Anna Björklund & Julia Strandman
“Arbetande studenters Work-life balance”
- En jämförande studie mellan föräldrar och icke-föräldrar
“Working students Work-life balance”
- A comparative study between parents and non-parents
Arbetsvetenskap C-uppsats
Termin: VT-2020 Handledare: Tuula Bergqvist
Handelshögskolan
vid Karlstads universitet 65188 Karlstad Tele: 054 700 10 00
E-mail: handels@kau.se kau.se/hhk
Förord
Vi vill börja med att tacka de personer som ställt upp och medverkat i undersökningen. Utan deras deltagande hade inte den här studien kunnat genomföras. Vi vill även tacka vår handledare Tuula Bergqvist för hennes tydliga feedback och handfasta råd. Vi har under C-uppsatsens gång fått stort stöd av både familj och vänner, och vi är tacksamma för all hjälp och stöttning vi fått på vägen. Arbetet är uppdelat lika mellan oss författare och vi har haft ett fungerande samarbete under hela processen. Vi har båda varit delaktiga i undersökningens alla delar där vi samrått med varandra för det slutliga resultatet.
Maj 2020, Karlstad.
Anna Björklund & Julia Strandman.
Sammanfattning
Studiens syfte är att få en ökad förståelse för Work-life balance för individer som studerar och arbetar samtidigt. Att få utökad kunskap känns därför relevant då Work-life balance för studenter kan vara en utmaning och därmed en intressant frågeställning. Att balansera sfärerna studier, arbete och privatlivet är ett kunskapshål i forskningen och någonting som vi vill belysa och fylla genom vår undersökning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.
Vi intervjuade 10 studenter från olika universitet i Sverige. För att få utökad förståelse över respondenternas upplevelser genomfördes den kvalitativa undersökningen i intervjuform. Vi valde att genomföra denna studie på icke-föräldrar och föräldrar som studerar, för att se om det skulle uppstå skillnader eller likheter beroende på familjesituation. Vi anser att det är intressant att se hur respondenterna förhåller sig till de olika krav, egenkontroll och stöd som finns i både arbete och studier, men också vilka gränsdragningar studenterna behöver göra för att att uppnå balans mellan sfärerna och vad som kan påverka deras Work-life balance. Det är få konflikter mellan respondenten och arbetsgivaren, likaså mellan respondenten och partnern. De konflikter som uppstår är främst kopplat till den belastningsbaserade konflikten som handlar om att stress och påfrestningar från en sfär tränger in i en annan. Vi har utgått från den teoretiska referensramen när vi genomfört vår undersökning. Resultatet visar att respondenterna har en bra balans mellan sfärerna studier, arbete och privatliv. Studenterna i undersökningen upplever att de har en bra Work-life balance, av analysen att döma är flexibiliteten mellan studierna, arbetet och privatlivet den viktigaste faktorn för att de ska uppnå en bra Work-life balance.
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1.Inledning 5
1.1 Syfte & Frågeställningar 6
1.2 Uppsatsens disposition 6
2. Teoretisk referensram 7
2.1 Definition av begreppet Work Life Balance 7
2.2 Bakgrundshistoria till Work-life Balance 8
2.2.1 Flera typer av familjemodeller 8
2.3 Obalans mellan sfärerna 9
2.3.1 Konflikter mellan arbete-familj och skola-familj 9
2.3.2 Föräldrars utmaning att uppnå WLB 10
2.3.3 Konflikten Arbete-fritid 11
2.4 Clarks gränsteori 12
2.4.1 Olika gränser mellan domänerna 13
2.4.2 Gränsbevakare och inflytande 14
2.5 Kraven, egenkontrollen och stödets påverkan på studenterna 14
2.6 Digitaliseringens påverkan på Work-life balance 16
2.7 Work-life balance inom Organisationer 17
2.8 Studenter som arbetar: Tidigare studier 18
3. Metod 20
3.1 Val av forskningsmetod 20
3.2 Utformande av intervjuguide 20
3.3 Urval 21
3.3.1 Presentation av respondenterna 22
3.4 Genomförande av intervjuer 23
3.5 Bearbetning av det insamlade materialet 24
3.6 Forskningsetik 25
3.7 Validitet och reliabilitet 27
4. Analys och resultat 29
4.1 Respondenternas olika förutsättningar i vardagen 29
4.2 Work-Life Balance ur respondenternas synvinkel 30
4.3 De olika gränsdragningarna för att uppnå balans 31
4.4 Fritid - en viktig del i balansen 33
4.5 Egenkontrollen i arbetet och skolan 33
4.6 Kraven i arbetet och skolan 35
4.7 Stödets påverkan på prestationen och välmåendet 37
4.8 Konflikter som kan uppstå 38
4.8.1 Tidsbaserad konflikt 39
4.8.2 Belastningsbaserad konflikt 40
4.8.3 Beteendebaserad konflikt 41
4.8.4 Slutsats gällande konflikter 41
4.9 Hur ser försörjnings-modellerna ut för en arbetande student? 41 4.10 Jämförelser mellan tidigare studier och vår studie 42
5. Slutsats och diskussion 44
5.1 Hur upplever universitetsstudenter som arbetar sin Work-life balance? 44 5.2 På vilket sätt påverkar studenternas egenkontroll deras studier och arbete? 45 5.3 Hur påverkas studenterna av kraven kopplat till studierna och arbetet? 45
5.4 Sammanfattande diskussion 46
5.4.1 Förslag till framtida forskning 47
Referenslista 48
Bilagor 51
Bilaga 1- Intervjuguide 51
Bilaga 2: Informationsbrev 55
1.Inledning
Work-life balance handlar om att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv utan att den ena sfären ska påverka tillfredställelsen i den andra (Noon & Blyton 2013, s 342). Som arbetande student tillkommer ytterligare en sfär, studierna. Att ha ytterligare en sfär att förhålla sig till kan göra det svårare att uppnå balans i livet. En arbetande student kan ha problem med att sätta tydliga gränser mellan arbete, skola och privatliv. Ett exempel på detta är att vuxna studenter tenderar att studera mer hemifrån för att samtidigt kunna utföra andra måsten och krav som finns i hemmet. Detta gör att studenternas gräns mellan sfärerna blir väldigt otydlig (Smith 2018, s 27). Otydliga gränser mellan sfärerna är vanligt bland studenter men det behöver inte alltid vara något negativt. Att kunna utföra sysslor i hemmet samtidigt som man studerar kan vara något som underlättat i studenters liv. Vi vill därför undersöka hur det ser ut för andra studenter och hur de hanterar gränsdragningarna mellan sfärerna.
En studie av Tetteh och Attiogbe (2018, s 534) på universitetsstudenter i Ghana påvisade att 90 procent av studenterna som arbetar samtidigt som de studerar tycker det är svårt att kombinera sfärerna arbete, privatliv och studier. Tetteh och Attiogbe (2018, s 528) skriver även om en undersökning av Holmes (2008) som gjorts på universitetsstudenter i Storbritannien. Hälften av studenterna i undersökningen ansåg sig kunna balansera arbete, studier och övrigt liv medan andra halvan ansåg att de inte förmådde att kombinera de tre sfärerna (Tetteh & Attiogbe 2018, s 528). Resultaten från de här två undersökningarna skiljer sig drastiskt och fick oss att fundera på hur Work-life balance ser ut för arbetande studenter i Sverige.
Vid inläsning av Work-life balance begreppet och eftersökningar efter tidigare studier landade vi i att undersöka Work-life balance för studenter i Sverige som arbetar. Det finns enormt mycket information inom ämnet Work-life balance, men saknas studier hur det ser ut för svenska studenter som arbetar. En intressant variabel att ta in är hur det skiljer sig mellan icke-föräldrar och föräldrar som studerar och arbetar. En förälder som både arbetar och studerar har inte samma möjlighet att välja själv när han eller hon vill arbeta utan måste ta större hänsyn till familjelivet än vad en icke-förälder behöver. Greenhause och Beutells (1985, s 80) påstår att föräldrar står inför en större utmaning för att kunna uppnå Work-life balance än personer utan barn.
Hirschi, et. al (2019, s 151) beskriver ett påståendet som säger att en balanserad person är en person som är lika involverad i alla sfärer i livet. Detta påstående anser de inte tar hänsyn till de individuella värderingarna och behoven. Till exempel en individ som värderar familjen högre än sitt arbete är antagligen inte nöjd med att arbetet är en lika stor del i livet som
familjelivet (Hirschi, et al. 2019 s 151). Vad som är balans är därmed olika från person till person och hur man uppnår balans är individuellt. Att arbeta och studera samtidigt är tidskrävande, men med rätt planering och strategier kan alla uppnå en individuell balans utifrån de egna förutsättningarna och omständigheterna.
