• No results found

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2015"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kiselalgsundersökning i

vattendrag i Skåne 2015

(2)

Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne

Författare: Marie Eriksson och Amelie Jarlman Beställning: Länsstyrelsen Skåne

Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 537-26086-2015, 1200-001

ISBN: 978-91-7675-053-7

Rapportnummer: 2016:21 Layout: Marie Eriksson

Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 25 ex

Tryckår: 2016

Omslagsbild Framsidans foto visar Amphora ovalis, en nä- ringskrävande kiselalg som förekom i Tom- marpsån vid Smedstorp, Si42M (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Foton i figur 3 är tagna av Lars Risinger, Länssty- relsen Skåne. Mikroskopfoton i figur 5, 8 och 9 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB.

Övriga foton samt lokalfoton är tagna av Marie

(3)

Förord

Föreliggande rapport redovisar den regionala övervakningen av kiselalger i Skåne län 2015. Totalt har 17 lokaler undersökts, varav 6 inom UC4LIFE och 11 inom miljöövervakning/screening. På tre av de sistnämnda lokalerna har även jämförelser med bekämpningsmedelsanalyser gjorts. Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlings- namnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vatten- växter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex.

näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vatt- nets kvalitet.

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne utfört kisel- algsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes under september 2015 av Marie Eriksson, med hjälp av Pardis Pirzadeh och Lars Risinger (Länsstyrelsen Skåne) samt Birthe Bruun. Amelie Jarlman har utfört kiselalgsanalyserna, sammanställt resultaten och skrivit den delen av rapporten. Marie Eriksson har bearbetat analysresultaten av bekämpningsme- del och deras eventuella koppling till andelen missbildade kiselalgsskal, skrivit övriga delar av rapporten, tagit fram kartfigurer samt slutredigerat rapporten.

Undersökningen har till största delen bekostats av Havs- och vattenmyndig- heten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12-anslaget samt i viss mån av medel från UC4LIFE-projektet.

Malmö april 2016

Marie Eriksson Kristian Wennberg

Fiske-och vattenvårdsenheten Chef Fiske- och vattenvårds- enheten/Miljöavdelningen

(4)

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 3

SAMMANFATTNING ... 5

INLEDNING ... 7

METODIK ... 8

RESULTAT OCH DISKUSSION ... 18

TACK ... 33

REFERENSER ... 34

BILAGOR ... 37 Bilaga 1 – Artlistor

Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal UC4LIFE:

Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE

Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE

Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE

Klingavälsån,nedströms åtgärd UC4LIFE

MILJÖÖVERVAKNING:

Rössjöholmsån

Tommarpsån, Smedstorp Tommarpsån, MÖV-lokal musslor Vramsån

Hovdalaån Klingstorpabäcken Bråån, Åkarp Bråån, Rövarekulan Höje å

Tullstorpsån Dybäcksån

Bilaga 3 – Missbildade kiselalgsskal Bilaga 4 – Bekämpningsmedel

Bilaga 5 – Flodområde, EU-id vattenförekomst och EU-id övrigt vatten Bilaga 6 –Karta för varje provtagningslokal

(5)

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger på 17 lokaler i Skåne län undersökts år 2015, varav 6 inom UC4LIFE och 11 inom regional miljöövervakning/

screening. På tre av de sistnämnda lokalerna har även jämförelser med be- kämpningsmedelsanalyser gjorts.

Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Lokalen i Trydeån uppströms Fyleån (Si94M) hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status.

Både Fyleån uppströms (Si96M) och nedströms (Si93M) UC4LIFE-åtgärd hamnade i klass 3, måttlig status, men nedströmslokalen hade ett något högre (bättre) IPS-värde, som ligger mycket nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger var dock något förhöjd på lokalerna och mäng- den näringskrävande arter var stor. Fyleån nedströms Trydeån (Si95M) ex- pertbedömdes till klass 3, måttlig status. Både Klingavälsån uppströms (Si97M) och nedströms (Si98M) UC4LIFE-åtgärd bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status.

Av miljöövervakningslokalerna visade Rössjöholmsån vid Munka-Ljungby (Si26M) och Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) klass 1, hög status.

Den sistnämnda hade dock ett indexvärde nära gränsen mot klass 2, god sta- tus. Tommarpsån vid Smedstorp (Si42M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M), Vramsån vid Årröd (Si46M), Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M), Bråån vid Åkarp (Si76M) och Dybäcksån (Si112M) hamnade i klass 2, god status. Samtliga dessa lokaler, utom Hovdalaån, låg emellertid mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Bråån vid Rövarekulan (Si29M) låg IPS-indexet i klass 2, god status, men precis på gränsen mot klass 3, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former något förhöjd, gjordes en ex- pertbedömning till måttlig status. Även Tullstorpsån (Si111M) tillhörde klass 3, måttlig status. Det lägsta IPS-indexet – klass 4, otillfredsställande status – noterades i Höje å vid Lomma kyrka (Si110M).

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framta- get framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Samt- liga vattendrag i undersökningen 2015 hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden, vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Indexvärdet i Klingstorpabäcken (SI60M) hamnade relativt nära måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9- 6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

Den slutliga klassningen av påväxt görs genom att de två indexen IPS och ACID vägs samman. På samtliga 17 undersökta lokaler år 2015 blir den slut-

(6)

liga klassningen densamma som statusen för IPS, tillsammans med stödpara- metrarna, beroende på att alla har bedömts ligga i pH-intervall som motsvarar alkaliska eller nära neutrala förhållanden (ingen surhetspåverkan).

Andelen missbildade kiselalgsskal analyserades 2015 på samtliga lokaler.

