Självständigt arbete 15 hp
Upplevelser av Flash glucose monitor hos patienter med typ 1 och typ 2
diabetes: En allmän litteraturstudie
Författare: Victoria Evans & Veronika Lindebrand
Handledare: Rhiannon Djupdalen Examinator: Catharina Lindberg Huvudämne: Vårdvetenskap Termin: HT20
Kurskod: 2VÅ61E
Abstrakt/Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes mellitus är en folksjukdom som förekommer på nationell och internationell nivå. Patienter kan lära sig hantera sin sjukdom med hjälp av tekniken som finns idag. Flash glucose monitor (FGM) är en glukosmätare som visar sockerhalten i vävnaden genom en vit rund sensor som sitter på armen. Patienter med diabetes typ 1 och typ 2 kan använda FGM vilket underlättar kontroller av glukosnivåer.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Diabetes mellitus typ 1 och typ 2 upplever användningen av glukosmätaren Flash glucose monitor.
Metod: En allmän litteraturstudie bestående av åtta utvalda vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PUBMED. Granskning av artiklarnas kvalité och analys genomfördes.
Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier, Positiva upplevelser av FGM samt Negativa upplevelser av FGM. Huvudkategorin Positiva upplevelser av FGM delades in i fyra underkategorier som benämns FGMs påverkan på patienters livskvalité, Hantering av FGM, Förbättrad
glukosmonitorering samt Ökad kunskap. Majoriteten av patienterna
upplevde mer positiva upplevelser än negativa under användning av FGM.
Slutsats: FGM upplevdes som lätthanterlig samt ansågs mindre smärtsam.
Patienter kontrollerade glukosnivåer mer ofta med FGM och erhöll en bättre kunskap kring sin sjukdom.
Nyckelord: Diabetes, Upplevelser, Flash glucose monitor, Patient.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Incidens och prevalens av diabetes ... 1
2.2 Definition av diabetes ... 2
2.3 Att leva med diabetes ... 2
2.4 Behandling vid diabetes ... 3
2.5 Komplikationer vid diabetes ... 4
2.6 Egenvård och tekniska hjälpmedel ... 4
2.7 Flash Glucose Monitor ... 5
2.8 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 6
3. Teoretisk referensram ... 7
4. Problemformulering ... 8
5. Syfte ... 8
6. Metod ... 8
6.1 Inklusionskriterier ... 9
6.2 Genomförande av Provsökning ... 9
6.3 Genomförande av sökningar ... 9
6.4 Databas Cinahl ...10
6.5 Databas PubMed ...10
6.6 Urval & Urvalsförfarande ...11
7. Kvalitetsgranskning ...11
8. Dataanalys ...12
10. Forskningsetiska överväganden ...13
11. Resultat ...14
11.1 Positiva upplevelser av FGM ...14
11.1.1 FGMs påverkan på patienters livskvalité ...14
11.1.2 Hantering av FGM ...15
11.1.3 Förbättrad glukosmonitorering ...15
11.1.4 Ökad kunskap ...16
11.2 Negativa upplevelser av FGM ...16
12. Diskussion ...17
12.1 Metoddiskussion ...17
12.1.1 Inklusionskriterier ...18
12.1.2 Genomförande av sökningar ...18
12.1.3 Urval/ Urvalsförfarande ...18
12.1.4 Kvalitetsgranskning ...19
12.1.5 Dataanalys ...20
12.2 Resultatdiskussion ...20
12.2.1 Positiva upplevelser av FGM ...21
12.2.1.1 FGMs påverkan på patienters livskvalité ...21
12.2.1.2 Hantering av FGM ...22
12.2.1.3 Förbättrad glukosmonitorering ...23
12.2.1.4 Ökad kunskap ...24
12.2.2 Negativa upplevelser av FGM...25
12.2.3 Kliniska implikationer ...26
13. Förslag till vidare forskning ...27
14. Slutsats ...27
15. Referenser ...28 Bilaga 1 Databassökning CINAHL
Bilaga 2 Databassökning PUBMED Bilaga 3 Artikelmatris
Bilaga 4 Granskningsmall
1
1. Inledning
Diabetes Mellitus, vanligen benämnt som diabetes är en folksjukdom som förekommer på nationell och internationell nivå. Nya diagnostiserade fall kommer att fortsätta växa snabbt i framtiden. I takt med detta utvecklas teknologin och tekniska hjälpmedel för de drabbade, vilket innebär mer självständig behandling. Ett av dess hjälpmedel är Flash glucose monitor (FGM) som är en trådlös modern glukosmätare. Då diabetes med otillräcklig behandling kan leda till farliga komplikationer, är det viktigt med rätt
behandling i form av hjälpmedel utifrån patienters individuella behov och livsstil. Författarna till studien har personligen kommit i kontakt med patienter som har sjukdomen diabetes under pågående utbildning samt tidigare yrkeserfarenheter, vilket skapat intresse för området att få en ökad förståelse för hur FGM upplevs av patienter.
2. Bakgrund
2.1 Incidens och prevalens av diabetes
Enligt International Diabetes Federation (2019) hade mer än 400.000
patienter i Sverige sjukdomen diabetes och ytterligare 150.000 hade diabetes utan att få sjukdomen diagnostiserad. På internationell nivå hade 415
miljoner patienter diabetes år 2015. Denna siffra beräknas stiga med 227 miljoner till år 2040. År 2015 bidrog sjukdomen till att fem miljoner dog av sin sjukdom, vilket är en person var sjätte sekund. Den klassas oftast som en folksjukdom men har till och med börjat kallas för en icke smittsam epidemi på grund av den snabbt växande utveckling världen över
(Diabetesförbundet, 2020). Den medicinska tekniken har genomgått en snabb utveckling de senaste åren. Utvecklingen har drivits fram av olika medicintekniska företag men också de drabbade som har diagnosen diabetes
2
har inverkat på utvecklingen av hjälpmedel (Crabtree et al., 2019). Den medicinska tekniken ger patienten ett självbestämmande och ansvar över sin sjukdom (Choudhary et al., 2019).
2.2 Definition av diabetes
Kroppens normala funktion är att använda glukos som en energikälla.
Glukos ombildas till energi som sedan kan användas till cellnybildning, näring till organ och andra processer i kroppen. Vid måltidsintag när glukosnivåer är höga, frisätts hormonet insulin. Insulinets uppgift är att underlätta upptag av glukos. Vid diabetes har man en förhöjd kronisk
glukosnivå i blodet. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ 1 och typ 2.
Skillnaden är att vid typ 1 har bukspottkörteln ett mindre antal betaceller vilket bidrar till att insulinnivån blir otillräcklig i blodbanan. Vid typ 2 har vävnaderna i kroppen insulinresistens, som innebär att känsligheten för insulin är nedsatt. Den gemensamma komplikationen av detta är att upptaget av glukos försämras på grund av bristen på insulin. (Ericson & Ericson, 2012). De huvudsakliga symtomen vid sjukdomen diabetes är ökad törst, ökad miktion, viktnedgång och trötthet (Diabetesförbundet, 2017).
2.3 Att leva med diabetes
Patienter som fått diagnosen diabetes kan uppleva känslor som ledsamhet, orolighet, ångest samt ensamhet (Rawshani, 2017; Ericson & Ericson, 2012). En del patienter upplevde lättnad över att få diagnosen eftersom det förmedlade ett svar på varför dem känt sig kroppsmässigt annorlunda.
Upplevelserna anses individuella för varje patient, dock ansåg många att känslor som skuld och skam uppkom i samband med diagnosen (Rawshani, 2017). Känsla av ångest uppkom vid tecken på komplikationer samt
eventuella skuldkänslor som att patienten ej hanterat sin sjukdom korrekt (Ericson & Ericson, 2012). Tekniska hjälpmedel som glukosmätare kan hjälpa patienter att uppleva en bättre livskvalité (Socialstyrelsen, 2018).