1.1 Syfte & Frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för hur universitetsstudenter kombinerar sfärerna arbete, skola och privatliv på ett tillfredsställande sätt. Därför har vi utformat frågorna i vår undersökning på följande sätt:
- Hur upplever universitetsstudenter som arbetar sin Work-life balance?
- På vilket sätt påverkar studenternas egenkontroll deras studier och arbete?
- Hur påverkas studenterna av kraven kopplat till studierna och arbetet?
1.2 Uppsatsens disposition
Efter inledningen kommer vår teoretiska utgångspunkt att redogöras. Vi kommer lyfta flera definitioner av Work-life balance, detta kommer sedan utmynna i bakgrundshistoria om begreppet och därefter kommer vi lägga fram för olika typer av familjemodeller. Detta kommer sedan kompletteras med konflikter som kan uppstå mellan de olika sfärerna, föräldrars utmaning att uppnå Work-life balance och därefter kommer en stor del bestå av Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell som kommer kopplas till både studier och arbetet för studenter. Avslutningsvis i teoriavsnittet kommer vi redogöra för tidigare studier inom det berörda ämnet. Därefter kommer vårt metodavsnitt presenteras. Där kommer vi lägga fram valet av forskningsmetod och utformandet av intervjuguiden vi använt oss av i undersökningen. Vidare redogör vi för urvalet och populationen, presenterar respondenterna och hur genomförandet av våra intervjuer har gått till samt hur vi gått tillväga med bearbetningen av materialet som vi samlat in under undersökningens gång. För att avsluta metodkapitlet har vi sedan diskuterat de forskningsetiska principer som finns och studiens validitet och reliabilitet. Därefter kommer avsnittet om Analys och resultat åskådliggöras, där kopplar vi samman den insamlade datan och teoriavsnittet och slutligen kommer vi komma fram till avsnittet där vi försöker fastställa en slutsats. Avslutningsvis kommer en diskussion kring ämnet Work-life balance för studenterna i undersökningen redogöras och sammanfattas. Vi kommer att avsluta vår diskussion med att lyfta både styrkor och svagheter i studien som vi genomfört och lägga fram förslag på framtida forskning inom ämnet.
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer en genomgång av den teoretiska referensramen göras. Vi börjar med att definiera begreppet Work-life balance för att sedan gå in på historien bakom begreppet och dess utveckling. Vi kommer redogöra vad balans respektive obalans mellan sfärerna är och konflikterna som kan uppstå dem emellan. Därefter beskriver vi Clarks gränsteori, en teori om hur individen upprätthåller en balans genom gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Vidare tar vi upp Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Modellen beskriver upplevelsen av låga respektive höga krav och låg respektive hög egenkontroll för anställda samt stödet från kollegor och arbetsgivare. Efter det beskriver vi hur digitaliseringen har påverkat Work-life balance och hur det arbetas med Work-life balance inom organisationer.
Till sist redovisas tidigare studier från olika länder om studenters upplevelser kring Work-life balance och hur de klarar av att hantera arbete, skola, familj och övrigt liv.
2.1 Definition av begreppet Work Life Balance
Work-life balance är ett mångsidigt begrepp med flera olika definitioner. Vi har valt tre definitioner av Work-life balance för att få en god förståelse för begreppets innebörd.
Definitionerna är de vi kommer utgå ifrån i vår studie för att få ökad förståelse för studenterna och hur de kombinerar studier, arbete och privatliv.
Noon och Blytons (2013, s 342) definition av Work-life balance är att individen ska kunna nå framgång i arbetsliv och icke-arbetsliv utan att den ena sfären ska underminera tillfredsställelsen i den andra sfären. Maxwell och McDougalls (2004, s 378) definition av Work-life balance innebär att individen ska anpassa arbetsmönster oavsett ålder, etnicitet och kön. Individen behöver finna en rytm för att kunna kombinera arbete med andra ansvarsområden och ambitioner. Clark (2000, s 751) definierar “balans” som tillfredsställelse och funktionalitet i både arbetet och inom familjen, med så lite konflikter mellan rollerna som möjligt. Enligt Clark (2000, s 751) är det viktigt att behålla integriteten i det privata livet, i familj-relationer och i arbetet. Att behålla integriteten är en nyckelfaktor för att individen ska upprätthålla både sitt psykologiska men också sociala välbefinnande och för att uppnå harmoni i livet (Clark 2000, s 751). Utifrån definitionerna kan vi konstatera att individens sätt att hanterar och kombinerar arbetsliv, familjeliv och övrigt liv är Work-life balance.
Work-life balance handlar om att finna en önskad balans mellan dessa sfärer där så få konflikter som möjligt uppstår.
När vi diskuterar begreppet Work-life balance är det viktigt att redogöra för vad som är arbetsliv och icke-arbetsliv. Noon och Blyton (2013, s 342 ff) menar på att arbetsliv är den tid på dygnet när individen utför betalt arbete. Icke-arbetsliv är det övriga livet utanför arbetet.
Det är tiden som ägnas åt privatlivet, familj och fritidsaktiviteter. Hur en individ finner balans
mellan arbetsliv och icke-arbetsliv är individuellt och beror på vilka omständigheter som råder.
I uppsatsen kommer vi utgå från de ovannämnda sfärerna. Vår definition på arbetsliv kommer innefatta betalt arbete och studier. Icke-arbetsliv innefattar familjeliv och övrigt liv.
Familjeliv definierar vi med de sysslor som utförs i hemmet men också tiden som spenderas med familjen. Övrigt liv har vi valt att definiera som den tid individen spenderar på fritidssysslor och återhämtning.
2.2 Bakgrundshistoria till Work-life Balance
Work-life balance är ett begrepp inom arbetsvetenskapen. Med tanke på vår undersöknings syfte är det relevant att få ökad förståelse för hur det har sett ut historiskt mellan män och kvinnor som arbetar och hur personer balanserar privatliv och arbetsliv idag. Lappegård, et al.
(2017, s 854) förklarar att i och med den industriella revolutionen som pågick mellan det sena 1800-talet till det sena 1900-talet förändrade familje-konstruktionerna, detta på grund av att man gick från en jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Konsekvensen av industrialiseringen var att män tog sig an jobb som var mer produktiva och kommersiella än tidigare och lämnade kvinnor och barn hemma. Resultatet av detta gjorde att man inte fick samma tid som tidigare till sin familj. Familjerna förändrades och könsroller blev allt tydligare och på så vis delade det upp män och kvinnor i två separata sfärer, den privata sfären i hemmet och det offentliga sfären på arbetet (Lappegård, et al. 2017, s 854).
I och med dessa stora förändringar av arbetssätten och arbetsmönstren de senaste årtiondena har familjeförsörjandet och omhändertagandet av hemmet och barnen förändrats en hel del.
Resultatet av kvinnors ökade delaktighet i det offentliga utmanar grunden av begreppet om de två separata sfärerna. Den privata sfären och den offentliga sfären delade tidigare upp de två könen. I och med ökningen av kvinnor deltagande på arbetsmarknaden så tar kvinnor större plats i den manliga offentliga sfären och det manliga engagemanget ökar således i den privata sfären. I och med ökad kvinnlig arbetskraft har de skapat förändringar i relationen mellan kvinnor och män. Lappegård, et al. (2017, s 853) beskriver det som en så kallad köns-revolution mellan könen, det medför att det sker förändringar för både män och kvinnor inom de två sfärerna. Det skapar utmaningar i sfärerna och hur man ska kombinera arbete och övrigt liv på ett bra sätt. Även fast det “gamla” tankesättet lever kvar på fler håll med en manlig försörjare och en kvinnlig vårdgivare så utmanas den av nya försörjningsmodeller som tar allt större plats (Lappegård, et al. 2017, s 853 f ).
2.2.1 Flera typer av familjemodeller
Zak (2018, s 19) beskriver försörjningsmodellerna som familjemodeller. Zak (2018, s 19 f) menar på att Work-life balance begreppet började bli mer omtalat runt 1990-talet.