Den största andelen noterades i Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M):

5,3 %, vilket enligt den preliminära klassindelningen motsvarar en stark på- verkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. En måttlig påverkan verkar föreligga i Dybäcksån (Si112M), Rössjöholmsån (Si26M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M), som hade 2,3-3,1 % missbildade skal. På de övriga lokalerna motsvarade andelen svag påverkan (1-2 % i sju vattendrag) eller ingen/obetydlig påverkan (mindre än 1 % i sex vattendrag).

Kopplingen mellan missbildade kiselalgsskal och bekämpningsmedelsföre- komst undersöktes på tre lokaler i vattendrag med hög jordbrukspåverkan, nämligen Höje å (Si110M), Tullstorpsån (Si111M) och Dybäcksån (Si112M).

Beräkningar utfördes även för Kävlingeån i Löddeköpinge (Si9M), där kiselal- ger har undersökts av Lunds kommun. På dessa fyra lokaler analyserades be- kämpningsmedel en gång per månad i maj-juli och september-oktober.

Materialet är alltför litet för att några långtgående slutsatser ska kunna dras, men resultaten tyder på att andelen missbildade skal framförallt verkar hänga samman med medelhalten bekämpningsmedel. Dybäcksån hade cirka 3 gånger så hög andel missbildade skal och samtidigt cirka 3 gånger så hög medelhalt av bekämpningsmedel för perioden maj-juli + september (augusti ej mätt; kise- lalgsprovtagning i september), jämfört med övriga lokaler. Detta överens- stämmer med resultaten från 2010 (Eriksson & Jarlman 2011) som indikerade att andelen missbildade skal i första hand var kopplad till den sammanlagda halten bekämpningsmedel. Dybäcksån hade även den högsta toxinhalten. I övrigt har vi inte kunnat dra några direkta slutsatser om toxinhalten. Vid fram- tida undersökningar av kopplingen mellan missbildade kiselalgsskal och be- kämpningsmedelsförekomst är det viktigt att bekämpningsmedel undersöks samtliga månader under perioden maj till september, om kiselalger tas i mit- ten av september.

(7)

Inledning

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 17 lokaler i Skåne län år 2015: 6 inom UC4LIFE och 11 inom regional miljö- övervakning/screening. På tre av de sistnämnda lokalerna har även jämförel- ser med bekämpningsmedelsanalyser gjorts (Figur 1).

Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s Vattendirektiv och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärds- program. Resultaten kan även användas för avstämning mot miljömålen ”Le- vande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning”

och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som pri- märproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vat- tenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) re- kommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vat- tendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrike- dom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).

Figur 1. Nya provtagningspunkter i kisel- algsundersökningen i Skåne län 2015:

Höje å (Si110M), Tullstorpsån (Si111M) och Dybäcksån (Si112M). På dessa lokaler togs även prov för bekämpningsmedelsanalyser.

(8)

Metodik

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, med hjälp av Pardis Pirza- deh och Lars Risinger (Länsstyrelsen i Skåne län) samt Birthe Bruun, under perioden 11-15 september 2015. Provtagningslokalerna redovisas i tabell 1 och figur 2. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, under- sökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vat- tenmyndigheten 2016). På de flesta lokaler insamlades prov från stenar (figur 3), medan växter användes som substrat på fem lokaler (tabell 1). Stenar- na/växterna insamlades längs en sträcka som kan anses vara representativ för vattendraget vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattenhastighet och be- skuggning. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i bilaga 2. I bilaga 5 anges flodområde och EU-id för vattenförekomst respektive övrigt vatten och i bilaga 6 finns detaljerade kartor. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd.

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Skåne län 2015. Från och med 2015 har koordinat- systemet bytts för samtliga kiselalgslokaler, från RT90 2,5 gV till SWEREF99 TM. För nya lokaler tas koordinater fram i SWEREF med hjälp av ARC-GIS utifrån ortofoton (geometriskt korrigerade flygbilder) och fastighetskartan. För äldre lokaler har de SWEREF-koordinater använts som genere- rades i VISS i samband med att samtliga miljöövervakningslokaler för kiselalger lades in med RT90-koordinater.

Nr Vattendrag Provtagningsplats Kommun x

(SWEREF) y

(SWEREF) Substrat UC4LIFE 2015:

Si94M Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån Ystad 6157132 428119 sten

Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE; nedströms Eriksdalsvägen Sjöbo 6160416 423641 växt Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE; uppstr. sammanfl. m.

Trydeån Ystad 6157115 428059 sten

Si95M Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån Ystad 6157086 428051 sten

Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE; nedströms Ilstorpsvägen Sjöbo 6164891 413344 växt Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE; uppströms järnvägsbro Sjöbo 6166444 408717 växt

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2015:

Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby, ca 100 m nedströms daghem Ängelholm 6237267 374693 sten

Si42M Tommarpsån Smedstorp, uppströms bro Tomelilla 6157220 444829 sten

Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor Tomelilla 6156338 445756 sten

Si46M Vramsån Årröd, uppströms trävägbro Kristianstad 6202292 430114 sten

Si51M Hovdalaån Hovdala slott, uppströms gångbro och hölja Hässleholm 6218373 419905 sten Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta, nedströms vägbro Klippan 6212736 398521 sten

Si76M Bråån SO Åkarp, Fridsvägen Hörby 6184803 415036 sten

Si29M Bråån Rövarekulan Höör 6183829 406027 sten

Si110M Höje å ca 200 m nedströms gångbro vid Lomma kyrka Lomma 6172925 378973 växt Si111M Tullstorpsån väg mot Stora Beddinge, nedströms vägtrumma Trelleborg 6138539 402920 växt Si112M Dybäcksån väg mot Dybäcksgården, 25 m nedströms färist/vägbro Skurup 6139697 406502 sten

(9)

Figur 2. Provtagningspunkter i kiselalgsundersökningen i Skåne län 2015.

