bort och vissa andra åtgärder inte genomföras. Bortforsling av mas- sor och andra återstående åtgärder genomfördes istället under 2015.
Blentarps ARV har inte bräddat vid något tillfälle under 2015 och har där- med inte påverkat förhållandena eller kiselalgssamhället i Klingavälsån. En ny pumpstation håller på att byggas i Blentarp och en ny avloppsledning, som ska transportera avloppsvatten från Blentarp via Sövde till Sjöbo, håller på att an- läggas. Senast i december 2016 ska Blentarps ARV vara ur drift.
Figur 2. Återmeandrad sträcka i Fyleån hösten 2015, två år efter åtgärden 2013.
Figur 3. Sträcka i Klingavälsån hösten 2015. Återmeandringen gjordes 2014 och åtgärdsarbetet slutfördes under 2015.
Kiselalgslokalerna i Fyleån och Klingavälsån utgör referenslokaler inom UC4Life-projektet, uppströms och nedströms åtgärdsområdena. Tanken är att referenslokalerna ska vara så opåverkade av människan som möjligt, både i den närmaste omgivningen och i själva vattendragssträckan. Tyvärr har två av referenslokalerna påverkats under 2015; Si93M Fyleån uppströms sammanflö- det med Trydeån innan själva kiselalgsprovtagningen och Si97M Klingavälsån, nedströms Ilstorpsvägen efter kiselalgsprovtagningen 2015. På nedströmslokalen i Fyleån, har buskar och annan vegetation röjts bort under det gångna året, vilket har medfört att marken har blottats och att jorderosio- nen har ökat. Dessutom har stängsel tagits bort, vilka tidigare höll de tunga köttdjuren borta från den nedre delen av Fyleån. Nu går köttdjuren in i områ- det och korsar ån, vilket har lett till att upptrampade kostigar har bildats invid ån och att kanterna eroderar ner i ån (figur 4). I oktober 2015 rensades uppströmslokalen i Klingavälsån på framförallt vegetation, men också sedi- ment (figur 5).
Figur 4. Lokalen nedströms åtgärd i Fyleån (Si93M) är en referenslokal. Under 2015 har dock bus- kar röjts och stängsel tagits bort, så att köttdjuren kan vistas i och invid ån, vilket har gett eros- ionsskador och en negativ påverkan på referenslokalen.
Figur 5. Lokalen uppströms åtgärd i Klingavälsån (Si97M) är en referenslokal. Vid provtagningen i september 2015 fanns det gott om vattenväxter (t.v.). I början av oktober rensades vattendrags- sträckan på framförallt vegetation men också sediment (t.h.), vilket ger en negativ påverkan på referenslokalen.
Provtagning och analys
Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, som är ansvarig för över- vakningsdelen av UC4LIFE-projektet vid Länsstyrelsen Skåne, tillsammans med Lars Risinger den 11 september 2015. Kartor med provtagnings- punkternas läge finns i figur 1 och i bilaga 3. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för mil- jöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys”
(Naturvårdsverket 2009). Prov togs från stenar eller växter och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd.
Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för mil- jöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys”
(Naturvårdsverket 2009).
IPS och statusklassning
Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin- dexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt pro- gramvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/).
IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961)
∑AjSjVj/ ∑AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs.
är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.
Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Dia- tom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselal- ger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar orga- nisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, fram- för allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslig- hetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kise- lalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förore- ning enligt Kelly (1998).
Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).
Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI
Referensvärde 19,6 - -
1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40
2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80
3 Måttlig ≥ 11 och < 14 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80
4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80
5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80
År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kisel- algsarter genomförts i samarbete med Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödpara- meter har inga omräkningar av äldre data utförts.
Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007).
ACID och surhetsklassning
För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt
ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +
[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]
*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.
Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):
• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5
• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7
• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7
• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7
• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7
Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007).
Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH.
(Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.)
Surhetsklass Surhetsindex ACID
Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån.
före provtagning)
Motsvarar pH- minimum
Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3
Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3
Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4
Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6
Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8
En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när index- värdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expert- bedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alka- libionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.
Missbildade kiselalgsskal
I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deforme- rade) kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al.
2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelast- ning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metal- ler eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.
Tabell 3. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institut- ionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) samt preliminär påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, och Medins Havs- och Vatten- konsulter AB, Mölnlycke).
Andel Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad:
< 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan
1-2 % låg svag påverkan
2-4 % måttlig måttlig påverkan
4-8 % hög stark påverkan
> 8 % mycket hög mycket stark påverkan
Ett utvecklingsarbete pågår för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator i Sverige (Kahlert 2012), varvid påver- kan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersöks. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men en- ligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. En preliminär indelning av missbild- ningsfrekvens och påverkansgrad finns i tabell 3. Skalen kan ha olika typer och grader av missbildningar (tabell 4). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselal- gerna.
