UPPSALA UNIVERSITET VT 2006 Företagsekonomiska Institutionen
Examensarbete D
Handledare: Christina Hultbom
Work- Life Balance:
Vad stödjer respektive hindrar balansen mellan arbete och fritid?
En fallstudie på Pfizer AB
Daniel Cedergren
Sammanfattning
Begreppet work –life balance syftar till det arbete kring sponsring av förmåner och arbetssituationen som hjälper den anställde att balansera sitt arbetsliv och sitt privatliv.
Då uppfattningen om vad som skapar balans är subjektiv, torde det från företagets sida vara viktigt att veta vad medarbetarna upplever, stödjer och hindrar upplevelsen av balans.
Dessutom torde en klar bild över vad som stödjer och vad som hindrar, säkerställa en
maximal avkastning av de satsningar som företaget ger personalen. Utifrån detta utformades studiens syfte, vilket var att öka förståelsen för vilka faktorer individer anser stödjer och hindrar upplevelsen av balans. För att besvara syftet utfördes en fallstudie på
marknadsavdelningen på läkemedelsföretaget Pfizer AB. Där genomfördes nio stycken djupgående intervjuer med personalen. I de genomförda intervjuerna återfanns 11 stycken faktorer som endera stödjer eller hindrar upplevelsen av balans. Vid en analysering av
faktorerna fann jag tre huvudindelningar som dessa kan sägas tillhöra. Den första förklarar de faktorer individen själv i största grad kan påverka för att uppleva balans, så kallade
individuella faktorer. Den andra benämns som yttre faktorer och förklarar de faktorer som företaget kan påverka för att öka individens balans. Den tredje och sista benämns som mellanliggande faktorer och förklarar de faktorer som kan påverkas av både individen själv och företaget där individen arbetar. Genom en indelning av faktorerna som personalen anser stödjer och hindrar, möjliggörs ett effektivare arbete med balans från företagets sida.
Företaget får i och med denna indelning en tydligare bild över vad företaget kan påverka och vad individen själv kan påverka. Detta torde leda till att företagets arbete med balans ger en bättre avkastning, vilket leder till en ökad balans bland personalen.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND... 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING... 2
1.3 PROBLEMFRÅGOR... 2
1.4 SYFTE... 2
1.5 DEFINITION AV BALANS... 3
2. TEORI ... 3
2.1 FÖRHÅLLANDE MELLAN ARBETE OCH FRITID. ... 3
2.2 FAKTORER SOM PÅVERKAR... 4
2.3 GRÄNS MELLAN ARBETE OCH FRITID... 5
2.4 VAD INNEBÄR ETT ARBETE MED BALANS OCH HUR ARBETAR FÖRETAG MED DETTA. ... 6
2.5 VARFÖR ETT ARBETE MED BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID... 7
2.5.1 Hälsa ... 7
2.5.2 Stress ... 8
2.6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ARBETE MED BALANS... 9
2.7 ANALYSMODELL... 9
3. METOD... 10
3.1 FORSKNINGSPROCESS... 10
3.2 FALLSTUDIE... 11
3.3 URVALSGRUPP... 12
3.4 INSAMLING AV DATA... 13
3.4.1 Ostrukturerad intervju ... 13
3.4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 13
3.4.3 Inspelning... 13
3.5 METODKRITIK... 14
4. EMPIRI ... 15
4.1 PFIZER AB ... 15
4.2 FALLSTUDIE PFIZER... 15
4.2.1 Problembakgrund fallstudie ... 16
4.3 RESULTAT FALLSTUDIE... 17
4.3.1 Hur tolkar respondenterna balans? ... 17
4.3.2 I vilken grad har respondenterna balans i livet? ... 18
4.3.3 Vad upplever respondenterna stödjer respektive hindrar balans mellan arbete och fritid?... 18
4.3.4 På vilket sätt upplever respondenterna att de själv kan påverka sin balans?... 22
4.3.5 Hur upplever respondenterna Pfizers stöd med balans? ... 23
5. ANALYS ... 24
5.1 BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID... 24
5.2 PÅVERKANDE FAKTORER... 24
5.2.1 Individuella faktorer... 25
5.2.2 Mellanliggande faktorer ... 26
5.2.3 Yttre faktorer... 27
6. SLUTSATS ... 29
6.1 VAD STÖDJER RESPEKTIVE HINDRAR BALANSEN MELLAN ARBETE OCH FRITID... 29
7 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 31
8. KÄLLFÖRTECKNING ... 32
8.1 TRYCKTA KÄLLOR... 32
8.2 WEBBASERADE KÄLLOR... 33
8.3 INTERVJUER... 34
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Ett arbete med Human Resource Management fokuserar på att utveckla, investera och vårda människan i organisationen. Detta görs i syfte att få en så bra avkastning som möjligt från medarbetarna i organisationen. (Bergström & Sandoff, 2000, s. 97)
Bergström och Sandoff (2000) menar att det från individens perspektiv kan vara ett viktigt argument att företaget måste ta hand om den anställde för att få tillgång till individens bästa arbetsinsatser. Ett sätt att lyckas med detta är enligt Wise och Bond (2003) att från företagets sida arbeta med att stödja individernas balans mellan arbete och fritid work- life balance.
Enligt Cascio (2000 s. 166) inkluderar ett arbete med work – life program all sponsring kring förmåner och arbetssituationer som hjälper de anställda att balansera kraven som finns i och utanför arbetet. Lite utförligare definieras work – life balance som:
“Work-life balance is about people having a measure of control over when, where and how they work, leading them to be able to enjoy an optimal quality of life. Work-life balance is achieved when an individual’s right to a fulfilled life inside and outside paid work is accepted and respected as the norm, to the mutual benefit of the individual, business and society.”
(Employers for work life balance webbplats, 2006-01-23).
Frågan om hur personalen lyckas prestera maximalt på arbetet utan att offra delar av sitt privatliv, har utvecklats under de senaste fyra decennierna. Det var på 1970-talet, då kvinnor i allt större grad gav sig ut på arbetsmarknaden och tog de jobb som tidigare var utformade för män, som frågan om integrering av familjen i arbetslivet på allvar började diskuteras. Då män i allmänhet var sämre på att ta sig an familjearbete, hade kvinnorna dubbla arbeten. Detta medförde att de tidiga diskussionerna om hur man skulle hantera familje- och arbetslivet fokuserades på kvinnor, då främst mödrar. Detta ansågs dessutom var någonting för individen och hemmet, och inte något bekymmer som hade med arbetsplatsen att göra.
(Burke & Cooper, 2003, s. 208 f)
Idag ser dock samhället annorlunda ut och dessa bekymmer är inte längre bara kvinnans utan även mannens. Det grundar sig i att det blivit allt vanligare att män i större grad visar
engagemang i arbetet att försöka skapa balans. För att beskriva de organisationer som stöttar arbetet med balans mellan arbete och fritid myntades begreppet ”family friendly”.