(10)

Figur 3. Vid kiselalgsprovtagningen hämtas minst fem slumpvis valda stenar från en representativ sträcka av vattendraget, varefter kiselalger och övrig påväxt borstas av från stenarna med en ren tandborste (överst). Materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (underst). När alla stenar borstats blandas materialet i vannan noga och hälls i burkar. Efter att materialet har sedimenterat i burken hälls större delen av vätskan av och ersätts med etanol. Om stenar inte finns på lokalen läggs delar av friska vattenväxter i en burk med å- eller sjövatten. Burken skakas kraftigt, så att kiselalger och annan påväxt lossnar, varefter vattenväxterna avlägsnas.

(11)

Inom UC4LIFE-projektet har kiselalger använts för att visa en för- respek- tive eftersituation till de restaureringsåtgärder som har genomförts i Fyleån och Klingavälsån. Resultaten från kiselalgsundersökningen på UC4LIFE- lokalerna 2015 presenteras tillsammans med resultaten från två regionala mil- jöövervakningslokaler, nämligen Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) och Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M).

Resultaten finns även i en egen rapport (Jarlman & Eriksson 2016), som är något mer utförlig med avseende på dessa lokaler, resultat och syftet med uppföljningen.

På några av lokalerna har förändringar skett sedan föregående års provtag- ning, vilka kan vara av betydelse för kiselalgsresultaten.

Vid Fyleån uppströms sammanflödet med Trydeån (Si93M) har buskar och annan vegetation röjts bort, vilket har medfört att marken blottats och jord- erosionen ökat. Dessutom har stängsel tagits bort, som tidigare höll de tunga köttdjuren borta från den nedre delen av Fyleån. Nu går djuren in i området och korsar ån, vilket har lett till att upptrampade kostigar har bildats invid ån och att kanterna eroderar ner i ån (figur 4).

På norra sidan av Vramsån, Årröd (Si46M), har tomtmark stängslats in och flera större träd, däribland alar fällts. Naturmarken har blivit mer trädgårdslik och detta kan bl.a. påverka skuggning och jorderosion.

Lokalen i Bråån, sydost om Åkarp (Si76) rann tidigare genom en hage som betades av kor. För några år sedan stängslades korna bort från ån. Den uteblivna betningen har medfört att området runt ån mer och mer växer igen med hög gräs- och örtvegetation, vilket bidrar till en högre skuggningsgrad och eventuell framtida avsmalning av åfåran.

För att undersöka en eventuell koppling mellan förhöjda andelar missbil- dade kiselalgsskal och förekomsten av bekämpningsmedel kompletterades den regionala miljöövervakningen 2015 med tre provtagningspunkter för kiselal- ger i Höje å (Si110M), Tullstorpsån (Si111M) och Dybäcksån (Si112M). Prov- tagningen samordnades med den regionala bekämpningsmedelsprovtagningen, som är en komplettering till det regeringsuppdrag kring ”screening av miljö- gifter” som Naturvårdsverket har haft under 2015. Bekämpningsmedelsprov togs även i Kävlingeån (Si9M), där kiselalger analyserades den 8 september 2015, i regi av Lunds kommun (Jarlman 2015). Bekämpningsmedelsprovtag- ning utfördes av Pardis Pirzadeh (Länsstyrelsen Skåne) på dessa fyra lokaler en gång per månad under maj-juli och september-oktober 2015 (figur 1, figur 4).

Bekämpningsmedelsundersökningen 2015 kommer att presenteras i en egen rapport under 2016.

(12)

Figur 4. Provtagning av vatten för bekämpningsmedelsanalys i Höje å (t.v.) och i Kävlingeån (t.h).

Analys och utvärdering

Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Havs- och vattenmyndighetens Hand- ledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016).

IPS och statusklassning

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin- dexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt pro- gramvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/).

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961)

∑AjSjVj/ ∑AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs.

är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Dia- tom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselal-

(13)

ger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar orga- nisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, fram- för allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslig- hetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att i Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för här.

%PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).

2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts i samarbete med Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts.

En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när index- värdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass.

Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007).

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6 - -

1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40

2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80

3 Måttlig ≥ 11 och < 14 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80

4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

Beräkningar har gjorts enligt:

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.

(14)

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Naturvårdsverket 2007).

Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surheten i vatten med pH lägre än 7.

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH.

(Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.)

Surhetsklass Surhetsindex ACID

Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån.

före provtagning)

Motsvarar pH- minimum

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

Artantal och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att be- döma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter;

< 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

(15)

Figur 5. Amphora pediculus, som är näringskrävande, var den vanligast förekommande kiselalgen i Skåne 2015, framför allt i Tommarpsån vid Smedstorp (Si42M), Bråån vid Rövarekulan (Si29M), Trydeån uppströms Fyleån (Si94M) och Dybäcksån (Si112M).

Missbildade kiselalgsskal

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deforme- rade) kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al.

2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelast- ning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metal- ler eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.

En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindi- kator finns i den senaste undersökningstypen (Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys, Havs- och vattenmyndigheten 2016). En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 4.

Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och vattenmyndigheten 2016) samt preliminär påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke).

Andel Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad:

< 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan

1-2 % låg svag påverkan

2-4 % måttlig måttlig påverkan

4-8 % hög stark påverkan

> 8 % mycket hög mycket stark påverkan

Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De de- las in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 5. Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna.

(16)

Tabell 5. Indelning av olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och vattenmyndigheten 2016).