3
Livskvalité är individuell och kan påverkas av olika faktorer, som
exempelvis sjukdom (Vehmanen, 2010). Det finns patienter som upplevt att sjukdomen bidragit till livskvalitén, då en hälsosammare livsstil har
utvecklats samt att livssituationen har omvärderats. Det finns en skillnad mellan kön gällande hur diabetes påverkar patientens liv. Kvinnor med både typ 1 och typ 2 diabetes upplevde mer psykisk påfrestning än män. Kvinnor upplevde mer påfrestning när det gällde att bilda familj, uppfostra barn samt oro för att barnet kan ärva sjukdomen (Vehmanen, 2010). Hos yngre
patienter är depression mer förekommande än hos yngre friska, vilket kan påverka livskvalitén. Ett annat vanligt sinnestillstånd hos unga patienter är psykisk stress, som kan ge allvarliga hypoglykemier (Prahalad et al., 2018).
Vården behöver vara individanpassad och ställer krav på vårdpersonal att visa respekt och omhändertagande för patienters behov och förhoppningar om behandling (Socialstyrelsen, 2018).
2.4 Behandling vid diabetes
Målet vid diabetesbehandling är att patienten ska hamna på en så normal glukosnivå som möjligt för att uppnå symtomfrihet som medför minimerade risker för komplikationer (Diabetesförbundet, 2017; Ericson & Ericson, 2012). Praktisk och teoretisk utbildning erbjuds till patienter med diabetes vid sjukdomsdebut och fortlöper under årens gång. Diabetes typ 1 behandlas med insulin som är ett medicinskt framställt proteinhormon och injiceras subkutant i vävnaden (Ericson & Ericson, 2012; Øverseen, 2020). Diabetes typ 2 behandlas med kost och fysisk aktivitet som första alternativ, anses det inte tillräckligt kan behandling med tabletter som förbättrar
insulinkänslighet samt ökar upptag av glukos ordineras (Diabetesförbundet, 2016). Behandlingen utgår idag från att patienten själv hanterar sin sjukdom genom åtgärder som beräkning av insulindos i relation till kaloriintag, daglig aktivitet samt aktuella glukosnivåer (Ericson & Ericson, 2012).
4
2.5 Komplikationer vid diabetes
Det finns inget botemedel för diabetes men däremot kan patienter uppnå kontroll över sin sjukdom genom hjälpmedel som minskar risken för
komplikationer (Barbosa et al., 2018). Olika komplikationer som kan uppstå till följd av diabetes är njurpåverkan, synnedsättning, hjärnpåverkan,
cirkulatorisk påverkan samt nedsatt känsel i nedre extremiteter (Barbosa et al., 2018; Ericson & Ericson, 2012). Andra komplikationer till följd av diabetes är hypoglykemi och hyperglykemi. Hyperglykemi innebär att glukoshalten i blodet är förhöjd på grund av insulinbrist. Detta kan medföra ett allvarligt tillstånd som kallas ketoacidos. När kroppens celler inte får energi från blodsockret påbörjas förbränning av kroppsfett som medför bildning av syror som benämns ketoner. För stort antal ketoner bidrar till ketoacidos och medför ett livshotande tillstånd för patienten. Symtomen utvecklas långsamt och innebär illamående, buksmärta, kräkning samt att personens utandningsluft luktar aceton där tillståndet kommer leda till djup medvetslöshet (1177 Vårdguiden, 2019). Hypoglykemi innebär att patienten har en låg glukoshalt i blodet på grund av för mycket insulin. Detta tillstånd inleds med en lätt insulinkänning till att hastigt utvecklas till att patienten hamnar i en djup medvetslöshet. För att minimera riskerna för dessa komplikationer är kost och motion en viktig faktor då fysisk aktivitet ökar musklernas upptag av glukos, samt bidrar till att insulinresistens minskar vid typ 2 diabetes och att patienter kan minska sina insulindoser vid typ 1
diabetes (Ericson & Ericson, 2012).
2.6 Egenvård och tekniska hjälpmedel
I samråd med läkare eller diabetessjuksköterska upprättas en individuell plan med patienten om vilka referensvärden som bör eftersträvas i patientens glukos och vilken egenvård som ska genomföras
(Diabetesförbundet, 2016). Inom hälso- och sjukvård kan patienter själva utföra sin medicinering eller behandling kring sjukdomen, vilket kallas för egenvårdsbehandling (Socialstyrelsen, 2018). Egenvård är av vikt vid
5
diabetes då det är patienterna själva som ska kunna mäta och tolka sina glukosnivåer samt åtgärda om värdet är högt eller lågt. Genom att ha
kontroll över nivåerna minskas risken för komplikationer (Rawshani, 2017).
Det är legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal som bedömer tillsammans med patienten om hen kan utföra egenvård (Socialstyrelsen, 2018). Patienter kan genom tekniken som finns idag lära sig hantera sin sjukdom i sin egen takt exempelvis genom att delta på utbildningar via online möten eller genom att få information via applikationer (Prahalad et al., 2018). Ett tekniskt hjälpmedel som utvecklats intensivt är glukosmätaren (Choudhary et al., 2019). Glukosvärdet i blodet visas genom en display på mätaren. Det finns olika sorters glukosmätare, den äldre modellen som mäter
glukosvärdet genom en bloddroppe via ett stick i fingret och som även används idag. Vid stick i fingret är det viktigt att tänka på att fingertoppar är mer känsliga samt har många nervändar (Rawshani, 2018). Den moderna gluksomätaren som sitter fast på armen med hjälp av en liten nål som mäter glukosnivån i huden, kallas för Flash Glucose Monitor (Socialstyrelsen, 2018).
2.7 Flash Glucose Monitor
Användningen av Flash glucose monitor (FGM) är vanligt förekommande inom Sverige. Det är en glukosmätare som visar glukosnivå i vävnaden genom en vit rund sensor som sitter på armen och används tillsammans med en mätare som dras över sensorn för att få fram glukosnivån på mätarens monitor. Patienter med typ 1 och typ 2 diabetes använder sig av mätaren.
Mätarens monitor förenklar avläsning kring skillnader av glukosnivåer när patienter utför fysiska aktiviteter, vardagliga sysslor och insulininjektioner.
Den gör det möjligt för patienter att bevaka sitt glukosvärde detaljerat och kan visa hur glukosvärdet speglas ett par dagar tillbaka i tiden (Rawshani, 2018). Genom att använda sig av mätaren får man en noggrann övervakning av glukosnivån och patienter kan själva välja hur ofta de vill mäta. Sensorn kan sitta i cirka 14 dagar innan den behövs bytas ut. Glukosnivån lagras i
6
avläsaren i 90 dagar och ett diagram visar de samlade mätvärdena under denna period (Svensson, 2020). Patienter kan själva sätta dit sin FGM på sin överarm med hjälp av en applikator som följer med i förpackningen. Den sitter fem millimeter in i huden och går att skanna utanför kläder samt är vattentät (Bianchi et al., 2018).
2.8 Sjuksköterskans ansvarsområde
En sjuksköterska kan föreskriva FGM via en endokrinologi och
barndiabetesmottagning/klinik. Om mätaren förskrivs en första gång kan de patienter som går till en husläkarmottagning eller har avancerad sjukvård i hemmet få FGM förskriven från denna verksamhet. En uppföljning ska göras efter sex månaders användning av mätaren (Vårdgivarguiden.se, 2020). Inom primärvården kan distrikts- och allmänna sjuksköterskor hjälpa patienter att få kontakt med specialister inom diabetes exempelvis läkare och diabetessjuksköterska som utbildar patienten om sjukdomen,
behandling och hjälpmedel samt stöttar hen och närstående (Insulander, 2018). Sjuksköterskan ska stötta patienten utifrån ett personcentrerat förhållningsätt då patientens liv behöver anpassas utifrån sjukdomens krav.
Då sjuksköterskor får en direkt koppling om hur patienter upplever tekniken hjälper det hen att stötta och informera utifrån dess inverkan på livet.
Sjuksköterskors omvårdnadskompetens spelar en stor roll inom den tekniska utvecklingen, då man har möjlighet att sätta krav vid utveckling och att sprida tekniken inom vård och omsorg (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Information om hjälpmedel och behandling ska vara individanpassad med inriktning mot vilka undersökningar och behandlingar som finns för patienten (Socialstyrelsen, 2018). Eftersom tekniken kontinuerligt
uppdateras samt utvecklas behöver sjuksköterskor ha god kunskap för att kunna delge informationen till sina patienter (Barbosa et al., 2018).