Frågeställningarna som ställdes gällande Work-life balance var hur man lyckades balansera livet när man har familj och samtidigt försökte bygga karriär i arbetslivet. Man hade i åtanke att detta förändrades i och med kvinnors ökade inflytande på arbetsmarknaden och familjemodeller som tidigare funnit utmanades av nya modeller. Den tidigare traditionella familjemodellen, med en manlig försörjare och en hemmafru som tog hand om familjen och hushållet byttes ut mot en ny familjemodell med två försörjare i familjen. I och med den nya modellen med två försörjare så fick kvinnan bära det dubbla ansvaret att både ta hand om hushållet och sitt betalda arbete. Det resulterade i att det blev svårare för kvinnan att lyckas balansera mellan arbetslivet och sysslorna i hemmet. Det har senare utvecklades en ytterligare familjemodell med ett delat ”partnerskap” i hushållet. Som innebär att både mannen och kvinnan sköter hushållet och arbetet och gemensamt tar ansvar i båda sfärerna (Zak 2018, s 19 f). De positiva med kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden är att normen har förändrats och det “delade” partnerskapet där båda två parter arbetar och delar på arbetsuppgifterna i hushållet har blivit allt mer vanligt (Noon & Blyton 2013, s 346).
2.3 Obalans mellan sfärerna
För vår undersöknings syfte är det viktigt att förstå orsakerna till varför vissa individer inte lyckas uppnå Work-life balance. Guest (2002, s 259) beskriver att vad som uppfattas som balans för en individ behöver inte vara balans för en annan. Det beror på olika omständigheter och hur personen klarar av att hantera de krav som ställs. Guest (2002, s 261) förklarar att ordet balans har olika meningar beroende på språk och att det påverkar vår definition av vad balans är mellan arbete och övrigt liv. I engelskan är balans ett komplext ord som kan ha flera olika betydelser. En definition av balans är att det uppstår balans när två sidor eller delar väger lika tungt. Definitionen medför dock problem när det gäller Work-life balance eftersom båda sfärerna kan vara väldigt tunga eller väldigt lätta. Då blir det trots allt inte någon bra balans sett till Work-life balance utan en obalans. Noon och Blyton (2013, s 343) beskriver att obalans mellan arbete och privatliv kan visa sig på två olika sätt. Det ena sättet handlar om att kraven från privatlivet gör det svårt att hantera kraven från arbetet. Det andra sättet är motsatsvis och handlar om att kraven från arbetet gör det svårt att hantera kraven i familjelivet och övrigt liv.
2.3.1 Konflikter mellan arbete-familj och skola-familj
Obalansen mellan sfärerna är en anledningen till att konflikter uppstår dem emellan. Acai, et al. (2018, s 100) beskriver att stressfaktorer från arbetet såsom höga krav, låg kontroll och ett högt tempo är typiska faktorer som kan skapa en obalans och konflikt mellan arbete och familj. Likaså kan dessa faktorer skapa en konflikt mellan skola och familjeliv för studenter.
Konflikten arbete-familj har visat sig ha en negativ påverkan i familjesfären, på föräldrarnas beteende och deras tillfredsställelse med hur familjelivet ser ut. Likaså kan konflikten familj-arbete påverka arbetssfären genom att individen känner ett missnöje med sin
arbetsinsats och prestationerna på jobbet blir försämrade (Acai, et al. 2018, s 101).
Greenhause och Beutell (1985, s 77ff) konstaterar att konflikterna mellan arbete och familj kan delas in i tre olika former av konflikter:
- Tidsbaserad-konflikt
- Belastningsbaserad-konflikt - Beteendebaserad-konflikt
Den tidsbaserade konflikten uppstår när tid från den ena rollen tar över eller konkurrerar med tiden i den andra rollen (Greenhause & Beutell 1985, s 77ff). Denna konflikt uppkommer alltså när en persons flera roller tävlar om en dennes tid. Arbetsscheman och typ av arbete är faktorer som påverkar och sätter press på en persons familjeroll. Antalet timmar som individen spenderar på arbetet, övertidsarbete och skiftarbete är vanliga orsaker till att konflikten arbete-familj uppstår (Greenhause & Beutell 1985, s 80). Greenhause och Beutell (1985, s 80) menar också på att om man är gift så är det större chans att det uppstår en konflikt mellan sfärerna, likaså om man har barn. Familjer med småbarn är mer benägna att hamna i en arbete-familjekonflikt än familjer med äldre barn.
Greenhause och Beutell (1985, s 81) beskriver att den belastningsbaserade konflikten uppstår när individen upplever belastning, press och påfrestningar i den ena sfären som leder till svårigheter att fullborda sitt ansvar och sina uppgifter i den andra sfären. Exempelvis, konlikter inom familjen som arbetstagaren har svårt att släppa taget om och som leder till koncentrationssvårigheter på arbetet. Det finns forskning och bevis på att arbetsrelaterade stressfaktorer kan utvecklas till belastningssymtom såsom ångest, irritation, anspänningar, utmattning och depression vilket skapar en konflikt mellan sfärerna.
Den sista konflikten som är beteendebaserad uppkommer när individen inte kan hantera och anpassa sitt beteende som förväntas i en viss roll i någon utav sfärerna. Ett beteende som är acceptabelt på en viss plats är inte förenligt på en annan plats (Beutell & Greenhause 1985, s 81f). De tre formerna av konflikter är applicerbara även på konflikten mellan skola och familj (Acai, et al. 2018, s. 100f).
2.3.2 Föräldrars utmaning att uppnå WLB
Eftersom vi vill jämföra föräldrar och icke-föräldrars Work-life balance är det väsentligt att förstå föräldrars prövningar i vardagen. Greenhause och Beutell (1985, s 80) påstår att föräldrar står inför en större utmaning till att uppnå Work-life balance än personer utan barn.
Det är för många en svår uppgift att få ihop arbete och familjeliv och samtidigt vara den bästa föräldern för sina barn. Broom, et al. (2013, s 396) förklarar att en del arbetande föräldrar föredrar att fördela ansvaret att ta hand om sina barn mellan varandra. Att arbeta kväll, natt
eller helg kan hjälpa dem med fördelningen. De anpassar sig efter varandras arbetsscheman genom att exempelvis den ena föräldern arbetar helger och kvällar när den andra kan vara hemma och ta hand om barnen. De föräldrar som själva väljer att arbeta kväll och helg ser arbetstiderna som en bra lösning medan föräldrar som arbetar helg och kväll för att de måste oftast inte ser kvälls- och helgarbete som något positivt (Broom, et al. 2013, s 396). Broom, et al. (2013, s 395) beskriver att medan en del föräldrar vill fördela omhändertagandet av barnen så strävar andra föräldrar efter att kunna vara tillgängliga samtidigt för sina barn. Om möjligheten finns så väljer dessa föräldrar att ta flexibla arbeten där valmöjligheten att arbeta både hemifrån eller på arbetsplatsen finns. Föräldrarna väljer bort arbeten som tränger in på familjetiden.
Enligt Broom, et al. (2013, s 397) ökar risken för depression om individen arbetar kväll, natt eller oregelbundna tider. Att arbeta helg är inte påvisat ha samma negativa effekt som kvälls- och nattarbete men det påverkar både sociala relationer och familjerelationer. En familj med dålig ekonomi är en sårbar familj. Ekonomin påverkar välbefinnandet och en dålig ekonomi kan leda till depression och ett sämre föräldraskap. Kombinationen av oregelbundna arbetstider, en dålig ekonomi och liten inverkan på sina arbetstider är problematisk och ökar risken för konflikt mellan arbete och familjeliv. Även familjer med småbarn är mer sårbara familjer. Tillsyn och omhändertagande av småbarn kräver mer tid och energi av föräldrarna än vad äldre barn fordrar (Broom, et al. 2013, s 397).
2.3.3 Konflikten Arbete-fritid
Familjelivet är en del av livet utanför arbetet. Den andra delen är övrigt liv som innefattar fritid och återhämtning (Guest 2002, s 262 f) och därför är det centralt att beskriva konflikten som kan uppstå mellan arbete och fritid. Tsaur och Gen (2018, s 121) beskriver hur viktigt det är att kunna balansera arbetsliv och fritid. Om individen är tillfredsställd med sin fritid ger det en positiv effekt på arbetsprestationen, men också det psykiska välmåendet påverkas positivt. Att vara en person som arbetar extremt mycket leder till för lite återhämtning och mindre tillfredsställelse med fritiden, vilket innebär en sämre arbetsprestation. Vad individen gör på sin fritid kan påverka prestationen på arbetet. Att gå på event, bio, aktiviteter etc. tar både tid och energi som man kunde ha ägnat till arbetet (Tsaur & Gen 2018, s 121f).