Missbildningskategorier:

onormal form – svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning

Onormal form: Onormalt mönster:

asymmetri avvikande striering

böjning avvikande raf

inbuktning övriga avvikelser i mönster

utbuktning

övriga avvikelser i form

Jämförelser mellan andelen missbildade kiselalgsskalskal och bekämp- ningsmedelshalter

För att se om en förhöjd andel missbildade kiselalgsskal kan förklaras med fö- rekomst av bekämpningsmedel, har följande värden beräknats:

• antalet påträffade bekämpningsmedelssubstanser för respektive lo- kal och månad samt medelvärde för perioden maj-juli + september 2015 (ingen provtagning av bekämpningsmedel i augusti)

• summahalten av påträffade bekämpningsmedelssubstanser för re- spektive lokal och månad samt medelvärde för perioden maj-juli + september 2015

• toxicitetsindex, dvs. den totala toxiciteten för respektive lokal och månad, som baseras på graden av giftighet hos olika bekämpnings- medelssubstanser. Toxiciteten beräknas som summan av riskkvo- ten för alla funna bekämpningsmedel som hittats i ett prov. Risk- kvoten beräknas som kvoten mellan ett ämnes uppmätta halt och dess riktvärde. De riktvärden som har använts och som gäller för ytvatten är hämtade från Kemikalieinspektionens sida Riktvärden för ytvatten och är korrigerade med de riktvärden som anges i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2015:4. Slutligen beräknades ett medelvärde för toxiciteten, peri- oden maj-juli + september 2015.

De 131 bekämpningsmedelssubstanser som har analyserades och vilka som förekommer i vattendragen, kommer att redovisas i en separat rapport från Länsstyrelsen Skåne.

Av de bekämpningsmedelsprov som togs på de fyra lokalerna i Höje å, Tullstorpsån, Dybäcksån och Kävlingeån, var det ett prov från den 7:e juli i Dybäcksån som gick sönder under transporten. Provet kunde inte analyseras fullständigt – av de 131 ämnena kunde bara 106 ämnen analyseras. Ett nytt prov togs i Dybäcksån den 13:e juli, då samtliga 131 ämnen analyserades. Ett bekämpningsmedelsprov som tas vid ett tillfälle ger endast en ögonblicksbild utifrån de förhållanden som råder just då. Den totala halten bekämpningsme-

(17)

del var betydligt lägre vid den senare provtagningen och av de 25 substanser som inte kunde analyseras vid det tidigare tillfället, var det bara en substans (diflufenikan) som förekom i detekterbar mängd. Vi har därför valt att an- vända resultaten från provet i Dybäcksån från den 7:e juli (totalhalten kommer möjligen att vara något underskattad), för att det ska vara mer jämförbart med proven tagna i de tre andra vattendragen. Bekämpningsmedelsresultaten från oktober tas inte med vid analysen, eftersom dessa inte har kunnat påverka kiselalgerna, som togs i september.

Andelen missbildade kiselalgsskal i september har avsatts mot medelvärden av antalet substanser, summahalt respektive toxicitetsindex för perioden maj- juli + september.

Övrigt

Ett nytt länsprogram för regional miljöövervakning i Skåne har tagits fram för perioden 2015-2020 (Nilsson (Red) 2014). I programmet framgår att sju ki- selalgslokaler kommer att bli s.k. tidsserielokaler, där mellanårsvariationer och förändringar över tid ska följas. Årliga kiselalgsundersökningar kommer att göras inom delprogram ”Kiselalger i vattendrag” på följande sex lokaler: Rössjöholmsån (Si26M), Vramsån (Si46M), Hovdalaån (Si51M), Klingstorpa-bäcken (Si60M), Bråån (Si76M) och Tommarpsån (Si92M). Inom delprogram ”Vattenkvalitet i vattendrag (Regionala referensvattendrag)”

tillkommer en ny kiselalgslokal i Tostarpsbäcken (Rönne å), där provtagning kommer att göras vartannat år med start 2016.

(18)

Resultat och diskussion

Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT samt statusklassningar finns i tabell 6. Beräknade värden för surhetsindexet ACID och surhetsklassningar finns i tabell 7. Artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 anges de missbildningar på kiselalgsskal som noterades i undersökningen.

IPS och statusklassning (figur 6, tabell 6)

Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förore- ning.

UC4LIFE-lokalen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Både Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hamnade i klass 3, måttlig sta- tus, men nedströmslokalen hade ett något högre (bättre) IPS-värde, som lig- ger mycket nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta kiselal- ger (%PT) var dock något förhöjd på lokalerna och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor. Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes också tillhöra klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg visserligen i klass 2, god status, men mycket nära gränsen mot klass 3, och eftersom mäng- den näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen förore- ningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning till måttlig status.

Båda UC4LIFE-lokalerna i Klingavälsån bedömdes 2015 tillhöra klass 3, måttlig status. IPS-indexet var något högre (bättre) nedströms åtgärd (Si98M) än uppströms (Si97M), men samtidigt var andelen föroreningstoleranta kisel- alger (%PT) något större nedströms än uppströms.

Av miljöövervakningslokalerna 2015 visade Rössjöholmsån vid Munka- Ljungby (Si26M) klass 1, hög status. Även i Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status, men indexvärdet låg här nära gränsen mot klass 2, god status. I båda vattendragen var mängden nä- ringskrävande kiselalger (TDI) relativt liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) liten.

Tommarpsån vid Smedstorp (Si42M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M), Vramsån vid Årröd (Si46M), Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M), Bråån vid Åkarp (Si76M) och Dybäcksån (Si112M) hamnade i klass 2, god status. Samtliga dessa lokaler, utom Hovdalaån, låg dock mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig status.