Utvecklingen bidrar till ett ökat krav på sjuksköterskor att sträva efter och att utföra personcentrerad vård. Det innebär att fokus inte ligger på
7
sjukdomen utan istället på hela människans behov, resurser och erfarenheter. Patienter får en ökad möjlighet att påverka sin vård och omsorg genom att ha en öppen kommunikation med sjuksköterskan. Det är sjuksköterskan som har ansvar för den öppna kommunikationen och att bemöta patienten med respekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2019).
3. Teoretisk referensram
Livskvalité är den uppfattning en individ har om de mål, förväntningar, standard och bekymmer som finns i livet (World Health Organization [WHO], 2020). I denna studie har Nordenfeldts (2004) teori om livskvalité valts som teoretisk referensram. Teorin förklarar att livskvalitén upplevs utifrån subjektiva och objektiva förhållanden. Subjektiva förhållanden beskrivs som hur individen uppfattar graden av tillfredsställelse till den yttre situationen i livet, exempelvis hur individen upplever sin egen
sinnesstämning. Objektiva förhållanden beskrivs som hur individen
upplever sin fysiska status utifrån hälsa, arbete och familjesituation. Teorin menar även att om en individ har en god fysisk status, exempelvis bra hälsa och ett bra arbete innebär inte det nödvändigtvis att individen kommer att uppleva en bra livskvalité. Förutsättningarna för att uppnå en bra livskvalité handlar om hur individen själv uppfattar sina subjektiva och objektiva förhållanden. Positiva och negativa upplevelser hos en individ har olika sorters inverkan på livskvalitén. En positiv upplevelse kan höja livskvalitén hos en individ men hos en annan kan den sänkas. Detta beror på att
livskvalité upplevs olika av individer (Nordenfeldt, 2004).
8
4. Problemformulering
Diabetes är en folksjukdom och kallas för en icke smittsam epidemi då den sprids snabbt världen över. Stress, hypoglykemi och ostabila glukosvärden kan leda till allvarliga komplikationer. Tekniken avseende diabetes har utvecklats snabbt genom åren och utvecklingen har påverkats av de som drabbats. Patienter har tillgång till olika tekniska hjälpmedel exempelvis Flash glucose monitor (FGM). Om sjuksköterskor inte vet hur mätaren upplevs kan de inte informera och stötta patienten, vilket kan leda till ostabila glukosnivåer hos patienter och därmed bidra till diabetesrelaterade komplikationer. FGM kan hjälpa patienter att uppnå bättre glukosnivåer och därigenom minska risken för komplikationer. De kan själva välja hur ofta de vill mäta sitt glukosvärde vilket ger ett ökat självbestämmande.
5. Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Diabetes mellitus typ 1 och typ 2 upplever användningen av glukosmätaren Flash glucose
monitor.
6. Metod
Författarna till denna studie valde metoden allmän litteraturstudie. Enligt Kristensson (2014) kan man beskriva en allmän litteraturstudie som en forskningsöversikt. Detta innebär att det är ett flertal relevanta artiklar som studerats noggrant och sedan sammanställts till en studie.
9
6.1 Inklusionskriterier
De inklusionskriterier som använts var vetenskapliga artiklar som fokuserade på patienter med diabetes typ 1 och typ 2. Artiklar med patientperspektiv inkluderades. Artiklarna skulle vara max fem år gamla, dvs publicerade mellan år 2015 till år 2020. De skulle vara skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna skulle vara peer-reviewed granskade, vilket innebär att de är granskade av experter inom sitt ämnesområde (Kristensson, 2014).
6.2 Genomförande av Provsökning
Provsökning utfördes för att se att det fanns tillräckligt många artiklar för att kunna genomföra studien. Databaserna Cinahl samt PubMed användes.
Artiklarna som kom upp vid sökningen granskades genom att läsa igenom sammanfattningen för varje enskild artikel. Genom kombinationssökningar fick författarna fram tillräckligt med artiklar för att veta att studien var genomförbar.
6.3 Genomförande av sökningar
Material till studien baseras på vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl som innehåller områdena omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi och Pubmed som innehåller medicin, omvårdnad och odontologi. Specifika sökord valdes utifrån innehållet i artiklar som lästes abstrakt under
databassökningarna. Ord som användes vid sökningarna var ämnesord och fritextord som sattes ihop till olika kombinationer. Fördelar med
fritextsökning är att det underlättar känsligheten vid sökningen och ger en större mängd artiklar. Nackdelen är att det finns risk att sökningen ger mindre relevanta artiklar utifrån syftet. Sökningen kan då bli mer ospecifik men med hjälp av kombinationssökningar kan sökningen bli mer specifik (Kristensson, 2014). I sökningarna användes AND/OR i kombination med varandra, för att få ett mer specifikt omfång av litteratur. Ordet AND
10
begränsar sökningar genom att ge ett smalare resultat medan ordet OR gör sökningarna vidare och ger ett bredare resultat (Forsberg & Wengström, 2015).
6.4 Databas Cinahl
Sökningarna i Cinahl började med användning av subject headings som är indexord vilket gör sökningarna mer specifika då man får upp artiklar som baseras på ordet (Kristensson, 2014). Sökningen började med “Diabetes mellitus” (MH) och “Quality of life” (MH). Dessa två ämnesord
kombinerades med fritextordet “Technology”. Flera fritextord som användes var “Flash glucose monitoring”, “Freestyle libre”, “Diabetes adults”, “Patients”, och “Nurse” där “Flash glucose monitoring” och
“Freestyle libre” söktes var för sig och resten sattes ihop till en kombination mellan orden “Diabetes adults” AND “Patients” AND “Nurse”.
För detaljerad information av sökningar se bilaga 1.
6.5 Databas PubMed
Sökningar i PubMed användes med MeSh-termer och fritextord, MeSh- termer är indexord som ingår i ett MeSH träd, vilket innebär att termen står i förbindelse med andra liknande termer inom samma område (Kristensson, 2014). MeSh orden var “Diabetes”, “Technology” och fritextord var
“Quality of life, “Scanned glucose monitoring”, “Self care” och “Patient safety”. Dessa kombinerades med AND och bildade “Quality of life” AND
“Diabetes (MeSh)” AND “Scanned glucose monitoring”. Den andra kombinationen var “Diabetes (MeSh)” AND “Self care” AND “Patient safety”. För detaljerad information av sökning se bilaga 2.
11
6.6 Urval & Urvalsförfarande
Den första och andra sökningen i Cinahl användes för att identifiera mängden material för att se om studien var genomförbar. Under den tredje sökningen inledde författarna med att läsa åtta artiklar abstrakt. Författarna fortsatte att läsa artiklar abstrakt efter den tredje sökningen och vid den fjärde sökningen påbörjades läsning i fulltext. Totalt lästes 96 artiklar abstrakt och 16 av dessa artiklar i fulltext i Cinahl. För detaljerad
information se bilaga 1. De fyra första sökningarna i Pubmed användes även för att identifiera mängden material till studiens syfte. Vid sökning fem och sökning åtta genomfördes läsning abstrakt samt läsning i fulltext. Vid sökning sex och sju lästes inga artiklar igenom eftersom de sökningarna endast användes för att identifiera nya sökord. I PubMed lästes totalt 22 artiklar abstrakt och fem av dessa i fulltext. För detaljerad information se bilaga 2. Vid genomförande av sökningar i databaserna Cinahl och PubMed uppkom vid enstaka tillfällen dubbletter av artiklar. Ansågs dubbletterna som relevanta för syftet valdes den första artikeln i den databasen som artikeln först framkom i. Till granskningen valdes 10 artiklar från Cinahl och fyra från Pubmed, totalt gick 14 artiklar vidare till kvalitetsgranskning.
