Distriktssköterskors
erfarenhet av bedömningar gällande symtomlindring i livets slutskede.
En kvantitativ enkätstudie
Författare: Linn Carlsson
Magisteruppsats
Abstrakt
Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor
betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen.
Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93.
Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler.
Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede.
Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån.
Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes
bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.
Nyckelord
Bedömning, Distriktssköterska, Hemsjukvård, Närstående, Vård i livets slutskede
Abstract
Background: In addition to symptom relief, palliative care also includes teamwork where the district nurses communication with the patient and relatives is of great importance. Good palliative care in the final stages of life is achieved when the patient and relatives feel secure and trust in the district nurse.
Aim: The aim of the study was to describe district nurses experiences of situations where relatives assessment of the patients end of life symptom relief differs from their own assessment.
Method: The study was a quantitative cross-sectional study in the form of a web survey with a descriptive approach. The web survey was sent to 198 district nurses and nurses in home health care in southern Sweden and was answered by 93.
Descriptive analysis were performed where frequencies for all questions were calculated to see the distribution between the different answer alternatives. Finally, correlation analysis were performed through cross-tabulations with chi-squared tests to test if there was a significant correlation between two variables.
Results: The results indicated that district nurses are affected by relatives in the assessments regarding symptom-relieving drugs for patients in the end of life. The results also indicated that district nurses who did not have training in palliative care were more likely to give symptom-relieving drugs to the patient to calm relatives concerns. However, this relationship was not statistically significant, even though it was close to the significance level.
Conclusion: The results of the study indicate that the assessment of district nurses and relatives differs in terms of symptom-relieving drugs for patients in the end of life. The results also suggest that district nurses who do not have training in
palliative care may be more likely to give symptom-relieving drugs to the patient to calm relatives' concerns. It also shows that district nurses may be in need of
increased knowledge in palliative care in order to be able to provide the patient with good care in interaction with relatives.
Keywords
Assessment, District nurse, Home health care, Relatives, End-of-life care
Tack
Jag vill rikta ett tack till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor som tagit sig tid att delta i studien och gjort denna studie genomförbar.
Ett stort tack till min handledare Carina Persson som har bidragit med bra råd och gjort denna resa möjlig.
Ett varmt tack till min sambo Habib som stöttat mig under uppsatsskrivandet och Sara och Sebastian som har bidragit med användbara kommentarer till arbetet.
Vill även tacka alla andra som stöttat mig.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Palliativ vård 1
2.2 Vård i livets slutskede 1
2.3 Samspelet mellan distriktssköterskan och närstående 2
3 Teoretisk referensram 2
4 Problemformulering 3
5 Syfte 3
6 Metod 4
6.1 Design 4
6.2 Urval 4
6.3 Datainsamlingsmetod 4
6.4 Dataanalys 5
6.5 Forskningsetiska överväganden 5
7 Resultat 5
7.1 Frekvensanalyser av webbenkätens fråga 5–11 6
7.2 Sambandsanalyser 8
8 Diskussion 13
8.1 Metoddiskussion 13
8.1.1 Urval 13
8.1.2 Datainsamlingsmetod 13
8.1.3 Dataanalys 14
8.1.4 Förförståelse 14
8.2 Resultatdiskussion 14
9 Slutsats 16
10 Kliniska implikationer 16
11 Förslag till fortsatt forskning 16
12 Referenslista 17
Bilagor
Bilaga A – Informationsbrev till verksamhetschefer
Bilaga B – Informationsbrev till distriktssköterskor/sjuksköterskor Bilaga C – Webbenkät
Bilaga D – Etisk egengranskning
1 Inledning
Döden är en naturlig del av livet, men den kan ändå skapa stor rädsla och ångest hos många. Inom hemsjukvården möter distriktssköterskan patienter som är i ett sent palliativt skede som oftast har någon närstående hos sig. När patienten inte längre kan förmedla sin vilja är det distriktssköterskans uppgift att bedöma om patienten behöver symtomlindrande läkemedel i form av exempelvis smärtstillande eller lugnande. I den palliativa vården har närstående en betydande roll eftersom de oftast har god kännedom om patienten. Distriktssköterskan kan vid bedömning av
patienten dra nytta av närståendes information för att symtomlindra patienten.
2 Bakgrund
2.1 Palliativ vård
Varje år behöver cirka 75 000 människor i Sverige palliativ vård (Olsson, u.å). Den palliativa vården ser väldigt olika ut i Sverige (Socialstyrelsen, 2013). Föreskriften om nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede har kommit till för att utjämna vården och för att alla ska ha rätt till den specialiserade palliativa vården. Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av kroniska och dödliga sjukdomar (Ternestedt & Andershed, 2020). Palliativ vård ska inte fördröja eller påskynda döden. Det ska erbjudas en teambaserad vård vilket innebär att distriktssköterska, läkare och andra professioner måste arbeta
tillsammans för att tillgodose patienten och övriga familjemedlemmars behov av exempelvis hjälp och stöd. Den palliativa vården ska vara en del av all vård och alla ska ha rätt till den. Inom ramen för palliativ vård ryms förutom palliativ vård även palliativ medicin (Regionala cancercentrum i samverkan, 2021). Palliativ vård innefattar fyra hörnstenar vilka är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. En god palliativ vård uppnås när dessa hörnstenar blir tillgodosedda (Strand & Beck-Friis, 2012). Patienten ska få all den information som krävs för att kunna vara med och besluta om sin vård och behandling
(Socialstyrelsen, 2018). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten själv ha möjlighet att tacka nej till exempelvis behandlingar som erbjuds.