Tabell 4. Indelning av olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke).
Missbildningskategorier:
onormal form – svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning
Onormal form: Onormalt mönster:
asymmetri avvikande striering
böjning avvikande raf
inbuktning övriga avvikelser i mönster
utbuktning
övriga avvikelser i form
Artantal och diversitet
Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att be- döma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter;
< 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.
Resultat och diskussion
Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT samt andelen missbildade skal finns i tabell 5. Beräknade värden för surhetsindexet ACID finns i tabell 6. Artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2. I bilaga 4 finns en tabell med noterade missbildade kiselalgsskal.
IPS och statusklassning
Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förore- ning.
Lokalen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (tabell 5). Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Både Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hamnade i klass 3, måttlig status, men nedströmslokalen hade ett något högre (bättre) IPS- värde, som ligger mycket nära gränsen mot god status. Andelen förore- ningstoleranta kiselalger (%PT) var något förhöjd på lokalerna och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, framför allt i Fyleån nedströms åtgärd.
Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg visserligen i klass 2, god status, men mycket nära gränsen mot klass 3, och eftersom andelen näringskrävande kisel- alger (TDI) var mycket stor och mängden föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning till måttlig status.
Lokalen i Trydeån (Si94M) har tidigare undersökts 2012 och visade även då god status (tabell 5), men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hade 2013 måttlig status, men 2014 god status (relativt nära måttlig status). 2015 hade IPS-indexet sjunkit något och hamnade åter i måttlig status. Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) har un- dersökts sedan 2012, då lokalen bedömdes ha god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status. 2013-2015 motsvarade IPS-indexet måttlig status, men indexvärdet var något högre 2015 än de båda föregående åren och låg mycket nära gränsen mot god status. Det lägsta IPS-värdet och den största andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades 2013, direkt efter grävningarna i ån. I Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) klassades statusen som god 2012, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet.
Båda lokalerna i Klingavälsån bedömdes 2015 tillhöra klass 3, måttlig status (tabell 5).
2013 och 2015 var IPS-indexet högre (dvs. bättre) i Klingavälsån ned- ströms åtgärd (Si98M) än i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M). År 2014
(%PT) var stor. Detta bör bero på att mängden organiskt material i vattendra- get ökade i samband med grävningarna för återmeandring av åfåran under hös- ten 2014. Det förhållandesvis låga IPS-värdet i Klingavälsån uppströms åtgärd 2013 kan bero på att ån påverkades av avloppsvatten efter det att avloppsre- ningsverket i Blentarp tillfälligt bräddat under ett dygn 21-22 maj 2013. Ut- släppsbäcken mynnar i Klingavälsån ca 1,5 km uppströms den övre kiselalgslo- kalen, som därmed bör ha påverkats mest av organisk förorening från avlopps- vattnet.
Tabell 5. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andelen deformerade kiselalgsskal i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2012-2015.
Nr Lokal År Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS Deformerade skal (%) Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2012 38 3,28 15,0 2 83,8 4-5 10,6 3 2 God 2,1 Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2015 38 3,09 14,8 2 90,3 4-5 6,6 1-2 2 God 1,6
Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2013 61 4,61 14,2 3 64,9 2-3 16,2 3 3 Måttlig 1,5 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2014 64 4,52 14,9 2 64,3 2-3 9,6 1-2 2 God 0,5 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2015 72 5,18 13,7 3 73,0 2-3 11,5 3 3 Måttlig 0,7
Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2012 37 3,66 14,7 2 81,3 4-5 10,0 3 2 God 0,9 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2013 60 4,28 12,8 3 77,2 2-3 17,1 3 3 Måttlig 1,0 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2014 42 3,53 13,9 3 73,5 2-3 8,6 1-2 3 Måttlig 0,9 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2015 49 3,34 14,4 3 82,6 4-5 12,6 3 3 Måttlig 0,5
Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2012 27 2,24 15,1 2 88,7 4-5 5,3 1-2 2 God 1,5 Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2015 44 3,55 14,5 2 87,5 4-5 13,1 3 3* Måttlig* 0,5
Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2013 56 4,31 12,4 3 68,1 2-3 18,7 3 3 Måttlig 2,4 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2014 57 3,89 13,3 3 62,9 2-3 11,1 3 3 Måttlig 0,5 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2015 60 4,08 13,4 3 82,2 4-5 6,3 1-2 3 Måttlig 1,1
Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2013 56 4,40 14,4 3 65,1 2-3 14,5 3 3 Måttlig 1,3 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2014 51 4,15 11,8 3 72,1 2-3 37,8 4 3 Måttlig 1,4 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2015 48 3,77 14,0 3 81,8 4-5 13,9 3 3 Måttlig 0,7
*expertbedömning
ACID och surhetsklassning
Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) 2015, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 6,5-7,3 (tabell 5). En del representanter för släktet Eunotia, som huvudsakli- gen finns i näringsfattiga och sura miljöer, påträffades. Eunotia bilunaris och Eunotia minor (4 % av kiselalgssamhället) är emellertid arter som även kan fö- rekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer. I Fyleån nedströms åt- gärd(Si93M) motsvarade indexvärdet alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Även i Trydeån uppströms
Tabell 6. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2012-2015. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet.