(19)

Figur 6. Statusklassning av IPS, dvs. närings-och föroreningspåverkan hos kiselalger på de olika lokalerna i Skåne län 2015. Ett utsnitt av kartan visas överst till höger för lokalerna Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE, Si94M Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån och Si95M Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån.

(20)

I Bråån vid Rövarekulan låg IPS-indexet i klass 2, god status, men precis på gränsen mot klass 3, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kisel- alger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning till måttlig status. Även Tulls- torpsån (Si111M) tillhörde klass 3, måttlig status.

Det lägsta IPS-indexet – klass 4, otillfredsställande status – noterades i Höje å vid Lomma kyrka (Si110M). Indexvärdet låg nära gränsen mot klass 3, måttlig status, men mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) stor, vilket stärker klass- ningen otillfredsställande status.

Tabell 6. Antal räknade arter, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklass- ning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Skåne 2015.

Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass

STATUS UC4LIFE 2015:

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 38 3,09 14,8 2 90,3 4-5 6,6 1-2 2 God Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 72 5,18 13,7 3 73,0 2-3 11,5 3 3 Måttlig Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 49 3,34 14,4 3 82,6 4-5 12,6 3 3 Måttlig Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 44 3,55 14,5 2 87,5 4-5 13,1 3 3* Måttlig*

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 60 4,08 13,4 3 82,2 4-5 6,3 1-2 3 Måttlig Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 48 3,77 14,0 3 81,8 4-5 13,9 3 3 Måttlig

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2015:

Si26M Rössjöholmsån, Munka-Ljungby 42 2,82 18,9 1 26,3 1 1,0 1-2 1 Hög Si42M Tommarpsån, Smedstorp 30 2,15 15,0 2 96,4 4-5 2,4 1-2 2 God Si92M Tommarpsån, MÖV-lokal musslor 29 2,96 15,3 2 81,4 4-5 4,3 1-2 2 God Si46M Vramsån, Årröd 36 2,86 15,0 2 80,5 4-5 4,7 1-2 2 God Si51M Hovdalaån, Hovdala slott 59 4,02 16,8 2 55,4 2-3 6,1 1-2 2 God Si60M Klingstorpabäcken, Färingtofta 61 4,63 17,8 1 34,1 1 1,0 1-2 1 Hög

Si76M Bråån, Åkarp 50 4,10 14,7 2 83,9 4-5 12,3 3 2 God

Si29M Bråån, Rövarekulan 21 2,15 14,5 2 92,3 4-5 11,2 3 3* Måttlig*

Si110M Höje å, vid Lomma kyrka 48 4,18 10,7 4 90,3 4-5 22,6 4 4 Otillfredsställande Si111M Tullstorpsån, väg mot Stora Beddinge 60 4,87 12,4 3 87,4 4-5 14,5 3 3 Måttlig Si112M Dybäcksån, väg mot Dybäcksgården 42 3,20 14,7 2 89,9 4-5 5,1 1-2 2 God

*expertbedömning

ACID och surhetsklassning (figur 7, tabell 7)

Samtliga vattendrag i undersökningen 2015 hade ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhets- påverkan föreligger.

(21)

Figur 7. Statusklassning utifrån surhetsindexet ACID. på de olika lokalerna i Skåne län 2015. Ett utsnitt av kartan visas överst till höger för lokalerna Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE, Si94M Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån och Si95M Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån.

(22)

Nära neutrala förhållanden noterades i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M), Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M), Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M), Rössjöholmsån (Si26M) samt i Klingstorpabäcken (Si60M). I Klinga- välsån och Rössjöholmsån låg indexvärdena mer eller mindre nära alkaliska förhållanden, medan Klingstorpabäcken hamnade relativt nära måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

På de övriga tolv lokalerna rådde alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3).

Tabell 7. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Skåne 2015. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet.

Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont () acidofil (‰) circumneutral () alkalifil () alkalibiont () odefinierad (‰)

ACID Klass Surhetsklass UC4LIFE 2015:

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 18,3 0,0 0 0 224 765 7 5 8,26 1 Alkaliskt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 7,9 4,3 0 47 216 644 0 92 6,53 2 Nära neutralt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 10,4 0,0 0 0 177 806 10 7 8,01 1 Alkaliskt Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 8,4 0,0 0 0 128 844 7 21 7,91 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 1,1 0,0 0 0 52 821 79 48 7,03 2 Nära neutralt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2,1 0,0 0 0 146 820 14 21 7,30 2 Nära neutralt MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2015:

Si26M Rössjöholmsån, Munka-Ljungby 60,0 3,6 0 133 791 46 2 27 7,02 2 Nära neutralt Si42M Tommarpsån, Smedstorp 5,8 0,0 0 0 108 880 7 5 7,76 1 Alkaliskt Si92M Tommarpsån, MÖV-lokal musslor 40,7 0,0 0 0 488 490 10 12 8,60 1 Alkaliskt Si46M Vramsån, Årröd 7,4 0,0 0 0 106 874 5 15 7,86 1 Alkaliskt Si51M Hovdalaån, Hovdala slott 34,0 2,2 0 24 565 384 0 27 7,78 1 Alkaliskt Si60M Klingstorpabäcken, Färingtofta 17,0 9,6 0 160 500 275 0 65 5,93 2 Nära neutralt Si76M Bråån, Åkarp 18,4 0,0 0 0 262 709 22 7 8,26 1 Alkaliskt Si29M Bråån, Rövarekulan 21,9 0,0 0 0 232 747 11 9 8,34 1 Alkaliskt Si110M Höje å, vid Lomma kyrka 13,1 0 0 0 208 760 9 23 8,11 1 Alkaliskt Si111M Tullstorpsån, väg mot Stora Beddinge 10,6 0,7 0 7 186 757 14 36 8,29 1 Alkaliskt Si112M Dybäcksån, väg mot Dybäcksgården 15,9 0 0 0 171 797 17 14 8,20 1 Alkaliskt

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att be- döma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på nå- gon form av störning.

