Distriktssköterskors upplevelse av vad som skapar trygghet hos äldre
District nurses´ experiences of what creates saftey within the elderly
Ann-Christine Fabricius, Maria Åström
Examensarbete med inriktning mot distriktsvård Huvudområde: Omvårdnad, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT/HT 2019 Handledare: Helen Rönning
Examinator: Ingegerd Hilldingsson Kurskod/registreringsnummer: OM090A
Utbildningsprogram: Distriktssköterskeutbildningen, 75 hp
ordinära boenden. Vård- och omsorgspersonal inom hemsjukvården har en viktig roll i att förmedla trygghet och att anpassa omvårdnaden utifrån de äldres behov så att de äldre kan bo kvar i hemmet så länge de vill. Syftet: Var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av vad som skapar trygghet hos äldre inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats användes där data samlades in med fokusgruppsintervjuer. Det var totalt tio deltagare i fokusgrupperna. Åldern var 27-65 år och de hade en arbetslivserfarenhet på 18,6 år tillsammans. Analysen som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa trygghet var det viktigt att vara närvarande i stunden, att skapa en tillitsfull relation och att kunna tillgodose de äldres behov. Diskussion: Kommunikation och förtroende var centrala områden för att främja tryggheten hos äldre. Slutsats: För att äldre ska uppleva trygghet behöver ett förtroende skapas. Viktiga faktorer var kontinuitet bland vård- och omsorgspersonal och god kommunikation med närstående samt de yrkesgrupper som fanns kring den äldre. Detta kan medföra att äldre kan bo kvar och känna sig trygga med
omvården i sina ordinära boenden.
Nyckelord: fokusgrupper, förtroende, hemsjukvård, kommunikation, trygghet, äldre
choose to stay in their ordinary homes. Home care and nursing staff have an important role to play in delivering security and adapting care based on the needs of the elderly so that the elderly can stay in the home for as long as they want. The Aim: Was to describe the district nurse´s experience of what creates security for the elderly in home care. Method: Qualitative design with an inductive approach was used where data were collected in focus groups interviews. There were a total of ten participants in the focus groups. The age was 27–65 years and they had a working experience of 18, 6 years together. The analysis used was qualitative content analysis. Findings: In order to create security, it was important to be present in moments, to establish a trusting relationship and to be able to meet the needs of the elderly. Discussion: Communication and trust are the key areas for promoting the safety of the elderly. Conclusion: In order for the elderly to experience security, a trust is created.
Important factors was continuity among nursing staff and good communication with close relatives as well as the professional groups that exist around the elderly. This can mean that the elderly ca stay and feel safe in the care in their ordinary homes.
Keywords: Communication, elderly, focus groups, home healthcare, security, trust
Bakgrund ... 1
Teorianknytning ... 5
Problemformulering ... 5
Syftet ... 6
Metod ... 6
Design...6
Urval ...6
Datainsamling ...7
Analys ...7
Etiska överväganden ...8
Resultat ... 9
Att vara närvarande – Att vara här och nu ... 9
Att skapa en tillitsfull relation ... 10
Att skapa förtroende ...10
Att möta svårigheter i kommunikationen. ...11
Att tillgodose de äldres behov ... 12
Att vara förberedd ...12
Att sträva efter kontinuitet ...12
Att samordna insatser ...13
Att samarbeta ...14
Diskussion ... 15
Metoddiskussion ...15
Resultatdiskussion ...18
Slutsats ... 21
Referenser ... 23
Bilagor ... 26
Inledning
En stor del av äldre människorna vårdas i sina hem. Många äldre som väljer att bo kvar hemma upplever otrygghet. Vård- och omsorgspersonal har en viktig roll i att förmedla trygghet för de äldre så att de kan bo kvar i hemmet så länge de vill och kan.
Bakgrund
Befolkningen blir både fler och äldre över hela världen. En ökning av äldre människor kommer att utmana samhällen och deras hälsovårdssystem. Det är viktigt att förstå de olika faserna i de åldersrelaterade förändringarna hos de äldre människorna och att upptäcka de vanligaste mönstren i de olika åldersfaserna. Desto äldre befolkningen blir desto större är variationen i bland annat de fysiska, kognitiva och sensoriska funktionerna och det sociala engagemanget (Santoni et al., 2015).
Åldrandet kan delas in i tredje och fjärde åldern. Den tredje åldern betyder att människan har ett aktivt och självständigt liv. Den tredje åldern avser människor upp till 79 år och den fjärde åldern avser människor från 80 år och äldre. I den fjärde åldern är människan
beroende av andra för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Vidare kan tecknen på åldrandet både vara av mental och kroppslig art och det mäts med hjälp av psykologisk respektive biologisk åldersskala (De Donder, De Witte, Dury, Buffel & Verte, 2012; Stuart- Hamilton, 1995, s.15). Tornstam (2010, s. 24) beskriver att det inte finns någon komplett enighet om hur åldrandet ska definieras. Åldrandet karakteriseras av olika processer som olika händelsekedjor av förändringar, som psykologiskt, socialt, biologiskt och funktionellt åldrande.
Livslängden har kraftigt stigit de senaste decennierna i den europeiska regionen. Antalet äldre förväntas öka under de kommande decennierna och andelen äldre som kommer att vårdas i hemmet kommer att stiga (WHO, 2008). Gomes, Calanzani och Higginson (2012) beskriver att den äldres vilja att få avsluta sitt liv i sitt ordinära boende har ökat i världen de sista åren, i alla åldersgrupper och hos båda könen. Om de äldre skulle bo på någon
vårdinrättning var de rädda att de inte skulle bli sedda som enskilda individer. Med hjälp av hemsjukvård och den vård- och omsorg som ges i hemmet kan det förhindra eller skjuta upp
menar att funktionshindrade och äldre inte kommer att vilja bo på särskilda boenden i framtiden utan främst kommer att vilja bo kvar i sina hem. Detta kommer att förändra det traditionella mönstret av hur vården ser ut vilket beror på de demografiska,
epidemiologiska, sociala och kulturella trenderna i Europa. Äldre människor som invandrat från andra länder och som talar andra språk kan uppleva språket och de kulturella
skillnaderna som hinder, vilket gör det svårt för de att ta hjälp av samhällets sociala tjänster.
De tenderar att förlita sig mer på familjen och vänner. Det är viktigt att främja socialt stöd och gemenskap för att upprätthålla livskvalitén och välbefinnandet hos äldre invandrare (Tang, Chi och Dong (2017).
Definitionen av hemsjukvård är att tillgodose människors hälsa och sociala behov i det egna hemmet, hemmet är en plats av minnen och bekvämligheter (WHO, 2008). Hemmets
betydelse för välbefinnande och hälsa är viktigt och ses som en trygg och säker plats.
Människor vill ha en egen plats som är personlig. Hemmet är en plats för människan att hitta energi och att känna gemenskap. Att uppleva hälsa är en process och ett tillstånd där
identitet, integritet och säkerhet kan bevaras (Hilli & Eriksson, 2019). Vård-och
omsorgspersonal som ger omvårdnad i hemmet behöver tänka på att varje hem är unikt. Att komma in i den äldres hem betyder att uppleva den äldres liv, vara omgiven av personliga föremål, vilket gör möjligheten att lära känna den äldre personen bättre. Den äldres
autonomi är av största vikt (Andreassen-Denvik, Enmark & Hellzen, 2013).
Trygghet ges till de äldre genom att anpassa omvårdnaden utifrån den äldres behov, och att omvårdnaden ska vara personcentrerad. Att få vården i sitt hem visar en benägenhet till bättre livskvalitet hos äldre med kroniska sjukdomar. Om den äldre upplever trygghet i omvårdnaden som ges i hemmet där vård- och omsorgspersonal finns tillgängliga kan ett minskat behov av att uppsöka akutsjukvård uppstå och det skapade möjlighet till en bra och trygg tillvaro i hemmet. Även det sociala nätverket och att samma vård- och
omsorgspersonal återkommer är väldigt betydelsefullt för att skapa trygghet i hemmet (Söderberg, Rydell-Karlsson & Löfvenmark, 2015).