7. Kvalitetsgranskning
Granskning av artiklarna har utgått från Carlsson och Eimans (2003) strukturerade mallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar. För detaljerad information se bilaga 5. Olika mallar användes i granskningen då det inte går att bedöma kvantitativa studier på samma sätt som kvalitativa studier (Kristensson, 2014). Frågorna består av svarsalternativ som ger mellan 0-3 poäng. I slutet summeras poängen för att få fram den totala poängsumman en artikel har fått. Denna summa omvandlas senare i procent för bedömning enligt graderingssystemet som finns. Graderingen är grad I är 80-100 procent, grad II 70-79 procent och grad III är 60-69 procent. Grad I innebär
12
att artikeln har hög kvalité, grad II innebär medelhög kvalité och grad III innebär låg kvalité. De artiklar som inte nådde upp till grad I ansågs ha för låg kvalité för att användas i studier. En fråga i mallen avseende ”patienter med lungcancer” byttes ut mot studiens syfte. Artiklarna granskades av författarna enskilt och sedan tillsammans. De artiklar som hade hamnat under samma gradering ansågs som färdiggranskade medan de som hade fått olika gradering granskades igen fast denna gång tillsammans. Om artikeln uppnådde en annan gradering när den granskades tillsammans utgick man från den. Endast artiklar med grad I inkluderades i studien då de ansågs uppnå hög kvalité. Totalt granskades 14 artiklar som resulterade i att åtta artiklar uppnådde grad I och inkluderades i resultatet. Av dessa var fem artiklar kvantitativa och tre artiklar kvalitativa. För att överskådligt få en inblick i artiklarnas gradering skrevs dessa in i en artikelmatris. För detaljerad information se bilaga 3.
8. Dataanalys
Författarna valde att göra en innehållsanalys enligt Kristensson (2014), vilket innebär att man gör en sammanställning av resultaten från de artiklar som valts ut. Artiklarna analyserades enskilt för att sedan jämföra analyserna med
varandra. En gemensam analys genomfördes sedan för att komma fram till likheter och skillnader. I analysen identifierades meningsbärande enheter som innebär en del eller mening från texten i artikeln som relaterar till syftet. Dessa kondenseras till koder som är sammanfattningar av de meningsbärande
enheterna. Koderna jämförs med varandra för att hitta likheter och skillnader. De koder som är liknande varandra hamnar under samma kategori, den agerar som en benämning för kodernas sammanfattande likheter. Av kategorierna
identifierades underkategorier som gav ett specifikt innehåll av kategoriernas ämne (Kristensson, 2014). Huvudkategorier samt underkategorier presenteras i studiens resultat. För exempel se tabell 1 nedan.
13
Tabell 1. Exempel på innehållsanalys
10. Forskningsetiska överväganden
I denna studie har samtliga artiklar etiska godkännanden från en etisk kommitté. Respekt, göra gott, inte skada och rättvisa är olika principer som ingår i forskningsetik. Dessa principer är till för att guida forskaren genom de etiska ställningstaganden man måste göra under sin forskning.
Konfidentialitet och krav på samtycke från deltagare i forskningen är viktigt att forskaren tillgodoser, för att i sin tur uppfylla de fyra principerna
Meningsbärande enhet
Kod Underkategori Kategori
-Patienter rapporterade positiva upplevelser av FGM med signifikant förbättring hos alla aspekter i livet.
-Förbättrad känsla av välmående och livskvalité för de flesta användare.
-Patienter upplevde förbättrade
glukosmätningar och kontroller och upplysning om hypoglykemi.
-Mindre smärtsamt, bekvämare, lättare, snabbare, enklare, mer privat, mindre stressande metod och minimalt krångel, flexibel.
-Förbättrad livskvalité.
Högre tillfredställelse, generellt nöjda, mer uppskattad
-Mer information kring sjukdomstillstånd
- FGMs påverkan på patienters livskvalité -Hantering av FGM -Förbättrad
glukosmonitorering - Ökad kunskap
-Positiva upplevelser av FGM
-FGM ledde till märken på armen och ärrbildning hos användare.
-Kommentarer gällande främst frekvent
sensorförlust
-Hudpåverkan
-Sensorförlust
-Negativa upplevelser av användning med FGM
-Negativa upplevelser av FGM
14
(Sandman & Kjellström, 2013). Resultatet analyserades utifrån den forskning som hittats och inga artiklar valdes bort på grund av personliga åsikter, eftersom läsaren själv skulle få möjlighet att skapa sig en individuell åsikt om studiens resultat. Utifrån deklarationens etiska kod skall välfärd och intresse för patienter väga tyngre än samhället och forskningens vikt.
Helsingforsdeklarationens forskningsetiska kod poängterar att det ska finnas en balans mellan att skapa ny kunskap och värna om hälsa, samt deltagarnas vilja att vara med i forskningsprocessen (Sandman & Kjellström, 2013).
11. Resultat
Analysen av samtliga artiklar resulterade i två huvudkategorier som var Positiva upplevelser av FGM och Negativa upplevelser av FGM.
Huvudkategorin Positiva upplevelser av FGM delades in i fyra underkategorier som heter FGMs påverkan på patienters livskvalité, Hantering av FGM, Förbättrad glukosmonitorering och Ökad kunskap.
11.1 Positiva upplevelser av FGM
11.1.1 FGMs påverkan på patienters livskvalité
Flash glucose monitor (FGM) bidrog till att patienterna uppnådde ett bättre självförtroende och upplevelse av kontroll (Yaron et al., 2019; Overend et al., 2019) och det psykiska välbefinnandet främjades (Overend et al., 2019).
Patienter upplevde sig tillfreds med mätaren och detta ökade livskvalitén.
Av alla hjälpmedel som finns vid diabetes upplevde patienter att FGM var den största bidragande faktorn till ökad livskvalitet (Yaron et al., 2019; Al Hayek et al., 2020; Charleer et al., 2020; Ólafsdóttir et al., 2017; Nana et al., 2019). Att kunna utföra sina aktiviteter dagligen samt kombinera mätaren med den individuella livsstil man hade, förbättrade livskvalitén (Al Hayek et al., 2020; Overend et al., 2019; Charleer et al., 2020). Patienterna upplevde minskad rädsla och nervositet i offentliga miljöer och oron för att man
15
skulle drabbas av komplikationen hypoglykemi minskade (Overend et al., 2019). Mätarens tekniska design bidrog till att patienterna kände
tillfredsställelse vid jämförelse med att använda en kapillär glukosmätare (Yaron et al., 2019; Overend et al., 2019; Charleer et al., 2020).
11.1.2 Hantering av FGM
De positiva upplevelser som patienterna upplevde med hanteringen av FGM var egenskaper som lätt att använda (Al Hayek et al., 2020; Charleer et al., 2020; Ólafsdóttir et al., 2017; Nana et al., 2019; Overend et al., 2019), liten och behändig i sin storlek (Al Hayek et al., 2020; Overend et al., 2019), upplevdes bekväm (Al Hayek et al., 2020; Charleer et al., 2020) och flexibel (Yaron et al., 2019). Mätaren bidrog till förbättrade mätningar av
glukosvärdet som var lättare att tolka samt gav snabbare information (Ólafsdóttir et al., 2017; Al Hayek et al., 2020; Overend et al., 2019).
Fördelarna var att inte bli bunden till de extra redskap som en kapillär glukosmätare innebar exempelvis nålar, testremsor samt klorhexidinsprit (Overend et al., 2019). Att skanna av sensorn med glukosmätaren upplevdes som en smärtfri process samt lätt att skanna av i olika typer av miljöer (Al Hayek et al., 2020; Overend et al., 2019). De som använde sig av en kapillär glukosmätare slutade ofta kontrollera glukosnivån på grund av den
smärtsamma processen med upprepade stick i fingret. Patienter upplevde att fingrarna blev ömma av nålarna och med FGM minskade dessa upplevelser.
Mätarens pilar som indikerar om man hade högre eller lägre glukosnivåer upplevdes som behändiga då de agerade som ett stöd för patienterna som kunde åtgärda detta och återgå till en stabilare nivå (Overend et al., 2019).
11.1.3 Förbättrad glukosmonitorering
Många kontrollerade oftare sitt glukosvärde med hjälp av FGM samt upplevde en individuell känsla av kontroll över sin egenvård. Detta bidrog till att de upplevde en ökad säkerhet som motverkade att hypoglykemi kunde uppstå. Med hjälp av FGM behövde patienterna inte längre gå upp
16
nattetid och kontrollera sin glukosnivå för att se att inte hypoglykemi utvecklades medan de sov (Overend et al., 2019). FGM hade en positiv inverkan och upplevelse för barn och ungdomar då den medförde minskad sjukfrånvaro i skolan (Charleer et al., 2020). Tack vare mätarens tekniska utförande upplevde patienter att det blev lättare att upptäcka variationer i glukosnivåer vilket bidrog till minskade hypoglykemiska episoder (Rouhard et al., 2019; Overend et al., 2019; Nana et al., 2019). Långtidsblodsocker (HbA1c) sjönk under användning av FGM och en klar förbättring upplevdes hos ett flertal patienter (Rouhard et al., 2019; Nana et al., 2019).