2.2 Vård i livets slutskede
Vid vård av patienter i livets slutskede är målet att lindra och förebygga lidande och ge både patient och närstående det stöd de behöver (Socialstyrelsen, 2013; Olsson, u.å). Palliativ vård i livets slutskede innebär att patientens sjukdom inte längre går att bota och vården övergår till att förhindra lidande. Vård i livets slutskede innebär att det enbart är dagar eller veckor kvar tills livets slut (Eckerdal & Thulesius, 2015). Det är betydelsefullt för både patient och närstående att de blir informerade när patienten är i livets slutskede för att de ska vara förbereda att slutet närmar sig (Socialstyrelsen, 2018). Enligt Schou-Andersen, Ullersted, Jensen och Neergaards (2016) studie vill oftast patienter som bor i ett samhälle med mindre än 10 000 invånare dö hemma medan patienter som bor i en stad med mer än 10 000 invånare
hellre dör på exempelvis sjukhus eller hospis. Det blir allt vanligare att äldre människor över 65 år dör i sina egna hem (Socialstyrelsens, 2013).
2.3 Samspelet mellan distriktssköterskan och närstående
Den palliativa vården beskrivs som personcentrerad där distriktssköterskan ska se patienten och närstående som unika individer med olika behov (Svensk
sjuksköterskeförening, 2019). Detta kan medföra att distriktssköterskor hamnar i ett etiskt dilemma vilket kan ske när exempelvis patienten vill bli vårdad hemma medan närstående är osäkra på om distriktssköterskorna kan ge patienten en bra vård i hemmet och hellre vill att patienten ska vårdas på sjukhus (Karlsson,
Roxberg, Barbosa da Silva & Berggren, 2010). Distriktssköterskan måste vid sådana tillfällen samtala med patienten och närstående för att de ska känna sig trygga.
Vården av patienten ska ske utifrån ett helhetsperspektiv där existentiella, fysiska och psykosociala behov blir tillgodosedda av distriktssköterskan för att patienten ska uppnå välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Studier visar att det är viktigt att närstående inkluderas i vården av patienter för att uppnå ett sådant välbefinnande (Axelsson, Klang, Lundh Hagelin, Jacobson & Andreassen Gleissman, 2015; Noome, Beneken genaamd Kolmer, Van Leeuwen, Dijkstra &
Vloet, 2016; Lundin & Godskesen, 2021). Ett exempel där det framstår som särskilt viktigt utgörs av patienter med en demensdiagnos. Enligt Lundin och Godskesen (2021) uppger distriktssköterskor att de känner sig osäkra vid bedömningen av patienterna med demensdiagnoser som är palliativa. Dementa patienter har svårigheter att förklara om de exempelvis lider av smärta relaterat till deras sjukdom. Distriktssköterskorna tar gärna hjälp av närstående och omsorgspersonal som känner patienten och vet hur hen reagerar vid exempelvis smärta eller ångest (Lundin & Godskesen, 2021). Distriktssköterskans uppgift är att skapa trygghet och förtroende till patienten och närstående (Svensk sjuksköterskeförening, 2019) och Bruinsma et al. (2014) beskriver att närstående känner sig trygga när patienten får dö utan oro eller smärta med hjälp av de symtomlindrande läkemedel
distriktssköterskan gav patienten. De närstående är tacksamma för den palliativa vården patienten erhåller, men upplever ibland att de får ta ett stort ansvar för vården. Patientens ökade behov av hjälp bidrar till en omställning för både patient och närstående. Närstående uppger att de skulle behövt mer information om patientens situation, då det är svårt för närstående att förstå hur lång tid patienten har kvar att leva (Borstrand & Berg, 2009). När närstående inkluderas i den palliativa vården bidrar det till att patienten får den bästa möjliga vården i livets slutskede samtidigt som närstående får det stöd som behövs (Regional
cancercentrum, 2021).
3 Teoretisk referensram
Joyce Travelbee är en omvårdnadsteoretiker och hon beskriver den
mellanmänskliga relationen som en relation där den unika människan står i fokus (Travelbee, 1971). Travelbees omvårdnadsteori är en interaktionsteori där samspelet mellan distriktssköterskan och patienten avgör kvaliteten i omvårdnaden och hur det påverkar patientens vård. Det är viktigt att den mellanmänskliga relationen skapas
för att patienten och distriktssköterskan ska kunna se varandra som unika individer.
En god relation minskar risken för lidande och smärta om distriktssköterskan får förståelse och empati för patientens livsvärld (Travelbee, 1971).
Distriktssköterskans omtanke och engagemang för patienten ökar genom denna förståelse och empati. För att den mellanmänskliga relationen ska uppstå krävs det ett personligt engagemang av distriktssköterskan. Om distriktssköterskan inte ser patienten som unik kan det resultera i att patientens behov blir förbisedda och att distriktssköterskan i stället utför omvårdnaden utifrån tidigare kunskaper. Patientens behov måste identifieras av distriktssköterskan för att patienten ska kunna känna hopp och mening. När den mellanmänskliga relationen skapas kan patienten och distriktssköterskan se varandra som unika individer. Distriktssköterskans viktigaste verktyg är kommunikation för att kunna bilda en mellanmänsklig relation, där både patienten och närstående kan uttrycka sina känslor och tankar. Kommunikationen mellan patienten och distriktssköterskan har en central innebörd, då
distriktssköterskans uppgift är att observera och säkerställa de åtgärder som överensstämmer med patientens behov. Distriktssköterskans fokus ska vara på patienten, samtidigt som närstående har en central roll för patienten i livets slutskede (Travelbee, 1971). När patienten är i livets slutskede och inte längre kan förmedla sig blir det istället ofta närstående som får föra patientens talan och en mellanmänsklig relation utvecklas mellan närstående och distriktssköterskan.
4 Problemformulering
Distriktssköterskor inom hemsjukvården möter patienter i livets slutskede och deras närstående. Situationen som patienten och närstående ställs inför är unik och ett stort ansvar ställs på distriktssköterskan som ska se till att både patientens och närståendes behov blir tillgodosedda. Det är viktigt att närstående får känna sig delaktig i vården och att deras kunskap om patienten tas till vara av
distriktssköterskan. När patienten inte längre har förmågan att bedöma sina egna behov bör distriktssköterskan ta hjälp av närstående som oftast känner patienten väl.
Kommunikationen mellan distriktssköterskan och närstående avgör omvårdnadens kvalitet och påverkar patientens vård i livets slutskede enligt Travelbee (1971).
Patientens behov av symtomlindring i livets slutskede kan vara svårt att bedöma vilket kan resultera i att distriktssköterskan och närstående kan ha olika
bedömningar. Ingen studie har återfunnits som visar på hur ofta detta sker eller hur distriktssköterskor hanterar situationer där olika bedömningar uppstår.
5 Syfte
Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patienters symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen.
6 Metod
6.1 Design
Studien utfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät där insamlad-data analyserades med deskriptiv statistik (Ejlertsson, 2019).
6.2 Urval
Enhets- och verksamhetschefer för hälso- och sjukvården i tio kommuner i Södra Sverige kontaktades via telefon och fick information om studiens syfte. Efter samtalet skickades ett informationsbrev (Bilaga A) ut via mail till cheferna.
Författaren fick godkännande av nio enhetschefer att studien kunde genomföras i deras organisation. Det var 198 anställda sjuksköterskor och distriktssköterskor i organisationerna som fick ett informationsbrev (Bilaga B) och en länk till webbenkäten (Bilaga C) via mail. Det var fyra chefer som inte ville lämna ut mailadresserna till medarbetarna och där skickade författaren informationsbrevet och webbenkäten till chefen som i sin tur vidarebefordrade det till sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i organisationen. I de andra organisationerna var det författaren som skickade ut informationsbrevet och webbenkäten till
respondenterna. En påminnelse om deltagandet i studien skickades ut till
respondenterna 7–14 dagar efter att de fått det första mailet. Studiens resultat blir mer tillförlitligt ju högre svarsfrekvens som uppnås (Billhult, 2017).
Inklusionskriteriet var att respondenterna hade erfarenhet av situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljde sig från den egna bedömningen.
Författaren valde att benämna yrkeskategorierna distriktssköterskor och sjuksköterskor för enbart ”distriktssköterskor” för att texten nedanför skulle bli lättare att läsa.
6.3 Datainsamlingsmetod
Webbenkäten bestod av 11 frågor (Bilaga C) skapad utifrån Google formulär och beräknades ta mellan 10–15 minuter att besvara. Två av frågorna i enkäten gav möjlighet för respondenterna att utveckla sitt svar i text. Fråga 1–3 var
bakgrundsfrågor och den fjärde frågan ställdes för att exkludera de
distriktssköterskor som inte uppfyllde inklusionskriteriet. Författaren gjorde ett medvetet val genom att välja korta svarsalternativ i webbenkäten för att fler respondenter skulle vara villiga att besvara enkäten.
En pilotstudie är en fördel att genomföra vilket innebär att några testpersoner besvarar enkätfrågorna innan respondenterna (Billhult, 2017). Författaren får då reda på om enkäten håller en god kvalité och om något behöver ändras efter man sett hur testpersonerna besvarat enkäten. Det var tio sjuksköterskor som var kurskamrater med författaren i distriktssköterskeprogrammet som utgjorde testpersonerna och som besvarade webbenkäten. Utifrån hur testpersonerna besvarade enkäten ansåg författaren att enkäten inte behövdes förändras.
6.4 Dataanalys
IMB SPSS Statistic 27 användes för att registrera och analysera data. För att kontrollera att all data blivit införd korrekt gjordes frekvensanalyser av samtliga variabler. Frekvensanalyser görs för att man ska se att all data blivit rätt inmatad (Ejlertsson, 2019). Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Nästa steg bestod av att göra korstabeller och chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Korstabeller beskriver observerade och förväntade frekvenser för två variabler som med chi2-test kan visa statistiskt samband mellan de variablerna som korsas (Polit & Beck, 2017). Ett signifikant samband uppnås om P-värdet (probabilitet) är mindre än 0,05 vilket innebär att det finns ett samband mellan de två variabler som testats (Ejlertsson, 2019). Samband som testades utgick från att ålder, yrkeserfarenhet och utbildning skulle kunna ha en påverkan på hur distriktssköterskor hanterar situationer där närståendes bedömning av patienters symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. En sammanslagning av svarsalternativen för två demografiska variabler genomfördes för att en tillräcklig svarsfrekvens skulle uppnås för att ett chi2-test skulle kunna utföras. Åldersintervallet ändrades till indelningen 22–35 år, 36–48 år samt över 49 år och variabeln antal yrkesverksamma år delades in i 0–10 år och mer än 10 år.
Enkäter innehåller oftast en blandning av två variabler (Kristensson, 2014) och i författarens webbenkät ingick både nominal- och ordinalskala.
6.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt Patel och Davidsson (2019) beskriver Vetenskapsrådet fyra etiska krav vilka är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.
I informationsbrevet (Bilaga B) till respondenterna fick de veta att deltagandet i studien var frivillig och de kunde avbryta studien utan någon motivering.
Respondenterna informerades även om att deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt och att allt material enbart skulle komma att användas i
forskningssyfte. En etisk egengranskning (Bilaga D) gjordes via ett formulär från Etikkommittén Sydost (2021) och resultatet bedömdes som att någon vidare granskning av en etisk kommitté inte var aktuell. Studien ansågs riskfri då respondenternas svar i webbenkäten inte kunde knytas till någon specifik person eftersom enkäten fylldes i och skickas in anonymt. Kommunerna som
distriktssköterskorna arbetade i uppgavs inte vid namn. Det har inte någon relevans att veta i vilka kommuner studien avser (Kristensson, 2014).
7 Resultat
Webbenkäten besvarades av 93 distriktssköterskor men 12 exkluderades då de inte uppfyllde inklusionskriteriet som innebar att de var tvungna att svar ja på fråga 4 i enkäten, – Har du erfarenhet av situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från din egen bedömning? Det var 81 distriktssköterskor som besvarade hela enkäten vilket resulterade i ett externt bortfall på 53 %. Bakgrundsfrågorna gav informationen att den största andelen distriktssköterskor 44,4 % (n:36) befann sig i åldersgruppen 36–48 år, medan 28,4
% (n:23) var mellan 22–35 år och 27,2 % (n:22) av distriktssköterskorna var 49 år
och äldre. Det var 48,1 % av distriktssköterskorna som arbetat upp till 10 år medan de resterande hade arbetat i mer än 10 år. Den sista bakgrundsfrågan visade att 43,2
% av distriktssköterskorna hade utbildning i palliativ vård i form av interna kurser via arbetet eller 7,5hp kurs på högskola/universitet. De resterande 56,8 % hade inte någon vidareutbildning i palliativ vård.
7.1 Frekvensanalyser av webbenkätens fråga 5–11
Frekvensanalysen (Diagram 1) visade att 67,9 % av distriktssköterskorna har givit symtomlindrande läkemedel till en patient för att stilla närståendes oro. Detta tyder på att distriktssköterskorna påverkades i bedömningen av behov av
symtomlindrande läkemedel. Mer än en tredjedel av distriktssköterskorna 75,3 % uppgav att de brukar prata med sina kollegor om att ge symtomlindrande läkemedel för närståendes skull.
Diagram 1. Frekvensanalys av fråga 5 i webbenkäten.
På webbenkätens fråga om distriktssköterskorna fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede var det 63 % som svarade att de fått göra det. Ungefär lika många
distriktssköterskor 66,7 % hade fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för patienten i livets slutskede. Den höga procenten tyder på att det är vanligt att närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från distriktssköterskans bedömning.
n:55/67,9%
n:26/32,1 %
Ja Nej
Har du gett symtomlindande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation?
n:18/
n:14/ 22,2 %
14,8 % 17,3 % n:11/
n:12 n:7/ n:8/ 13,6 % n:7/
8,6 % 9,9 % 8,6 %
Diagram 2. Frekvensanalys av fråga 9 i webbenkäten
Frekvensanalysen (Diagram 2) visade att det var en stor spridning avseende hur distriktssköterskorna ansågs att de påverkas av närståendes åsikt gällande symtomlindrande läkemedel av en patient i livets slutskede.
Skattningsskalan var från 0–10, där 0 var ingen påverkan från närstående och 10 var den högsta påverkan som kunde uppstå. Flest distriktssköterskor 22,2% (n:18) hade svarat siffran 5.
Diagram 3. Frekvensanalys av fråga 10 i webbenkäten.
Diagram 3 visade frekvensanalysen på fråga 10 där man kunde utläsa att
distriktssköterskor ansåg att det är vanligt att de hamnar i situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen.
n:70/86,4%
n:11/13,6%
Ja Nej
Tror du att det är vanligt att distriktssköterskor hamnar i situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna
bedömningen?
n:14
n:25
n:16
n:9 n:11 n:6
22-35 ÅR 36-48 ÅR >49 ÅR
Har du gett symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation?
Ja Nej Diagram 4. Frekvensanalys av fråga 11 i webbenkäten.
Frekvensanalysen (Diagram 4) visade att två tredjedelar av distriktssköterskorna trodde att kvaliteten på patientens vård i livets slutskede påverkas av närståendes oro kring patientens situation. På denna fråga hade distriktssköterskorna som svarade ja på frågan även möjligheten att utveckla sitt svar i text och det gjorde 42 respondenter. Flera distriktssköterskor beskrev att närståendes oro kan påverka patienten genom att även hen blir orolig. Det är därför viktigt att inkludera
närstående i den palliativa vården och att distriktssköterskan förklarar bedömningen som hen gör av patienten. Ett flertal distriktssköterskor beskrev att information och stöttning till de närstående skapar trygghet vilket kan resultera i att även patienten blir trygg. Närstående är en viktig del i den palliativa vården då närstående oftast känner patienten väldigt väl uppgav ett par distriktssköterskor. Några enstaka distriktssköterskor beskrev att de patienter som hade väldigt påstridiga närstående kunde ibland få lite extra omsorg och oftast snabbare vård.
7.2 Sambandsanalyser
En sambandsanalys mellan variabeln ålder och tre av webbenkätens frågor
genomfördes. Korstabellsanalysen och värdet från chi2-analysen (Diagram 5) visade inte på något statistiskt samband (p-värde= 0,672) mellan distriktssköterskornas ålder och svaret på frågan om symtomlindrande läkemedel givits till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation.
Diagram 5. Sambandsanalys mellan ålder och fråga 5.
n:54/66,7%
n:27/33,3%
Ja Nej
Tror du att kvaliteten av patientens vård i livets slutskede påverkas av närståendes oro kring patientens situation?
P-värde=0,672
n:14
n:22
n:15 n:9
n:14
n:7
22-35 ÅR 36-48 ÅR >49 ÅR
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej
n:17
n:23
n:14
n:6
n:13
n:8
22-35 ÅR 36-48 ÅR >49 ÅR
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej Diagram 6. Sambandsanalys mellan ålder och fråga 6.
Korstabellsanalysen och värdet från chi2-analysen (Diagram 6) visade inte på något statistiskt samband (p-värde= 0,838) mellan distriktssköterskornas ålder och svaret på frågan om distriktssköterskan fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede. Korstabellsanalysen och värdet från chi2-analysen (Diagram 7) visade inte heller på något statistiskt samband (p-värde= 0,684) mellan distriktssköterskornas ålder och svaret på fråga om distriktssköterskan fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för en patient i livets slutskede. Sammanfattningsvis kunde inte några statistiska samband hittas mellan distriktssköterskornas ålder och resultaten på webbenkätens fråga 5, 6 och 7 vilket betyder att distriktssköterskan oberoende av åldern hanterar sin bedömning på patienten i livets slutskede då närståendes bedömning skiljer sig åt.
Diagram 7. Sambandsanalys mellan ålder och fråga 7.
P-värde=0,838
P-värde=0,684
n:27 n:28
n:12 n:14
0-10 ÅR >10 ÅR
Har du gett symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation?
Ja Nej
n:26 n:25
n:13
n:17
0-10 ÅR >10 ÅR
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej
I Diagram 8 redovisades sambandsanalysen mellan distriktssköterskornas yrkesverksamma år och svaret på frågan om distriktssköterskan givit
symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation. I analysen kunde inte något statistiskt samband säkerställas, (p- värde= 0,805).
Diagram 8. Sambandsanalys mellan yrkesverksamma år och fråga 5.
Diagram 9. Sambandsanalys mellan yrkesverksamma år och fråga 6.
Korstabellsanalysen och värdet från chi2-analysen (Diagram 9) visade inte på något statistiskt samband (p-värde= 0,506) mellan distriktssköterskornas yrkesverksamma år och svaret på frågan om distriktssköterskan fått övertyga närstående att
symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede.
Sambandsanalysen (Diagram 10) visade inte heller på något statistiskt säkerställt samband (p-värde= 0,157). Det innebär att variabeln yrkesverksamma år och resultaten på webbenkätens fråga 5, 6 och 7 inte hade något samband, vilket betyder att distriktssköterskan oberoende av yrkesverksamma år hanterar sin bedömning på patienten i livets slutskede då närståendes bedömning skiljer sig åt.
P-värde=0,805
P-värde=0,506
n:29
n:25
n:10
n:17
0-10 ÅR >10 ÅR
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej
n:20
n:35
n:15 n:11
JA NEJ
Har du gett symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation?
Ja Nej
Diagram 10. Sambandsanalys mellan yrkesverksamma år och fråga 7.
Diagram 11. Sambandsanalys mellan utbildning och fråga 5.
Sambandsanalysen (Diagram 11) visade ett p-värde=0,070 vilket var nära till ett statistiskt säkerställande men att det ändå inte gick att säga att det fanns ett samband mellan distriktssköterskors utbildning och om de givit symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation.
P-värde=0,157
P-värde=0,070 Utbildning
n:21
n:30
n:14 n:16
JA NEJ
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej
P-värde=0,630 Diagram 12. Sambandsanalys mellan utbildning och fråga 6.
Korstabellsanalysen och värdet från chi2-analysen (Diagram 12) visade inte på något statistiskt samband (p-värde= 0,630) mellan om distriktssköterskor hade utbildning i palliativ vård eller inte och svaret på frågan om distriktssköterskorna fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede.
Diagram 13. Sambandsanalys mellan utbildning och fråga 7.
Resultatet i Diagram 13 visade inte på något statistiskt säkerställt samband (p- värde= 0,526). Det innebar att variabeln utbildning och resultaten på webbenkätens frågor 5, 6 och 7 inte hade något samband, vilket betyder att distriktssköterskan oberoende av utbildning i palliativ vård hanterar sin bedömning på patienten i livets slutskede då närståendes bedömning skiljer sig åt.
n:22
n:32
n:13 n:14
JA NEJ
Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja Nej
P-värde=0,526 Utbildning
Utbildning
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Urval
Det är viktigt med ett representativt urval (Kristensson, 2014). Ett
bekvämlighetsurval gjordes då distriktssköterskorna arbetade inom hemsjukvården i nio kommuner. När respondenter från flera olika kommuner ingår i en studie ökar sannolikheten för att urvalet är representativt vilket även ökar studiens
generaliserbarhet (Kristensson, 2014).
Det var fyra chefer som inte ville lämna ut mailadresserna till sina
distriktssköterskor vilket medförde att författaren inte kunde säkerställa att dessa 147 distriktssköterskor fått tillgång till informationsbrevet samt länken med webbenkäten. Detta var en svaghet och kunde vara en orsak till att bortfallet blev stort. Författaren skickade ett mail till de fyra cheferna när det var dags för att skicka en påminnelse till distriktssköterskorna om att besvara webbenkäten för att minska risken för bortfall vilket medför en styrka. Det var en styrka att
respondenterna får en påminnelse att besvara enkäten och enligt Ejlertsson (2019) kan svarsfrekvensen öka mellan 30–50 % om två påminnelser skickas ut.
Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskorna och av dessa var det 93 distriktssköterskor som besvarade enkäten vilket resulterar i ett bortfall på 53 %.
Risken ökar för en felaktig generalisering till populationen i och med ett större bortfallet (Ejlertsson, 2019). Den rådande Covid–19 pandemin kan ha medfört ett ökat bortfall för att distriktssköterskorna inte hade tid att besvara webbenkäten. En viktig aspekt är att webbenkäten trots allt var frivillig att besvara och det kan även ha varit många distriktssköterskor som inte ville delta i studien.
8.1.2 Datainsamlingsmetod
Tio sjuksköterskor fick besvara webbenkäten innan den skickades till
respondenterna för att se hur tekniken samt enkätens frågor fungerade. Tekniskt sätt finns det en svaghet med webbenkäten då distriktssköterskorna skulle kunnat besvara enkäten flera gånger om de går tillbaka till länken i mailet. Det visade sig även att när utskicket gjordes till testpersonerna hamnade webbenkäten hos vissa i deras skräppost vilket kunde leda till ett större bortfall då inte alla respondenter fick tillgång till enkäten vilket resulterar i att studiens reliabilitet är låg eftersom att det inte är ett säkert mätinstrument. Det fanns inget som kunde förhindra att mailet kom till respondenternas skräppost, då det troligtvis handlade om vilka inställningar respondenterna hade på sina respektive datorer. Författaren försökte hitta något annat mätinstrument men hittade inget bättre då övriga alternativ medförde kostnader.
Författaren hade ingen möjlighet att påverka distriktssköterskornas svar vid en webbenkät vilket innebär en styrka. I enkäten fanns möjlighet att utveckla sitt svar på en bakgrundsfråga samt enkätens sista fråga. Det finns både för- och nackdelar med öppna respektive slutna frågor i en enkät (Kristensson, 2014). Öppna frågor kan medföra längre svar som kan bli svåra att analysera men de kan även vara ett komplement till slutna frågor. För denna studie var det en fördel att enkäten innehöll
mestadels slutna frågor då författaren ville få ett stort antal deltagare i studien. Det resulterar även i en svaghet för studien när webbenkätens frågor mestadels var slutna och inte gav respondenterna möjligheten till att utveckla sina svar eller besvara några följdfrågor.
8.1.3 Dataanalys
Datorprogrammet SPSS 27 Statistic användes för att registrera all data från webbenkäterna. Den införda data kontrollerades ett flertal gånger för att minimera risken för inmatningsfel. I variabler utbildning ändrades kategorierna från ingen utbildning och att respondenterna fått beskriva vilken utbildning de gått till att enbart skriva ja och nej på den frågan då respondenternas svar blev svåra att kategorisera. Sambandsanalyser med korstabeller och Chi2-test gjordes för att testa om det fanns något samband mellan distriktssköterskornas ålder, yrkesverksamma år samt utbildning. Sambandsanalyser gjordes i SPSS men det gick inte säkerställa något statistiskt samband i någon av sambandsanalyserna med chi2, vilket kunde beror på att det var för få respondenter som besvarade enkäten. Om för många sambandsanalyser testas är risken att resultatet beror på slumpen (Kristensson, 2014). Författaren försökte avgränsa antalet sambandsanalyser och valde ut tre variabler, ålder, yrkeserfarenhet samt utbildning och testade dem var för sig mot tre av webbenkätens frågor som speglade studiens syfte bäst.
8.1.4 Förförståelse
Författaren hade egen erfarenhet av situationer där närståendes bedömning skiljer sig från den egna bedömningen och därav ansåg författaren att en kvantitativ enkätstudie var ett bra alternativ där författaren inte kunde påverka svaren med sin förförståelse.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Resultatet indikerade att distriktssköterskorna påverkas av närstående vid deras bedömningar av patienter i livets slutskede och att de distriktssköterskor som inte hade utbildning inom palliativ vård kunde vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro.
Det var 66,7 % av distriktssköterskorna i studien som svarade att kvalitén på patientens vård i livets slutskede påverkas av närståendes oro kring patientens situation. På denna fråga gavs möjligheten att utveckla sitt svar och av de 54 distriktssköterskorna var det 42 som utvecklade sitt svar. Distriktssköterskorna uppgav att närståendes oro kunde orsaka oro även hos patienten.
Distriktssköterskorna poängterade vikten av att närstående inkluderades i den palliativa vården i livets slutskede och att distriktssköterskan förklarade
bedömningarna som görs på patienten till de närstående. Distriktssköterskorna i studien beskrev att information och stöttning till närstående skapade trygghet vilket kunde resultera i att även patienten blev trygg. Närstående är en viktig del i den palliativa vården då närstående oftast känner patienten väl. Lundin och Godskesen (2021) beskriver att distriktssköterskor använder sig av närståendes expertis när de
upplevde det svårt att göra en bedömning av patienten på egen hand. Enligt Axelsson et al. (2015) har närstående en stor betydelse för patienten och Travelbee (1971) uppger att närstående ska vara en central roll för patienten i livets slutskede.
Travelbee belyser vikten av att distriktssköterskan kommunicerar för att en mellanmänsklig relation ska uppstå. När en god kommunikation uppstår ökar chanserna till en bättre vård i form av minskat lidande för patienten och även för närstående. Kommunikationen har en stor betydelse för att god vård ska uppnås (Ehrlich, Walker & Jacelon, 2019; Tursunov, Cherny & Ganz, 2016). Dees et al.
(2018) beskriver vikten av att sjuksköterskan samtalar med patient och närstående för att vården i livets slutskede ska kunna utformas efter patientens och närståendes önskemål.
Resultatet indikerade att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kunde vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev inte statistiskt säkerställt eftersom p- värdet var 0,070, vilket dock var nära signifikansnivån. Dehghani, Barkhordari- Sharifabad, Sedaghati-kasbakhi och Fallahzadeh (2020) studie framkommer att sjuksköterskor fick en bättre självtillit efter att det fått ökade kunskaper i
symtomlindring inom palliativ vård. Detta indikerar att distriktssköterskor som har utbildning inom palliativ vård troligtvis är säkrare på sig själva i och med den ökade kunskapen vilket resulterar i att de skulle kunna hantera närståendes oro på ett annat sätt.
Resultaten av sambandsanalyserna visade att distriktssköterskor agerade olika vid bedömningar av patientens symtomlindring och att det var oberoende av ålder, yrkeslivserfarenhet eller utbildning. Närståendes åsikt har troligtvis en påverkan på distriktssköterskornas bedömningar utifrån att god palliativ vård i livets slutskede bedrivs bäst när patientens närstående inkluderas i vården (Regionala
cancercentrum, 2021). Närstående har oftast unik kännedom om patienten att förmedla till distriktssköterskan som kan underlätta bedömningen till
symtomlindrande läkemedel. Den palliativa vården ska vara personcentrerad vilket innebär att distriktssköterskans roll är att se patienten och närstående som unika individer med olika behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2019; Travelbee, 1971).
Enligt Johnson et al. (2011) studie anser vårdpersonal att palliativ vård innefattar mer än enbart symtomlindring. När patienten är symtomlindrad ska vården även omfatta psykologiska, andliga, fysiska och emotionella aspekter samt att närstående blir involverade. En god palliativ vård handlar om en helhetssyn på både patienten och närstående (Johnson et al., 2011) vilket Travelbee belyser.
I studien framkom det att 75,3 % av distriktssköterskorna brukade prata med sina kollegor om att ge symtomlindrande läkemedel för närståendes skull. Närstående ska ges stöd och möjlighet att delta vid den palliativa vården i livet slutskede (Socialdepartementet, 2015). Närstående har oftast inte den medicinska kunskapen som distriktssköterskan vilket gör att närståendes bedömningar kan skilja sig från distriktssköterskans. Däremot känner närstående oftast patienten betydligt mer vilket medför att det är viktigt att närstående och distriktssköterskan kommunicerar då målet är att ge patienten den bästa vården.
9 Slutsats
Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede.
Resultatet indikerade även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visade att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten och närstående ett bra slut tillsammans.
10 Kliniska implikationer
Studien visade av att distriktssköterskor behöver får mer kunskap om hur de ska hantera situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring skiljer sig den egna bedömningen. Ökade kunskaper i palliativ vård skulle bidra till att distriktssköterskorna kan ge ännu bättre palliativ vård i livets slutskede.
11 Förslag till fortsatt forskning
När litteratursökningar gjordes för att hitta tidigare forskning fann författaren inte någon studie som belyste skillnader i bedömningar mellan distriktssköterskan och närstående för att kunna jämföra samt diskutera med resultatet. Författaren föreslår därför att utökad forskning ska ske inom området.
12 Referenslista
Axelsson, L., Klang, B., Lundh Hagelin, C., Jacobson, S. H., & Andreassen Gleissman, S. (2015). End of life of patients treated with haemodialysis as narrated by their close relatives. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(4), 776-784. doi: 10.1111/scs.12209
Billhult, A. (2017). Enkäter. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s.121–132). Lund:
Studentlitteratur.
Borstrand, I., & Berg, L. (2009). Närståendes erfarenheter av ett palliativt hemsjukvårdsteam. Vård i Norden, 29(4), 15-19.
https://doi.org/10.1177/010740830902900404
Bruinsma, S. M., Brown, J., van der Heide, A., Deliens, L., Anquinet, L., Payne, S. A., Seymour, J. M., & Rietjens, J. A. C. (2014). Making sense of continuous sedation in end-of-life care for cancer patients: an interview study with bereaved relatives in three European countries. Supportive Care in Cancer, 22(12), 3243- 3252. doi: 10.1007/s00520-014-2344-7
Dehghani, F., Barkhordari-Sharifabad, M., Sedaghati-kasbakhi, M., &
Fallahzadeh, H. (2020). Effect of palliative care training on
perceived self-efficacy of the nurses. BMC Palliative Care, 19(1), 1-6. doi:
10.1186/s12904-020-00567-4
Dees, M. K., Geijteman, E. C.T., Dekkers, W. J.M., Huisman, B. A.A., Perez, R.
S.G.M., van Zuylen, L., van der Heide, A., & van Leeuwen, E. (2018).
Perspectives of patients, close relatives, nurses, and physicians on end-of-life medication management. Palliative & Supportive Care, 16(5), 580-589. doi:
10.1017/S1478951517000761
Eckerdal, G., & Thulesius, H. (2015-08-27). Läkemedelsboken: Palliativ vård.
https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/palliativ_vard.html
Ehrlich, O., Walker, R. K., & Jacelon, C. S. (2019). Cancer Pain Social Processes and Pain Management in Home Hospice Care. Pain Management nursing, 20(4), 541-548. doi: 10.1016/j.pmn.2019.06.011
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Etikkommittén Sydost. (29 mars 2021). Etisk egengranskning. https://lnu.se/mot- linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/
Johnson, C., Girgis, A., Paul, C., Currow, D. C., Adams, J., & Aranda, S. (2011).
Australian palliative care providers’ perceptions and experiences of the barriers and facilitators to palliative care provision. Supportive Care in Cancer, 19(3), 343-351. doi: 10.1007/s00520-010-0822-0
Karlsson, M., Roxberg, A., Barbosa da Silva, A., & Berggren, I. (2010).
Community nurses' experiences of ethical dilemmas in palliative care: a Swedish study. International Journal of Palliative Nursing, 16(5), 224-231. doi:
10.12968/ijpn.2010.16.5.48143
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1 utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Lundin, E., & Godskesen, T. E. (2021). End-of-life care for people with advanced dementia and pain: a qualitative study in Swedish nursing homes. BMC Nursing 20(1), 1-11. doi: 10.1186/s12912-021-00566-7
Noome, M., Beneken genaamd Kolmer, D. M., Van Leeuwen, E., Dijkstra, B. M.,
& Vloet, L. C. M. (2016). The nursing role during end-of-life care in the intensive care unit related to the interaction between patient, family and professional: an integrative review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 645-661. doi:
10.1111/scs.12315
Olsson, M. (u.å). Svenska palliativregistret: Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede. Hämtat 2021-03-15 från Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede
| Svenska palliativregistret
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10. ed.). Philadelphia: Lippincott.
Regionala cancercentrum. (2021). Palliativ vård: Nationellt vårdprogram. (3 uppl.).
http://media.palliativregistret.se/2021/03/NVP-palliativ-vård-2021.pdf
Schou-Andersen, M., Ullersted, M. P., Jensen, A. B., & Neergaard, M. A. (2016).
Factors associated with preference for dying at home among terminally ill patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(3), 466-476. doi:
10.1111/scs.12265
Socialdepartementet. (2015). Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6). https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2001/01/sou-20016/
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning (Artikelnummer 2013-6-4).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp (Artikelnummer 2018-8-6). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf
Strang, P., & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4 uppl.).
Stockholm: Liber.
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå – specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård. [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.2583e78a172e5093ed635b/1593001299928/
kompetensbeskrivning-palliativ-v%C3%A5rd-2019.pdf
Ternestedt, B-M., & Andershed, B. (2020). Den palliativa vårdens utveckling. I B.
Andershed & B-M. Ternestedt (Red.), Palliativ vård: begrepp och perspektiv i teori och praktik. (2 uppl., s.103-119). Lund: Studentlitteratur.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2 uppl.). Philadelphia:
Davis.
Tursunov, O., Cherny, N. I., & Ganz, F. D. (2016). Experiences of Family Members of Dying Patients Receiving Palliative Sedation. Oncol Nurs Forum, 43(6), 226- 232. doi: 10.1188/16.ONF.E226-E232
Bilaga A
Hej!
Jag är sjuksköterska och läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska på Linnéuniversitetet i Kalmar.
Jag söker deltagare i din organisation till min magisterstudie med syfte att
undersöka distriktssköterskors eller sjuksköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen.
Jag vänder mig till din organisation med förhoppning om att kunna få skicka ut en webbenkät som beräknas ta cirka 10 minuter. Jag behöver därför tillgång till alla distriktssköterskors och sjuksköterskors mailadresser.
En etisk egengranskning är gjord och det bedöms inte behöva någon granskning av en etisk kommitté. Jag upplever deltagandet i studien som riskfritt, då vi vill belysa distriktssköterskors/sjuksköterskors erfarenheter i vården i livets slut. Deltagandet i studien är frivillig och deltagaren kan avsluta medverkan när hen önskar utan motivering. Deltagarnas identitet kommer inte avslöjas eftersom endast författarna och handledaren kommer ha tillgång till datamaterialet.
När magisterstudien är färdig kommer den publiceras på Linnéuniversitetets DiVA- portal under våren 2021 samt skickas till dig via mail.
Tacksam om du återkopplar senast 2020-XX-XX via mail om studien kan utföras i organisationen. Vänligen kontakta mig om du har eventuella frågor eller önskar vidare information om studien.
Med vänliga hälsningar
Student: Handledare:
Linn Carlsson Carina Persson lc222br@student.lnu.se carina.persson@lnu.se
Bilaga B
Till dig som är distriktssköterska/sjuksköterska i hemsjukvården- Information och förfrågan om deltagande i en webbenkät
Jag är sjuksköterska och läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska på Linnéuniversitetet i Kalmar.
Palliativ vård i livets slutskede är en vanlig arbetsuppgift för
distriktssköterskor/sjuksköterskor i hemsjukvården. Studiens syfte är att undersöka distriktsjuksköterskans/sjuksköterskans erfarenhet av situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen.
Efter kontakt med din verksamhetschef har jag fått tillgång till din mailadress. Om du väljer att besvara webbenkäten som beräknas ta cirka 10 minuter att genomföra, samtycker du automatiskt till att delta i studien.
En etisk egengranskning är gjord och resultatet visar att en vidare granskning av en etisk kommitté inte är nödvändigt. Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
Deltagandet i studien är frivilligt. Ditt deltagande kommer inte avslöjas eftersom endast författarna och handledaren kommer ha tillgång till datamaterialet. När magisterstudien är färdig kommer den publiceras på Linnéuniversitetets DiVA- portal under våren 2021 samt mailas till din verksamhetschef.
Jag ser fram emot din medverka i min studie. Vänligen kontakta mig om du har eventuella frågor eller önskar vidare information om studien.
Med vänliga hälsningar
Student: Handledare:
Linn Carlsson Carina Persson
lc222br@student.lnu.se carina.persson@lnu.se
Bilaga C
Webbenkät
1. Hur gammal är du?
22–35 år
36–48 år
49–61 år
> 62 år
2. Hur många år har du arbetat som distriktssköterska/sjuksköterska?
0–1 år
1–5 år
5–10 år
> 10 år
3. Har du någon utbildning inom palliativ vård?
Om ja beskriv vilken utbildning du har och om nej får du skriva det:
4. Har du erfarenhet av situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från din egen bedömning?
Ja
Nej
Om du svarar Nej kan du avsluta enkäten här.
5. Har du gett symtomlindrande läkemedel till någon patient för att stilla närståendes oro över patientens situation?
Ja
Nej
6. Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel inte varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja
Nej
7. Har du fått övertyga närstående att symtomlindrande läkemedel varit nödvändigt för en patient i livets slutskede?
Ja
Nej
8. Brukar du prata med dina kollegor om symtomlindrande läkemedel för närståendes skull?
Ja
Nej
9. Påverkas du av närståendes åsikt gällande symtomlindrande läkemedel av en patient i livets slutskede?
Skattningsskala från 0–10, där 0 är ingen påverkan från närstående och 10 är den högsta påverkan som kan uppstå.
0-1-2-3-4-5-6-7-8-9-10
10. Tror du att det är vanligt att distriktssköterskor/sjuksköterskor hamnar i situationer där närståendes bedömning av en patients symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen?
Ja
Nej
11. Tror du att kvaliteten av patientens vård i livets slutskede påverkas av närståendes oro kring patientens situation?
Om ja beskriv och om nej får du skriva det:
Bilaga D
Ja Kanske Nej 1 Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter
(dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X 3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka
deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X 4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande
eller avliden människa (t.ex. blodprov )?
X 5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn,
person med demenssjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.
X 7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till
fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (GDPR- ansvarig).
X 8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt
anpassat till nivån på studien.
X 9 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna
förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med deltagare under 15 år krävs
vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
X
10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar
forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
X
11 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga
för studien är namngivna (student och handledare) X