Äldre människor förväntas bo kvar i det ordinära boendet allt längre. Att bo kvar i sitt eget hem är av största vikt oavsett ålder. De som bor kvar i sina egna hem upplever större tillfredsställelse och de bibehåller sin fysiska funktion bättre än de äldre som flyttar till någon sjukvårdsinrättning. Med tiden får de äldre oftast kognitiv funktionsnedsättning vilket kräver ett utökat behov av omvårdnad och stöd för att kunna bo kvar i sina hem. När det inträffar kritiska händelser i livet kan situationen ändras så att det inte fungerar att bo kvar i det egna hemmet, det kan bero på att förlora sin partner, funktionell förlust,
oförberedda behov i hemmet efter en sjukhusvistelse, kognitivförlust och sjukdom. Många äldre är inte förberedda på att detta skulle kunna hända just dem trots att de var medvetna om att en livskris skulle kunna inträffa. Närstående undvek att prata om detta då de hade svårt att se att deras föräldrar blivit äldre och eventuellt inte skulle kunde bo kvar i sina hem.
Vidare ansåg närstående att deras föräldrar skulle bli en potentiell börda (Lindquist et al., 2016).
Ordet trygghet är ett begrepp som ofta används i Sverige, som är flerdimensionellt. Ordet trygghet innehåller begrepp som förtroende och säkerhet och har många olika betydelser, därav är det svårt att översätta till engelska för att få rätt innebörd för ordet trygghet. Det finns en skillnad mellan extern och intern ”trygghet”. Den externa ”tryggheten” handlar om säkra miljöer, relationer till närstående och till vård- och omsorgspersonal. Den interna
”tryggheten” är ett tillstånd, en känsla som kommer inifrån, en känsla som baseras på tilliten och tron till sig själv. Trygghet var förknippat med att barndomen varit stabil samt att
relationen till sina närstående var god. Andra faktorer som stärker känslan av trygghet är att få vara en del av samhället och att få bibehålla sin kognitiva förmåga (Petersson &
Blomqvist, 2011).
En viktig komponent för att äldre ska kunna uppleva trygghet är att tillvaron upplevs som meningsfull, vilket innebär att de äldre kunnat bemästrat svåra situationer som uppstått under livet. En annan komponent för att trygghet ska upplevas är att de resurser de äldre har att tillgå är hanterbara. Vidare behöver information förmedlas till de äldre på ett enkelt sätt så att de äldre förstår informationen, då upplevs begriplighet i tillvaron (Antonovsky, 2005,
Upplevelsen av att känna sig trygg är en viktig del för äldre människors sociala integration, självständighet och i det sociala livet. Att känna sig otrygg påverkar de äldre negativt i det dagliga livet. Otrygghet hos äldre kan vara att behöva oroa sig över sin ekonomiska situation, att hälsan försämras och att känna sig fysiskt begränsad. Detta kan leda till
svårigheter att kunna lämna sitt hem och att inte kunna gå ut i den utsträckning man önskar.
Otrygghet är förknippat med att viktiga relationer förloras och att inte ha kvar personer i sitt liv som man kan vända sig till (De Donder et al., 2012). Otrygghet handlar även om att förlora kontrollen över sin situation och över sin hälsa. När de äldre inte upplever god hälsa upplevs otrygghet (Boström, Ernsth-Bravell, Lundgren & Björklund, 2013). Upplevelsen av att känna sig ensam och att inte finnas med i ett socialt sammanhang är relaterat till
otrygghet (Petersson & Blomqvist, 2011). Donder et al. (2012) beskriver att flera forskare har sett kopplingen mellan människors sårbarhet och känslor av osäkerhet när de inte känner sig trygga. Risken är då stor att de äldre drabbas av skörhet med stigande ålder och försämrad hälsa, med det stiger beroendet av mera omsorg som följd.
Äldre människor som kan förlita sig på sina egna resurser för att hitta lösningar på problem som uppstår upplever i större utsträckning trygghet. Därför kan äldre som är svårt sjuka hitta en inre styrka för att fortsätta orka leva och kunna hantera problem som uppstår och trots detta kan de uppleva trygghet i tillvaron. När äldre som varit sjuka under en lång tid tror på sina egen färdigheter och förmågor att hantera och behärska svåra händelser, trots inre och yttre faktorer som påverkar deras balans så kan de ändå uppleva trygghet. Ett välfungerande välfärdssystem stärker känslan av trygghet hos äldre som upplever att deras liv är osäkert (Fagerström, Gustavsson, Jakobsson, Johansson & Vartiainen, 2010).
Vidare kan trygghet skapas om den äldre har ett fungerande socialt nätverk som exempelvis att närvara vid gruppaktiviteter och diskussionsgrupper. DSK bör i omvårdnaden fokusera mer på att utveckla kunskap om vilka inre hälosresurser den äldre har, inklusive
meningsfullhet, positiv livsorientering, existentiella resurser, emotionella resurser och kulturell anknytning (Boström et al., 2013). Förtroende är en viktig del i relationen mellan DSK och den äldre. Förtroende är en tro på god vilja att ta hand om någon, att vara
engagerad. Tilllit är en avgörande faktor om DSK och den äldre skall kunna skapa en god relation (Dinc & Gastmans, 2013).
Teorianknytning
Människor som upplever en känsla av sammanhang har i större utsträckning en större motståndskraft att hantera påfrestande saker som inträffar i livet. Aron Antonovsky
myntade begreppet känsla av sammanhang (KASAM). KASAM består av tre delar, vilka är begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Begreppet begriplighet handlar om i vilken utsträckning tillvaron är gripbar, ordnad och sammanhängande. Hanterbarhet handlar om hur de resurser som människor har tillgång till uppfyller de krav som ställs. Meningsfullhet handlar om att det känslomässigt känns värt att engagera sig i något. Antonovsky beskriver även det salutogenetiska synsättet, vilket innebär att tillvaron ses utifrån det som främjar hälsa och inte ifrån det patogenetiska synsättet där fokuseringen ligger på sjukdom och orsaken till sjukdom. När människor upplever tillvaron som begriplig, hanterbar samt meningsfull trots att påfrestande saker inträffar skapas känslan av sammanhang. Vård- och omsorgspersonal har en viktig uppgift i att hjälpa den äldre att behålla värdigheten i livet så att den äldre kan finna meningsfullhet i livet. Vård- och omsorgspersonal behöver hjälpa den äldre att behålla sin förmåga och sin självbestämmanderätt samt se till så att den äldres behov uppfylls. Vård- och omsorgspersonal bör bemöta den äldre och närstående med respekt samt ha en god människosyn (Antonovsky, 2005, s. 29, 43-47).
Problemformulering
Tidigare forskning har fokuserat mer på hur äldre upplever trygghet på särskilda boenden och mindre forskning finns om hur äldre som bor kvar hemma upplever trygghet. Det saknas kunskap om äldres upplevelse av trygghet i hemmet. Många äldre som väljer att bo kvar hemma upplever otrygghet. Otrygghet hos äldre handlar om att förlora kontrollen över sin situation och att hälsan försämras. Vård- och omsorgspersonal har en viktig roll då det handlar om att främja upplevelsen av trygghet, det är därför viktigt att belysa vad som kan främja upplevelsen av trygghet i hemmet.
Syftet
Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av vad som skapar trygghet hos äldre inom hemsjukvården.
Metod
Design
Studien utgår från en kvalitativ design med induktiv ansats där data har samlats in med fokusgruppsintervjuer. En kvalitativ metod används när forskningen syftar till att beskriva och förklara människors upplevelser och erfarenheter kring ett fenomen (Polit & Beck, 2017, s. 48).