(Burke, 2000, s. 81)
1.2 Problembeskrivning
Att individer i en organisation har ett lyckligt privatliv genererar goda arbetsinsatser till företagets fördel, likväl som svårigheter i individens privatliv inverkar negativt på arbetet (Bergström & Sandoff, 2000, s. 97 f). Studier visar att anställda på företag som inte arbetar med att stödja personalens balans mellan arbete och fritid har dubbelt så stor risk att drabbas av utbrändhet och stress (Cascio, 2000, s. 177). Ett arbete med balans mellan arbete och fritid kan se ut på en mängd olika sätt och det torde finnas lika många sätt att arbeta med balans, som det finns företag. Då uppfattningen om vad som skapar balans är subjektiv, är det viktigt att från företagets sida veta vad medarbetarna i organisationen anser stödja respektive hindra denne från att uppleva balans på arbetet, såväl som på fritiden. Det är därmed viktigt att företagets arbete med balans motsvarar det som personalen kräver för att finna balans. Om dessa överensstämmer torde företaget kunna få ut maximal avkastning av de satsningar som organisationen gör i och med arbetet med work- life balance.
1.3 Problemfrågor
Problemfrågorna för denna studie är:
Hur påverkar arbete och fritid varandra?
Vilka faktorer påverkar upplevelsen av balans mellan arbete och fritid?
Vad är balans och hur kan ett arbete med balans mellan arbete och fritid se ut?
Varför behövs ett arbete med balans mellan arbete och fritid?
1.4 Syfte
Studien syftar till att öka kunskapen för vilka faktorer individer anser stödja respektive hindrar balansen mellan arbete och fritid. Vidare har uppsatsen till syfte att utifrån dessa faktorer öka kunskapen för hur företag kan arbeta mer effektivt med balans mellan arbete och fritid.
1.5 Definition av balans
Balans definieras i Nordstedts Svenska ordbok (1990) som ”ett jämviktstillstånd som orsakas av att två eller fler påverkande krafter upphäver varandra”. I denna studie är det jämvikt mellan arbete och fritid som är i fokus. Med arbete menas en individs lönearbete och med fritid menas all övrig tid, det vill säga den tid som individen inte lönearbetar exempelvis familjeliv, hemarbete och fritidsintressen. Med utgångspunkt från ovanstående definieras balans i denna undersökning som ett jämviktstillstånd som skapas när arbete och fritid inte påverkar varandra utan ses helt separata.
2. Teori
2.1 Förhållande mellan arbete och fritid.
Arbetsliv och fritid påverkar varandra ömsesidigt. Denna typ av växelverkan mellan arbete och fritid har konsekvenser för en individs samlade upplevelse av tillfredsställelse med tillvaron. Vidare kommer en individs förhållande i arbetslivet oundvikligt att påverka dennes förhållande på fritiden, har individen dessutom en familj påverkas även samspelet mellan dessa medlemmar. En individs förhållande på fritiden kan också komma att påverka en individs sätt att fungera på sitt arbete. Dessutom anses den fas i livscykeln en person befinner sig i vara av en avgörande betydelse när det gäller engagemang i yrkeslivet.
(Martens, 1984, s. 1 f)
Förhållandet som finns mellan arbete och fritid kan enkelt beskrivas med hjälp av en modell som har två dimensioner. Dessa dimensioner benämns efter grad av engagemang i arbetslivet samt grad av aktivitet på fritiden. En individ som innehar ett engagerat arbete samt ett passivt liv på fritiden bör inte uppleva någon inre konflikt mellan fritid och arbete. En individ som har en aktiv fritid och ett något mindre engagerande arbete, medför inte heller någon större konflikt mellan dennes arbete och fritid. Här intar fritiden en central position vilket leder till att fritidens aktiviteter kompenserar den passiva känslan individen har på jobbet. Med andra ord jobbar man enbart för att få betalt. Har en individ både ett passivt och lågt engagerande arbete samt en passiv fritid benämns individen som allmänt likgiltig och ointresserad av sin omvärld. Till sist visar modellen att en individ som innehar en aktiv fritid samt ett arbetsliv som är engagerande uppstår en konflikt mellan arbete och fritid.
(Martens, 1984, s. 15)
Aktivt Passivt Engagerad,
aktivt
Konflikt Konkurrens
Låg grad av konflikt Oengagerad,
passivt
Konflikt Arbete ”nödvändigt ont”
Likgiltighet
Figur 1. Förhållande mellan arbetsliv och fritid (Martens, 1984, s. 1 )
2.2 Faktorer som påverkar
I en studie utförd av Martens nämns ett antal variabler som har inverkan på fritiden och på arbetslivet. Dessa är möjligheten till: självbestämmande i arbetslivet, självbestämmande av arbetstidens förläggning, överbelastning i arbetet samt ambivalens till framgång i yrkeslivet.
Dessa fyra variabler kan anses bidra till att det utvecklas en konflikt mellan arbete och fritid. I en modell som kallas ”path - modellen” återfinns de ovanstående variablerna. Modellen visar faktorer som påverkar konflikten mellan arbete och fritid. Faktorer såsom kön, fas i
livscykeln, familjens struktur (antal barn), arbetsintensitet, inkomst och beroende av tekniker (datorisering), ses i modellen som bakgrundsfaktorer som påverkar förhållandet mellan arbete och fritid, direkt och indirekt via självbestämmande och stress i arbetet. Självbestämmande i arbetslivet tycks minska konflikterna mellan arbete och fritid medan stress i arbetet genererar konflikter. Dessa konfliktgenererande faktorer i arbetsmiljön utgör de mellanliggande
variablerna i path – modellen. (Martens, 1984, s. 17)
FRITID/PRIVATLIV
ARBETSLIV
Figur 2. Faktorer som påverkar konflikten mellan arbete och fritid (Martens, 1984, s. 19).
2.3 Gräns mellan arbete och fritid
Aronsson (1998) diskuterar också självbestämmande på arbetsplatsen. Han menar att de flexibla lösningarna som individer och verksamheter erbjuds exempelvis där lönearbetet förläggs till andra platser än där de traditionellt hör hemma, medför att arbetslivet negativt påverkar fritiden. Detta diskuteras utifrån tanken om en gräns som finns mellan arbete och fritid och som överskrids. (Aronsson et al, 1998)
En förklaring till varför dessa gränser i dagens arbetsliv överskrids är att utvecklingen av telefoner och datorer gjort att det blivit lättare att ta med sig apparaterna överallt, vilket gör att man blir tillgänglig alla tider på dygnet. En annan förklaring till detta är att arbete idag består av mer mentalt arbete, som inte kan stängas av på samma sätt som ett mer handfast arbete.
Denna förändring påverkar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Individer har
traditionellt sett varit bättre på att göra en tydlig skillnad mellan yrkesroll och privat roll. Tack Bakgrundsfaktorer
Könsroll
Materiell standard Fas i livscykeln Familjestruktur Arbetsintensitet Beroende av ny teknik i arbetet
Självbestämmande i olika
arbetslivssituationer
Stress kopplat till arbetslivet och yrket
Arbetets inverkan på fritid och familj
(*)
(*) (*)
(-) (+)
(-)
Teckenförklaring
(+) Ökar konflikten (-) minskar konflikten (*) effekten beror bara på bakgrundsfaktorer
vare förändringen i gränsdragning förskjuts tyngdpunkten mellan arbete och fritid, vilket medför en slags gränslöshet. Denna gränslöshet medför att individen själv måste sätta gränser för att arbetet inte skall påverka individens livssituation negativt. Då fler företag inför
möjligheten till att arbeta hemifrån, kommer ett nytt sätt att arbeta bli väsentligt för att undvika stress som det flexibla arbetslivet medför.