11.1.4 Ökad kunskap
Användandet av FGM gjorde att patienterna blev mer medvetna om sin sjukdom samt de komplikationer som kan uppstå exempelvis hypoglykemi (Overend et al., 2019; Nana et al., 2019). På grund av de positiva effekterna upplevde flertalet ett behov av att informera andra och berätta om sina egna upplevelser med FGM (Al Hayek et al., 2020; Yaron et al., 2019). Mätarens tekniska design bidrog till att den hjälpte patienter med avläsning av sina glukosvärden (Overend et al., 2019).
11.2 Negativa upplevelser av FGM
Olika typer av hudreaktioner uppkom vid applicering av sensorn och under användandet av FGM exempelvis allergiska reaktioner av lättare grad, missfärgad hud, blödning och lokal smärta vid insticksstället (Al Hayek et al., 2020; Masters et al., 2020; Ólafsdóttir et al., 2017; Charleer et al., 2020).
Appliceringen av sensorn upplevdes som något smärtsam hos vissa patienter men inte i samma utsträckning som den kapillära mätningen (Al Hayek et al., 2020; Marsters et al., 2020). En del upplevde att sensorn hade svårt att få fäste på huden (Al Hayek et al., 2020; Overend et al., 2019) och använde därför ett bandage som de lindade runt armen för att säkerhetsställa stabiliteten (Overend et al., 2019). Detta var en av anledningarna till att vissa patienter slutade använda FGM (Rouhard et al., 2019). Efter
17
avlägsnandet av sensorn upplevdes negativa komplikationer i form av lokala blödningar, vätska vid insticksstället samt hudreaktioner (Ólafsdóttir et al., 2017). En del patienter upplevde allvarliga reaktioner av sensorn och valde då att avbryta användandet av FGM (Masters et al., 2020). När det kommer till glukosmätarens tekniska utförande upplevde patienterna brister som sensorförluster vilket påverkade noggrannheten av mätningarna (Charleer et al., 2020; Al Hayek et al., 2020) och medförde att mätaren ibland visade felvärden (Ólafsdóttir et al., 2017). Trots att pilarna på mätaren kunde vara ett bra stöd för många upplevde några att de istället överreagerade vid ett avvikande mätvärde. Vid överreagering vidtogs drastiska åtgärder som insulin och druvsockertabletter för att stabilisera sina glukosnivåer (Overend et al., 2019). Några ansåg att sensorn var för synlig och därmed minskade deras integritet (Charleer et al., 2020). FGM ansågs inte användbar i olika samband då den inte kunde paras ihop med andra tekniska hjälpmedel för diabetes samt att data inte kunde lagras vidare till sjukvården (Nana et al., 2019).
12. Diskussion
12.1 Metoddiskussion
Författarna till studien valde en litteraturstudie eftersom en bred evidensbaserad grund på både kvantitativa och kvalitativa studier
eftersträvades. Efter att resultatet sammanställts framkom det att endast en del av resultatet innehöll livskvalité och majoriteten av resultatet innehöll upplevelser. Därför ändrades studiens syfte från att utforska patienters livskvalité till att utforska patienters upplevelser av FGM. Genom att syftet ändrades finns inte sökordet experience med som innebär
upplevelse/erfarenhet. Resultatet bör inte påverkas av detta då upplevelser ingår i begreppet livskvalité (Nordenfeldt, 2004).
18
12.1.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterier var från början artiklar som publicerats från år 2015 till 2020. Då författarna hade otillräcklig kunskap om FGM inhämtades mer information. Utgivningsår för FGM visade sig vara 2017 vilket gjorde att inkluderade artiklar i resultatet är publicerade från 2017 och framåt. Detta innebär att artiklarna innehåller ny information om ämnet och det bidrar till en mindre men mer specifik mängd artiklar vilketökade giltigheten. Ett annat inklusionskriterie var peer- rewied, eftersom detta stärker
trovärdigheten för studien, då det innebär att artiklarna är bedömda av experter inom forskningsområdet (Kristensson, 2014).
12.1.2 Genomförande av sökningar
Valet av Cinahl och PubMed baserades på att de inriktar sig på medicin och omvårdnad vilket stärker trovärdigheten vid sökningarna då det leder till relevanta vetenskapliga artiklar (Henricson, 2017). Det kan ses som en svaghet att bara använda dessa två databaser då det kan leda till att andra relevanta artiklar går förlorade. Ämnesorden som användes i sökningarna genererade ett stort antal artiklar därför var fritext att föredra då sökningen blir mer specifik (Kristensson, 2014). Det visade sig att Cinahl gav fler specifika träffar än PubMed vilket ledde till att fler artiklar från Cinahl användes. Eftersom både kvantitativa och kvalitativ inkluderades och var kompatibla med studiens syfte stärktes resultatets trovärdighet (Kristensson, 2014).
12.1.3 Urval/ Urvalsförfarande
Författarna började med att läsa artiklar abstrakt i Cinahl för att se om syftet kunde besvaras. Då författarna ansåg att det skulle vara möjligt började de att läsa artiklar både abstrakt och fulltext i båda databaserna. I PubMed användes sökning sex och sju för att identifiera relevanta kombinationer av
19
fritextord samt MeSh- ord som sedan användes i sökning åtta där artiklar lästes av författarna. Vid enstaka fall där dubbletter framkom under sökningarna som relaterade till studiens syfte, valde författarna att välja ut den första dubbletten som framkom. Detta kan ha resulterat till att fler artiklar som agerat som material i studien valdes ut från databasen Cinahl jämfört med PubMed. Artiklarna som valdes till granskningen ansågs vara kompatibla med studiens syfte. Studien bygger på två olika sorters
datamaterial. Kvantitativa studier bygger på statistik samt har en större mängd deltagare och kvalitativa studier på personliga upplevelser, vilket innebär en förståelse för patienternas livsvärld. Detta innebär att resultatet i denna studie har ett varierat urval av datamaterial, vilket bidrar till en ökad trovärdighet. Perspektiven blir mångfaldiga och kan vinklas både till vuxna och barn samt män och kvinnor. Då resultatet innehåller studier med ett varierat och brett urval av deltagare, innebär det att resultatet blir mer tillförlitligt än om inklusionskriterier hade begränsat ålder och kön (Kristensson, 2014). En styrka för resultatet är att inkluderade artiklar är ifrån olika länder vilket medför mångfald av olika patienters upplevelser till studien, som medför att resultatet kan tolkas som överförbart.
12.1.4 Kvalitetsgranskning
Svårigheter uppstod med att hitta en bra granskningsmall som detaljerat beskrev hur innehållet av artiklarna skulle granskas och fyra olika mallar granskades innan granskningsmall enligt Carlsson & Eiman (2003) valdes.
Både en kvantitativ och en kvalitativ mall användes och ansågs vara enkla att förstå och hade ett tydligt mönster att gå efter. Då kvantitativa och kvalitativa artiklar togs med stärks resultatet eftersom de kvantitativa innehåller information från en större mängd patienter och de kvalitativa innehåller patienters egna upplevelser. En fråga i mallen kallas ”patienter med lungcancer” och denna byttes ut mot ”syftet med studien”. Det ansågs behjälpligt att ha en fråga som riktades mot syftet för att se att alla artiklar innehöll det studien skulle undersöka. Triangulering användes för att
20
författarna inte skulle påverkas av varandra utan ha oberoende åsikter om kvalitén (Kristensson, 2014). Det innebär en styrka för studien eftersom risken för att resultatet påverkas av personliga åsikter minskar. För att försäkra sig om kvalitén granskades artiklar som fått olika gradering en extra gång för att både individuellt och tillsammans säkerhetsställa att de kunde inkluderas. Det medförde en tydligare bild om artiklarnas handling samtidigt som en djupare förståelse grundades och trovärdigheten stärktes.
Det var endast artiklar med grad I som inkluderades för att uppnå en hög kvalité på resultatet.