Urval
Ett strategiskt urval har använts. Strategiskt urval är lämpligt att använda när deltagare ska rekryteras som har god kunskap och expertis inom det ämne som ska studeras. Detta leder till att deltagarna kan ge rika beskrivningar samt att det tillför variation i materialet (Polit &
Beck, 2017, s. 493).
Kontakt togs med två verksamhetschefer i mellansverige. Den första kontakten var via telefonsamtal där information gavs om studien och dess utformning. Båda
verksamhetscheferna var positivt inställda till att fokusgrupperna kunde äga rum och bekräftade att intervjuerna kunde ske på arbetstid. Därefter skickades ett brev ut till
verksamhetscheferna (bilaga 1). I brevet beskrevs studiens syfte samt en kort information om äldre och otrygghet. Verksamhetscheferna förmedlade sedan vidare bifogat
informationsbrev (bilaga 2a) samt svarstalong (bilaga 2b) till alla DSK som ingick i respektive verksamhetschefs arbetsgrupp.
Inklusionskriterierna för studien var att DSK varit verksamma inom hemsjukvård under minst två år. De DSK som var intresserade och uppfyllde inklusionskriterierna och som tackade ja till att ställa upp i fokusgruppsintervjuerna svarade inom 14 dagar skriftligt via bifogad svarstalong där informerat samtycke skrevs på. Därefter bildades två fokusgrupper med sex deltagare i den ena gruppen och fyra deltagare i den andra gruppen. Ett lämpligt antal personer i en fokusgrupp är mellan fyra till sex personer eftersom alla då kan komma till tals samt att varje person har en betydande roll i fokusgrupperna (Wibeck, 2010, s. 62).
Fokusgrupperna bestod av en homogen grupp vilket innebär att gruppen är verksamma inom samma område, där DSK med liknande bakgrund och erfarenhet var samlade för att grundligt diskutera specifika ämnen som berör dem (Wibeck, 2010, s. 61). Deltagarna i
fokusgrupperna var mellan 27–65 år och hade en medelarbetslivserfarenhet på 18,6 år.
Datainsamling
Fokusgrupper bygger på att ämnen diskuteras i grupp. Metoden ger möjlighet att gå på djupet i hur människor förhåller sig och uppfattar specifika fenomen, erfarenheter och upplevelser. Att diskutera i grupp är styrkan med fokusgruppsintervjuer, vilket även bidrar till bredd och djup i materialet (Wibeck, 2010, s. 52).
Fokusgrupperna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser under ordinarie arbetstid under maj 2019. Vid fokusgrupperna agerade den ena som moderator och den andra som
observatör samt förde anteckningar. Vid nästkommande intervju skiftades rollerna.
Fokusgrupperna inleddes med en kort presentation av bakgrunden till studien. Patientfallet som användes i fokusgrupperna lästes upp och sex öppna huvudfrågor ingick i
intervjuguiden samt ett antal följdfrågor (bilaga 3). Fokusgrupperna varade mellan 40–55 minuter. Båda fokusgruppsintervjuerna spelades in på diktafoner. Transkriberingen utfördes var för sig och sedan jämfördes materialet. Materialet transkriberades ordagrant inom en närliggande tid efter att intervjuerna genomfördes och fördes in i ett Word dokument.
Analys
Analysprocessen bestod av kvalitativ manifest innehållsanalys enligt (Graneheim &
Lundman, 2004). Kvalitativ innehållsanalys inriktar sig på att tolka texter, vilket kan ske på olika nivåer. Detta anses vara en lämplig metod för analys då likheter och skillnader kan identifieras samt att variationer i texter kan jämföras. Analysen fokuserar på det manifesta innehållet vilket är textnära och som uttrycks i en beskrivande form av kategorier.
Efter att materialet lästs i genom flertalet gånger skrevs meningsbärande enheter som besvarade syftet ner, därefter kondenserades de meningsbärandeenheterna och fick olika koder som färgkodades utifrån innehållet och grupperades in i respektive färg som sedan utgjorde underkategorierna. Underkategorierna grupperades slutligen i kategorier (figur 1).
Underkategorierna och kategorierna bearbetades fram och tillbaka samt diskuterades med en tredje part (Graneheim & Lundman, 2004).
Ur analysen uppkom ett tema, två kategorier samt sex underkategorier som redovisas i (tabell 2).
I resultatet presenteras temat: Att vara närvarande- Att vara här och nu. Kategorierna som framkommit är: att skapa en tillitsfull relation och att tillgodose de äldres behov. Varje kategori består av underkategorierna som är: att skapa förtroende, att möta svårigheter i kommunikationen, att vara spindeln i nätet, att sträva efter kontinuitet, att vara förberedd och att samarbeta, citat från fokusgrupperna presenteras löpande i texten.
Tabell 1. Exempel på analysförfarandet.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
Kontinuitet är viktigt. Att han får träffa samma distriktssköterska.
Att det inte är alltför mycket olika personal så att man hinner lära känna varandra.
Att han får träffas samma distriktssköterska och personal är viktigt så man hinner lära känna varandra
Viktigt med samma personal
Att sträva efter kontinuitet
Att tillgodose de äldres behov
Etiska överväganden
Enligt § 2 Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, behövs inget tillstånd sökas hos den etiska kommittén då denna studie inte skall publiceras som forskning utan görs inom ramen för högskoleutbildning. Före fokusgruppsintervjuerna informerades deltagarna både skriftligt och muntligt angående studiens syfte och skrev på skriftligt samtycke. Deltagarna informerades om att de hade rätt till total anonymitet vilket även tydliggjordes i utskicket med informationsbrevet. Fokusgruppsintervjuerna var frivilliga och deltagarna informerades om att de när som helst under intervjun kunde avbryta utan att behöva ange en orsak (Helsingforsdeklarationen, 2013). Fokusgruppsintervjuerna har
hanterats på ett sätt som inte är av personlig karaktär utan utifrån upplevd arbetserfarenhet.
Materialet som vi har använt oss av är ej av den karaktären så att några etiska konflikter kan förekomma, vi har använt oss av ett fiktivt patientfall i fokusgrupperna. Deltagarna
informerades om att materialet hanterades konfidentiellt vilket innebar att intervjumateralet i studien avidentifierades och kunde inte avslöjas. Efter transkriberingen raderades
inspelningarna.
Resultat
Det finns flera faktorer som bidrar till att äldre upplever trygghet i omvårdnaden som ges i hemmet. Detta beskrivs löpande i resultatet.
Tabell 2. Översikt över tema, kategorier och underkategorier.
Att vara närvarande – Att vara här och nu
Temat för resultatet är att vara närvarande och att vara här och nu. För att skapa trygghet är det viktigt att vara närvarande i stunden, att skapa en tillitsfull relation och att kunna
tillgodose den äldres behov. För att skapa en tillitsfull relation behöver ett förtroende skapas samt att svårigheter i kommunikationen bemästras. Att tillgodose de äldre behov skapas genom att den äldre får den hjälp i vardagen som behövs samt att samma personal hjälper den äldre. Vidare är det viktigt att vård- och omsorgspersonal är förberedda och pålästa om den äldre och att ett gott samarbete finns med närstående samt de yrkesgrupper som finns kring den äldre.
Tema Att vara närvarande – Att vara här och nu
Kategorier Att skapa en tillitsfull relation Att tillgodose de äldres behov Under-
kategorier
Att skapa förtroende
Att möta svårigheter i kommunikationen
Att samordna insatser
Att sträva efter kontinuitet
Att vara förberedd
Att
samarbeta
Att skapa en tillitsfull relation
Att skapa förtroende
När den äldre kan släppa taget och ta i emot hjälp så utvecklas ett förtroende till DSK och tilliten kan byggas upp, detta är en grundläggande faktor för att vårdrelationen skall fungera bra. När den äldre får en relation och lär känna DSK så skapas en tillit och ett förtroende byggs upp. När förtroendet skapas så är den äldre mer benägen att öppna upp sig om olika problem och tankar. Det är så broarna byggs mellan DSK och den äldre.
