AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Miljökontroversers effekt på ESG-betygets miljödimension
En kvantitativ studie på 1752 företag
Linnea Goldkuhl Maria Lindahl
2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C
Handledare: Jan Svanberg Examinator: Arne Fagerström
Förord
Vi vill tacka alla som har stöttat oss i processen att skriva detta examensarbete på Ekonomprogrammet, Högskolan i Gävle. Ett särskilt tack till vår handledare Jan Svanberg och vår examinator Arne Fagerström för värdefull handledning och insiktsfulla synpunkter. Vi vill också tacka våra kurskamrater i vår studiegrupp för konstruktiva opponeringar samt våra familjer som stöttat oss under arbetets gång.
Linnea Goldkuhl Maria Lindahl
S
AMMANFATTNINGTitel: Miljökontroversers effekt på ESG-betygets miljödimension - en kvantitativ studie på 1752 företag
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Linnea Goldkuhl och Maria Lindahl
Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - januari
Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart.
Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete.
Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics.
Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts.
Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers.
Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension.
Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg.
Nyckelord: ESG, Miljökontroverser, CSR, Hållbarhetsarbete, Hållbara investeringar.
A
BSTRACTTitle: The effect of environmental controversy on the environmental dimension of the ESG rating - a quantitative study of 1752 companies
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Linnea Goldkuhl and Maria Lindahl
Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021– January
Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers.
Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating.
Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made.
Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy.
Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating.
For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating.
Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.
Key words: ESG, Environmental controversies, CSR, Corporate sustainability, Sustainability investments.
Innehåll
1. Inledning ... 2
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Problemdiskussion ... 3
1.3 Syfte ... 5
1.4 Forskningsfrågor ... 5
1.5 Avgränsningar ... 5
1.6 Disposition ... 6
2. Teoretisk referensram ... 7
2.1 Miljökontroverser ... 7
2.2 Hållbarhet ... 8
2.2.1 Standarder ... 9
2.3 Hållbara investeringar ... 9
2.4 ESG ... 10
2.4.1 ESG-betyget ... 10
2.4.2 ESG-betygets miljöpelare ... 12
2.5 Informationsasymmetri ... 13
2.6 Legitimitetsteorin ... 14
2.7 Utmaningar och möjligheter med ESG-betyg samt hypotesuppställning ... 16
3. Metod ... 19
3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 19
3.1.1 Forskningsfilosofi ... 19
3.1.2 Forskningsansats ... 19
3.1.3 Forskningsstrategi ... 20
3.1.4 Forskningsdesign ... 20
3.2 Empirisk metod ... 21
3.2.1 Datainsamlingsmetod ... 21
3.2.2. Population, urval och bortfall ... 22
3.3 Operationalisering ... 24
3.3.1 Beroende variabler ... 25
3.3.2 Oberoende variabel... 26
3.3.3 Kontrollvariabler ... 27
3.3.3.1 Storlek ... 27
3.3.3.2 Lönsamhet ... 27
3.3.3.3 Leverage ... 28
3.3.3.4 Bransch ... 29
3.3.3.5 Land ... 29
3.4 Analysmetoder ... 30
3.4.1 Univariat analys ... 31
3.4.2 Bivariat analys ... 32
3.4.3 Felkällor ... 33
3.4.4 Multivariat analys ... 33
3.4.4.1 Multipel regressionsanalys ... 34
3.4.4.2 Logistisk regressionsanalys ... 35
3.5 Kvalitetskriterier ... 35
3.5.1 Reliabilitet ... 36
3.5.2 Validitet ... 37
3.5.3 Replikerbarhet ... 37
4. Resultat ... 39
4.1 Beskrivande statistik ... 39
4.1.1 Miljödimensionen och miljökontroverser ... 39
4.1.2 Miljökontroverser fördelat på bransch ... 40
4.1.3 Miljökontroverser fördelat på land ... 41
4.1.4 Dikotoma variabler ... 43
4.2 Spearmans rho ... 44
4.2.1 Kontroll av felkällor ... 45
4.3 Regressionsanalyser ... 45
4.3.1 Regressionsanalys ESG-betygets miljödimension och miljökontroverser ... 45
4.3.2 Regressionsanalys hållbarhetsarbete och miljökontroverser ... 47
5. Diskussion ... 51
5.1 Miljökontroverser och miljödimensionens ESG-betyg ... 51
5.2 Miljökontroverser och företagens hållbarhetsarbete ... 53
6. Studiens slutsats ... 57
6.1 Slutsats ... 57
6.2 Studiens resultat ... 57
6.2.1 Teoretiskt resultat ... 57
6.2.2 Praktiskt resultat ... 58