12.1.5 Dataanalys
Under analysprocessen utgick författarna från en innehållsanalys av Kristensson (2014). Det blev överskådligt att identifiera likheter och skillnader som bildade kategorier som därefter kunde särskiljas till underkategorier i studiens resultat. Svårigheter med analysens
genomförande var att kvantitativa data skulle syntetiseras till ett nytt resultat om patienters upplevelser. Detta medförde att meningsbärande enheter blev svåra att identifiera i de kvantitativa artiklarnas resultat. Om de kvantitativa resultaten misstolkas kan den meningsbärande enheten tolkas fel, vilket i sin tur kan påverka denna studiens resultat (Kristensson, 2014). För författarna var detta första gången som en innehållsanalys genomfördes och det kan medföra brister i analysen som kan speglas i resultatet och bör därför tas i beaktning när man läser denna studie, då trovärdigheten kan minska. En styrka för studiens resultat är att innehållsanalysen har dokumenterats noggrant i form av en tabell vilket synliggör analysprocessen.
12.2 Resultatdiskussion
Det resultat som framkommit i studien värderas kritiskt i relation till tidigare forskning (Kristensson, 2014) samt vald teoretisk referensram.
Huvudkategorier samt underkategorier som använts i resultat återses i
21
resultatdiskussion för att skapa en överskådlig bild.
12.2.1 Positiva upplevelser av FGM
12.2.1.1 FGMs påverkan på patienters livskvalité
Resultatet visade att under användning av FGM ansåg patienterna en märkbar skillnad uppstod i form av ökad eller förbättrad livskvalité.
Resultatet tolkar författarna som att tekniska hjälpmedel i utformning av FGM, kan ha en positiv och givande effekt på patienter. Fynden som lyfts fram är att effekterna av hjälpmedel för patienter med diabetes kan bidra till påverkan på patienters psykiska men även fysiska behov, som leder till förbättrade psykosociala förhållanden och minskade upplevelser av sjukdomsbörda och därmed ökar livskvalitén (Prahalad et al., 2018;
Choudhary et al., 2019). Enligt Sandman & Kjellström (2018) klassas livskvalité som ett centralt begrepp inom sjukvård och bör därför alltid betraktas som ett mål att sträva efter med den vård som sjuksköterskor ger till patienter. Det är av relevans för patienter att uppleva en god livskvalité trots sjukdom, eftersom man kan se att kopplingar finns mellan psykisk stress eller depression som ofta leder till komplikationer inom diabetes (Prahalad et al., 2018). Positiva och negativa upplevelser ger en påverkan på livskvalitén och bidrar enligt den teoretiska referensramen därmed till ökad eller minskad livskvalité (Nordenfeldt, 2004). Tidigare forskning (Prahalad et al., 2018) visar att i vissa fall föredrar en del patienter en glukosmätare med kapillär metod där stick i fingret används. Det konstaterades i studien att anledningen till detta beror på att det ibland är standardbehandlingen för denna patientgrupp.Däremot ska patienter få tillgång till
korrekt information kring sin sjukdom och möjlighet till olika
behandlingsmöjligheter och hjälpmedel kring sjukdomen. Detta medför i sin tur att patienten blir en del av sin vård och patientdelaktighet uppnås (Eldh,
22
2014). Att som sjuksköterska ge förslag och rekommendationer till
patienten om olika behandlingsmöjligheter som resulterar i minskad risk för sjukdomskomplikationer och därmed kan resultera i att livskvalitén ökar, kan tolkas som att arbeta hälsofrämjande i sin profession. Enligt
sjuksköterskors etiska kod ICN (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) är en grundpelare att sjuksköterskor strävar efter samt arbetar hälsofrämjande kring de patienter som vårdas och ger adekvat stöttning efter varje patients individuella vårdbehov. För att kunna möta och ha en förståelse för vad olika patienter behöver för individanpassad stöttning och vård behöver sjuksköterskor vara öppna och intresserade av patienters upplevelser och erfarenheter (Ekebergh, 2016) för att få förståelse hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med diabetes.
12.2.1.2 Hantering av FGM
Resultatet visar att FGM upplevs enkel vid hantering och patienter upplever mindre smärta vid användning. Resultatet tolkar författarna som att patienter med diabetes ansåg att FGM bidrar till positiva upplevelser vid användning.
Fynden som lyfts fram är att patienter som har diabetes behöver
kontinuerligt och regelbundet alla dagar om året hantera sin sjukdom. Denna patientgrupp kan aldrig ta ledigt eller avvika ifrån sin diabetesvård eftersom det klassas som en komplicerad sjukdom. Det medför även ett större
ansvarstagande för dessa patienter att alltid kunna hantera sin diabetes korrekt och de eventuella komplikationer som kan uppstå av sjukdomen (Ericson & Ericson, 2012). Kravet att hålla glukosnivåer på en stabil nivå i kombination med hjälpmedel kan anses som en börda för många patienter med diabetes (Choudhary et al., 2019). Att vara bunden till att regelbundet planera och kontrollera glukosnivåer vid schemalagda tidpunkter anses ofta som besvärligt. Flertalet patienter är ändå villiga att ta ansvar för sin
egenvård av sjukdomen och anser att det bidrar med förhöjd trygghet samt anses bli mer oberoende av vårdkontakter (Ericson & Ericson, 2012). FGM
23
används självständigt vilket resulterar i en möjlighet att hantera sin diabetes enskilt utan nära kontakt med hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2018).
Att öka patienters egenvård vid diabetes och arbeta för att förbättra denna genom att använda alternativa hjälpmedel som FGM, är relevant för sjuksköterskor då det kan bidra till en mängd positiva aspekter för denna patientgrupp (Barbosa et al., 2018). Genom att patienter inkluderas i vårdförloppet ökar deras egenvård (Undo, 2020). Resultatet visade att patienterna upplevde att FGM var mycket mindre smärtsam jämfört med en kapillär glukosmätare. Då mätaren bidrar till en upplevelse för patienten medförs en inverkan på patienters livskvalité. Mätaren var även enkel och behändig att använda i offentliga miljöer som är en yttre situation i
patientens liv dvs. det subjektiva förhållandet enligt den teoretiska referensramen (Nordenfeldt, 2004). De fynd som lyfts fram är genom att smärtan minskade under användning av FGM medförde det att patienters välmående ökade och de upplevde minskat lidande som följd av att inte använda en kapillär glukosmätare (Prahalad et al., 2018; Barboza et al., 2018; Overend et al., 2019). Detta kan tolkas som en positiv upplevelse och kan bidra till patienters livskvalité (Nordenfeldt, 2004). Enligt
Arman (2016) anses vårdandets huvudsakliga uppgift bestå av att hjälpa andra att uppnå ett liv värt att leva, trots att sjukdom i kombination med lidande finns. En god vård skall baseras på att med alla medel lindra lidande och som vårdare ansvarsfullt bemöta patienters individuella behov och begär. Det anses därför vara av intresse för sjuksköterskor att vilja intressera sig kring de alternativa hjälpmedel som finns som kan motverka akuta och långsiktiga komplikationer hos patienter med diabetes, samt föreslå
behandlingsmöjligheter som anses bidra till ett bekvämare livsstil (Barbosa et al., 2018).
12.2.1.3 Förbättrad glukosmonitorering
Resultatet visade att FGM bidrar till ökade kontroller av patienters glukosvärde och medförde en känsla av säkerhet då riskerna för
24
hypoglykemiska episoder minskade. Resultatet tolkar författarna som att patienter har svårigheter att inneha information kring vilka glukosnivåer som är hälsosamma att ha och när de behöver ta kontakt med en
sjuksköterska (Olsen et al., 2012). Om patienter inte upplever en minskning av hypoglykemiska episoder ska beaktning tas gällande att byta FGM mot ett annat hjälpmedel för diabetes (Choudhary et al., 2019). Fysisk aktivitet bidrar till stabilare glukosnivåer dock avstår en del patienter från intensiva former av träning då rädsla att drabbas för hypoglykemi är stor (Ericson &
Ericson, 2012). Resultatets fynd som lyfts fram är att FGM bidrar till patienters egenvård då de bibehöll stabilare glukosnivåer genom att
variationer i glukosnivå lättare upptäcktes med FGM. Patienter upplevde en klar förbättring av sina glukosnivåer vilket är en subjektiv del i Nordenfeldts teori (2004) om livskvalité. Mätaren kan även kopplas till den objektiva delen som påverkar den subjektiva delen, då den är något som bidrar till patienters upplevelse.