“Att man bygger broar, jobba som distriktssköterska är ju ett förtroende hela tiden hos patienten, då är det mycket lättare att jobba.”
Det är viktigt att DSK lyssnar på den äldres berättelse om sin hälsa samt respekterar dennes vilja och gör så att den äldre känner sig delaktig i omvårdnaden. När de existentiella
frågorna som är viktiga för den äldre kommer på tal är det viktigt att DSK vågar hålla i dessa samtal.
Trygghet handlar att ta sig tid att lyssna på den äldre. Detta resulterar i att äldre människor upplever att DSK visar omtanke. Det är viktigt att DSK visar sig vara intresserad och att samtidigt kunna vara ärlig mot den äldre. DSK kan sitta inne med mycket information om den äldre men behöver då vara försiktig och känna sig för om vad som är relevant att ta upp i samtalet.
“Att lämna en känsla av att jag är intresserad. Sedan att vara så ärlig som man kan. Jag kanske sitter med jättemycket information men man får ju känna sig för, vad vet patienten och hur långt har den kommit.”
Utmaningen med att förmedla trygghet kan bland annat vara att få tiden att räcka till, det kan vara stressande att mobiltelefonen ringer eller att besöket tar längre tid än förväntat.
DSK anser att de skulle behöva mera handledning för att kunna diskutera etiska frågor som exempelvis kan handla om olika religioner och kulturer. Om DSK får handledning och förbättrade kunskaper skapas trygghet både hos de äldre som hos DSK.
“En utmaning är tiden! att räcka till överallt.”
Att vara närvarande som DSK kan exempelvis vara att man lämnar sin mobiltelefon till en kollega, så man kan prata ostört med den äldre. Ytterkläderna hängs av vid besöket, i annat fall kan det uppfattas som att DSK är stressad och snabbt skall vidare. Att sätta sig ner och
inte titta på klockan signalerar att DSK är närvarande och att det är den äldres tid. När DSK kommer till någon svårt sjuk är det viktigt att vara närvarande fast tankarna eventuellt är på annat håll och det är mycket att göra i arbetet. Det handlar om att ta tillvara på dessa
tillfällen då den äldre vill samtala, och inte göra oviktiga saker.
“Fokus måste ligga på att man är närvarande, här och nu, tillsammans med patienten och att man går in i bubblan med patienten och att man inte kollar på klockan och nu ska jag vara där nästa gång.”
Att möta svårigheter i kommunikationen.
DSK kan hamna i olika svårigheter när det handlar om kommunikation. Det kan exempelvis vara att de äldre invandrat från andra länder och inte talar samma språk, den äldre kan då ha andra förväntningar på vården och på DSK. En utmatning kan vara att den äldre inte talar samma språk och tolk behöver användas, samtalet blir då svårare och tar det tar längre tid att få fram det den äldre och DSK vill säga.
“En utmaning är ju när man inte pratar samma språk. Jag har ju haft en patient från Kina, Ryssland och en som pratade persiska och då kan man ju inte bara prata utan då måste man ju prata genom tolk.
Det är jättesvårt. Det blir mycket kroppsspråk.”
En annan utmaning som DSK ställs inför är att kommunicera med personer med
demenssjukdom, där blir det tydligt att det går att lära känna varandra utan det talande språket. Det talande språket har inte störst betydelse utan det är kroppsspråket som används i kommunikationen. Trygghet kan vara svårt att förmedla när man själv känner sig otrygg som DSK, att inte nå fram med sitt budskap, eller att inte förstå vad den äldre säger eller menar skapar otrygghet både hos den äldre och hos DSK.
“Trygghet är ju svårt att skapa när man själv känner sig otrygg, att man inte når fram med något budskap eller att man inte kan ta emot ett budskap heller och förstå vad den andra säger. Det tycker jag skapar en otrygghet, både hos mig som sköterska och hos patienten.”
Svårigheter kan vara om närstående själva är sjuka, eller om flera i familjen drabbas av sjukdom samtidigt och flera behöver stöd och hjälp, detta kan skapa en komplex situation för DSK. Alla närstående skapar inte trygghet för de äldre, eftersom vissa närstående kanske inte finns tillgängliga, eller är samarbetsvilliga. I dessa fall är det oftast DSK som lyssnar in och skapar trygghet för den äldre även om det finns närstående med i bilden.
“Anhörig är ju inte lika med trygghet ute hos våra patienter, därför att anhöriga kan skapa oreda, kan
Det är viktigt att närstående även har en god kontakt med andra yrkesgrupper som exempelvis hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter, läkare och fysioterapeuter.
Att tillgodose de äldres behov
Att vara förberedd
Vetskapen om vad som tidigare hänt och att DSK är påläst och kan ställa de relevanta frågorna innan ett hembesök visar att DSK är uppdaterad vilket skapar trygghet för den äldre. DSK behöver var öppen och lyhörd och kanske inte endast göra det som förväntas utföras hos den äldre, utan kunna se utanför ”boxen”, ur ett holistiskt perspektiv.
“Det har följt mig genom åren att se helheten, se hela människan, för det är lätt att man bara fastnar i någon liten grej, utan att se helheten.”
Det är viktigt att jobba med mötet med den äldre. När DSK känner sig bekväm i samtalet med de äldre, kan de fånga upp det som är relevant och som är av betydelse. När DSK känner sig bekväm i samtalet, törs de svårare frågorna ställas, vilket kan göra det lättare att fånga upp väsentlig information. DSK behöver ha en god samtalsteknik för att
kommunikationen skall fungera så optimalt som möjligt.
“Kompetensen kan ju också användas i samtalet som distriktssköterska. Det är ju kommunikationen mellan mig och patienten som skapar den här tryggheten”
Att sträva efter kontinuitet
De äldre upplever att det är bra om det inte är för mycket vård- och omsorgspersonal
inblandad i vården av den äldre, det skapar trygghet att det är en mindre grupp som känner den äldre och som sköter omvårdnaden. När det är stor tillströmning av vård- och
omsorgspersonal och där många endast jobbar ett kort tag och sedan slutar kan upplevas stressande för vård- och omsorgspersonalen samt skapar en otrygghet för den äldre.
“Det blir ju otryggt både för patienterna och för oss sköterskor.”
Vidare är det viktigt att vård- och omsorgspersonalen vet vad de skall göra utan att behöva fråga den äldre, det är även viktigt att finns en omvårdnadsplan om vad som skall göras, hur det skall göras och vem som skall utföra detta. Kunnig och uppdaterad personal skapar trygghet för den äldre. Att som äldre få träffa samma DSK och vård- och omsorgspersonal är
viktigt för att hinna lära känna varandra. Regelbundna besök och regelbunden kontakt ökar chansen för att trygghet hos den äldre kan skapas.
“Om man är svårt sjuk så kan det ju vara jobbigt och känna att nu kommer det någon ny igen som jag måste förklara för hur jag vill ha det.”
Många äldre föredrar att ha dosett som skall delas varje vecka istället för att ha apodos, då vet den äldre att DSK kontinuerligt kommer på hembesök, och det ökar tryggheten samtidigt som chansen finns att ställa frågor och funderingar till sin DSK.
“Många känner en trygghet i att jag vet att distriktssköterskan kommer varje vecka och delar dosetten, många vill ju inte ha apodos bara för att de missar den kontakten då, så många känner trygghet bara att de vet att– ja dom kommer på måndag och delar dosetten liksom.”
Att samordna insatser
För den äldre kan det vara svårt att be om hjälp, trygghet kan skapas genom att DSK gör ett besök i deras hem för att få en bild av vilken hjälp de behöver. Detta kan beskrivas som en trygghet och att de äldre ej känner sig ensamma och bortglömda av samhället. Det
upplevdes att de äldre kände sig trygga med att få hjälp i hemmet istället för att själva behöva ta sig in till sjukvården då många äldre fortfarande bor kvar på landsbygden och har en lång väg till närmaste sjukvårdsinrättning. Äldre människor som får hjälp av DSK och av vård- och omsorgspersonal upplever ofta en stor lättnad efter att alla insatser kommit igång i hemmet.