Som vi nämnt tidigare påverkar konflikten mellan arbete och familj individens välmående negativt, likaså menar Tsaur och Gen (2018, s 122f) att konflikten mellan arbete och fritid påverkar välmåendet negativt. Tsaur och Gen (2018, s 122f) förklarar att även konflikten mellan arbete och fritid kan delas in i de tre formerna: tidsbaserad-, belastningsbaserad- och beteendebaseradkonflikt. De beskriver att konflikten fritid-arbete kan utmynna sig i att individen inte kan koncentrera sig på arbetet för att personen har tankarna på en viss fritidsaktivitet. Likaså kan konflikten arbete-fritid väcka en frustration och press då arbetstagaren exempelvis under en fritidsaktivitet blir inkallad till arbetsplatsen.
Tsaur och Gen (2018, s 122) skriver om en tidigare studie av Mansour och Tremblay (2016) som gjorts på arbetare inom service- och turismbranschen som visar att konflikten mellan arbete och fritid kan leda till utbrändhet för att individen har svårt att skilja på rollerna från de olika sfärerna. Denna studie visar på att arbetarna behöver ha sin fritid för att kunna distansera sig från stressiga problem, för att kunna minska negativa känslor och fylla på med nya positiva tankar. Fritiden är den tid som arbetarna behöver för att kunna hantera sin stress, för att kunna bygga upp ett gott välmående och återhämta sig. Att känna frihet är en del av fritiden och när människor känner att de har lite frihet eller ingen alls så påverkar det deras fritid och återhämtning negativt. Människor behöver kunna slappna av och inte göra jobbrelaterade saker på sin fritid (Tsaur & Gen 2018, s 122). Rystedt (2016, s 43) beskriver att om återhämtningen ska kunna ge någon effekt så är det inte tillräckligt att de yttre kraven från arbetet upphör vid arbetsdagens slut. Återhämtningsprocessen kräver också att individen kopplar bort tankarna på arbetet efter arbetspassets slut och kan distansera sig mentalt från arbetskraven. Fritidsaktiviteter har visat sig hjälpa till för att kunna distansera sig från arbetet, särskilt aktiviteter som fiske och sport. Även andra kravlösa sysselsättningar som sociala tillställningar, TV-tittande och att vila kan hjälpa personen att distansera sig (Rydstedt 2016, s 43).
2.4 Clarks gränsteori
Konflikterna som uppstår mellan arbete, skola och privatliv kan orsakas av gränsdragningsproblem och i detta kapitel ska vi redogöra för Clarks gränsteori (2000). I vår undersökning är denna teori till nytta för att kunna få en ökad förståelse för hur studenterna hanterar gränserna mellan skola, arbete och privatliv. Clarks gränsteori (2000, s 750) beskriver arbetsliv och privatliv som två domäner. Teorin förklarar hur individer hanterar domänerna och gränserna dem emellan för att kunna uppnå Work-life balance (Clark 2000, s 750). Domänerna påverkar varandra men har olika mönster, beteenden och regler. Vi människor överstiger gränserna mellan domänerna dagligen och beskrivs som gränsöverskridare. Vi har olika styrkor på våra gränser, svaga som starka, och vi kan hantera gränserna antingen genom segregering eller integrering (Clark 2000, s 755).
Segregering innebär att individen skiljer på domänerna för arbete- och privatliv. En person som hanterar gränsdragningen mellan domänerna genom segregering låter inte privatlivet påverka tiden på arbetet och utför inte arbetsuppgifter under tiden med familjen eller på fritiden. En person som hanterar domänerna genom integrering har ingen gräns dem emellan, gränserna flyter ihop. Individen utför arbetsuppgifter under den privata tiden och privata åligganden under arbetstid. Individen skiljer alltså inte på vad som tillhör det privata livet och arbetslivet. Tankar, människor samt intellektuella och känslomässiga förhållningssätt kan tillhöra båda domänerna (Clark 2000, s 755).
2.4.1 Olika gränser mellan domänerna
Clark (2000, s 756) beskriver att gränserna mellan arbete och privatliv definierar vilket beteende som hör hemma i vilken av domänerna. Gränserna har tre olika former:
- Fysiska gränser - Temporära gränser - Psykologiska gränser
Fysiska gränser kan vara exempelvis arbetsplatsens eller hemmets väggar. Väggarna definierar var relevant beteende för domänerna tar plats. Den temporära gränsen kan vara tidpunkten när arbetet slutar och fritid och familjeliv börjar. Den psykologiska gränsen sätter individen själv. Det handlar om att personen själv ska bestämma egna regler för vad som anses vara lämpligt beteende för en roll men inte för den andra (Clark 2000, s 756).
Clark (2000, s 757) beskriver att de fysiska, temporära och psykologiska gränserna kan vara flexibla. De kan antingen expandera eller dra ihop sig beroende på kraven från den ena domänen eller den andra. Exempelvis, en fysisk gräns som är flexibel kan innebära att individen kan arbeta hemifrån, personen får bestämma själv vart han eller hon ska arbeta. En temporär gräns som är flexibel kan innebära att individen själv väljer när hen vill utföra sitt arbete. En psykologisk gräns som är flexibel kan innebära att individen kan tänka på arbetet under sin lediga tid eller att hen under sin arbetsdag tänker på privatlivet.
Gränserna kan även vara genomträngliga. Faktorer i den ena domänen kan tränga sig in i den andra domänen. Även dessa är fysiska, temporära och psykologiska. Fysisk och temporär genomtränglighet kan vara ett avbrott. Ett avbrott kan vara exempelvis när en person som arbetar hemifrån blir störd och avbruten av en annan familjemedlem. Psykologisk genomtränglighet innebär att individen tar med sig tankar och känslor från den ena domänen in i den andra. Till exempel press från arbetet som skapar en stress hos personen i fråga som den sedan tar med sig hem efter arbetet. Denna stress påverkar individen negativt och tar energi från privatlivet (Clark 2000, s 756).
Flexibiliteten och genomträngligheten påverkar styrkan på gränserna. En gräns som är oflexibel och svår att tränga sig igenom är en stark gräns. I motsats är en flexibel och lättgenomtränglig gräns en svag gräns. En flexibel och lättgenomtränglig gräns låter domänerna flyta samman vilket kommer leda till en svårare utmaning att uppnå balans än en gräns som är oflexibel och ogenomtränglig (Clark 2000, s 758).
Figur 1. Work-family border theory (Clark, 2000)
2.4.2 Gränsbevakare och inflytande
Enligt Clark (2000, s 759 ff) finns det gränsbevakare. Gränsbevakare är personer i domänerna som är av betydelse för just den domänen. På arbetet kan det vara till exempel chefen eller arbetsledaren och i hemmet kan det vara maken eller makan. Kommunikationen mellan gränsbevakaren och gränsöverskridaren är ett effektivt verktyg för att undvika konflikter dem emellan och för att uppnå Work-life balance. Kommunikationen gör det enklare för personerna att förstå varandra och gränsöverskridarens verksamhet i den motsatta domänen.
Vidare beskriver Clark (2000, s 759) att individer med inflytande i arbetet har goda möjligheter att själva påverka och hantera gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv.
Desto mer inflytande och valmöjligheter individen har i sitt arbete, desto större chans att personen uppnår Work-life balance.
2.5 Kraven, egenkontrollen och stödets påverkan på studenterna
Vi kommer i detta kapitel beskriva Karaseks krav- kontroll- och stödmodell. Vi vill få en ökad förståelse för hur universitetsstudenterna upplever egenkontroll i arbete och studierna samt kraven från arbetsgivare och lärare. Även hur studenternas välmående påverkas beroende på vilken typ av arbete eller skolsituation de har. Acai, et al. (2018, s 100) beskriver att stressfaktorer från arbetet såsom höga krav, låg kontroll och ett högt tempo är typiska faktorer som kan skapa en obalans och konflikt mellan arbete och familj (Acai, et al. 2018, s 100). Därav blir denna modell aktuell i vår undersökning. Vi vill också få en ökad förståelse för stödet studenterna får från arbetsgivare och lärare samt kollegor och studiekamrater som kan väga upp höga krav och låg egenkontroll i arbetet och skolan.
Karaseks krav- och kontroll modell bygger på två perspektiv som förklarar den psykosociala arbetsmiljön, kvalifikationsperspektivet och stressperspektivetet. Modellen beskriver olika typer av arbeten samt upplevda krav och upplevd egenkontroll hos arbetstagare (Bengtsson 2017, s 432). Kraven från arbetet är uppdelade i fysiska och psykiska krav. Fysiska krav är den fysiska ansträngningen individen behöver för att klara av arbetet. De psykiska kraven kan vara till exempel att det inte finns tillräckligt med tid för att hinna klart med en arbetsuppgift.