Ingen lokal hade ett mycket lågt antal räknade arter (< 15) eller mycket låg diversitet (< 1,50) år 2015. Ett lågt antal räknade arter (21 st.) noterades bara i Bråån vid Rövarekulan (Si29M), som tillsammans med Tommarpsån vid

(23)

Smedstorp (Si42M) också hade den lägsta diversiteten – 2,15 (tabell 6). I båda fallen dominerades kiselalgssamhället av det näringskrävande artkomplexet Amphora pediculus (56 resp. 69 %). De flesta andra lokaler hade ett relativt högt eller högt antal räknade arter (40-72 st.) och diversiteten var hög framför allt i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M), Tullstorpsån (Si111M) och Klingstor- pabäcken (Si60M).

Näringskrävande kiselalger dominerade helt på de flesta lokalerna (jämför TDI, tabell 6). De vanligaste arterna/grupperna var Achnanthidium minutissi- mum group III (breda former), Amphora pediculus (figur 5), Cocconeis pediculus, Cocconeis placentula-komplexet, Fragilaria capucina var. vaucheriae, Gomphonema parvulum, Navicula gregaria (figur 8), Navicula reichardtiana (figur 8), Navicula tripunctata, Nitzschia dissipata, Nitzschia paleacea, Planothidium frequentissimum (figur 8), Planothidium lanceolatum (figur 8) och Staurosira pinnata-gruppen (fi- gur 8). Vissa av dessa arter är även mer eller mindre föroreningstoleranta.

Figur 8. Från vänster: Navicula gregaria, Navicula reichardtiana, Planothidium frequentissimum (överst) och Planothidium lanceolatum (underst) samt Staurosira pinnata-gruppen. Samtliga arter är näringskrävande och i viss mån även föroreningstoleranta (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Kon- sult AB).

Achnanthidium minutissimum group II (normalbreda former) var vanlig i Rössjöholmsån (Si26M; hög status) och Hovdalaån (Si51M; god status) samt något mindre vanlig i Klingstorpabäcken (Si60M; hög status, men nära grän- sen mot god status) Detta artkomplex är vanligt i näringsfattiga till måttligt näringsrika, ej sura vatten. Framför allt i Rössjöholmsån och Hovdalaån låg dock medelbreddsmåttet nära gränsen mot de bredare formerna Achnanthidium minutissimum group III, som förekom på de övriga miljöövervakningslokalerna.

Achnanthidium minutissimum group III är näringskrävande.

(24)

Näringsskyende arter påträffades framför allt i Rössjöholmsån och Klings- torpabäcken, t.ex. Brachysira neoexilis, Encyonema neogracile, Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum, Navicula angusta och Psammothidium abundans.

Kiselalgssläktet Eunotia förekommer huvudsakligen i näringsfattiga, sura miljöer. Det förekom inte i några stora mängder på de undersökta lokalerna 2015 (tabell 7: EUNO). Släktet var vanligast i Klingstorpabäcken (drygt 9 % av samhället) samt i Fyleån uppströms åtgärd (Si 96M) och Rössjöholmsån (ca 4 %). Vissa arter, bl.a. Eunotia bilunaris och Eunotia minor som noterades i Fyleån, kan även påträffas i mer eller mindre näringsrika miljöer.

Missbildade kiselalgsskal (tabell 8, figur 10)

2015 har andelen missbildade, deformerade, skal analyserats på samtliga loka- ler. Erfarenheter från andra undersökningar (Eriksson & Jarlman 2011, Fala- sco et al. 2009, Kahlert 2012) har visat att t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande föroreningar kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Pre- liminära gränser för påverkansklasser finns i tabell 4 och antal och typer av missbildningar redovisas i bilaga 3.

Tabell 8. Missbildningsfrekvens, dvs. andelen missbildade kiselalgsskal, samt preliminär påver- kansgrad i vattendrag i Skåne 2015.

Nr Lokal

Missbildnings- frekvens

Preliminär påverkansgrad UC4LIFE 2015:

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 1,6 svag

Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 0,7 ingen/obetydlig

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 0,5 ingen/obetydlig

Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 0,5 ingen/obetydlig

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 1,1 svag

Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 0,7 ingen/obetydlig

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2015:

Si26M Rössjöholmsån, Munka-Ljungby 2,7 måttlig

Si42M Tommarpsån, Smedstorp 0,7 ingen/obetydlig

Si92M Tommarpsån, MÖV-lokal musslor 5,3 stark

Si46M Vramsån, Årröd 1,5 svag

Si51M Hovdalaån, Hovdala slott 1,0 svag

Si60M Klingstorpabäcken, Färingtofta 1,2 svag

Si76M Bråån, Åkarp 1,5 svag

Si29M Bråån, Rövarekulan 2,3 måttlig

Si110M Höje å, vid Lomma kyrka 0,9 ingen/obetydlig

Si111M Tullstorpsån, väg mot Stora Beddinge 1,2 svag

Si112M Dybäcksån, väg mot Dybäcksgården 3,1 måttlig

(25)

Den största andelen missbildade kiselalgsskal noterades 2015 i Tom- marpsån MÖV-lokal musslor (Si92M): 5,3 %, vilket enligt den preliminära klassindelningen motsvarar en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. Det skulle kunna sammanhänga med att några verksamheter i vattendraget uppströms lokalen har utökats eller förändrats under senaste året/åren. Åkermarksarealen har ökat i nära anslutning till ån på bekostnad av betesmark och skyddszoner, nya täckdiken som mynnar intill vattendraget har anlagts, grävningar i vattendraget förekommer etc.