“Bara en sådan grej som att personen bor i sitt boende, har ingenting också plötsligt får hon/han en egen sköterska och hemtjänst som kommer in. Bara där kan det ju vara en stor sten som faller för personen.”
Vidare beskrivs det att vård- och omsorgspersonal är gäster i de äldres hem och detta skall respekteras i form av att inte kliva innanför personens sfär.
“Det brukar jag prata med personalen om också, hur det upplevs när man kommer hem till någon. Att man inte går för nära första gångerna eller när man skall väcka någon. Jag måste som patient får se en människa på håll och inte så nära”
Trygghet förmedlas genom att den äldre får hjälp med nödvändiga saker i vardagen. Det kan exempelvis vara att ordna med recept och hämta ut läkemedel från apoteket samt lösa
omvårdnadsproblem som uppstår för den äldre. Detta upplever de äldre som en trygghet att kunna kontakta sin DSK för de problem som uppstår.
“När man har en patient så här så är man som en spindel, man hjälper till med allt och tar reda på vad patienten behöver hjälp med.”
Att samarbeta
Samarbetet med andra yrkesgrupper är en viktig del i omvårdnaden, alla professioner behövs och alla behöver jobba åt samma håll, detta samarbete upplevdes ibland kunde brista. Det är viktigt att DSK och vård- och omsorgspersonal har ett nära samarbete och att de i bland besöker den äldre tillsammans. DSK kan behöva handleda personalen och ge specifik information angående omvårdnaden. När de äldre ser att samarbetet mellan DSK och vård- och omsorgspersonal fungerar bra skapas tillit till yrkesgrupperna vilket leder till trygghet.
“Bra trygghet för patienten är när hemtjänsten och distriktssköterskan jobbar tillsammans i hemmet, stöttar varandra, det ökar tryggheten för patienten.”
DSK behöver vara strukturerad och ligga steget före när det exempelvis handlar om
brytpunktssamtal och symtomlindring upplevs vara en viktig del för att omvårdnaden skall fungera optimalt. När ordinationer och recept redan finns skrivna underlättar det mycket i jobbet för DSK vilket gynnar den äldre. De äldre upplever trygghet då det fanns en fast läkarkontakt som var etablerad, och i bästa mån kunde göra hembesök när detta behövs.
“Om en distriktssköterska har en nära kontakt med doktorn, så skapar det en trygghet för patienten.”
När de äldre har god kontakt med sina närstående gör det så att tryggheten ökar, om närstående känner sig trygga gör oftast de äldre det också. Om de äldre har en god relation till sina närstående är det viktigt att de involveras i vården av den äldre och att DSK bjuder in närstående så de också får samtala, detta öppnar upp för att andra viktiga aspekter lyfts som kan vara viktiga för den äldres välmående. Många gånger har de närstående mycket information och kunskap att delge till DSK som kan vara viktig för de äldres välbefinnande.
Det underlättar för de äldre och för DSK om närstående strävar åt samma håll och har god kontakt med varandra.
“I vår situation är det bra att ha en bra kontakt med anhörig också så ökar tryggheten, för känner sig anhöriga trygga så kanske patienterna känner sig trygga också.”
Diskussion
Metoddiskussion
En styrka med att använda fokusgrupper är att det finns möjlighet att dra nytta av interaktionen som sker i gruppen. I Fokusgrupper rekommenderas homogena grupper eftersom deltagarna då är mer benägna att utbyta erfarenheter och tankar med varandra (Wibeck, 2013, s. 63). Att använda homogena grupper är positivt då känslan av samhörighet och gemenskap förstärks, detta medför att deltagarna kan slappna av och kan dela med sig av sina upplevelser (Polit & Beck, 2017, s. 511). En risk med homogena grupper är att deltagarna kan ha för lika uppfattningar (Wibeck, 2010, s. 63-64). Variationen av ålder och arbetserfarenhet stärker trovärdigheten och överförbarheten till andra likande situationer (Graneheim & Lundman 2004).
Ett strategiskt urval användes för att få ökad förståelse genom att på djupet studera vad en liten grupp människor har att säga i en viss fråga (Wibeck, 2010, s. 66; Polit & Beck, 2017, s.
493). Strategiskt urval är den urvalsstrategi man bör utgå i från vid fokusgruppsintervjuer enligt Wibeck (2010, s. 66). I båda fokusgrupperna kände deltagarna varandra och detta medförde att de hade lätt att diskutera det aktuella ämnet och en styrka var att de redan innan fokusgrupperna utgjorde en väl fungerande social enhet. Om deltagarna hade varit främlingar för varandra finns det risk för att de som i vanliga fall är tillbakadragna och blyga blir ännu mer tystlåtna men även att starka personer tenderar att ta över diskussionerna.
Begränsningar som kan uppstå då deltagarna redan känner varandra kan vara att de faller in i de roller de har i vardagen, utanför fokusgrupperna samt att deltagarna inte tar upp vissa saker på grund av att det tas för givna inom gruppen (Wibeck, 2010, s. 65-66). Interaktioner i fokusgrupperna fungerade väl och det visade sig tydligt då samtliga deltagare var aktiva och delade med sig av sina erfarenheter med varandra. Atmosfären i fokusgrupperna var
avslappnad och öppen vilket stärker trovärdigheten i studien (Wibeck, 2010, s. 145). I båda fokusgrupperna framkom liknade information, detta styrker trovärdigheten i resultatet (Polit
& Beck, 2017, s. 161).
Inklusionskriterierna ökar möjligheten för att deltagarna upplevt det som efterfrågades.
Urvalet gjordes för att få pålitlighet i resultatet och att resultatet kan vara överförbart till en
liknande grupp som har upplevelser av vad skapar trygghet för den äldre i hemmet (Wibeck, 2010, s. 147-148).
Den ena fokusgruppen hade fyra deltagare och den andra hade sex deltagare. I mindre grupper har deltagarna en viktig roll medan större grupper kan medföra att talutrymmet blir begränsat och dominanta deltagare kan tendera att ta för stort utrymme i diskussionerna (Wibeck, 2010, s. 62-63). Vissa personer kan känna sig obekväma i en främmande miljö vid intervjuer, därav skedde fokusgrupperna på distriktssköterskornas arbetsplatser där miljön var välkänd och trygg vilket stärker tillförlitligheten i studien (Wibeck, 2010, s. 33).
Det är en styrka att deltagarna själva anmälde sig till att delta i fokussintervjuerna och att inte verksamhetschefen valde ut deltagarna. Inför fokusgrupperna informerades deltagarna skriftligt och muntligt. Frivilligheten att delta stärktes för deltagarna genom att de när som helst kunde avbryta intervjun och lämna lokalen utan att förklara varför (Wibeck, 2010, s.
83).
Fokusgruppsdeltagarna arbetade i två olika kommuner i mellansverige där avståndet mellan kommunerna låg långt bort geografiskt i från varandra. Detta påverkar resultatet positivt eftersom den geografiska spridningen var stor. Det valdes att använda ett fiktivt patientfall som utgångspunkt i fokusgrupperna. En styrka med att använda patientfall är att deltagarna har lättare att relatera till ett ämne. Att använda ett patientfall kan även vara en svaghet då deltagarna blir mer styrda att diskutera om just detta patientfall (Wibeck, 2010, s. 79).
Fokusgruppsintervjuer var en lämplig metod för datainsamling utifrån studiens syfte. Att rätt datainsamlingsmetod är vald ökar giltigheten i studien (Graneheim & Lundman, 2004).
Det är viktigt att fokusgrupperna har en struktur och att det finns en moderator och en observatör (Polit & Beck, 2017, s. 509). Vid båda fokusgrupperna var den ena moderator och den andra var observatör. Observatören förde även anteckningar om specifika nyckelord som besvarade syftet. Att rollerna skiftade kan påverka pålitligheten negativt då samma moderator bör leda alla fokusgrupper som ingår i studien (Wibeck, 2010, s. 143).