(Aronsson, 2006 )
Cooper (2005) framhäver att flexibla arbetsformer har två saker gemensamt, den personliga kontakten med medarbetare försvinner samt att kommunikationen sköts på elektroniskt vis, vilket medför en social isolering för medarbetarna. Det är därför viktigt att tydliggöra vad som är arbetstid och vad som är fritid. (Cooper, 2005, s. 397)
2.4 Vad innebär ett arbete med balans och hur arbetar företag med detta.
Organisationers arbete med balans mellan arbete och fritid syftar främst till att möjliggöra för medarbetarna att ha större kontroll kring hur, när och var de arbetar.
(Mc Donald et al. 2005, s. 37)
Enligt Cascio (2000) innebär ett arbete med work-life balance ”any employers sponsored benefit or working condition that helps an employee to balance work and nonwork demands”.
(Cascio, 2000, s. 166)
Mc Donald, Brown och Bradley (2005) nämner tre huvudsakliga sätt genom vilka
organisationen kan arbeta för att möjliggöra balans. Först och främst att medarbetaren skall ha möjlighet till flexibelt arbete, exempelvis genom deltidsarbete eller möjlighet till flextid. För det andra, möjlighet för personalen att ta ut tjänstledighet exempelvis föräldraledighet.
Slutligen möjlighet till förmåner i form av vård av barn.
(Mc Donald, Brown & Bradley, 2005, s. 37)
Cascio (2000) nämner ytterligare två sätt genom vilka organisationen kan arbeta med, för att stödja medarbetarna att balansera arbete och fritid. Det första är genom informationsservice och human resource program. Exempel på detta kan vara allt från förmåner i cafeterian till olika utbildningsprogram som ger färdigheter i föräldraskap, hälsa och kost, finansiell rådgivning eller livsrådgivning. För det andra ser Cascio ett arbete med organisationskultur
som viktig i arbetet med balans. Ett exempel på detta är en organisationskultur som stödjer och respekterar individers icke arbetsrelaterade problem. (Casio, 2000, s. 166 f)
Gemensamt för alla dessa sätt att arbeta är att de utvecklats för att underlätta för anställda med familj att lyckas uträtta de uppgifter som finns på arbetet och i hemmet.
(Mc Donald et al, 2005, s. 478)
2.5 Varför ett arbete med balans mellan arbete och fritid
Svaret på varför ett företag skall arbeta med balans mellan arbete och fritid är betydligt lättare att svara på än hur. Ohälsa kostar och får ”konsekvenser för både individen, arbetsplatsen och samhället”(Johansson et al, 2004, s. 213). Det gäller för företaget att överbrygga denna ohälsa genom att utveckla, investera och vårda människorna i organisationen, för att få tillgång till dennes bästa arbetsinsatser (Bergström & Sandoff, 2000, s. 97).
2.5.1 Hälsa
Begreppet hälsa kan definieras på olika sätt. En definition som används är världshälsoorganisationens (WHO) från år 1946.
”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp”
(Menckel & Österblom, 2002, s. 24).
Utifrån ett hälsoperspektiv är det av stor vikt att individer har ett förvärvsarbete. Möjligheten att ingå i ett socialt nätverk samt möjligheten att fylla en samhällelig funktion kan leda till en positiv hälsoutveckling för individen. Det är viktigt att ha i åtanke att detta förvärvsarbete även kan leda till en negativ utveckling med ogynnsam hälsoutveckling som följd. Eftersom en individs hälsa påverkas av miljön den befinner sig i, är det viktigt att arbetsplatsen skapar ett hälsofrämjande arbete som leder till goda och utvecklande livsmiljöer. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att understödja och att verka för att människor mår bra, arbetet med detta kan se ut på en mängd olika sätt. (Johansson et al. 2004, s. 213 f)
Nedan nämns en speciell typ av hälsoproblem som blivit allt vanligare i dagens organisationer och som litteraturen kopplar samman med begreppet balans.
2.5.2 Stress
Dagens stressforskning företräds av en hypotetisk bedömning som bygger på en relation mellan en ”stressare” och en individuell reaktion av det. Stressare är det som får individen att uppleva stress och kan exempelvis vara faktorer på individens arbete eller fritid. Vidare baseras forskningen på ett antagande om att stress är ett resultat av en persons brist i termer av dennes personlighet att kunna anpassa sig till sin omgivning, och en bristande förmåga att effektivt klara av olika slags krav som ställs på denne. (Finchham & Rhodes, 1992, s. 43 ff)
För att närma sig en definition av vad stress är, samt att lyckas studera begreppet, har forskarlitteraturen funnit i huvudsak tre olika synsätt gällande stress: det mekaniska, det fysiologiska och det psykologiska. Det mekaniska synsättet behandlar stress som en helt oberoende variabel, där stress ses som en del av arbetsmiljön och att stress är en
faktor som påverkar människan. Det fysiologiska synsättet ser till skillnad mot det mekaniska synsättet stress som en beroende variabel, ”as a particular physiological respons to a
threatening or damaging environment ” . Det tredje och sista synsättet är det psykologiska synsättet, vilket är ett mer dynamiskt synsätt som tar hänsyn till yttre faktorer såsom stress som upplevs i organisationen, närmare bestämt stress som är arbetsrelaterad.
(Cox et al, 2000, s. 10 f)
Eftersom jag studerar individers balans mellan arbete och fritid är det av intresse att titta närmare på en viss typ av stress, det vill säga den stress som upplevs i arbetet och som ovan benämns som psykologisk stress. Denna typ av stress har en ogynnsam effekt på både
individen och organisationen. Stress påverkar organisationen i form av hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning och låg produktivitet. Förutom uppenbar stressrelaterad påverkan som organisationen får utstå, finns det ytterligare tecken som tyder på ohälsa i organisationen.
Några exempel är, ökade rekryteringskostnader och i samband med detta även ökade
träningskostnader för både rekryteringspersonal och nyanställda, säkerhetsregister, låg nivå av engagemang och välbehag i organisationen. Ser man till individens hälsa kan stress påverka förekomsten av hjärtinfarkt, psykiska sjukdomar och vantrivsel hemma och på arbetet.
(Cooper et al, 1996, s. 36 ff)
2.6 Förutsättningar för ett arbete med balans
I arbetet med att åstadkomma hälsofrämjande processer på arbetsplatsen går det att utgå från tre nyckelord, ledarskap, resurser och egen kraft. Utav ledarskapet krävs det att denne styr mot målet god hälsa, och inte bara välvilligt talar om dess betydelse. För att lyckas uppnå en god och bibehållen hälsa för samtliga medarbetare krävs dessutom ett ledningssystem som stödjer detta, det vill säga resurser som satsas på arbete med detta. Individer måste också sätta in sin egen kraft, att man vågar och framför allt erbjuds vara engagerade och delaktiga. Det är även viktigt att människor vågar satsa och starta liknande processer. I vilken utsträckning den enskilde individen påverkar sin egen livsstil och levnadsvanor har stor betydelse, eftersom det enbart är individen själv som har ansvar för sin hälsa. (Menckel & Österblom, 2002, s. 16)
2.7 Analysmodell
Den modell som ligger till grund för uppsatsens analytiska arbete bygger på Menckel &
Österbloms (2002) tankar om hälsofrämjande processer som nämns ovan.