Nr Lokal År ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)
ACID Klass
Surhetsklass Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2012 9,5 0,0 0 0 129 848 14 9 7,97 1 Alkaliskt Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2015 18,3 0,0 0 0 224 765 7 5 8,26 1 Alkaliskt
Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2013 19,9 2,5 0 25 312 600 2 61 7,48 2 Nära neutralt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2014 20,5 7,7 0 77 308 559 0 55 6,48 2 Nära neutralt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2015 7,9 4,3 0 47 216 644 0 92 6,53 2 Nära neutralt
Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2012 12,7 0,7 0 7 254 712 5 23 8,43 1 Alkaliskt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2013 18,6 0,0 0 0 400 564 5 31 8,25 1 Alkaliskt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2014 12,1 0,0 0 0 240 747 5 9 8,08 1 Alkaliskt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2015 10,4 0,0 0 0 177 806 10 7 8,01 1 Alkaliskt
Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2012 11,7 0,0 0 0 146 842 2 10 8,06 1 Alkaliskt Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2015 8,4 0,0 0 0 128 844 7 21 7,91 1 Alkaliskt
Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2013 3,6 0,0 0 10 189 729 43 29 7,56 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2014 2,9 0,0 0 17 135 788 17 43 7,21 2 Nära neutralt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2015 1,1 0,0 0 0 52 821 79 48 7,03 2 Nära neutralt
Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2013 7,1 0,0 0 0 235 711 19 36 7,84 1 Alkaliskt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2014 8,9 0,0 0 0 492 459 9 40 7,93 1 Alkaliskt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2015 2,1 0,0 0 0 146 820 14 21 7,30 2 Nära neutralt
sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) noterades alkaliska förhållanden.
Övriga år som prov tagits under perioden 2012-2014 (tabell 6) var sur- hetsklassningarna desamma som 2015 i Trydeån/Fyleån, dvs. nära neutrala förhållanden uppströms åtgärd respektive alkaliska förhållanden på de tre andra lokalerna.
I Klingavälsån hamnade både uppströmslokalen (Si97M) och nedströms- lokalen (Si98M) i nära neutrala förhållanden år 2015 (tabell 6). Index- värdet på nedströmslokalen låg dock nära gränsen mot alkaliska förhållanden.
2013 hade båda lokalerna i Klingavälsån ACID-index som motsvarar alka- liska förhållanden, medan uppströmslokalen 2014 visade nära neutrala förhål- landen (dock relativt nära alkaliskt) och nedströmslokalen alkaliska förhållan- den. Treårsmedelvärdena hamnar i nära neutralt uppströms åtgärd (Si97M), men i alkaliskt nedströms åtgärd (Si98M).
Missbildade kiselalgsskal
Andelen missbildade kiselalgsskal (tabell 5, bilaga 4) var 2015 mindre än 1 % på alla tre lokalerna i Fyleån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M).
Detta tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M) påträffades 1,6 respektive 1,1 % de- formerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan. Exempel på missbildade skal visas i figur 6.
Inte heller vid tidigare undersökningar har några anmärkningsvärda andelar missbildade kiselalgsskal noterats (tabell 5, bilaga 2).
Arter och diversitet
Ett relativt högt till högt antal arter räknades på samtliga lokaler 2013-2015 (37-72 st.) och diversiteten var relativt hög eller hög.
Näringskrävande kiselalger dominerade på alla lokalerna, framför allt Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus (figur 6), Cocconeis placentula-komplexet (figur 6), Fragilaria capucina var. vaucheriae, Navicula gregaria, Navicula reichardtiana, Navicula tripunctata, Nitzschia paleacea, Planothidium frequentissimum (figur 7), Planothidium lanceolatum (figur 7) och Staurosira pinnata-gruppen (figur 7). Vissa av dessa arter är även mer eller mindre föroreningstoleranta.
Kiselalgssläktet Eunotia förknippas vanligen med näringsfattiga, sura mil- jöer. Vissa arter, t.ex. Eunotia minor, finns emellertid även i mer näringsrika miljöer. I denna undersökning utgjorde arten knappt 4 % av samhället i Fyleån uppströms åtgärd (SI96M). För övrigt noterades i stort sett inga arter som är typiska för näringsfattiga miljöer.