Moderatorn och observatören hade i avsikt att vara neutrala under fokusgruppsintervjuerna och inte delge sina personliga åsikter. Detta gjordes för att inte förlora sin trovärdighet (Polit
& Beck, 2017, s. 511). Det upplevdes svårt att vara neutrala och att inte kunna vara med och diskutera ämnet. Personer som leder fokusgruppsintervjuer bör vara medvetna om deras förförståelse för att kunna hålla sig objektiva. Då det fanns erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården fanns en medvetenhet kring att förförståelsen kunde påverka tolkningen av det transkiberade materialet. Tillförlitligheten ökar då förförståelsen genom arbetets gång har beaktats (Graneheim & Lundman, 2004).
För att stärka pålitligheten användes samma frågeguide vid båda fokusgrupperna. Öppna frågor användes för att bjuda in deltagarna till att berätta fritt och samtalen kan fördjupas vilket är en styrka (Wibeck, 2010, s. 51). Polit och Beck (2017, s. 510) beskriver att öppna frågor som är förutbestämda medför att författarna täcker de ämnesområden som var tänkta att ingå i studien.
En svaghet i fokusgrupperna var när deltagarna svävade ut och kom ifrån ämnet och exempelvis började prata om olika arbetssituationer. Om det funnits en större erfarenhet av att intervjua kanske detta inte hade skett. Båda fokusgrupperna spelades in med hjälp av diktafoner. Att transkriberingen av materialet utfördes var för sig och kodningen och kategoriseringen överensstämde med varandra ökar pålitligheten (Wibeck, 2010, s. 144).
Transkriberingen raderades efter att de hade skrivits ner och det kan vara en svaghet i studien då inspelningen kan vara bra att ha kvar om en mer noggrann analys bör göras (Wibeck, 2010, s. 97).
Kvalitativ innehållsanalys är en lämplig metod att använda sig av när material från fokusgruppsintervjuer ska analyseras (Graneheim & Lundman, 2004). För att
tillförlitligheten ska öka har tabeller skapats och citat har illustrerats från det transkiberade materialet. Överförbarhet stärkt då alla delar i studien är tydligt beskrivna (Graneheim &
Lundman 2004). Det valdes att ej geografiskt skriva var fokusgruppsintervjuerna utfördes för att säkerställa deltagarnas anonymitet.
Det är läsaren av uppsatsen som avgör om resultatet är överförbart på andra grupper eller kan användas i andra sammanhang. Resultatet kan överföras på andra distriktssköterskor inom hemsjukvården runt om i Sverige (Graneheim & Lundman 2004).
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen har vi valt att diskutera två huvudfynd som är centrala för resultatet, dessa är förtroende och kommunikation.
Resultatet visade att det var viktigt att vara närvarande i stunden med de äldre trots att tankarna i bland var på annat håll, vilket stämmer överens med Wassenaar, Boogaard, Hooft, Pikkers och Schoonhoven (2015) som även beskriver att samtalets betydelse spelar en viktig roll i hur den äldre upplever tillit och förtroende till DSK. Tillit byggs upp när tid ges till samtal och när den äldre får tydlig information. Antonovsky (2005, s. 45) beskriver att begriplighet upplevs när den äldre får tydlig information.
I resultatet framkom att det var viktigt att respektera de äldres integritet och vilja vilket även har visat sig i forskning från Hwang, Hsieh och Wang (2013) som menar att äldre upplever trygghet när DSK visar respekt för äldres självbestämmande. När de äldre upplevde att de inte dömdes utifrån DSK attityder och fördomar upplevde äldre trygghet och känslan att vara värdefull förstärktes. Vidare ville de äldre bli sedda som individer och ha möjlighet att fatta sina egna beslut. Antonovsky (2005, s. 45) beskriver att meningsfullhet är vikten att vara delaktig i beslut som har en känslomässig innebörd och är en motivationskomponent i livet, att kunna konfronteras med utmaningar i livet och kunna finna en mening i situationen och med värdigheten i behåll komma igenom det.
Det framkom i resultatet att om de äldre vågar släppa taget och ta emot hjälp så byggs tilliten upp och ett förtroende utvecklas vilket även Dinc och Gastmans (2013) beskriver. De har funnit att äldres förtroende för DSK är en viktig del för att relationen mellan de ska fungera.
Förtroendet är en hörnsten i omvårdnadsarbetet. För att stärka förtroendet till den äldre var det viktigt att DSK var känslomässigt och fysisk säker, tillgänglig, påläst samt visade respekt.
Att bygga ett förtroende skildras som en process i olika stadier som upprättas, skadas och
repareras, det är som en dynamisk process. DSK personliga egenskaper är viktiga för att utveckla ett förtroende, som att vara pålitlig, ärlig, ödmjuk, känna till olika kulturer och livsstilar samt kunna ta beslut utan fördomar. Om den äldre inte har förtroende för
vårdgivaren är det omöjligt att tillgodose den äldres behov (Dinc & Gastmans, 2013). Vidare stämmer resultatet överens med Antonovsky (2005, s. 184) som beskriver att relationer har en stor betydelse för känslan av sammanhang. Äldre med stark KASAM klarar av problem och kan hantera det känslomässigt och fysiologiskt bättre, än de äldre med en svag KASAM.
Vidare visade resultatet att förtroende skapas genom att de äldre så träffa samma vård- och omsorgspersonal samt att de finns lättillgängliga för de äldre, detta stämmer överens med en studie gjord av Fagerström et al. 2010 som menar att förtroendet och tryggheten minskar hos äldre när kontinuitet bland personal inte finns.
I resultatet framkom att tillit och förtroende byggs upp genom att den äldre får en personlig relation till DSK. När förtroende skapas är de äldre mer benägna att öppna upp sig och prata om olika problem och tankar. Resultatet stämmer överens med forskning från Stoddart (2012) som även beskriver att samspelet mellan den äldre och DSK är en grundläggande faktor för att omvårdnaden i hemmet ska fungera och att ett förtroende ska kunna byggas upp. Detta styrker Antonovky (2005, s. 174) som beskriver att ett tydligt socialt stöd har en direkt inverkan på avvärjande av sjukdom hos den äldre.
Kommunikationen är grunden i mötet med den äldre för att kunna fånga upp väsentlig information framkom i resultatet, detta stärks av Sundler, Eide, Dilmen och Holmström (2016) som menar att relationsbyggandet är beroende av att kommunikationen fungerar och att relationsbyggandet kan hämmas i kommunikativa utmanande situationer. Utmaningar i kommunikationen identifieras som existentiella problem som de äldre upplever och att de äldre inte alltid var ärliga och berättade hur de mådde, detta gjorde det svårt för DSK att upptäcka och ta i tu med de problem som egentligen fanns. Detta medför risker för missuppfattningar eller okunnighet om dessa utmaningar.
I resultatet framkom det att en god samtalsteknik hos DSK är en viktig faktor i kommunikationen med de äldre. En svårighet är när DSK inte känner sig bekväma i
McKenzie et al, (2007); Stoddart, (2012) studier som även beskriver att när äldre känner sig trygga i samtalet med DSK vågar även de äldre öppna upp sig i samtalet och kan då berätta mera om sig själva vilket resulterar i en bättre omvårdnad för de äldre.
Det är viktigt att DSK lyssnar på den äldres berättelse om sin hälsa framkom i resultatet.