12.2.1.4 Ökad kunskap
Resultatet visade att kunskapen ökade med hjälp av FGM och bidrog till att fler kontrollerade sina glukosnivåer oftare, vilket enligt den teoretiska referensramen är positiva upplevelser som kan påverka livskvalitén positivt (Nordenfeldt, 2004). Patienters möjligheter att mäta, tolka och åtgärda sina glukosnivåer är en del av egenvården (Fransson-Sellgren, 2016). Författarna tolkar resultatet som att FGM gör det möjligt för patienten att bli mer
självständig och delaktig i sin vård vilket leder till ett ökat välbefinnande och en ökad livskvalité. Sjuksköterskan ska leda patienten mot en god hälsa och värna om patientperspektivet samt kunna erbjuda alternativa
behandlingsmöjligheter utifrån patientens önskemål (Fransson-Sellgren, 2016). Genom att erbjuda rätt hjälpmedel ökar möjligheten till egenvård och därmed stabiliserade glukosnivåer som sedan bidrar till bättre hälsa
(Lindberg, 2016). I Sverige och övriga delar av världen har grundutbildade
25
sjuksköterskor minskade kunskaper att genomföra en glukoskontroll samt att kunna tolka normala eller avvikande värden (Alotaibi et al., 2016; Olsen et al., 2012). Alla sjuksköterskor förväntas ha kunskap om normala
glukosnivåer för att kunna identifiera riskerna med ostabila glukosvärden exempelvis hypoglykemi (Alotaibi et al, 2016). Sjuksköterskans
legitimation är en försäkran om att hen besitter de kunskaper som behövs för att utföra yrket (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). FGM leder till att patienter blir mer pålästa om sina glukosnivåer och sjukvårdspersonal måste vara uppdaterade i sin kunskap om detta hjälpmedel för nå upp till den kunskapsnivå patienten besitter. Har sjukvårdspersonal inte kunskap om glukosmätning och inte kan informera om detta ämne kan det leda till allvarliga komplikationer (Öhrn, 2017).
12.2.2 Negativa upplevelser av FGM
Resultatet visade att negativa upplevelser kunde uppstå under användning av FGM såsom hudreaktioner och att sensorn trillade av armen. Patienterna korrigerade själva detta genom att linda ett bandage runt armen, vilket medför felaktig användning och hantering. Felaktig användning av FGM leder till att mätaren blir ett osäkert hjälpmedel för patienten att använda (Bianchi et al., 2019). Det är viktigt att sjuksköterskan är insatt och
behärskar de tekniska hjälpmedel som finns inom diabetes, eftersom det är en sjukdom som kan drabba alla människor i alla åldrar (Barbosa et al., 2018). Den felaktiga användningen av FGM kan bidra till att livskvalitén påverkas och kan i sin tur påverka omgivning samt sinnesstämning. En negativ upplevelse påverkar mer än patientens sjukdom och kan kopplas till den teoretiska referensramen eftersom den inverkar på det objektiva
förhållandet (Nordenfeldt, 2004). I resultatet framkom att pilarna på FGMs monitor bidrog till att några patienter överreagerade på avvikande
mätvärden om sina glukosnivåer. Pilarna bidrog till att patienter
mikrohanterade sitt tillstånd genom att ändra i sina vardagliga aktiviteter efter pilarnas riktning (Øverseen, 2020). Författarna anser att de negativa
26
upplevelserna bidrog till att patienter slutade använda FGM. Sjuksköterskor ska inneha kunskaper om hur man delger individanpassad information då detta bidrar med en säkerhet för patienten. Finns inte dessa kunskaper kan det leda till att hanteringen av hjälpmedel blir felaktig och inte säker för patienten att använda. Därför krävs det rätt information för att patienten ska kunna hantera sitt hjälpmedel på rätt sätt, men det är också upp till patienten att följa de rekommendationer som ges (Socialstyrelsen, 2018). Enligt sjuksköterskans etiska kod skall information delges på sådant sätt att
patienter förstår innebörden för att kunna godkänna eller neka behandlingen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
12.2.3 Kliniska implikationer
Författarna är studenter på sjuksköterskeprogrammet och anser att det krävs mer utbildning om diabetes och de hjälpmedel som finns, då tekniken inom diabetes kommer fortsätta utvecklas i framtiden. Författarna anser att sjuksköterskor behöver inneha kunskap gällande alternativa hjälpmedel vid glukosmätning exempelvis FGM. Resultatet påvisar att FGM bidrar till positiva upplevelser hos patienter samt minskar smärta vid hantering, vilket är relevant då det medför att patienter mer ofta kontrollerar sina
glukosnivåer. Genom att sjuksköterskor förmedlar rätt information gällande FGM samt ger stöttning till patienter kan detta bidra till en ökad egenvård.
Åtgärder som skulle behövas är internutbildningar på arbetsplatsen om FGM samt att vårda patienter med sjukdomen diabetes för att komma i kontakt med detta hjälpmedel. Åtgärderna kan leda till ökad kunskap och självförtroende hos grundutbildade sjuksköterskor. FGM anses vara lätthanterlig av patienter vilket skulle kunna motivera flertalet patienter till att bli mer självständiga i sin diabetesvård.
27
13. Förslag till vidare forskning
Forskning saknas om hur grundutbildade sjuksköterskor uppfattar FGM som hjälpmedel och om det finns tillräckliga kunskaper om FGM. Mätaren kan komma att utvecklas mer tekniskt i framtiden exempelvis genom att koppla ihop den med applikationer och kunna skanna av sensorn med enbart mobiltelefon. Genom att skanna av med mobiltelefonen behövs inte FGM tas med i patients livsstil, vilket kan påverka upplevelserna och kan vara ett förslag till fortsatt forskning. Det finns många tekniska hjälpmedel inom diabetesvården exempelvis insulinpump som kan vara ett spännande forskningsområde.
14. Slutsats
Patienterna upplevde att FGM medförde förbättrad hantering i form av lätthanterlig samt ansågs mindre smärtsam. Den bidrog även till att patienter kontrollerade glukosnivåer mer ofta och erhöll en ökad kunskap om sin sjukdom. Däremot upplevdes vissa svårigheter som problematik vid applicering samt i enstaka fall hudreaktioner av sensorn. Några patienter upplevde i vissa fall sensorförlust under användning och vid avvikande glukosnivåer kunde patienterna vidta drastiska åtgärder, som kunde resultera i att patienterna slutade att använda FGM. Det är angeläget att patienterna får instruktioner om hur FGM ska användas av sjuksköterskor, men också om komplikationer som kan uppstå. Detta kan troligen resultera i en högre följsamhet, förbättrade glukoskontroller och därigenom minskad risk för komplikationer.
28
15. Referenser
Al Hayek, A., Robert, A., & Al Dawish, M. (2020). Acceptabillity of the freestyle libre flash glucose monitoring system: The experience of young patients with typ 1 diabetes. Clinical medicine insights: endocrinology and diabetes. 13, 1-7.
Alotaibi, A., Al-Ganmi, A., Gholizadeh, L., & Perry, L. (2016). Diabetes knowledge of nurses in different countries: An integrative review. Nurse education today, 39, 32-49.
Arman, M. (2016). Vårdande med grundvärden- värdighet, helhet och caritas. I. M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (2 uppl., s. 180-187). Liber.
Barbosa, J., & Souza, M. (2018). Nurisng perspectives and the advanced technologies in diabetes management. Journal of nursing, 12(4), 1112-1116.
Bianchi, C., Aragona, M., Rodia, C., Baronti, W., Gennaro, G., Bertolotto, A., & Del Prato, S. (2018). Freestyle Libre trend arrows for the management of adults with insulin-treated diabetes: A practical approach. Journal of diabetes and its complications, 33(1), 6-12.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Hälsa hos patienter med lungcancer. En systematisk litteraturstudie om sjuksköterskans möjliga
omvårdnadsåtgärder. [Examensarbete, Malmö högskola]. Malmö University Electronic Publishing Open Access Repository.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessioni d=2a36347b8a049bded243c5ed0f42a0ee?sequence=1
Charleer, S., Gillard, P., Vandoorne, E., Cammaerts, K., Mathieu, C., &
Casteels K. (2020). Intermittently scanned continuous glucose monitoring is
29
associated with high satisfaction but increased HbA1c and weight in well‐
controlled youth with type 1 diabetes. Pediatric diabetes, 21 (8), 1465-1474.