En måttlig påverkan verkar föreligga i Dybäcksån (Si112M), Rössjö- holmsån (Si26M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M), där andelen missbildade skal var mellan 2,3-3,1 %.

På de flesta lokalerna motsvarade andelen missbildade skal en svag påver- kan (1-2 % i sju vattendrag, tabell 8) eller ingen/obetydlig påverkan (mindre än 1 % i sex vattendrag, tabell 8).

Exempel på missbildade skal visas i figur 9.

Figur 9. Achnanthidium minutissimum: ett normalt skal (t.v.), tre svagt missbildade skal från Tom- marpsån MÖV-lokal musslor Si92M samt ett starkt missbildat skal från Dybäcksån Si112M (foto:

Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

(26)

Figur 10. Andelen missbildade kiselalgsskal på de olika lokalerna i Skåne län 2015. Ett utsnitt av kartan visas överst till höger för lokalerna Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE, Si94M Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån och Si95M Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån.

(27)

Jämförelser mellan andelen missbildade kiselalgsskalskal och bekämp- ningsmedelshalter

Kopplingen mellan kiselalger och bekämpningsmedel undersöktes på fyra lo- kaler 2015. Lokalerna är valda utifrån att andelarna intensivt brukad jord- bruksmark och spannmålsproduktion är stora i tillrinningsområdet. Både an- delen jordbruksmark och spannmålsproduktionen var högst i Tullstorpsån (79

%/49 %), tätt följt av Dybäcksån (67 %/40 %; figur 11). Andelarna var be- tydligt lägre och i ungefär samma storleksordning i Kävlingeån (57 %/27 %) och Höje å (55 %/32 %; figur 12).

Totalt analyserades 131 växtskyddsmedel i varje prov under perioden maj- juli samt september-oktober, men dessvärre inte i augusti. Månaderna precis innan kiselalgsprovtagningen, dvs. augusti och september, bör ha störst bety- delse för förekomsten av missbildade kiselalgsskal i september, vilket studien 2010 visade (Eriksson & Jarlman 2011). Antalet undersökta vatten (n=4) i årets studie är för få för att göra någon mer omfattande analys.

Figur 11. Dybäcksån (t.v.) och Tullstorpsån (t.h. – ån går under vägen), är de vatten som har näst högst respektive högst andel av både jordbruksmark och spannmålsproduktion av de fyra vatten- drag som undersöktes 2015, med avseende på bekämpningsmedel. Dybäcksån hade störst andel missbildade skal (3,1 %) och visade sig dessutom ha högst totalkoncentration av bekämpnings- medel och högst toxicitet. Tullstorpsån hade 1,2 % missbildade skal, vilket var den näst högsta andelen.

Figur 12. Höje å (t.v.) och Kävlingeån (t.h.) är de vatten som har lägst andel jordbruksmark och spannmålsproduktion av de fyra vattendrag som undersöktes 2015, med avseende på bekämp- ningsmedel. De hade dessutom de lägsta andelarna missbildade skal: 0,9 % respektive 1,0 %.

(28)

I intensivt brukade områden kan användningen av både gödnings- och be- kämpningsmedel vara stor, liksom läckaget till vattendragen. När fler substan- ser och högre koncentrationer av bekämpningsmedel hittades i de undersökta vattendragen 2010 förklarades detta till cirka 40-50 % av en ökad andel jord- bruksmark i lokalernas tillrinningsområde (Pirzadeh 2011). Vid kiselalgsun- dersökningen 2010 visade resultaten att enbart näringspåverkan inte har någon direkt betydelse för förekomsten av missbildade kiselalgsskal (Eriksson &

Jarlman 2011).

Lägst antal bekämpningsmedelssubstanser hittades i proverna från maj och oktober (oktober har dock inte använts i beräkningarna) på samtliga fyra loka- ler (bilaga 4 – 1A). I Höje å noterades i medeltal flest bekämpningsmedel un- der maj-juli + september(bilaga 4 – 2A), trots att denna lokal hade minst an- del missbildade skal (figur 13). Däremot noterades lägst antal bekämpnings- medelssubstanser i Kävlingeån, som hade den näst minsta andelen missbildade kiselalgsskal. I Dybäcksån och Tullstorpsån förekom i medeltal ungefär lika många substanser.

Figur 13. Andelen missbildade kiselalgsskal i september i förhållande till medelantalet bekämp- ningsmedelssubstanser funna i vattnet på de undersökta lokalerna (n=4) för maj-juli + september 2015. Höje = Höje å, Tull = Tullstorpsån, Dybä = Dybäcksån och Kävl = Kävlingeån.

De högsta sammanlagda bekämpningsmedelshalterna i vattnet noterades i juli och september och de lägsta i maj (och oktober, bilaga 4 – 1B). Dybäcksån hade betydligt högre koncentrationer i både juni och juli än övriga lokaler. För perioden maj-juli + september blev därmed medelkoncentrationen av be- kämpningsmedel i Dybäcksån också högst (bilaga 4 – 2B), vilket sammanfaller med den största noterade andelen missbildade kiselalgsskal (figur 14). Dy- bäcksån hade cirka 3 till 7 gånger så höga bekämpningsmedelshalter och 3 gånger så hög andel av missbildade skal som de tre övriga lokalerna.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

0 5 10 15 20 25

Missbildade skal (%)

medelantal bekämpningsmedelssubstanser Dybä

Höje Tull

Kävl

(29)

Figur 14. Andelen missbildade kiselalgsskal i september relaterad till medelvärdet av summahalten bekämpningsmedel funna i vattnet på de undersökta lokalerna (n=4) för perioden maj-juli + september 2015. Höje = Höje å, Tull = Tullstorpsån, Dybä = Dybäcksån och Kävl = Kävlingeån.