Egenkontroll kan också delas in i två delar, arbetets kvalifikationsgrad och arbetstagarens möjlighet till inflytande. Kvalifikationsgraden handlar om hur den anställda kan använda sina kvalifikationer och lära sig nya saker i arbetet. Individens möjlighet till inflytande handlar om den anställdas möjlighet att påverka på sin egen arbetssituation (Karasek 1979 i Bengtsson 2017, s 433 f).
Krav- och kontroll modellen består utav fyra områden som beskriver olika typer av arbeten:
- Högstressarbeten - Aktiva arbeten - Lågstressarbeten - Passiva arbeten
Högstressarbeten är arbeten där de psykiska kraven i arbetet är höga medan egenkontrollen är låg. I dessa jobb förekommer mycket ohälsa och stress för individen. Arbetena kan leda till bland annat depression, ångest och utmattning (Karasek & Theorell 1990, s 31f) .
Aktiva arbeten innebär att individen har både höga psykiska krav och hög egenkontroll.
Dessa jobb för med sig en tillfredsställelse hos medarbetaren och en god hälsa. Personer som har aktiva arbeten tenderar att vara dem som är mest aktiva på sin fritid trots de höga kraven från arbetet. Dessa arbeten gör det möjligt för individerna att utvecklas personligt och bygga upp ett bättre självförtroende (Karasek & Theorell 1990, s 35).
Lågstressarbeten är arbeten där individen har hög egenkontroll men låga krav från arbetet.
Individer med dessa arbeten kan känna sig otillfredsställda eftersom de inte ställs inför några särskilda utmaningar. Lågstressarbeten leder oftast inte till någon ohälsa (Karasek & Theorell 1990, s 36).
Passiva arbeten har både låga krav och låg egenkontroll. Detta kan leda till att individers kunskaper och kompetens minskar då de sällan ställs inför utmaningar. Stress och ohälsa är förekommande här (Karasek & Theorell 1990, s 37).
Modellen innefattar också en stressdiagonal och en aktivitetsdiagonal. Högstressarbeten befinner sig längst ut på stressdiagonalen medan aktiva arbeten befinner sig längst ut på aktivtetsdiagonalen. Detta innebär att aktiva arbeten är de främsta arbetena för individen
medan högstressarbeten är de minst tillfredsställande eftersom de påverkar hälsan och välbefinnandet mer negativt än andra arbeten (Karasek 1979 i Bengtsson 2017, s 432 f).
Figur 2. Egen illustration av Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell.
Modellen kompletteras senare med ytterligare en dimension av socialt stöd (Karasek &
Theorell 1990, s 68f). Vid obalans mellan kraven och egenkontroll kan det sociala stödet väga upp arbetsförhållandena men tillgodoser också det grundläggande behovet av umgänge.
Denna dimension kan delas in i tre delar, emotionellt, instrumentellt och värderande stöd.
Emotionellt stöd innebär att individen känner sig omtyckt och att kollegor och arbetsgivare bryr sig om personens välbefinnande. Det instrumentella stödet handlar om att kunna samarbeta och det värderande stödet innebär att individen får feedback för sitt arbete. Socialt stöd kan komma från arbetskollegor, närmaste chef men också kunder och patienter etc (Bengtsson 2017, s 433 f). Det sociala stödet kan leda till ett ökat välmående och förvärvande av ny kunskap hos anställda (Karasek & Theorell 1990, s 68f). Vi har valt att även innefatta studiekamrater och lärare i dimensionen av socialt stöd eftersom att vår undersökning riktar sig till studenter.
2.6 Digitaliseringens påverkan på Work-life balance
En faktor som kan påverka Work-life balance är digitaliseringen, vi har möjligheten idag att vara uppkopplade på telefonen, internet och sociala kanaler. Det är därför intressant att väga in digitaliseringens påverkan i vår studie. Det är ett verktyg som gör att det är mer lättillgängligt för personer att sköta sitt arbete och studier på annan plats. Zak (2018, s 20) belyser de digitala faktorer som påverkar balansen mellan privatlivet och yrkeslivet. Man påstår att den tekniska utvecklingen också är en bidragande faktor till att arbete och privatliv lätt flyter samman. Med tanke på människors ständiga uppkoppling till arbetet idag är det svårt att stänga av från arbetet när man väl är hemma, men även stänga av privatlivet när man är på arbetet. Gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit mer suddiga, svårare att
reglera och människor är mer lättillgängliga än vad de var innan den tekniska utvecklingen framfart. Arbetet är idag mer “krävande” på så sätt att individen alltid ska vara tillgänglig för arbetet oavsett om personen är på arbetsplatsen eller inte vilket också förväntas av flera arbetsgivare. Ett resultat av personers ständiga uppkoppling och ökad digitaliserade är en ökad stressnivå. Konsekvensen av detta blir att människors välmående, både den psykiska och den fysiska hälsan påverkas. Man kan se ett mönster att arbetsgivare förväntar sig att arbetstagaren ska engagera sig mer även på sin privata tid, detta gör det svårare för arbetstagaren att balansera de olika sfärerna privatliv och arbetsliv (Zak 2018, s 20).
Gadecki, et al. (2018, s 77) diskuterar teknologins påverkan på familjen och arbete i Polen.
Med hjälp av en undersökning beträffande arbeten som kan utföras på distans dvs att arbetet kan utföras i hemmet. Forskarna undrar vad som är skillnaden på dem som arbetar hemifrån och dem som arbetar på en arbetsplats egentligen? Gadecki, et al. (2018, s 78) menar på att personer som är anställda och arbetar på annat ställe än hemmet kan delas in i en grupp och personer som arbetar hemifrån i en annan. I gruppen som arbetar på en arbetsplats upplever bara arbets-sfären medan personer som arbetar hemifrån upplever båda sfärerna samtidigt, men på sin privata yta. Personer som arbetar på en arbetsplats upplever inte den begränsade ytan på samma sätt då den inte inkräktar på den privata sfären. Gadecki, et al. (2018, s 78) påstår att människor som arbetar utanför hemmet upplever en mindre påverkan mellan arbetet och privatlivet. Medan personer som arbetar hemifrån påverkas av båda sfärerna, detta beror på att båda sfärerna befinner sig på samma plats. Personer som arbetar på distans, oftast hemifrån har ett konstant arbete igång. Detta gör att individen pressar gränserna mellan de vardagliga livet hemma och med livet på arbetet. Gadecki, et al. (2018 s 78) konstaterar att den nya tekniken är en utmaning, ett hinder men också förutsättning för att kunna utföra arbete hemifrån. Gadecki, et al. (2018, s 79 f) menar att det inte är en enkel uppgift för personer som arbetar hemifrån att förhålla sig till de båda sfärerna när båda är under samma tak. De menar att personer som arbetar större delen av sin arbetstid hemifrån får på grund av avsaknaden av kollegor en större utmaning, dessa personer får finna sig i att hitta en egen individuell väg hur de ska hantera de båda sfärerna samtidigt (Gadecki, et al. 2018 s 79 f).
2.7 Work-life balance inom Organisationer
Hur arbetsgivaren förhåller sig till sina arbetstagares Work-life balance är intresseväckande i studien eftersom det kan underlätta för den anställda att uppnå balans. Zheng, et al. (2015, s 354) exemplifierar hur organisationen kan stödja Work-life balance för sina anställda.
Balansen mellan arbetsliv och privatliv har som tidigare redovisats tagit större plats i individernas liv och blivit ett fokusområde för både privatpersoner och organisationer. En grundläggande orsak till detta är att organisationer drar nytta av individers välbefinnande och hälsa då det är viktigt för organisationer och påverkar både organisationers produktivitet och prestanda (Zheng, et al. 2015, s 354).
Zheng, et al. (2015, s 355) menar att tidigare studier har visat ett samband mellan anställdas välmående, individers kapacitet att särskilja arbetslivet och privatlivet samt att organisatoriskt stöd spelar stor roll på Work-life balance för individers prestation på arbetet (Zheng, et al.
2015, s 355). Slutsatsen har dragits av forskarna att vikten av att fokus på personens välbefinnande och strävan efter Work-life balance inom organisationer är extra viktigt för att ha personal som mår bra. Att se till individens efterfrågan på vad som är Work-life balance och att aktivt arbeta för en arbetsplats med fokus på välbefinnande och personers hälsa krävs för att de ska fungera. Forskarna rekommenderar omvärdering och modifiering av Work-life policys för att de ska vara så effektiva som möjligt (Zheng, et al. 2015, s 374).
2.8 Studenter som arbetar: Tidigare studier
Det finns få studier på svenska universitetsstudenter och deras Work-life balance. Däremot finns studier från andra länder där studenters Work-life balance har undersökts. Studierna som tas upp nedan är från andra länder, de utländska studenterna har inte samma förutsättningar som studenter i Sverige på grund av att de i regel finansierar sin egna skolgång. Upplevelserna av Work-life balance i andra länder kan vara intressanta att jämföra med hur situationen ser ut för de svenska studenter som ställt upp i vår undersökning.
Tetteh och Attiogbe (2018, s 534) utförde en undersökning på universitetsstudenter i Ghana för att få en uppfattning om deras förmåga att kombinera arbete, skola och privatliv.
Resultatet påvisade att 90 procent av dessa studenter, som arbetar samtidigt som de studerar, tycker det är svårt att kombinera sfärerna. De ansåg att pressen från arbetet gjorde att de hade mindre tid till att prestera och göra bra ifrån sig i skolan. Den största utmaningen för studenterna var att finna tillräckligt med tid till att kunna studera utöver sitt arbete. Studien visar även på att studenterna får visst stöd från arbetsgivare och universitetet för att kunna kombinera arbete och skola (Tetteh & Attiogbe 2018, s 534). Förhållandena och förutsättningarna för att studera i Ghana och Sverige skiljer sig ganska mycket. I Ghana behöver studenterna betala för sin utbildning vilket leder till ett större behov hos dem att arbeta utöver studierna. I Sverige är universitetsstudierna gratis där vi dessutom kan få studiebidrag och ta studielån. De aspekterna måste vi ha i åtanke när vi senare i uppsatsen analyserar och jämför vår studies resultat med tidigare forskning.
Tetteh och Attiogbe (2018, s 528) skriver även om en tidigare undersökning av Holmes (2008) som handlade om varför universitetsstudenter i Storbritannien väljer att arbete utöver sina studier och deras val av arbete. Studien visade på att 83 procent av studenterna arbetar vid något tillfälle under terminens gång. Hälften av dessa anser sig kunna balansera arbete, studier och övrigt liv men den andra halvan ansåg att de inte förmådde att kombinera de tre sfärerna. Även dessa studenter tycker att deras arbete har en negativ påverkan på deras prestationer och betyg i skolan. Undersökningen visade även på att majoriteten av de studenter som arbetar gör det för att kunna täcka upp sina ekonomiska kostnader.
Den sista studien vi ska ta upp är en studie av Acai, et. al (2018). Denna undersökning utfördes på universitetsstudenter i Kanada som är föräldrar. Studiens syfte var att mäta konflikten mellan skola och familj för kanadensiska universitetsstudenter. Resultatet visade bland annat att gränsdragningen mellan skola-familj är mer otydlig än gränsdragningen mellan arbete-familj. Som student utför man ofta skolrelaterade uppgifter som exempelvis uppsatsskrivande hemma på kvällstid eller på helgerna vilket leder till en suddig gräns mellan skola och privatliv. Dock kan även familjerelaterade åtaganden tränga sig in under skoltid i form av exempelvis samtal från den andra föräldern. Ur detta perspektiv konstaterades att studenter kan liknas med individer som arbetar hemifrån eller är egenföretagare. Det är svårt för studenter med barn att kombinera skola, arbete och familjeliv. De som upplever svåra konflikter mellan sfärerna och en hög press har en högre tendens till att avbryta och inte fullfölja sina studier. Till sist kan det även fastslås att gränsdragningarna mellan arbete-familj och skola-familj är teoretiskt lika varandra (Acai, et al. 2018, s 119).
3. Metod
I följande metodkapitel kommer vi redogöra för hur undersökningen genomförts.
Inledningsvis kommer vi förklara varför vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, vi kommer redogöra för vår intervjuguide och hur vi gjort vårt urval till studien och presentera respondenterna. Vi kommer sedan tydliggöra för hur den empiriska datan samlats in och förklara hur vi gått tillväga av bearbetningen och analysen av det insamlade materialet.
Avslutningsvis kommer vi diskutera validiteten och reliabiliteten i studien.
3.1 Val av forskningsmetod
Syftet med vår undersökning var att få en ökad förståelse för hur universitetsstudenter balanserar sfärerna arbete, skola och privatliv. Vårt syfte med studien var att få utökad förståelse kring hur studenterna upplever Work-life balance och valde därför att utföra en kvalitativ studie istället för kvantitativ studie. Detta gjordes med tanke på att vi ville få ut så mycket som möjligt ur respondentens egna tankar, synpunkter och erfarenheter inom området Work-life balance. Vi valde en kvalitativ studie för att kunna föra en djupare dialog kring området och öppna upp möjligheten för respondenten att gå in mer djupgående i hur studenten kombinerar studier, arbetsliv och privatliv. Patel och Davidson (2011, s 73) förklarar att både intervjuer och enkäter är tekniker för att samla in information från respondenter, men att de två teknikerna skiljer sig åt. Det finns därför en mängd olika varianter av att samla in information beroende på vad man har för syfte med sin undersökning (Patel & Davidson 2011, s 73).
Vår kvalitativa studie valde vi att göra i intervjuform. Patel och Davidson (2011, s 83) menar på att en kvalitativ studie i form av intervjuer kan ge mer nyanserade svar av intervjupersonerna. Det ger en fylligare överblick av intervjupersonens värld både med allmänna och vardagliga företeelser. Intervjuformen utgör en större helhet om intervjupersonens värld (Patel & Davidson 2011, s 83 f). I och med att vi vi ville utöka vår förståelse för hur studenterna balanserar de olika sfärerna kändes det som ett självklart val att genomföra en kvalitativ intervju i vår undersökning.
3.2 Utformande av intervjuguide
Vi valde att göra en semistrukturerad intervju. Patel och Davidson (2011, s 83) att en semistrukturerad intervju innebär att forskaren gör en lista över de områden som ska tas upp under intervjun där respondenten har möjligheten att utforma svaren. Frågorna kan ställas i en bestämd ordning men det är inte ett måste (Patel & Davidson 2011, s 83). I utformandet av intervjuguiden började vi med att dela in frågorna i områdena: “Studier”, “Arbete”,
“Familjeliv”, ”Fritid”, “Balans mellan sfärerna” och till sist “Avslutning”. Under varje område följer intervjufrågor som är kopplade till vårt teoriavsnitt. I vissa intervjuer föll det sig naturligt att inte ställa alla frågor då vi redan fått svar på dem i tidigare frågor som ställts.
Vi hade dessutom frågor som handlade om föräldraskap. De frågorna ställdes endast till respondenterna med barn och inte till respondenterna utan barn. Vi placerade frågorna i den ordning som gjorde att intervjun flöt på, och vi ställde även följdfrågor för att får mer utvecklade svar på frågor där respondenten fattade sig kort. De fick till exempel beskriva en situation de varit med om för att ge en bättre inblick hur det kan se ut i deras vardag. Vi ansåg att det var viktigt att frågorna i intervjuguiden skulle vara lätta att förstå för respondenterna eftersom de inte har samma förförståelse för ämnet som vi. Om vi hade ställt frågor som var svåra att förstå hade vi inte fått lika bra och utvecklade svar. I informationsbrevet gavs en kort förklaring av begreppet Work-life balance och dess betydelse. Detta för att respondenterna enklare skulle förstå vad huvudämnet i undersökningen var.
Vi gjorde en så kallad pilotintervju med en person inom vår population. Patel och Davidson (2011, s 60) hävdar att en pilotstudie kan vara aktuellt att använda sig av innan man utför sin undersökning. Detta för att man ska kunna prova en teknik för insamlingen av data men också prova en viss uppläggning på frågorna i intervjuguiden som ställs. En pilotstudie innebär att man utför undersökningen inom den egentliga undersökningsgruppen. Trost (2010, s 144) förklarar att om provintervjun är väl genomförd så kan det insamlade materialet användas i studien. Vår provintervju gav bra svar från respondenten, därav har vi valt att använda den i vår undersökning.
3.3 Urval
När vi kommit fram till att utföra kvalitativa intervjuer samt utformat intervjuguiden var det dags att kontakta personer till intervjuerna. Då vi själva är studenter har vi ett relativt brett kontaktnät bland andra studenter och det underlättade för oss att få tag på ett flertal respondenter som kunde ställa upp på intervju. Vi valde att intervjua tio studenter från åtta olika universitetsprogram för att intensiteten i utbildningen kan variera beroende på vilken linje man läser. Eftersom vi vill jämföra arbetande studenters olika upplevelse av Work-life balance, föräldrar och icke-föräldrar, valde vi att intervjua fyra föräldrar och sex personer utan barn. Vi valde att jämföra studenter med barn och studenter utan barn då vår förutfattade mening var att individernas upplevelser av Work-life balance kan skilja sig beroende på deras familjesituation. Ett annat krav var att våra respondenter skulle leva i en relation för att alla respondenterna skulle ha någon de behöver förhålla sig till i hemmet, oavsett om de har barn eller inte. Vi tog kontakt med respondenterna via mail, telefonsamtal och facebook. Vi beskrev till en början vårt syfte med undersökningen och därefter frågade vi om de ville medverka i intervjun.
Vi har utgått från att göra ett strategiskt urval men har även fått ta till ett snöbollsurval för att nå flera studenter som passar in i vår undersökningen. En utmaning för oss var att hitta studenter som var föräldrar, samt arbetade vid sidan av sina studier och som hade tid att ställa upp på en intervju. Alvehus (2019, s 71) menar på att vid användning av det strategiska urvalet måste man först fundera igenom vilken grupp som ska undersökas i sin studie, och det är viktigt att man för sin studie utgår ifrån den populationen man valt. Detta för att respondenterna faktiskt ska kunna svara på de frågor som ställs under den kvalitativa undersökningen. Med ett strategiskt urval menas det att man söker efter personer som har faktiska och specifika erfarenheter om området, men det flaggas för att denna typen av urval kan ge utrymme för misstag då det är vanligt att man blir för strategisk i sitt urval (Alvehus 2019, s 71).
Under vårt urval av intervjupersoner så stötte vi på vissa utmaningar som vi nämnde ovan. Vi ville undersöka olika typer av individer för att få en så bred bild som möjligt för att kunna besvara problemformulering om Work-life balance för studenterna, men att hitta olika programstudenter som uppfyller kravprofilen var en utmaning för oss. Vi fick ta till ett så kallat snöbollsurval. Alvehus (2019, s 70) förklarar att snöbollsurval är när man använder sig av tidigare respondenters kontaktnät, det kan leda till att man får till en genväg till att identifiera möjliga respondenter i studien. En fördel med att använda sig av det urvalet är att det är effektivt, men hävdar att man ska vara aktsam vid den typen av urval för att inte riskera att man hamnar i samma nätverk som tidigare respondenter och därmed riskerar att få likasinnade personer med en gemensam syn på saker och ting (Alvehus 2019, s 70). Detta är någonting som vi har tagit till oss under urvalsprocessen och försökt få en sådan bred bild som möjligt inom ämnet Work-life balance för studenter som arbetar vid sidan av studierna.
Men för att kunna samla in materialet till undersökningen så var det nödvändigt att använda oss av respondenternas kontaktnät för att nå den gruppen av individer som vi ville undersöka.
Påföljden av vårt snöbollsurval var att alla respondenter var kvinnor. Detta kan ha påverkat resultatet. Om det hade varit en blandning av män och kvinnor i undersökningen hade möjligtvis utgången blivit annorlunda. Vår avsikt var dock inte att jämföra könen så därmed tog vi inte den ojämna könsfördelningen i beaktning.
3.3.1 Presentation av respondenterna
Nedan följer en kortare presentation av respondenterna. Namnen är fiktiva för att skydda studenterna till följd av konfidentialitetskravet. Vi redovisar för vilket program de studerar och om de är föräldrar eller inte för att ge en inblick i vilka de är.
Namn Program Förälder
Anna Personal & Arbetslivsprogrammet X
Lina Kulturgeografi med omvärldsanalys Jenny Personal & Arbetslivsprogrammet
Karin Samhällsanalys
Bella Sjuksköterskeprogrammet X
Elsa Lärarprogrammet f 1-3 X
Maria Psykologprogrammet
Lena Psykologi X
Lovisa Personal & Arbetslivsprogrammet Sofia Samhällsplanerarprogrammet
3.4 Genomförande av intervjuer
Intervjuer kan utföras i princip var som helst. Det vanligaste sättet att genomföra en intervju på är att intervjuaren söker upp respondenten i personens vardagliga miljö exempelvis i hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen. En sådan intervju kallas för uppsökande intervjuer eller fältintervjuer. Intervjuer kan även ske utan direktkontakt och istället genomföras genom telefonsamtal (Befring 1994, s 69). På grund av rådande situation i samhället med coronaviruset har åtta av våra intervjuer skett via videosamtal. Vi var tvungna att ta till den åtgärden för att kunna intervjua vissa av respondenterna som inte hade möjligheten att ses.
Resterande två intervjuer var fältintervjuer och utfördes hemma hos intervjupersonerna. Vi upplevde att videointervjuerna gick lika bra som de fysiska intervjuerna i och med att vi vid videosamtalen såg personens gester lika väl som vid en fysisk intervju. Även videointervjuerna skedde hemifrån, vi intervjuare satt hemma hos oss och respondenten satt hemma hos sig. Trost (2010, s 65) förklarar att respondentens hem kan vara en bra plats att intervjua på för att det är en trygg plats för intervjupersonen. Dock kan det uppstå störningsmoment som till exempel att telefonen ringer eller att ett barn kommer hem (Trost 2010, s 65). Under våra intervjuer uppkom inga större störningsmoment som påverkade samtalen och det gjorde att hemmet blev en lugn och trygg miljö för respondenten.
Alla intervjuer spelades in med hjälp av våra telefoner eller datorer. Alla respondenter gav sitt samtycke till att vi spelade in samtalen. May (2013, s 181 f) förklarar att inspelning av en
intervju kan vara till hjälp för tolkning. Istället för att anteckna vad som sägs kan intervjuaren fokusera sig på samtalet och uppmärksamma respondentens kroppsspråk under intervjun (May 2013, s 181 f). Vi upplevde en fördel med att spela in intervjun för att vi kunde engagera oss mer i samtalet och vad intervjupersonen svarade. Vi behövde inte lägga fokus på att anteckna allt som sades utan hade möjligheten att komma på eventuella följdfrågor istället. Längden på intervjuerna har varit mellan 35-45 minuter med vissa undantag då intervjuer har blivit något kortare eller något längre.
Vid tre tillfällen utförde vi intervjuerna tillsammans. Trost (2010, s 66f) beskriver att det kan vara positivt att vara två intervjuare om man har ett bra samspel. Att vara två som intervjuar tillsammans ger en större informationsmängd och förståelse än om endast en skulle göra intervjun (Trost 2010, s 66f). Vid de tre intervjuerna som vi gjorde tillsammans fungerade vårt samspel bra. Tiden för arbetet behövde effektiviseras och därför gjordes endast tre intervjuer tillsammans och resterande intervjuer enskilt. Vid analysen av det insamlade materialet upplevde vi att vi hade en bredare förståelse för de intervjuer som vi utfört tillsammans. Därav hade vi önskat att utföra alla intervjuer tillsammans men tiden räckte inte till.
3.5 Bearbetning av det insamlade materialet
När alla intervjuer var genomförda var det dags att bearbeta och analysera det insamlade materialet. Vi valde att spela in alla intervjuer för att därefter transkribera ljudupptagningen.
Transkriberingen var en process som tog mycket tid och resulterade i 89 sidor att analysera.
Patel och Davidsson (2011, s 120) menar att insamlingen av textmaterialet är mycket omfattande, detta gör att det är både tidskrävande och mycket arbete ligger bakom varje enskild intervju. Vi valde att transkribera direkt efter intervjuerna för att minnet från samtalen var färskt, vi gjorde i regel detta samma dag som intervjuerna hade genomförts. I vår transkribering ville vi skriva ned intervjuerna så ordagrant som möjligt men valde att inte ta med långa pauser eller utfyllnadsord som inte tillförde något. Under transkriberingens gång gjorde vi nedstamp och markerade bra citat från respondenterna och utstickande svar som var intressant för vårt syfte. Detta menar Patel och Davidsson (2011, s 120) på är en viktig del under själva datainsamlingen. Under insamlingens gång kan det vara bra att skriva ner sina tankar kring materialet som dyker upp och detta kan underlätta för reflektioner vid senare analys av materialet (Patel & Davidsson 2011, s 120).