Strandas och Bondas (2018) styrkes detta och beskriver att DSK bör ta sig tid till att lyssna till den äldres historia, berättelse och erfarenheter om sin hälsa, detta stärker den äldres egna resurser till förbättrad hälsa och upplevd trygghet. Ett aktivt deltagande och engagemang hos båda parter är en förutsättning. DSK behöver förstå den äldres perspektiv och unika behov, ge stöd och information och försöka involvera och uppmuntra den äldre i sin egen vård. DSK bör underlätta så att de äldre kan delta i sin egen hälsoutveckling. Äldre behöver vara aktiva deltagare och bjuda in DSK i sitt liv, lita på dem och engagera sig i personlig delning. Genom att den äldres aktiva deltagande stärks relationen samt ökar känslor av trygghet och ger DSK tillgång till viktig information. Antonovsky (2005, s. 45) menar att hanterbarhet kan upplevas genom att de resurser som finns till förfogande för den äldre anpassas utifrån de äldres behov så den äldre får rätt hjälp.
Resultatet visade att DSK upplevde att det genom åren blivit svårare med kommunikationen bland annat på grund av invandringen från andra länder och det upplevs svårt att de inte talar samma språk, detta stärks av Tang et al, (2017); Dickins, Joe, Enticott, Ogrin, &
Lowthian, 2019) som menar att äldre med invandrarbakgrund upplever språket som ett hinder, vilken ökar komplexiteten i omvårdnaden och kan medföra att de äldre inte får rätt hjälp och stöd. Antonovsky (2005, s. 149) beskriver att livsfarenheter bygger en stark KASAM som ofta ses i andra kulturer.
I resultatet framkom att äldre som har en god kontakt och en god relation med sina
närstående upplever trygghet. Detta visade sig även i en studie av Carlson et al. (2013) som belyser vikten av kommunikationen med de äldre och med deras närstående för att skapa trygghet och välbefinnande hos både äldre och närstående.
Resultatet visade att närstående bör involveras i vården av den äldre och att DSK bjuder in till samtal. Krevers och Millberg (2015) styrker detta i sin studie. De menar att för att få ökat förtroende i omvårdnaden av den äldre är det viktigt att även närstående känner sig trygga med omvårdnaden som ges. Närståendes känsla av trygghet i omvårdnaden var förknippat med en hög vårdkvalité, samt att det fanns en god interaktion mellan närstående och DSK.
Detta gjorde att känslan av säkerhet stärktes för de närstående. Vidare beskrivs det att DSK och vård- och omsorgspersonalens tillgänglighet och närvaro var en viktig del för att
närstående skall känna trygghet i omvårdnaden av den äldre. Ett starkt förtroende för vård- och omsorgspersonalen som vårdar äldre i hemmet underlättar känslan av trygghet för närstående. Att närstående fick information om den äldre, samt att vård- och
omsorgspersonalen hade rätt kompetens så att de kan lindra den äldres olika symtom var viktiga faktorer för närståendes känsla av trygghet.
I resultatet visade det sig att kommunikationen mellan den äldre och med övrig vård- och omsorgspersonal är viktig, vilket även beskrivs av (Modin, Törnqvist, Furhoff & Hylander, 2009) som menar att om relationen mellan de olika yrkesgrupperna fungerar bra så ökar tryggheten för äldre inom hemsjukvården.
Slutsats
Studiens resultat visar att det finns flera faktorer som bidrar till att äldre upplever trygghet i omvårdnaden som ges i hemmet. Trygghet handlar om att tillgodose de äldres behov, skapa en tillitsfull relation samt att vara närvarande som DSK i mötet med den äldre. För att äldre ska uppleva trygghet behöver tillit byggas upp och ett förtroende skapas. Kontinuitet bland vård- och omsorgspersonal är en viktig faktor som främjar upplevelsen av trygghet. Andra viktiga faktorer är god kommunikation och att ett gott samarbete finns med närstående samt med de olika yrkesgrupperna kring den äldre, detta kan medföra att äldre kan bo kvar och känna sig trygga med omvården i sina ordinära boenden. Denna studie kan tydliggöra hur viktigt det är att ha tid för samtal, god kommunikation och kontinuitet bland vård- och omsorgspersonal. För att de äldre ska ha ett värdigt liv och känna sig trygga i sina hem när de är i behov av hemsjukvård är det viktigt att DSK har kunskap om vad som skapar
om hur äldre upplever trygghet i hemmet och hur de som invandrat senare i livet till Sverige upplever hemsjukvården då det ser olika ut i olika kulturer och religioner. Vi vill
avslutningsvis rikta ett stort tack till de distriktssköterskor som var vänliga och tog sig tiden att delge oss av sin erfarenhet, upplevelser och kunskap till denna studie samt ett stort tack till vår handledare för allt stöd och hjälp.
Referenser
Andreassen-Devik, S., Enmark, I., & Hellzen, O. (2013). When expressions make impressions nurses narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: a
phenomenological-hermeneutic approach to understanding. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 17(8), doi:
10.3402/qhw.v8i0.21880
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium, (2. Uppl.). (M. Elfstadius, övers.). Stockholm:
Natur och Kultur. (Originalarbete publicerat 1987) Boström, M., Ernsth-Bravell, M., Lundgren, D., & Björklund, A. (2013). Promoting sense of
security in old-age care. Health, 5, 56-63. doi:10.4236/health.2013.56A2009
Carlson, E., Rämgård, M., Blomsjö, I., & Bengtsson, M. (2013). Registered nurses’ perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus
group study. International Journal of Nursing Studies, 51(5), 761-767.
doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.10.002
De Donder, L., De Witte, N., Dury, S., Buffel, T., & Verté, D. (2012). Individual risk factors of feelings of unsafety in later life. European Journal of Ageing, 9(3), 233-242. doi:
10.1007/s10433-012-0226-8
Dickins, M., Joe, A., Enticott, J., Ogrin, R., & Lowthian, J. (2019). Trajectories of home nursing use for older women in Melbourne, Australia: 2006–2015. Australasian Journal on Ageing, 00,1-11. doi: 10.1111/ajag.12735
Dinc, L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse-patient relationships: a literature review.
Nursing Ethics, 20(5), 501–516. doi: 10.1177/0969733012468463
Fagerström, L., Gustavsson, Y., Jakobsson, G., Johansson, S., & Vartiainen, P. (2010). Sense of security among people aged 65 and 75: external and inner sourses of security. Journal of Advanced Nursing, 67(6), 1305-1316. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05562.x
Gomes, B., Calanzani, N., & Higginson, I.J. (2012). Reversal of the British trends in place of death: time series analysis 2004–2010. Palliative Medicin, 26 (2), 102- 107. doi:
10.1177/0269216311432329
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Harrefors, C., Sävenstedt, S., & Axelsson, K. (2009). Elderly people´s perceptions of how they want to be cared for: an interview study with healthy elderly couples in Northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 353–60. doi:10.1111/j.1471- 6712.2008.00629.x
Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 6 november, 2019, från World Medical
Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hilli, Y., Eriksson, K. (2019). The home as ethos of caring: A concept determination. Nursing Ethics, 26(2), 425–433. doi:10.1177/0969733017718395
Hwang, H.L., Hsieh, P.F., & Wang, H.H. (2013). Taiwanese long-term care facility
residents’ experiences of caring: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3), 695–703. doi:10.1111/j.1471-6712.01082.x
Krevers, B., & Millberg, A. (2015). The sense of security in care-Relatives´ Evaluation instrument: its development and presentation. Journal of Pain and Symptom Management, 49(3), 586–594. doi:10.1016/j.jpainsymman.2014.06.019
Lindquist, L.A., Ramirez-Zohfeld, V., Sunkara, P., Forucci., C., Campbell, D., Mitzen, P., &
Cameron, K.A. (2016). Advanced life events (ALEs) that impede aging-in-place among seniors. Archives of Gerontology and Geriatrics, (64). 90-95.
doi:10.1016/j.archger.2016.01.004
McKenzie, H., Boughton, M., Hayes, L., Forsyth, S., Davies, M., Underwood, E., & McVey, P.