Figur 15. Andelen missbildade kiselalgsskal i september relaterad till medeltoxicitetsindexet av alla funna bekämpningsmedel i vattnet på de undersökta lokalerna (n=4) för perioden maj-juli + september 2015. Höje = Höje å, Tull = Tullstorpsån, Dybä = Dybäcksån och Kävl = Kävlingeån.

Toxicitetsindex beräknades för de olika lokalerna utifrån giftigheten hos de påträffade bekämpningsmedlen. Indexet hänger ihop med vilka substanser som används i tillrinningsområdet, hur giftiga dessa är och hur stor mängd som hamnar i vattnet. Är toxicitetsindexets värde > 1 riskerar bekämpningsme- delsbelastningen att påverka vattenorganismerna negativt. I Kävlingeån var toxicitetsindexet för de olika månaderna genomgående lägre än 1 (bilaga 4 – 1C). I Dybäcksån, Tullstorpsån och Höje å var toxicitetsindexet däremot be- tydligt högre än 1 i juli och högre än 1 i juni, speciellt i Dybäcksån. Det var endast Tullstorpsån och Höje å som hade indexvärden över 1 i september.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6

Missbildade skal (%)

medelsummahalt bekämpningsmedel

Dybä

Tull

Höje Kävl

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

0 0,5 1 1,5 2

Missbildade skal (%)

medeltoxicitetsindex

Kävl Höje

Tull

Dybä

(30)

Samtliga vatten hade ett toxicitetsindex under 1 i maj och oktober och bara medeltoxiciteten för perioden maj-juli + september var högst i Dybäcksån (cirka 1,7; bilaga 4 – 2C). I Tullstorpsån och Höje å var medeltoxiciteten ca 1,4 medan den i Kävlingeån endast var ca 0,6. Dybäcksån, som hade störst andel missbildade kiselalgsskal, hade också högst giftighet (figur 15). För öv- riga åar skiljer sig andelen missbildade skal inte nämnvärt, trots att giftigheten varierar.

Antalet lokaler där kopplingen mellan kiselalger och bekämpningsmedel har undersökts 2015 är så få att inga långtgående slutsatser kan dras. Det är ändå troligt att det finns en koppling mellan andelen kiselalgsskal och halten bekämpningsmedel, eftersom lokalen i Dybäcksån sticker ut genom att ha cirka 3 gånger så stor andel missbildade skal och 3-7 gånger så hög medelhalt av bekämpningsmedel under månaderna maj-juli + september, jämfört med övriga lokaler. Detta överensstämmer med resultaten från 2010 (Eriksson &

Jarlman 2011), som indikerade att andelen missbildade skal i första hand var kopplad till den sammanlagda halten bekämpningsmedel. Dybäcksån hade även den högsta toxinhalten. I övrigt har vi inte kunnat dra några direkta slut- satser om toxinhalten. Det skulle t.ex. kunna finnas en så kallad ”cocktailef- fekt”, dvs. att om vissa gifter finns tillsammans kan detta förstärka giftigheten, vilket vi inte har kunnat ta hänsyn till.

Jämförelse med tidigare undersökningar (tabell 9)

Index och kommentarer för samtliga år, för varje lokal för sig, finns i bilaga 2.

Trydeån uppströms Fyleån (Si94M) och Fyleån nedströms Trydeån (Si95M) har endast undersökts 2012 och 2015. Tvåårsmedelvärdena visar klass 2, god status, på båda lokalerna, men de ligger relativt nära respektive nära gränsen mot måttlig status. På övriga lokaler har kiselalger analyserats minst tre år. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) har treårsmedelvärden som motsvarar klass 3, måttlig status. På upp- strömslokalen ligger det dock mycket nära god status. På nedströmslokalen, som undersökts sedan 2012, var IPS-värdet lägst (sämst) 2013, direkt efter grävningarna i ån. De år som prov tagits under perioden 2012-2014 var sur- hetsklassningarna desamma som 2015 i Trydeån/Fyleån, dvs. nära neutrala förhållanden uppströms åtgärd (Si96M) och alkaliska förhållanden på de tre andra lokalerna.

Båda lokalerna i Klingavälsån har treårsmedelvärden som visar klass 3, måttlig status. 2013 och 2015 var IPS-indexet högre (dvs. bättre) i Klinga- välsån nedströms åtgärd (Si98M) än i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M).

År 2014 hade däremot nedströmslokalen ett IPS-index i den nedre, dvs.

sämre delen av klassintervallet för måttlig status och andelen föroreningstole- ranta kiselalger (%PT) var stor. Detta bör bero på att mängden organiskt material i vattendraget ökade i samband med grävningarna för återmeandring av åfåran under hösten 2014. Det förhållandesvis låga IPS-värdet i Klingavälsån

References

Related documents

fört, sällan störs av några rubbningar. Beträffande pigorna i köket ha de dess- utom jungfru Ulrikas strängt vakande öga över sig. Hon lever själv, som om hon

[r]

Kiselalgsundersökningen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) visade god status 2015, men IPS-indexet låg nära gränsen mot måttlig status och

Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 – statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel.. Utgiven av:

I Sege å låg IPS-indexet relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och eftersom andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor kan lokalen sägas ligga

I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, hade 2019 ACID-värden som

Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) visade en betydande (mycket nära gränsen mot stark) näringspåverkan och andelen föroreningstoleranta former (%PT) en betydande påverkan

Eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor 2014 och 2016 (och eventuellt underskattad 2018) kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass