t-
Verksamheten vid arbetsgruppen "installationer" inom
Statens institut för byggrradsforskning
'Såirtryck ur tidskriften WS 10:1965
fråri Byæforskningçn, Stockhohú
Rapport 34:1965
UDK 696 697
Verksomheten vid orbetsgruppen "instollotioner"
inom Stotens institut för byggnodsforskning
The Actiaities of the Working Grouþ ,,Irutallations"
at the National Swedish Irutilute for Building
ResearchIJtgivare : Statens institut för byggnadsforskning
Denna rapport utges med medel från fonden för byggnadsforskning enligt
byggforskningsrådets beslut; försäljningsintäkterna tillfaller fonden.
[-l Hogskolor och universitet Specio liserode
forskn ingsi nstitut
ffi Frirtó"nde forskore
S to
tens
rôd ftir byggno dsforskni
ngA
=.Allmönt, informotion (inkl. publice- rings- och redoktionsmedel vid
BFR)B = Somhulls- och byggnodsplonering C - Moleriol och konslruklioner D = lnstoilolioner
E = Produktion och förvoltning F = Stotens rôd ft¡r byggnodsforsknïng,
odministrolion, konsli och lokoler, kontokt- och progromorbete
ABCDEF
Fíg.
l,
Förbrukningov
forskningsmcdelfördelode pô oliko
in¡lilutioncr och fockomrôden 1963/ó1i
lusenlol kronor.saruck ur
!
Verkssmheten yid srbetsgruppen ttinstollotlonertt
Ínom Stotens institut-för byggnødsforsknìng
Orgonitotion och finqnsiering
Alla företag inom husbyggnadsbranschen, således
även vvs-entreprenörer, erlägger en särskild bygg- forskningsavgift, som för närvarande är fastställd till
0,4 olo av de anställdas löner. Dessa medel förvaltas av Statens råd för byggnadsforskning, vilket efter an- sökan fördelar anslag till enskida forskare och forsk- ningsinstitutioner. Statens institut för byggnadsforsk- ning erhåller en förhållandevis stor del av dessa an- slag. (fis. l.)
Statens institut för byggnadsforskning (i fortsätt- ningen benämnt Institutet) och Statens råd för bygg- nadsforskning förväxlas ofta, vilket är helt naturligt med tanke på namnlikheten och på att de historiskt sett är två grenar från samma stam. De är emellertid
Stolens inslîlut för'
byggnodsforskni
ngtvå helt skilda och självständiga institutioner med var- andra kompletterande uppgifter. Rådet förvaltar och
fördelar byggforskningsmedlen'¡), vilket förutsätter en överblick över forskningsbehov och forskningsresurser, medan Institutet utför forskningsuppgifter'
Forskningen vid Institutet bedrivs huvudsakligen för de medel som erhålls från byggforskningsavgifterna, men under senare år har Institutet dessutom i stigande
omfattning erhållit direkta forskningsuppdrag från en- skilda företag och statliga myndigheter, vilka även får stå för de kostnader dessa uppdrag medfth. Uppdrags-
'r) För en fylligare beskrivning av verksamheten vid
Statensråd för byggnadsforskning hänvisas till VVS nr 6/1965, s.
31 1.Tusenlo I
k r.t700
I
ó00
r
400
r
200
r
000
800 ó00
400 200
I735.5
r t
0s.2
nr 10.1965
STYRELSE
verksamheten får dock ej hämma det mer långsiktiga arbetet, varför endast sådana uppdrag accepteras som
faller inom ramen för Institutets normala verksamhet och intresseområde.
Inom Institutet bedrivs arbetet i ett antal arbetsgrup- per enligt fig. 2. I de fall en beskrivning av verksam- heten inom en sådan arbetsgrupp publicerats, lämnas en hänvisning till denna litteratur i slutet av denna ar- tikel.
Förutom de visade arbetsgrupperna, som är perma- nenta, har det vid Institutet förekommit tillfälliga grupper, som bearbetat vissa problemkomplex och där- efter upplösts. Exempel härpå är Skolhusgruppen och Tvättgruppen.
Vid gruppen Installationer arbetar, när detta skrivs,
12 utredningsmän eller biträdande utredningsmän.
Verksamheten leds av en forskningsledare för gruppen, som ej är inräknad bland utredningsmännen, och där-
till har gruppen en sekreterare. Gruppen torde därmed inom sitt arbetsfält vara en av de största samlade forsk- ningsgrupperna, men forskningsbehovet är å andra
sidan så omfattande att ytterligare förstärkning av ar- betsgruppen är angelägen.
Arbet¡metoder
Vid Institutet finns ett planlaboratorium för studier av bland annat funktionsmått i byggnader, men i öv-
rigt saknas egna laboratorieresurser. Detta faktum kan synas vara egendomligi, men får, i varje fall för'ar-
betsgruppen Installationer,'sin förklaring av följande utdrag ur instruktionen för institutet: ". . . det bör före- trädesvis inrikta sin verksamhet på sådana för utveck- lingen inom byggnadsområdet väsentliga problem, vil- ka ej är föremål för uppmärksamhet från andra forsk- ningsinstitutioners eller enskilda forskares sida". Den- na brist på egna laboratorier innebär att laboratorieun- dersökningar måste beställas där lämpliga resurser
finns. Detta ger Institutet en frihet, som i vissa fall snarare kan vara en styrka än en svaghet, men medför också att laboratorieundersökningar blir mera tungrod- da än annars,
I mycket hög grad har Institutets forskning inom installationsområdet hittills sysslat med undersökningar
i färdiga byggnader
- också detta en naturlig följd av ovannämnda instruktion. Mätinstrument för dessa undersökningar finns vid Institutet, och om det någon gång skulle erfordras speciella ínstrument har det hit- tills visat sig möjligt att få låna sådana från andra institutioner.
Vid sidan av direkta mätningar i färdiga byggnader
utnyttjas också intervju- och enkätundersökningar, dock vanligen endast för att lämna ett bakgrundsma-
terial till ledning för bedömning av de direkta mät- ningarna.
Fis.
2.4
Orgonirolioncn inom
Stolensinslilul för
byggnodsforslning.Kontqkt med prcktiken
För all forskning ligger det ju en fara i att bli isole-
rad från verkligheten. Inom en så praktiskt betonad forskningsgren som byggforskning är denna fara sär- skilt stor. Det finns därför till varje arbetsgrupp inom Institutet en grupp sakkunniga, som följer arbetet och
är "rådgivande beträffande program, utredningsarbe- tets bedrivande och resultatens spridning" (citerat ur instruktion för sakkunniggrupper)"). Därtill kallas
ibland företrädare för industri och entreprenörer, kon- sulter etc. till konferenser i avgränsade ämnen.
Någon organiserad rådgivning till allmänheten före- kommer inte
- sådana ärenden sköts av Byggtjänst- företagen
- men naturligtvis förekommer det ofta att institutets anställda erhåller förfrågningar. Aven det- ta ger en god kontakt med aktuella praktiska problem.
De tidigare nämnda utredningsuppdragen från en-
skilda företag och olika myndigheter ger en spegelbild av det utredningsbehov som finns på olika håll och en
påtaglig och handfast kontakt med de praktiska pro- blemen. Dessa utredningar ger även ofta, som en
biprodukt, material för den mera långsiktiga forsk- ningen. Det är därför av stor betydelse att denna upp- dragsverksamhet bibehålls och utvecklas.
Redovisning
Redovisningen av institutets forskningsarbete sker
främst i informationsblad och rapporter. Informations- bladen avser att ge en kortfattad och snabb informa- tion om de väsentligaste arbetsresultaten och används även för referat av utländskt material som har intresse
för svenska förhållanden. Rapporterna utgör den mer fullständiga redovisningen av den egna forskningen och innebär i regel en slutredovisning av en lång tids arbete. Såväl rapporter som informationsblad säljs av AB Svensk Byggtjänst i Stockholm samt motsvarande företag i Göteborg, Malmö och Umeå, dels genom abonnemang och dels i lösnummer, men dessutom sprids informationsbladen som bilagor till tidskrifterna:
Arkitektur, Byggmästaren, Byggnadsindustrin, Plan och VVS.
Institutets anställda medverkar också med föredlag och tidskriftsartiklar i skilda sammanhang, såsom kurs- verksamhet, radio- och TV-program, etc.
Arbetsuppgifter för gruppen instqllqtioner
Institutets allmänna målsättning har ingående be-
'r) Ledamöter i sakkunniggruppen Installationer âr för närva- rande : ordförande, civ.ing. Bertil Wahling, Wahlings Kon- struktionsbyrå AB, Danderyd; civ.ing. Einar Lindström, All- männa Ingenjörsbyrån AB, Stockholm; övering. Holger Nordlund, AB Calor & Sjögren, Solna; civ.ing. Axel Rosell, Axlander och Rosell Konstruktionsbyrå AB, Stockholm; ing.
Henry Sandstedt, HSB:s Riksförbund, Stockholm; ing. Len- nart Sävestrand, Göteborgs Stads Bostads AB, Göteborg.
handlats i informationsblad 1962:71. Mycket förenk- Iat kan den sägas vara, att insamla och analysera erfa- renheter från byggplatser och färdiga byggnader för att ge underlag för utveckling av projekteringsunder- lag, byggmetoder och byggnadsunderhåll' Denna ut- veckling ankommer i allmänhet på andra institutioner, företag etc. att utföra, men i fråga om installationer anser vi att institutet har ett stort ansvar även på ut- vecklingssidan.
Hittills har gruppen endast sysslat med vvs-instal- lationerna, men det har vid flera tillfällen visat sig önskvärt att Institutet även behandlar problem föran- ledda av andra installationer i en byggnad. Detta ön- skemål kan bedömas bli än starkare i framtiden, och eftersom många av problemen för dessa installationer är av samma slag som för de vvs-tekniska installatio- nerna, har intresseområdet för den tidigare VVS-grup- pen utvidgats. Benämningen ändrades samtidigt till In- stallationer. Full jämförlighet råder därmed med mot- svarande forskningsinstitutioner utomlands, även om det torde dröja innan gruppen får tillräcklig kapacitet för mera omfattande arbeten utanför ws-området.
Arbetsuppgifterna för gruppen Installationer inven- terades i början av 1965 i avsikt att få en stomme för ett treårsprogram, som skulle börja vid budgetå'rsskif- tet 3016-117 1965. Vid denna inventering sammanför- des uppgifterna i några större intressegrupper, och inom varje sådan intressegrupp i
s.k. smärre ubred- ningar, som bedömdes vara av relativt kortvarig karak- tär, samt i mera omfattande utredningar, Retultatet av inventeringen framgår nedan.
Inventeringen är inte helt förutsättningslös, utan är gjord mot bakgrund av personalläget, de vid invente- ringen pågående arbetena samt önskemål enligt en för Sverige, Norge, Danmark och Finland gemensam tio- årsplan. De smärre utredningarna har angelägenhets- graderats i tre klasser, varav klass I är mest angelägen och klass 3 minst. Motsvarande gradering av de mera omfattande utredningarna har ej varit aktuell att göra.
lntressegrupp I Värmeonlöggningor Smärre utredningar
l. Dimensionsunderlag för och erfarenheter av en- rörssystem
t. Klimatfysiologiska kriterier och mätmetoder bedömning av inomhusklimat (gemensamt med tressegrupp
3: Ventilationsfrågor)
J.
3-
Korrosion i värmesystem
Ljudstörningar i radiatorsystem
Funktion och regleringsegenskaper hos termostat-
ventiler
:Grunder för och behov av zonindelning samt regle- ring med utomhusvariatorer
Ekonomiska temperaturfall i radiatorsystem Livslängd för värmesystem och komponenter,
för in-
1.
I
g2.
M er
a omf attande utr
ednin gar
Studier aa eluärme. Någon närmare inotivering lör denna arbetsuppgift torde inte behövas. Arbetet har i samarbete med ett kraftbolag påbörjats med ett stu- dium av elförbrukning och sammanlagringseffekt i ett område med l8 elvärmda småhus. Energiförbrukningen kommer att kunna följas i detalj genom att avläsning- ar erhålls var l5 minut under ett helt år, och det vän- tas att detta studium bland annat skall kunna ge under- lag för bedömning av hur stora de
s.k. gratisvärme- posterna är i praktiken. Genom att energiförbrukning- en kan jämföras med samtidiga mätningar av klimat- data, såsom utetemperatur, solstrålning, vindstyrka och vindhastighet, erhålls även ett sällsynt gott material för jämförelse med traditionellt utförda värmebehovs- beräkningar.
Bland andra intresanta aspekter på elvärme kan nämnas funktionsundersökningar av elradiatorer, di- mensionering av vattenvärmare, studium av reglerings- principer etc.
lnf ressegrupp 2 Värmecentrqler Smärre utred,ningar
l. Utrymmçsbehov för och i pannrum för srnåhus
l. Konsekvenser av Kungl. byggnadsstyrelsens krav på förberedelser för övergång till inhemska bränslen
l. Val av energiform för uppvärmning
2. Värmedistribution med höga tryck och temperatu- rer
2. Automatisk reglering av värmecentraler
- robot-
eldning, pumpreglering
2. Ätgärder vid driftstopp
3. Optimal dimensionering av panna
- vv-beredare
- pump.
M e r
a
ont. f attand.e utr
e d.ningar
Driftþroblem aid.
små.och med.elstora oljeeld,ad,e ui)r- mecentraler. Under denna sarnmanfattningsrubrik har en hel del arbete utförts under de senaste åren, vilket resulterat i åtskilliga informationsblad och rapporter.
För den nu påbörjade treårsperioden är det tänkt att drag- och skorstensfrågor skall stå i förgrunden, varvid institutets arbete kommer att samordnas med det arbete som utförs av Luftvårdsnämndens arbetsgrupp för stör- re, oljeeldade centraler.
lntressegrupp 3 Ventilotionsf rågor Smärre utredningar
l. Klimatfysiologiska kriterier och mätmetoder för be- dömning av inomhusklimat (gemensamt med intres- segrupp I : Värmeanläggningar)
l. Värme och ventilation i skolor
- värmeförbrukning
l. Utrustning för och lönsamhet av värmeåtervinning
2. Ekonomisk dimensionering av ventilationskanaler 6
2. Spridning av brand och rök genom ventilationssy- stem
2. Behov av befuktning och befuktningens inverkan på konstruktion av väggar, tak och andra begräns- ningsytor
3. Ventilationskanalers täthet
3. Frysrisk i olika typer av värmeväxlare.
Mer a omf attande utr
edningar Aenülation aa bostäder
- systent och metod,er. Den- na fråga har tidigare studerats, men sedan dessa stu- dier avslutades har en kraftig utveckling skett, som gör nya studier aktuella. Nya och tätare kanalkonstruktio- ner har kommit fram, fläktar och ventiler har konstru- erats om, och framför allt har man i större omfattning börjat bygga anläggningar med inblåsning av för- värmd luft.
lnlressegrupp 4 Votten- och ovloppsfrågor Smärre utredni.ngar
l. Ljudproblem i vatten- och avloppsinstaìlationer
l. Golvbrunn i badrum l. Vakuumavloppssystemet
2. Avloppsvattnets temperatur
2. Tryckförhållanden i avloppssystem
2. Sannolikhet för samtidig spolning eller tömning
3, Plaströr i vatten- och avloppssystem
3. Livslängd för system och komponenter.
M er