Figur 6. Överst ses den näringskrävande arten Amphora pediculus; t.v. ett normalt skal och t.h. ett svagt asymmetriskt skal från Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M). Underst visas två missbildade skal av Cocconeis placentula-komplexet från Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M); t.v. en svag inbuktning och t.h. felaktigt mönster på skalet (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).
Allmän kommentar
2013 och 2014 var IPS-indexet något högre, dvs. bättre, uppströms åtgärden i Fyleån än nedströms. 2015 var förhållandena istället något bättre nedströms än uppströms åtgärden. I Klingavälsån genomfördes grävningarna för åter- meandring först under 2014. På nedströmslokalen var IPS-indexet detta år lägre (sämre) än 2013, medan kiselalgsresultaten 2015 visade ungefär samma förhållanden som 2013.
De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärder- na som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intressant att följa utvecklingen i kiselalgssamhällena i dessa vattendrag även framöver.
Tack
Vi vill tacka två praktikanter på Länsstyrelsen Skåne, som hjälpte oss med
”monitoringen” av kiselalger inom UC4LIFE-projektet 2015. Lars Risinger hjälpte till med provtagningarna av kiselalger och Amanda Nordin hjälpte till med inmatning av fältprotokollen i excel.
REFERENSER
Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253.
Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quanti- tative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-
Méditeranée-Corse: 218 p.
Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5.
Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014). Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2012. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2014:41.
Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Dia- tom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiolo- gia, 623, 1-35.
Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.
Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2013. Delrapport: UC4LIFE _ ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning – kiselalger 2013. Rapport 2014:25, Länsstyrelsen Skåne.
Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2014. Delrapport: UC4LIFE _ ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning – kiselalger 2014. Rapport 2014:39, Länsstyrelsen Skåne.
Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rin- nande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län.
Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophi- cation in rivers. Water Research 32: 236-242.
Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vat- tendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitets- krav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4,
(https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets- publikationer/nv/10-8-2012-status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar- vattendrag-kustvatten-och-vatten-i-overgangszon.html)
Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Program- område Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsana- lys” Version 3:1, 2009-03-13
(https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och- miljoovervakning/programomraden/programomrade-
sotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html) SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guid- ance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.
SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, ”Water quality – Guid- ance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes”.
van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands.
28(1): 117-133.
Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159- 174.
Kartor i rapporten och bilaga 3:
© Länsstyrelsen Skåne
© Lantmäteriet Geodatasamverkan – GSD Fastighetskartan raster
BILAGA 1 – ARTLISTOR
Förklaringar:
Det. = person som utfört artbestämning och räkning
S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder förore- ningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet
V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator
pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)
cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen
Index och hjälpparametrar:
IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index
% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms
Följande parametrar används för att räkna ut ACID:
ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia
Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5
Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7
Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7 Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7
Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7 Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum
Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal
Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten
Si94M. TRYDEÅN, uppströms sammanflödet med Fyleån
2015-09-11
Lokalkoordinater: 6157132/428119 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman
Arter Kod S V pH Antal Antal Relativ Antal
skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 1 0,2
Achnanthidium biasolettianum (Grunow) Lange-Bertalot ADBI 5,0 1 4 3 0,7
Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4,0 1 5 1 0,2
Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 81 18,3 6
Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3,0 1 4 1 0,2
Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 203 45,9 1
Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 6 1,4
Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 14 3,2
Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 23 5,2
Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 5 1,1
Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3,0 1 4 1 0,2
Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4,0 1 3 3 3 0,7
Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 1 0,2
Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4,0 1 3 2 0,5
Fragilaria capitellata (Grunow) J.B. Petersen FCPL 4,0 1 3 2 0,5
Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 7 1,6
Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 1 5 2 0,5
Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5
Gomphonema tergestinum Fricke GTER 4,0 3 4 6 3 1,4
Halamphora normanii (Rabenhorst) Levkov HNOR 4,2 3 3 1 0,2
Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 1 4 1 0,2
Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 2 0,5
Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 1 0,2
Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4,0 1 4 2 0,5
Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 9 2,0
Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 6 1,4
Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 4 0,9
Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 21 4,8
Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2,8 2 4 1 0,2
Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 10 2,3
Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 2 0,5
Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2
Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 1 0,2
Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 5 1,1
Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5
Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,5 1 3 4 0,9
Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 1 4 4 0,9
Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 1 0,2
SUMMA (antal skal): 442 7
SUMMA (antal taxa): 38
Index och hjälpparametrar:
Antal taxa: 38 TDI (0-100): 90,3 ADMI (%): 18,3 Acidofil (‰): 0 Alkalibiont (‰): 7 Diversitet: 3,09 % PT: 6,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral (‰): 224 Odefinierad (‰): 5 IPS (1-20): 14,8 ACID: 8,26 Acidobiont (‰): 0 Alkalifil (‰): 765 Deformerade (%): 1,6
Medelbredd ADMI (µm):
3,03