(2007). A sense of security for cancer patients at home: the role of community nurses. Health and Social Care in the Community, 15(4), 352-359. doi:10.1111/j.1365- 2524.2007.00694.x
Modin, S., Törnkvist, L., Furhoff, A.K., & Hylander, L. (2009). Family physicians´ effort to stay in charge of the medical treatment when patients have homecare by
district nurses. A grounded theory study. BMC Family Practice, (22). doi:
10.1186/1471-2296-10-45
Petersson, P., & Blomqvist, K. (2011). Sense of security- searching for its meaning by using stories: a Participatory Action Research study in health and social care in
Sweden. International Journal of Older People Nursing, 6(1), 25-32. doi:10.1111/j.1748- 3743.2010.00211.x
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Santoni, G., Marengoni, A., Angleman, S., Welmer, AK., Mangialasche, F., & Fratiglioni, L.
(2015). Age-related variation in health status after age 60. PL o S One, 10(3), 1–10.
doi: 10.1371/journal.pone.0120077
Socialstyrelsen. (2003). Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 19 september, 2019, från, Socialstyrelsen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs- 2003-460
Sundler, A.J., Eide, H., Van Dulmen., S. & Holmström, I.K. (2016). Communicative challenges in the home care of older persons- a qualitative exploration. Journal of Advanced
Nursing, 72(10), 2435-44. doi:10.1111/jan.12996Stuart-Hamilton, I. (1995). Åldrandets psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Stoddart, K.M. (2012). Social meanings and understandings in patient-nurse interaction in the community practice setting: a grounded theory study. Bio Medical Central Nursing, 11(14), 1-10. doi:10.1186/1472-6955-11-14
Strandas, M., & Bondas, T. (2018). The nurse-patient relationship as a story of health enhancement in community care: A meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 74, 11-22. doi:10.1111/jan.13389
Söderberg, A-C., Rydell Karlsson, M., & Löfvenmark, C. (2015). Experience of security and insecurity among patients with heart failure in advanced home care. Nordic Journal of Nursing Research, 35(4), 203–209. doi:10.1177/0107408315587800
Tang, F., Chi, I., & Dong, X. (2017). The Relationship of Social Engagement and Social Support With Sense of Community. The Journals of Gerontology Biological Sciences and Medical Science, 72(1), 102 – 107. doi:10.1093/gerona/glw187
Tornstam, L. (2010). Åldrandets socialpsykologi (8. uppl.) Nordstedts.
Wassenaar, A., Boogaard, M., Hooft, T., Pickkers, P., & Schoonhoven, L. (2015). 'Providing good and comfortable care by building a bond of trust': nurses views regarding their role in patients' perception of safety in the Intensive Care Unit. Journal Of Clinical Nursing, 24(21/22), 3233-3244. doi:10.1111/jocn.12995
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2008). The Solid Facts: Home care in Europe (s. 7-12).
Köpenhamn:World Health Organization. Hämtad 22 april, 2019 Från http://www.euro.who.int/ data/assets/pdf file/005/96467/E91884.pdf?ua=1
Bilagor
Bilaga 1.
Intuitionen för vård och omsorg
Information om en forskningsstudie.
Brev till verksamhetschefer.
Vi är två sjuksköterskor, Ann-Christine Fabricius och Maria Åström, som studerar på specialistprogrammet med inriktning mot distriktssköterska vid Mittuniversitetet i Östersund.
Som en del i vår utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå, syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av vad som skapar trygghet hos de äldre patienterna inom hemsjukvården.
Andelen äldre människor ökar i samhället och allt behöver få vård. Många äldre väljer att bo kvar i sina egna hem. Många äldre människor som väljer att bo kvar hemma upplever otrygghet. Distriktssköterskan har en viktig roll då det handlar om att främja upplevelsen av trygghet. Mer kunskap behövs om hur de äldre upplever denna otrygghet och hur
distriktssköterskan kan hjälpa till att främja de äldres upplevelse av trygghet.
Vi söker 4–6 distriktssköterskor för våran intervjustudie som har varit verksamma i minst två år i hemsjukvård. Vi kommer att intervjua deltagarna i grupp. Den tid som beräknas ta för intervjun är ca 30–60 minuter.
Genom detta informationsbrev vill vi fråga Er om ni kan förmedla vår förfrågan till
intresserade distriktssköterskor inom hemsjukvård om att delta i intervjustudie samt lämna medföljande informationsbrev.
Vi vill framhålla att deltagande är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att skäl behöver anges.
Vid eventuella frågor, kontakta oss gärna!
Ann-Christine Fabricius Maria Åström Leg.sjuksköterska Leg.sjuksköterska
Anpe0509@student.miun.se mabr0709@student.miun.se 070-6266488 070-2326370
Handledare: Helén Rönning, Mail: Helen.ronning@miun.se 010–1427855
Institutionen för omvårdnad Mittuniversitetet Sundsvall
Bilaga 2a.
Förfrågan om deltagande i forskningsstudie
Vi är två blivande distriktssköterskor som planerar skriva ett examensarbete gällande äldre personers upplevelse av att få hjälp och stöd av distriktssköterskan inom hemsjukvården.
Studien avser äldre personer som i dagsläget har hemsjukvård.
Vi skulle vilja intervjua dig för att få ta del av dina upplevelser när det gäller att få hjälp och stöd av distriktssköterskan. Enligt överenskommelse kommer datum, tid och plats för intervjuerna bokas in. Intervjun kommer att ta mellan 30-60 minuter och kommer att bandinspelas. Medverkan i studien är frivillig och vill du avbryta din medverkan även om du tackat ja är det inget hinder. All information kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga ingen kommer att kunna identifiera vem som sagt vad i det färdiga arbetet. Om du är intresserad av att delta i studien vänligen returnera svarstalong i bifogat svarskuvert. Om du har eventuella frågor angående studien är du välkommen att kontakta oss. Kontaktpersoner för detta är Ann-Christine Fabricius och Maria Åström.
Med vänliga hälsningar
Ann-Christine Fabricius, legitimerad sjuksköterska Maria Åström, legitimerad sjuksköterska
Avdelningen för omvårdnad Mittuniversitetet Östersund 070-6266488, 070-2326370
Bilaga 2b.
Svarstalong
Jag har tagit del av informationen kring studien och är intresserad av att delta som
intervjuperson i studien. Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas.
Namn:_________________________________________________
Telefonnummer:_________________________________________
E-post:_________________________________________________
Östersund den___________________________________________
Vänligen returnera svarstalongen i bifogat svarskuvert.
Med vänliga hälsningar
Ann-Christine Fabricius, legitimerad sjuksköterska Maria Åström, legitimerad sjuksköterska
Avdelningen för omvårdnad Mittuniversitetet Östersund 070-6266488, 070-2326370
Bilaga 3.
Patientfall inför fokusgrupper
Man 85 år, änkeman sedan ett år tillbaka, har inga barn. Bor i sitt hus några mil utanför samhället. Har prostatacancer som diagnostiserades för två år sedan. Har
miktionsträngningar och ryggvärk. Distriktssköterskan ger injektion Procren enligt
ordination i hemmet samt delar dosett. Patienten lider av depression sedan frun avled. Har matleda, är orkeslös och orkar inte sköta sin hygien längre. Har hjälp av hemtjänsten med hygien, matleverans samt städ.
Bakgrundsfakta:
Ålder/kön/antal år som DSK Arbetsområde småstad/glesbygd?
Intervjuguide maj -19
• Vad upplever ni kan vara trygghet för denna man?
• Beskriv hur ni som distriktssköterskor skulle använda eran kompetens för att skapa trygghet för denna man?
• Vilka utmaningar ser ni med att förmedla trygghet?
• Om mannen haft närstående, hade något varit annorlunda då?
• Vad är viktigt i mötet med patienten för att patienten ska känna sig trygg?
• Vilket behov av stöd och hjälp behöver patienten för att trygghet ska främjas?
Följdfrågor:
Kan du utveckla det mer?
Kan du berätta mer om det?
Vad menar du med det?
Vill du förtydliga det?
Kan du ge exempel på det?