Choudhary, P., Campbell, F., Joule, N., & Kar, P. (2019). A type 1 diabetes technology pathway: consensus statement for the use of technology in type 1 diabetes. Diabeticmedicine, 36(5), 531-538.
Crabtree, T., Mclay, A., & Wilmot, E. (2019). DIY artificial pancreas systems: here to stay. Practical Diabetes, 36(2), 63-68.
Diabetesförbundet. (13 oktober 2016). Behandling vid typ 1 diabetes.
https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/metoder/typ-1- diabetes/
Diabetesförbundet. (2 november 2020). Lär dig om diabetes.
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/
Diabetesförbundet. (12 oktober 2016). Tablettbehandling.
https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/metoder/typ-2- diabetes/tablett/
Diabetesförbundet. (12 oktober 2017). Typer av diabetes.
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/
Ekebergh, M. (2016). Patientens värld- när människan blir patient. I M.
Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 63-90). Liber.
Eldh, A. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I Friberg, F., & Öhlén, J.
(Red), Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (s. 485–
501). Studentlitteratur.
30
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Människans sjukdomar (2 uppl.).
Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (4 uppl.). Natur & Kultur.
Fransson-Sellgren, S. (2016). Ledarskap och organisering av
omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling (2 uppl., s. 253-275). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411- 419). Studentlitteratur.
Insulander, L., Seijboldt, K., Stenbäck, M., Staaf., A., & Lindrot, J. (Maj 2018). Diabetesomvårdnad. Viss.nu. - medicinskt och administrativt stöd för primärvården.
https://viss.nu/kunskapsstod/omvardnadsprogram/diabetes---omvardnad
International Diabetes Federation (2019). Worldwide tool of diabetes.
https://diabetesatlas.org/en/sections/worldwide-toll-of diabetes.html
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Lindberg. E. (2016). Att leda och organisera vården på vårdvetenskaplig grund. I M. Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 267-277). Liber.
Masters, B., Boucher, S., Galland, B., Wilshire, E., De Bock, M.,
Tomlinson, P., Rayns, J., Mackenzie, K., Chan, H., & Wheeler, B. (2020).
31
Cutaneous adverse events in a randomized controlled trial of flash glucose monitoring among youth with type 1 diabetes mellitus. Pediatric diabetes, 21(8), 1516-1524.
Nana, M., Moore, S.L., Ang, E., Lee, Z.X., & Bondugulapati, L.N.R.
(2019). Flash glucose monitoring: Impact on markers of glycaemic control and patient-reported outcomes in individuals with type 1 diabetes mellitus in the real-world setting. Diabetes research and clinical practice, 157, 1-9.
Nationella Diabetesregistret (2019). Årsrapport.
https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2019.pdf
Nordenfeldt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa teori & kritik (2). Linköping Universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17087/FULLTEXT04
Olsen, M., Granath, A., Wharén, P., Blom, T., & Leksell, J. (2012).
Perceived knowledge about diabetes among personnel in municipal care: A quality focus group interview study. European diabetes nursing, 9(2), 52- 55.
Overend, L., Simpson, E., & Grimwood, T. (2019). Qualitative analysis of patient responses to the ABCD FreeStyle Libre audit questionnaire.
Practical diabetes, 36(2), 45-50.
Prahalad, P., Tanenbaum, M., Hood, K., & Maahs, D.M. (2018). Diabetes technology: improving patient-reported outcomes and preventing
complications in young people with type 1 diabetes. Diabetic medicine, 36(4), 419-429.
Rawshani, A. (1 augusti 2018). Kontinuerlig mätning av blodsocker (CGM):
diabetes och kontinuerlig glukosmätning. Diabetes.nu.
32
https://diabetes.nu/kontinuerlig-glukosmatning-matning-blodsocker-glukos- cgm/
Rawshani, A. (26 november 2017). Att få och leva med diabetes.
Diabetes.nu.
https://diabetes.nu/diabetes-diagnos/
Rawshani, A. (19 december 2017). Allt om blodsocker (glukos) och HbA1c (långtidssocker). Diabetes.nu.
https://diabetes.nu/blodsocker-glukos-hba1c-langtidsblodsocker/
Rouhard, S., Buysscharet, M., Alexopoulou, O., & Preumont. V. (2019).
Impact of flash glucose monitoring on glycameic control and quality of life in patients with typ 1 diabetes: A 18-month follow-up in real life. Diabetes
& Metabolic syndrome: Clinical research & reviews, 14(2), 65-69.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken, etik för vårdande yrken (1:5). Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer 2018-10-25).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Strategi för sjuksköterskors arbete med e-hälsa.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623112e/1583940 257065/strategif%c3%b6reh&3%a4lsa2019.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN: S Etiska kod för sjuksköterskor- Sjuksköterskan och allmänheten.
33
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003 553081/icnsetiskakodf%c3%b6rsjuksk%c3%b6terskor2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession – grunden för din legitimation.
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347 730200/sjuksk%c3%b6terskansprofessiongrundenf%c3%b6rdinlegitimation .pdf
Svensson, D. (3 Juli 2020). Freestyle libre blodsockermätare (CGM) för mätning av blodsocker vid diabetes. Diabetes.nu.
https://diabetes.nu/freestyle-libre-blodsockermatare-cgm-for-matning-av- blodsocker-vid-diabetes/
Undo, C. (9 januari 2020). Personcentrerad vård. Vårdhandboken.se.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard- och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad- vard/
Vehmanen, M. (18 januari 2010). Livskvalitet- ett begrepp med många innebörder. Diabetes.fi.
https://www.diabetes.fi/sv/diabetesforbundet_i_finland/tidningar_och_mater ial/artikelarkiv/psykologi/livskvalitet
_ett_begrepp_med_manga_inneborder.1459.news
Vårdgivarguiden.se. (28 januari 2020). Blodanalysmateriel, kontinuerlig glukosmätare (CGM/FGM).
https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/hjalpmedelsguiden/behovstrappor/v ard-och-behandling/livsuppehallande-behov/medicinska-
funktionsnedsattningar/diabeteshjalpmedel/kontinuerlig-glukosmatare- cgmfgm/
34
World health organization. (November 2020). WHOQOL: Measuring Quality of Life. WHO.int.
https://www.who.int/toolkits/whoqol
Yaron, M., Roitman, E., Ahron-Hananel, G., Landau, Z., Ganza, T., Yanuv, I., Rozenberg, A., Karp, M., Ish-Shalom, M., Singer, J., Wainstein, J., &
Itmar, R. (2019). Effect of flash glucose Monitoring technology on glycemic control and treatment satisfaction in patients with type 2 diabetes. Diabetes care, 42(7), 1178-1184.
Öhrn, A. (2017). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling, (2 uppl, s 381-405).
Studentlitteratur.
Øverseen, E. (2020). Stratified users and technologies of empowerment:
theorising social inequalities in the use and perception of diabetes self- management technologies. Sociology of health & illness, 42(4), 862-876.
Ólafsdóttir, A., Attvall, S., Sandgren, U., Dahlqvist, S., Pivodic, A., Skrtic, S., Theodorsson, E., & Lind, M. (2017). A Clinical Trial of the Accuracy and Treatment Experience of the Flash Glucose Monitor FreeStyle Libre in Adults with Type 1 Diabetes. Diabetes technology & therapeutics, 19(3), 164-172.
1177 Vårdguiden. (26 November 2019). Ketoacidos vid diabetes.
https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/diabetes/ketoacidos/
Bilaga 1
Databassökning.
Databasens namn: Cinahl Datum 20-10-16
Sökhistorik Avgränsningar Antal träffar Lästa abstrakt Fulltext Granskade Valda
#1 “Diabetes
mellitus” (MH)
peer rewied 2015-2020
45,602 0 0 0 0
#2 “Quality of life”
(MH)
peer rewied 2015-2020
122,656 0 0 0 0
#3 #1
AND
“Technology”
(fritext)
peer rewied 2015-2020
1172 8 0 0 0
#4 #1 AND
“Technology”
(fritext) AND #2
peer rewied 2015-2020
72 12 1 1 1
#5 “Flash glucose
monitoring”
(fritext)
peer rewied 2015-2020
118 50 5 5 2
#6 “Freestyle libre” peer rewied 87 21 8 3 2