På arbetet likväl som på fritiden finns faktorer som stödjer och hindrar en individs upplevelse av balans. I uppsatsen ses dessa faktorer som tre krafter utifrån hur individens balans mellan arbete och fritid kan påverkas. Ledarskap tolkas i uppsatsen som yttre faktorer som individen själv inte har lika stor möjlighet att påverka för att uppleva balans. Exempel på en yttre faktor kan vara företaget där individen arbetar. Egenkraft tolkas i uppsatsen som individuella
faktorer som individen själv har möjlighet att påverka för att uppleva balans. Resurser tolkas i uppsatsen som både yttre och individuella faktorer och benämns mellanliggande faktorer. Här krävs en påverkan av både individen och företaget för att kunna öka individens upplevelse av balans.
Figur 3. Illustration av den analysmodell som användes i studien av balans mellan arbete och fritid. Faktorernas indelning i individuella, mellanliggande och yttre faktorer bygger på Menckel och Österbloms tre nyckelord, ledarskap, resurs och egenkraft. (Menckel &
Österblom, 2002, s. 16) Arbete
Fritid
Stödjer / Hindrar balans
Individuella faktorer
Mellanliggande faktorer
Yttre faktorer
3. Metod
För att undersöka vad individer anser stödjer och hindrar upplevelsen av balans, användes det i studien en kvalitativ forskningsmetod. Valet att använda en kvalitativ forskningsmetod bygger på att syftet med studien är att öka förståelsen för det problem som ligger till grund för studien, snarare än att mäta problemet. Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod gjordes det även möjligt för respondenterna att beskriva sina tankar om balans med egna ord och uttryck. (Bryman, 2002, s. 249 f)
3.1 Forskningsprocess
Den forskningsprocess som tillämpats i studien bygger på Brymans (2002) modell över de viktigaste stegen i en kvalitativ undersökning. Modellen skiljer sig dock från originalet i det avseendet att det efter det begreppsliga och teoretiska arbetet även insamlas ytterligare data, vilket jag i min uppsats inte gjort. Ytterligare data har inte setts som nödvändigt eftersom det i studien genomförts åtta stycken djupgående intervjuer vilka samtliga varit av en uttömmande karaktär. Nedan presenteras den modell som tillämpats i uppsatsen
Figur 4. Översiktlig beskrivning över de steg som tillämpats i forskningsprocessen. Figuren bygger på Brymans beskrivning över de viktigaste stegen i en kvalitativ forskningsprocess.
(Bryman, 2002, s. 252)
1. Generella frågeställningar
2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner
3. Insamling av data
4. Tolkning av data
5. Begreppsligt och teoretiskt arbete
6. Rapport om resultat och slutsatser
1. Utifrån området som valdes att studera, formulerades ett antal generella
frågeställningar om balans mellan arbete och fritid. Dessa låg sedan till grund för utformandet av problemfrågorna.
2. Sedan valdes platsen för undersökning ut. Via en bekant tog jag kontakt med läkemedelsföretaget Pfizer AB. Relevanta deltagare för studien valdes sedan ut på företagets marknadsavdelning i Sollentuna.
3. Därefter studerades dokument om företagets arbete med hälsa och balans åt
medarbetarna. Sedan genomfördes en ostrukturerad intervju för att insamla ytterligare fakta om arbetet med balans. Huvudsaklig data som besvarar studiens syfte insamlades genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer, utförda med strategiskt utvalda personer ur personalen. Urvalet av individer gjordes efter tre olika variabler, kön, familj och position på företaget (chefsbefattning /ej chefsbefattning) i syfte att få en så stor demografisk spriding bland respondenterna som möjligt.
4. Data som insamlats var sedan tvungen att tolkas, detta eftersom semistrukturerade intervjuer ofta är väldigt uttömmande. Resultatet av undersökningen samanställdes sedan i uppsatsens empirikapitel.
5. I steg fem analyserades data från empirikapitlet ihop med teorier från teorikapitlet, detta gjordes utifrån den analysmodell som presenterades i figur 3. Syftet med analysen var att utifrån analysmodellens tre huvudindelningar få en tydlig struktur över det insamlade materialet.
6. I steg sex presenterades slutsatser utifrån den analys som gjordes. Syftet var här att öka förståelsen för vilka faktorer som stödjer och vilka som hindrar en individ från att känna balans mellan arbete och fritid.
3.2 Fallstudie
Valet att utföra en fallstudie bygger på önskan att, genom att studera ett visst fall öka
förståelsen för de problem, som ligger till grund för undersökningen. Syftet med en fallstudie är enligt Ejvegård (1993) att förstå något snarare än att förklara något. Fallet i denna studie är Pfizer AB och deras arbete med balans mellan arbete och fritid. Studien genomförs på
marknadsavdelningen på Pfizer AB i Sollentuna. Här genomfördes under en vecka åtta stycken djupgående intervjuer med personal. Kunskapen från de genomförda intervjuerna baseras både på personalens upplevelse av balans mellan arbete och fritid, samt tankar om företagets arbete med balans.
3.3 Urvalsgrupp
Som nämnts tidigare genomfördes intervjuer med åtta medarbetare på Pfizers
marknadsavdelning i Sollentuna. Namnen på de åtta intervjurespondenterna är anonyma och benämns istället med bokstäverna A till H. För att få tydlig insikt om personalens
uppfattningar om balans mellan arbete och fritid, valdes intervjupersoner ut efter sammanlagt tre olika variabler. Respondenter valdes ut efter kön, familj med barn och position på
företaget, det vill säga chef eller ej chef i organisationen. Studien har inte som avsikt att jämföra dessa sinsemellan, utan urvalet gjordes enbart för att få en så bred demografisk spridning bland respondenterna som möjligt. Den första avgränsningen gjordes efter kön. Ur personalen valdes fyra stycken män och fyra stycken kvinnor ut. Den andra avgränsningen gjordes efter familj. Intervjuer genomfördes med fyra stycken som har familj med barn och fyra stycken som ej har familj med barn. Den sista avgränsningen gjordes genom att hälften av intervjuobjekten besatt en chefsposition på företaget. För att förtydliga detta följer en figur som förklarar dessa avgränsningar.
A) Kvinna Familj med barn Chefsbefattning
B) Man Familj med barn Chefsbefattning
C) Kvinna Ej familj med barn Chefsbefattning D) Man Ej familj med barn Chefsbefattning E) Kvinna Familj med barn Ej chefsbefattning
F) Man Familj med barn Ej chefsbefattning
G) Kvinna Ej familj med barn Ej chefsbefattning H) Man Ej familj med barn Ej chefsbefattning
Figur 5. Modellen visar de avgränsningar som gjordes vid urvalet av åtta
intervjurespondenter på Pfizer AB. Avgränsningarna bygger på path - modellens bakgrundsfaktorer i figur 2. (Martens, 1984, s. 19)
3.4 Insamling av data
I studien användes två olika typer av datainsamlingstekniker: intervjuer samt studier av dokument. Valen gjordes med avseende på studiens syfte, vilket krävde dels insamling av fakta kring Pfizers arbete med balans, men även att ta reda på personalens uppfattningar och tolkningar. För att på bästa sätt samla in information om Pfizers arbete med balans studerades dokument samt en ostrukturerad intervju genomfördes. För att ta reda på personalens
tolkningar och uppfattningar om balans mellan arbete och fritid, genomfördes en mer strukturerad intervju så kallad semistrukturerad intervju. Dokumentstudierna och den
ostrukturerade intervjun låg till grund för de teman som användes vid den semistrukturerade intervjun.
3.4.1 Ostrukturerad intervju
Den första intervjun som genomfördes på Pfizer var av en ostrukturerad karaktär, vilket betyder att man som forskare inte har några strukturerade frågor att ställa utan som mest har hjälp av ett PM (i mitt fall de dokument jag studerat). Denna intervju genomfördes med en anställd på Human Resource avdelningen på Pfizers som arbetar med hälsoutvecklingen på marknadsavdelning i Sollentuna. Intervjun syftade till att samla in fakta om hur Pfizer stödjer sin personal med balans mellan arbete och fritid. (Bryman, 2002, s. 301 f)
3.4.2 Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna har i studien tillämpats vid samtliga åtta intervjuer som genomfördes med delar av personalen på Pfizer. Intervjuerna syftade till att fånga
intervjupersonernas uppfattningar om balans mellan arbete och fritid, samt hur de såg på företagets arbete med detta. När de semistrukturerade intervjuerna påbörjades hade jag redan tagit del av information genom den ostrukturerade intervjun ovan. Fördelen att här använda semistrukturerade intervjuer, var friheten att ändra frågornas ordning och till och med ställa frågor som ej var med bland intervjufrågorna.(ibid).
3.4.3 Inspelning
Vid både de ostrukturerade intervjuerna och de semistrukturerade intervjuerna användes en diktafon. Valet att använda diktafon grundar sig i att få med både vad intervjupersonen säger och hur de säger det. För att få med allt detta spelades intervjuerna in med kassettbandspelare efter godkännande av respondenten. Ett problem som brukar uppstå när en intervju spelas in
på att deras ord kommer att bevaras åt eftervärlden. För att lösa problemet klargjordes det för respondenterna redan innan intervjuerna att resultatet av studien redovisas avidentifierat.
(Bryman, 2002, s. 310 )
3.5 Metodkritik
Respondenterna i undersökningen hade inte möjlighet att läsa igenom intervjufrågorna innan intervjun genomfördes. Detta gjordes i syfte att respondenterna inte skulle ha möjlighet att diskutera frågorna sinsemellan. Hade respondenterna haft möjlighet att läsa igenom frågorna innan intervjun, hade de troligen varit mer förberedda vilket varit positivt för studien, då flertalet respondenter tyckte att begreppet balans var svårtolkat. Ytterligare kritik riktas mot valet att genomföra samtliga semistrukturerade intervjuer under en och samma vecka. Detta gav upphov till att det inte fanns någon möjlighet för tolkning av intervjusvaren mellan intervjuerna, utan enbart efter det att samtliga intervjuer var genomförda. En längre tid mellan intervjuerna hade möjliggjort förändringar av frågor samt tillägg av nya frågor, vilket torde möjliggöra bättre och tydligare intervjusvar från respondenterna.
4. Empiri
4.1 Pfizer AB
Pfizer är verksamt i 180 länder världen över och har sitt huvudkontor i New York. Totalt sysselsätter företaget 115 000 personer och produktionen sker vid 70 fabriker utspridda över hela världen. Pfizer klassas efter uppköpet av Pharmacia 2002 som ett av väldens ledande läkemedelsföretag och har en omsättning på 52,5 miljarder dollar (2004). Idag är Pfizer världsledande inom bioteknik och deras forskning leder fram till läkemedel inom hjärt -och kärlsjukdom, centrala nervsystem, smärta, infektion, urologi, onkologi, oftalmologi,
endokrinologi och rökavvänjning. Pfizer startade sin verksamhet i Sverige år 1954 och har idag cirka 220 produkter på den svenska marknaden och omsatte år 2004 ca 3 miljarder kronor och har närmare 2 700 anställda.
(Pfizers webbplats, 2006-05-16)
4.2 Fallstudie Pfizer
På Pfizers marknadsavdelning i Stockholm arbetar ett hundratal anställda tjänstemän med frågor kring läkemedel och behandlingsområden. I byggnaden finns också en HR (Human Resource) avdelningen där man arbetar med att utveckla och vårda personalen i
organisationen. Ett sätt att lyckas med detta är enligt företaget att stödja individer med att finna balans mellan arbete och fritid även kallat work-life balance. HR avdelningen saknar i dagsläget en klar definition av det populära begreppet work- life balance. Istället arbetar avdelningen med frågor om flexibilitet, välmående och hälsa, vilka man tror är viktiga delar för att möjliggöra balans för personalen mellan dennes arbete och fritid. Möjligheten för medarbetarna till ett flexibelt arbetsliv är något som företaget arbetar mycket med.
Medarbetarna har utifrån hur det fungerar för verksamheten möjlighet att arbeta hemifrån, vilket möjliggörs genom att samtliga anställda har Internetuppkoppling i hemmet, det finns alltså inga regelrätta arbetstider. Vad gäller välmående och hälsa så har lokalen i Sollentuna ett nybyggt gym med massör och naprapat. Massören är i lokalen två dagar i veckan och naprapaten en dag i veckan. Medarbetarna har även ett friskvårdsbidrag som inkluderar privat läkarvård och fria mediciner. Företaget arbetar mycket med hälsokompetens vilket går ut på att öka medarbetarnas hantering av sin egen hälsa. Detta görs genom föreläsningar och undervisningar så att medarbetarna får en kompetens i hur de hanterar sin egen hälsa på ett långsiktigt och bra sätt. Företaget arbetar även med att ha som policy att uppmuntra cheferna i
att fånga risksignaler och vara uppmärksamma på medarbetare som är i riskzonen för stress och andra hälsofaror.
När personalen på Pfizer är föräldralediga delges cheferna riktlinjer och instruktioner om hur denne skall hantera föräldraledigheten. Företaget tycker exempelvis att det är viktigt att jobba för en bra introduktion för den föräldralediga när denne kommer tillbaka, speciellt då det händer att företaget genomgått stora förändringar under de arton månaderna som
medarbetaren, enligt företagets bestämmelser har rätt till att vara ledig. Företaget anser att ett arbete med balans går ut på att stödja och ge möjligheter åt medarbetarna. Däremot menar de att det är individen själv som måste ta det fulla ansvaret för sin egen hälsa, med andra ord är det individen själv som måste agera.
(Moström, 2006-04-06)
4.2.1 Problembakgrund fallstudie
År 2004 genomförde Pfizer två attitydundersökningar, en gång på våren och en gång på hösten. De gick ut och frågade personalen huruvida de upplevde att det fanns en bra balans mellan dennes arbete och privatliv. Resultatet av höstundersökningen visade att 59 procent svarade att de helt och delvis instämde till att de hade en bra balans. Till vårundersöknigen hade resultatet sjunkit till 50,8 procent. Konklusionerna av undersökningarna visade på en minskad känsla av balans bland personalen. Problem som Pfizer upplever är att individer kan
”springa på i 150” och att de vill för mycket på alla områden. Företaget anser att det är av stor vikt att lära personalen att säga nej. Då Pfizer har som mål att vara den mest attraktiva
arbetsgivaren inom läkemedelsbranschen vill Pfizer ha en motiverad och engagerad
medarbetare, vilket de anser sig uppnå om medarbetarna har en bra balans mellan arbete och fritid. Därför anser företaget att det är viktigt att de har klart för sig vad medarbetarna
upplever stödjer, respektive hindrar upplevelsen av balans mellan arbete och fritid.
(Moström, 2006-04-06)
4.3 Resultat fallstudie
4.3.1 Hur tolkar respondenterna balans?
Intervjupersonerna hade olika tankar om innebörden av balans. En person menade att balans handlar om lika delar.
man ska vara på arbetet en tredjedel av dagen och man ska ägna en tredjedel åt fritidsaktiviteter och man ska ligga i sängen en tredjedel det tror jag
är balans. (C, Kvinna)
Flertalet av intervjupersonerna nämner även tid som en viktig bidragande faktor till balans.
Balans för mig är att jag avsätter en tid till jobbet och en tid till familjen. (F, Man)
Respondenter som instämde med detta menade att möjligheten att själv styra sin tid på arbetet innebar balans i livet. De respondenter som hade familj ansåg att denna flexibilitet i arbetet möjliggjorde att man lättare kunde balansera familjelivet med arbetslivet, genom att man själv kan styra sin tid. Dock menade ett flertal respondenter att detta inte fick överutnyttjas, för då fanns möjligheten att arbetet går ut över fritiden, och man arbetar på tider som är avsedda för vila såsom kvällar och helger.
För att uppleva balans ska man i snitt jobba 8-9 timmar per dag vilket
nödvändigtvis inte behöver vara mellan nio och fem, det viktigaste är att man inte jobbar på helger och kvällar. (F, Man)
Ett flertal intervjuade menade även att innebörden av balans låg i möjligheten till en mental avkoppling.
Balans för mig innebär att jag har möjligheten att koppla av när jag inte är på jobbet, vilket är svårt då jag ständigt är jour. (G, Kvinna)
4.3.2 I vilken grad har respondenterna balans i livet?
Över hälften av respondenterna upplevde att de hade en bra balans, vilket de beskriver möjliggörs i och med att de kan styra över sin arbetstid.
Jag har en väldigt bra balans, så länge jag kan styra som jag vill själv med arbetstiderna (D, Man)
Av de respondenter som upplevde balans var större delen individer utan familj med barn.
Dessa var dock medvetna om att deras familjesituation möjliggjorde att de kunde fokusera mer på arbetet då de inte har någon annan att ta hänsyn till. Familjesituationen möjliggjorde dessutom att de lättare kunde stanna kvar på arbetet lite längre och även arbeta på fritiden.
Jag har nog en bra balans men jag inser att hade jag haft en annan familjesituation så hade mina arbetstimmar blivit kortare (C, Kvinna)
Av dem som inte kände balans var samtliga kvinnor och majoriteten av dessa hade även familj med barn. Det arbete som krävs av dem på fritiden i form av dagishämtning och dagislämning, medförde en bristande balans på grund av att tiden blir begränsad.
Den största skillnaden mellan att inte ha barn till att ha barn ligger i att ens tid blir begränsad (E, Kvinna)
En annan med liknande familjesituation svarade att:
Jag känner nog att man aldrig kan ha balans i livet, det är alltid något man har dåligt samvete för att man inte tar till sig (G, Kvinna)
4.3.3 Vad upplever respondenterna stödjer respektive hindrar balans mellan arbete och fritid?
Stödjande på arbetet Backup
Ett flertal respondenter på företaget talade om vikten av att inte känna oro på jobbet. Det är enligt respondenterna av stor vikt att veta att jobbet fungerar även om man är borta från arbetet.
Det som jag tycker stödjer min balans på arbetet är möjligheten till att ha en backup. Jag tycker att det är viktigt att veta att arbetet fungerar trots att man inte är där, vilket kan möjliggöras genom att man har en ställföreträdande om man är borta (G, Kvinna)
Tekniska möjligheter
En annan faktor som nämndes av ett flertal respondenter var de tekniska möjligheterna som personalen har tillgång till. Att exempelvis ha tillgång till Internet i hemmet som är
subventionerat av företaget ses som viktigt av respondenterna. Detta för att kunna läsa mail, och arbeta hemifrån de tider man inte arbetar, eller de dagar man inte befinner sig på arbetet.
Ett flertal respondenter nämner även den interna teknologin såsom datasystem och internkommunikation som viktig.
Det är viktigt att det är ordning och reda i företaget, att processer fungerar och att allt administrativt fungerar runt jobbet. Det kan vara allt från att
telefonväxlar till tjänstemobilen fungerar som de ska. Att allt fungerar runt en så att man inte behöver lägga tid på sådana onödiga saker. (G, Kvinna)
Flexibilitet i arbetet
Någonting som samtliga respondenter ansåg stödja balansen på arbetet var möjligheten att själv bestämma över sin arbetstid. Företaget arbetar med något som heter ”frihet under ansvar”, vilket enligt många var avgörande för valet av arbetsplats.
Jag skulle inte jobba här om möjligheten till flexibel arbetstid inte fanns. (H, Man)
Sociala aktiviteter
En faktor som nämndes vid ett antal intervjuer var möjligheten till sociala aktiviteter på arbetet. Även om det i dagsläget finns en del aktiviteter såsom träning på arbetsplatsen, så ansåg respondenterna att det borde finnas mer sociala aktiviteter som personalen
får göra tillsammans.
Jag tycker att det borde satsas mer på fritidsaktiviteter tillsammans med
arbetskamraterna såsom resor eller fredagspub där man får möjlighet att träffas under andra förhållanden.(F, Man)
Chefsrollen
Vilken chef respondenterna hade och framför allt vilken relation de har till denne, sågs av flertalet intervjuade som en viktig faktor vad gäller det som stödjer och det som hindrar individens balans. När det gällde chefegenskaperna förklarade flertalet respondenter vikten av att ha en chef som själv hade bra balans, vilket då ökar möjligheten att själv få balans.
En chef som har en bra uttalad balans mellan arbete och fritid och har en bra prioritering själv är helt klart en bra förebild och man lyssnar ju väldigt mycket på sin chef, vilket då ligger till grund för sin egen balans. (C, Kvinna)
Det är enligt respondenterna viktigt att ha en chef som ser till att personalen inte har för mycket att göra. En respondent som själv besitter en chefsposition på Pfizer talade om vikten av att ha en chef som dessutom lyssnar på sina anställda, och som arbetar för
att underlätta för sin personal.
Man ska kunna komma till sin chef och tala om att man har för mycket att göra om man upplever detta, så att uppgiften kan delegeras till en annan anställd.
Jag tror att många lider av prestationsångest vilket medför att man inte vill erkänna för andra att man inte hinner med sin arbetsuppgift. (D, Man)
En respondent förtydligar detta genom att förklara vad han som chef upplever i dessa situationer. Han förklarar att han som chef även måste agera psykolog.
Då många lider av obalans i privatlivet och kanske inte har möjlighet att ta hand om det privat, tar de ut det på arbete istället, och man som chef får agera psykolog. Det är av stor vikt att jag som chef tar mig tid och lyssnar och ser efter varningssignaler. Om jag inte skulle ta mig tid att lyssna för att jag har mycket att göra blir dessa lidande, vilket även medför att min balans rubbas.
(H, Man)
Stödjande på fritiden Sociala aktiviteter
Samtliga respondenter menar att sociala aktiviteter utgör grunden för vad som möjliggör en bra balans. Det är främst att umgås med vänner och tillsammans med dem göra roliga saker som respondenterna anser stödjer dem på fritiden. Vad respondenterna menar med sociala aktiviteter är av en varierande genre, dock handlar det övervägande om att komma iväg hemifrån till nya stimulerande miljöer.
Att träffa kompisar och göra roliga saker såsom att gå på bio, gå och fika ser jag som väldigt positivt i arbetet med att balansera arbete och fritid. Det är små saker som dessa som fyller på min energi. Dessa är dock lätta att prioritera bort eftersom man jobbar så mycket och är trött. (E, Kvinna)
Motion
Mindre än hälften av respondenterna nämnde träning eller motion på fritiden som en viktig bidragande faktor till balans mellan arbete och fritid. Dock ansåg flertalet av respondenterna att träningsmöjligheterna på företaget skapade balans. Förklaring till detta framgår i en
Hindrande på arbetet Hög arbetsbelastning
En hög arbetsbelastning på arbetet ses av flertalet av respondenterna som en faktor som hindrar upplevelsen av balans mellan arbete och fritid. Denna upplevelse grundar sig enligt respondenterna i att de känner att de inte hinner med allt på dagen, eller att de tvingas göra mycket annat utöver sina arbetsuppgifter. Ett flertal såg den stora mängden möten som en hindrande faktor till tidsbristen.
Det som hindrar mig från att känna balans är när jag har för mycket arbetsuppgifter. Jag hinner inte med allt på dagen då jag är ute och reser mycket, vilket medför att jag tvingas arbeta på fritiden. (A, Kvinna)
De intervjuade ansåg att det var otroligt viktigt att hitta en rimlig arbetsbelastning och att detta i en högre grad borde uppmärksammas av företaget. De flesta var överens om att mer energi borde läggas ner på att se över de anställdas arbetsbelastning.
Korta puckar
Något som respondenterna kontinuerligt återkom till var de ”korta puckarna”. Begreppet syftar till en tidsmässig aspekt av arbetet och grundar sig i att de arbetsuppgifter som skall utföras delges personalen med kort varsel. Då många uppgifter kommer från huvudkontoret i USA blir tidsskillnaden mellan Sverige och USA en bidragande faktor till kort varsel,
eftersom uppgifter som skickas från USA på förmiddagen inte är i Sverige förrän sen eftermiddag. Ska dessutom uppgiften vara klar dagen efter, tvingas personalen till att arbeta på obekväm arbetstid. Detta ses av respondenterna som en påtaglig faktor som bidrar till stress.
Stress
Stress hör enligt respondenterna ihop med hur väl individen kan prioritera och vilken framförhållning man har i arbetet. Dessutom sågs mängden kontroll över sin arbetssituation som en bidragande faktor till stress. En individ nämnde att beroendet till andra medarbetare exempelvis när en arbetsuppgift ska lösas, kan bidra till en minskad kontroll över
arbetssituationen. Enligt respondenten medförde detta även minskad möjlighet till prioritering och framförhållning.(H, Man)
Hindrande på fritiden Internet och mail
En majoritet av respondenterna höll med om att tillgången till Internet och telefoni i hemmet medförde att man får det svårare att koppla av från arbetet på sin lediga tid. Dock ansåg de att möjligheten till att kunna arbeta hemma med dessa redskap är positivt, men att det är svårt att skilja mellan när man arbetar och när man inte arbetar.
I och med att man har Internet och mobiltelefoni i hemmet medför det att man ständigt är påloggad vilket medför att man och läser och skickar mail även på sin fritid. (E, Kvinna)
Stress
Stress är enligt respondenterna inte något som enbart uppstår på arbetet. Stress på fritiden sågs som en hindrande faktor till upplevelsen av balans. På fritiden ansåg respondenterna att
hemsituationen var den största bidragande orsaken till uppkomst av stress.
Det som skapar mest stress är hemsituationen och då främst barnen i familjen, i och med dagishämtning och dagislämning eller när barnen blir sjuka. Det optimala skulle vara att ha en hemassistent som hjälper till med detta.
(A, Kvinna)
Aktiv fritid
Majoriteten av respondenterna belyser vikten av att kunna koppla av på fritiden. Då flertalet av respondenterna även upplever en hög arbetsbelastning på arbetet framkom det i de genomförda intervjuerna vikten av att på fritiden få en mental vila.
Då jag har ett jobb där jag är väldigt aktiv är det viktigt att jag inte är
hyperaktiv på fritiden. Det är viktigt när man kommer hem efter jobbet att ges möjligheten att slappna av och känna att man bara kan vara. (D, Man)
4.3.4 På vilket sätt upplever respondenterna att de själv kan påverka sin balans?
Svaren på frågan hur individen själv kan påverka sin balans sågs av respondenterna som ganska svår då flertalet av respondenterna medgav att de ej tidigare funderat på denna fråga.
Övervägande delen av svaren kretsade kring tankar om att det är individen själv som är ansvarig för sin balans, vilket också stämde bra överens med frågans syfte.
Något som också nämndes av flertalet respondenter var vikten av att ha en bättre
framförhållning. Detta möjliggörs enligt respondenterna genom att man på ett effektivare sätt lyckas planera sin tid både på arbetet och på fritiden.
Då jag jobbar mycket med deadlines mot USA är det viktigt att ha framförhållning för att veta att jag blir färdig i tid. Planering och
framförhållning är viktiga delar för att inte behöva vara ute i sista sekund.
(D, Man)
En annan viktig faktor som respondenterna menar att man som individ kan göra för att påverka sin balans är att lära sig att säga nej och sätta gränser. Det gäller enligt
respondenterna att man som individ inser att:
Jag har ansvar för min egen fritid och min egna balans. (B, Man)
Det är enligt intervjupersonerna viktigt att sätta upp tydliga mål för sina ambitioner.
Genom att skriva ner och dokumentera sina målsättningar och ambitioner menar
respondenterna att det stödjer individer att skapa balans, detta då man enligt respondenterna lättare kan säga nej till för hög arbetsbelastning.
4.3.5 Hur upplever respondenterna Pfizers stöd med balans?
Majoriteten av personalen på Pfizers uppfattade företagets arbete med balans som något positivt. De flesta intervjupersoner upplevde att de stödjande funktioner som företaget arbetade utefter möjliggjorde en bra balans mellan arbete och fritid. De förmåner som företaget erbjöd personalen upplevdes av merparten respondenter som stimulerande och hälsofrämjande. Även om majoriteten var nöjd med företagets arbete med balans så fanns det ett antal respondenter som ansåg att arbetet med balans var på god väg, men långt ifrån ultimat. Av dessa sågs arbetsbelastningen som den punkt som i större grad borde belysas för att skapa balans. Respondenterna anser dock att det finns en ambition i företaget att försöka stödja individerna med att skapa balans, fast den förverkligas inte.
5. Analys
5.1 Balans mellan arbete och fritid
Balans beskrevs av respondenterna som både tredelad eller tvådelad. Respondenterna menade att balans upplevdes genom att individen ägnade en tredjedel på arbetet, en tredjedel åt fritidsaktiviteter, och en tredjedel till sömn, eller att individen ägnar halva sin tid åt arbetet och halva sin tid åt fritiden/familjen. Att ha lika delar verkar av respondenterna vara något som förknippas med balans. Av vad som framgår av Nordstedts Svensk ordbok betyder balans också en jämvikt mellan två eller fler påverkande variabler. I fallstudien framgick det tydligt att möjligheten att själv kunna styra över dessa delar medförde en känsla av balans. Då jag i uppsatsen studerat den balans som existerar eller inte existerar mellan arbete och fritid är det viktigt att förstå att dessa delar enligt Martens (1984) påverkar varandra ömsesidigt. Genom att ha möjlighet att styra över sin egen situation genom mer flexibilitet i arbetslivet kan man enligt respondenterna lättare finna balans, och i större utsträckning ägna lika mycket tid åt samtliga delar i livet. Respondenterna i fallstudien upplevde möjligheten att kunna koppla av mellan dessa delar som viktigt, exempelvis när individen arbetar ska fritiden inte påverka arbete, likväl som arbetet inte ska påverka individens fritid. För att en konflikt mellan arbete och fritid inte ska upplevas menar Martens (1984) att individer som är väldigt aktivt
engagerade i sitt arbete, inte bör vara fullt lika aktiva på fritiden. Det är i dessa situationer enligt teorierna, (se Martens, 1984) bättre om individen istället har en mer passiv fritid för att undvika konflikt mellan dessa.
5.2 Påverkande faktorer
I fallstudien presenteras 11 olika faktorer som av respondenterna endera stödjer eller hindrar individerna från att uppleva balans mellan arbete och fritid. Av dessa faktorer har jag funnit tre huvudindelningar. Av de faktorer som presenteras i fallstudien täcker individuella faktorer in: motion, sociala aktiviteter, stress och aktiv fritid. Den andra punkten benämns mellanliggande faktorer och täcker in: flexibilitet i arbetet, tekniska möjligheter, Internet och mail. Den tredje och sista punkten benämns yttre faktorer och täcker in: backup, hög arbetsbelastning, korta puckar och chefsrollen. Modellen nedan visar de tre
huvudindelningarna samt de faktorer som endera stödjer eller hindrar upplevelsen av balans mellan arbete och fritid.
Figur 6. Modellen är en fortsättning från figur 3 och visar de tre huvudindelningarna vilka faktorerna är uppdelade i. Modellen visar även vilka faktorer som stödjer och hindrar upplevelsen av balans mellan arbete och fritid.
5.2.1 Individuella faktorer
Individuella faktorer är de faktorer som individen själv till största del kan påverka för att finna balans mellan arbete och fritid.
Flertalet respondenter i fallstudien fann träningsmöjligheten på arbetet viktig, däremot ansåg respondenterna att träning och motion på fritiden inte upplevdes som en stödjande faktor till balans i livet. Förklaringen till detta torde ligga i företagets hälsosatsning med gym i lokalen vilket medför att individerna tränar på arbetet och inte i hemmet.
I intervjun som genomfördes med anställd på HR avdelningen framkom det att stödet med gym och andra träningsmöjligheter enbart gav möjlighet till träning. Det är upp till individen själv att ta det fulla ansvaret för sin hälsa och utnyttja dessa träningsmöjligheter.
En annan faktor som respondenterna ansåg bidrog till upplevelse av balans både på fritiden och på arbetet var sociala aktiviteter. På fritiden ansåg respondenterna att sociala aktiviteter innebar att komma iväg hemifrån till nya stimulerande miljöer. Några av dessa faktorer var att träffa kompisar, fika eller gå på bio. Dessa aktiviteter ses av respondenterna som
energigivande faktorer som stödjer individen att koppla av på fritiden. På arbetet ses dessa sociala faktorer som viktiga element av personalen. Johansson et al (2004) menar att det
Individuella faktorer
Mellanliggande faktorer
Yttre faktorer
Stödjer: Motion, sociala - aktiviteter.
Hindrar: Stress och aktiv fritid
Stödjer: Flexibilitet i arbetet, tekniska möjligheter.
Hindrar: Internet och mail.
Stödjer: Backup och chefsrollen.
Hindrar: Hög arbetsbelastning och korta puckar.
utifrån ett hälsoperspektiv är viktigt att individerna i organisationen får möjligheten att ingå i ett socialt nätverk. Pfizer förser i dagsläget personalen med möjlighet till sociala aktiviteter på arbetet, men liksom med motionen gäller det att personalen själv ska ta det fulla ansvaret och utnyttja dessa möjligheter till social interaktion.
Stress ses av respondenterna som en faktor som både på arbetet och på fritiden hindrar upplevelsen av balans. Enligt Fincham & Rodes (1992) är stress en individuell reaktion som påverkas av en så kallad stressare. Stressare på arbetet kan bero på hög arbetsbelastning och stressare på fritiden kan upplevas utav en alltför aktiv fritid. Författarna nämner även att känslan av stress är ett resultat av en persons brist i personligheten att kunna anpassa sig till omgivningen exempelvis på arbetet. Detta kan enligt respondenterna även tillämpas på fritiden där hemsituationen då främst familjen, påverkar den grad av stress individen upplever. Att familjestrukturen påverkar konflikten mellan arbete och fritid är något som Martens (1984) också diskuterar. Han ser bland annat familjestrukturen som en bidragande faktor till stress i arbetslivet vilket i sin tur ökar konflikten mellan arbete och fritid. Enligt respondenterna hör stress ihop med hur väl man som individ kan prioritera och i vilken mån man har framförhållning på arbetet. Genom att ta kontroll över sin arbetssituation och prioritera både fritiden och arbetet menar respondenterna att känslan av stress undviks.
Att koppla av på fritiden ses av respondenterna som väsentligt för upplevelsen av balans. Det framgick tydligt att den höga arbetsbelastning som individerna upplevde motarbetats med hjälp av en mental vila på fritiden. Därför menar respondenterna att en alltför aktiv fritid kan få motsatta effekter. Detta är något som även Martens (1984) diskuterar i sin teori om konflikt mellan arbete och fritid. Om individen är aktivt engagerad på arbetet eller som Pfizer
beskriver det ”en personal som kan springa i 150”, och dessutom har en aktiv fritid, uppstår en konflikt mellan arbete och fritid. För att motverka detta bör individer som är aktivt engagerade på arbetet se till att ha en passiv fritid (ibid).
5.2.2 Mellanliggande faktorer
Mellanliggande faktorer syftar till den flexibilitet som av både respondenterna i fallstudien och teorin (se Aronsson, 1998) diskuterar i väldigt stor utsträckning. Flexibilitet eller de mellanliggande faktorerna har i studien visat sig vara faktorer som kan påverkas av både yttre - och individuella faktorer.