Vi har använt oss av ett Grounded Theory inspirerat arbetssätt. Glaser och Strauss (1967 refererad i Trost 2010, s 35) beskriver metoden som att forskaren studerar en del av samhället genom exempelvis intervjuer eller annat lämpligt tillvägagångssätt. När man sedan fått in tillräckligt med material ska datan analyseras och bearbetas för att finna mönster och företeelser. Begreppen och företeelserna som man finner får namn som i sin tur sätts samman till antaganden och konkreta teorier om förekomsten av något (Glaser & Strauss 1967
refererad i Trost 2010, s 35). Strauss och Corbin (1998 refererad i Trost 2010, s 155f) beskriver olika möjligheter vid kodning av den kvalitativa datan i analysprocessen. Ett sätt att gå tillväga vid kodning är att läsa igenom allt transkriberat material och finna intressanta meningar som väcker forskarens nyfikenhet och som är till användning i studien. En annan variant av kodning är att se på hela intervjun och utläsa vad den säger. Den som kodar texten ska ha ett öppet sinne för andra tolkningar av data än de som är uppenbara (Strauss & Corbin 1998 refererad i Trost 2010, s 155). Vi har försökt arbeta så öppet som möjligt för att finna ny eller oväntad information. Efter transkriberingen läste vi igenom allt material och delade in intressanta uttalanden i olika kategorier. De kategorier som vi valde att dela in respondenternas uttalanden i var till exempel “Krav i arbetet”, “Egenkontroll i studierna”,
“Gränsdragning” och “Konflikter”. De citat vi tog ut var sådana som vi ansåg var kärnfulla för vår undersöknings syfte. Efter indelningen av citat i olika teman analyserade vi varje intervjus helhet för att få en överblick av vad personen i fråga verkligen sa. Därefter diskuterade vi kodningen och kom fram till en gemensam syn på materialet. Vi har markerat de olika koderna med kursiv, understruken och fet text för att kunna skilja dom åt.
Nedan kommer vi ge två exempel på citat som delats in i kategorier.
Kategori: Krav i arbetet
Koder: Anspänning, press från arbetet, oro Citat:
Gör vi fel så påverkar det väldigt mycket och kan kosta mycket pengar för företaget. Så gör man fel så är det en stor grej. Så vi har väldigt höga krav i att vi ska vara noggranna och så.
Kategori: Egenkontroll i studierna Koder: Flexibilitet, frihet, självständig Citat:
Det blir ju mycket att man studerar själv och individuellt. Och då kan jag välja hur mycket tid jag vill lägga på studierna och vart jag ska studera och så. Om jag vill göra det själv eller med någon annan.
3.6 Forskningsetik
Patel och Davidson (2011, s 62) lyfter vikten av de forskningsetiska aspekterna under undersökningens gång. Det är viktigt oavsett vilken typ av forskning man bedriver att förhålla sig till de principer som finns även om det bara är ett mindre uppsatsarbete (Patel & Davidson 2011, s 62). Vi har under uppsatsens gång följt dessa principer noggrant för att inte bryta mot de förhållningssätt som finns.
Patel och Davidson (2011, s 63) lyfter de fyra forskningsetiska aspekter som vi har förhållit oss till under uppsatsens gång och förklaras nedan:
● Informationskravet,innebär att forskaren ska informera de berörda deltagarna inom studien varför man utför forskningen och syftet med undersökningen (Patel &
Davidson 2011, s 63). Vid första kontakten med intervjupersonerna gav vi en förklaring på vad vårt syfte med undersökningen var. Senare vid intervjutillfällena lämnade vi ett skriftligt missivbrev (se bilaga 2) till de respondenter vi träffade i verkligheten. Patel och Davidson (2011, s 74 f) anser att det är viktigt att redogöra vad undersökningen innebär och dess syfte och detta kan ske i ett informationsbrev (Patel & Davidson 2011, s 74 f). Till de intervjupersoner som vi intervjuade genom videosamtal redogjorde vi för missivbrevet muntligt eller skickade brevet till deras mail innan vi genomförde intervjun. I missivbrevet stod även våra kontaktuppgifter med för att respondenterna skulle kunna höra av sig i efter hand om de hade några frågor eller funderingar.
● Samtyckeskravet, handlar om att som respondent har rätt att bestämma själv om man vill delta i studien eller inte. Intervjupersonen har rätten att själv bestämma under tiden undersökningen pågår att avsluta sin medverkan i, under och efter undersökningen (Patel & Davidson 2011, s 63). Vi klargjorde även i missivbrevet att intervjuerna sker helt frivilligt och att respondenten hade rätten att avsluta eller pausa sin medverkan i undersökningen.
● Konfidentialitetskravet, innebär att deltagare i studien skall ges den största möjliga konfientaliet som går att erbjuda. Inhämtande av personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att ingen oberörd utanför undersökningen kan ta del av dem. När man diskuterar konfidentialitet innebär det att lämnade uppgifter inte kan spåras till respondenten personligen när man sammanställt resultatet. Detta för att enskilda individers ska kunna behålla integritet och att forskare värnar om den (Patel &
Davidson 2011, s 63) I missivbrevet informerades respondenterna om att den informationen som lämnas under intervjun kommer att vara konfidentiellt och ingen obehörig kommer ha tillgång till informationen. Vi förklarade att vi har tystnadsplikt och ingen information kommer att kunna härledas till respondenterna.
● Nyttjandekravet, innefattar att det uppgifter som lämnats av respondenten endast får användas för forskningsändamål (Patel & Davidson 2011, s 63). Detta framkom även i vårt informationsbrev som lämnats till respondenterna.
3.7 Validitet och reliabilitet
Vi kommer argumentera för validiteten och reliabiliteten i vår studie. Vi kommer först beskriva begreppet validitet och reliabilitet och sedan koppla detta till vår undersökning.
Kylen (2004, s 140) förklarar att kvalitén på den insamlade datan beror på validiteten och reliabiliteten i studien man genomför.
Validitet handlar om den insamlade datans duglighet och relevans kopplat till studien.
Validiteten avser om det finns relevans i datan, man ifrågasätter alltså de uppgifterna som samlats in under undersökningens gång och om dom är väsentliga för syftet med undersökningen (Kylen 2004, s 140). Patel och Davidson (2011, s 105 f) menar att validitet och reliabilitet skiljer sig åt i en kvantitativ och kvalitativ undersökning. I en kvantitativ studie handlar validitet om att man studerar rätt företeelser, har bra instrument och är noggrann. I en kvalitativ studie handlar det däremot om att upptäcka företeelser och att tolka materialet och dess innebörd. Det gäller hela forskningsprocessen. Reliabiliteten i en kvantitativ studie skulle betraktas som låg ifall samma fråga får olika svar vid flertalet gånger av en respondent medan det i en kvalitativ studie inte behöver vara fallet. Personen i fråga kan ha fått nya insikter eller lärt sig något och behöver inte betyda att reliabiliteten är låg. Det är viktigare i en kvalitativ studie att fånga det unika i en situation även fast det gett variation i svaren än att samma svar alltid ska uppstå. I och med detta så är begreppen reliabilitet och validitet så sammanlänkade med varandra i en kvalitativ studie att kvalitativa forskare sällan använder sig av begreppet reliabilitet (Patel & Davidson 2011, s 105f).
Innan vi genomförde vår undersökning så gjorde vi en semistrukturerad intervjuguide, denna intervjuguide testades på en person inom vår population. Detta för att säkerställa att frågorna var tillräckligt bra utformade för att våra respondenter skulle förstå frågorna utan vägledning från oss som intervjuare. Dessa frågor var direkt kopplade till vårt teoriavsnitt för att vi skulle hålla oss inom ramen av vår undersökning och inte ställa frågor som inte var kopplade till vårt syfte.
Respondenternas svar spelades in och transkriberades. Detta för att vi enkelt skulle kunna komma ihåg vad som sagts och det gör att vår analys blir mer tillförlitlig eftersom vi kan gå tillbaka i materialet. Det som möjligtvis kan ha fallit bort under transkriberingen är respondenternas pauser inför svar, ansiktsuttryck och gester. Vi anser att det bortfallet av pauser, ansiktsuttryck och gester inte haft större betydelse i vår undersökning, därför har vi endast analyserat transkriberingen och bortsett från kroppsspråk och tonläge vid svaren. Vi hade en viss förförståelse gällande studiens ämne innan datainsamlingen påbörjades. Denna förförståelse hade vi fått genom egna erfarenheter men också genom inläsning på området. Vi upplever att vi tillämpade och använde oss av vår förförståelse på ett bra sätt och den hjälpte oss framåt i arbetsprocessen gång.