6.3 Trovärdighet ... 58
6.4 Begränsningar ... 59
6.5 Förslag på vidare forskning ... 60
Källförteckning ... 61
Bilagor ... 70
Bilaga 1: Miljödimensionens mätpunkter ... 70
Bilaga 2: ICBs branschindelning ... 73
Bilaga 3: Variablernas mätpunkter ... 74
Bilaga 4: Miljökontroverser ... 75
Figurförteckning
Figur 1. Studiens disposition. ... 6Figur 2. ESG-poängens uppbyggnad. ... 11
Figur 3. Det aggregerade och det kombinerade ESG-betyget. ... 12
Figur 4. Visualisering av legitimitetsteorin. ... 14
Figur 5. Beskrivande statistik över antal miljökontroverser per bransch. ... 41
Figur 6. Beskrivande statistik över miljökontroverser fördelade på bransch i relation till antalet företag inom varje bransch. ... 41
Figur 7. Beskrivande statistik över antal miljökontroverser per land. ... 42
Figur 8. Beskrivande statistik över miljökontroverser fördelade på land. ... 43
Formelförteckning
Formel 1. Minsta urvalsstorlek ... 23
Formel 2. Minsta urvalsstorlek för studien ... 23
Formel 3. Storlek ... 27
Formel 4. Lönsamhet ... 28
Formel 5. Leverage... 28
Formel 6. Medelvärde ... 31
Formel 7. Standardavvikelse ... 32
Formel 8. Multipel regression ... 34
Formel 9. Miljökontroversers effekt på ESG-betygets miljödimension ... 35
Tabellförteckning
Tabell 1. Företagen i urvalet fördelat på land. ... 24Tabell 2. Företagen i urvalet fördelat på bransch. ... 24
Tabell 3. Förteckning över studiens samtliga variabler och dess operationalisering ... 30
Tabell 4. Tolkning av Spearmans korrelationskoefficient. ... 33
Tabell 5. Beskrivande statistik av studiens kvantitativa variabler. ... 39
Tabell 6. Beskrivande statistik över antal miljökontroverser fördelat på år. ... 40
Tabell 7. Beskrivande statistik av studiens dikotoma variabler. ... 43
Tabell 8. Spearmans korrelationsmatris. ... 44
Tabell 9. VIF- och toleransvärden. ... 45
Tabell 10. Regressionsanalys miljökontroverser och miljödimensionen. ... 46
Tabell 11. Regressionsanalys miljökontroverser och hållbarhetsarbete. ... 48
Förkortningar
ABS - The Association of Business Schools CSR - Corporate social responsibility ESG - Environmental, social, governance GRI - Global reporting initiative
ICB - Industry classification benchmark
ISO - International organization for standardization M-dim - Miljödimensionen
MK - Miljökontroverser MLS - Miljöledningssystem NOx - Kväveoxider
SRI - Socially responsible investment USD - Amerikanska dollar
VIF - Variance inflation factor VOC - Flyktiga organiska föreningar
2
1. Inledning
I det första inledande kapitlet redogörs det för studiens bakgrund och problemdiskussion, följt av syfte och forskningsfrågor. Sist i kapitlet beskrivs studiens avgränsningar och en kort beskrivning av arbetets disposition.
1.1 Bakgrund
Frågor gällande företags hållbarhetsaktiviteter är mer aktuella än någonsin och har tagit sig in i investeringsbranschen, vilket lett till att investerare har börjat efterfråga hållbara företag att placera kapital i (Pagano et al., 2018). I till exempel sin hållbarhetsredovisning kan företag berätta hur de arbetar med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet (Hartwig, 2018). Specialiserade kreditvärderingsinstitut har som svar på investerarnas efterfrågan utvecklat omfattande processer för att värdera företags hållbarhet med hjälp av ESG-betyg (Utz, 2019). ESG står för “environmental”,
“social” samt “governance” och betyget visar den sammanlagda bedömningen av hur väl ett företag presterar inom dessa tre dimensioner (Refinitiv, 2020). Det är dock viktigt att notera att ESG-betyget baseras på företags rapportering och inte på deras verkliga prestationer.
Alla företag lyckas däremot inte att leva upp till vad de lovar och det är inte ovanligt att företag anklagas för att vara inblandade i kontroverser (Nieri och Giuliani, 2018). Med kontrovers menas en handling eller incident i ett företag som inverkar negativt på intressenter, samhälle eller miljö (Li et al., 2019). Forskare har sedan 1970-talet uppmärksammat tvivelaktiga beteenden, kontroverser, i företag (Staw och Szwajkowski, 1975) och intresset för ämnet har fortsatt att växa sedan dess (Utz, 2019).
Ett exempel på en miljökontrovers är skandalen i Volkswagen 2015, där företaget erkände att de medvetet fuskat med avgasvärden på elva miljoner bilar (Bergin, 2015). På grund av detta fick Volkswagen en omfattande nedgång både i sin försäljning och i förtroendet hos allmänheten (Hedelius, 2015). Samtidigt rasade Volkswagens aktie med 40 procent, vilket ingen investerare vill uppleva (TT Nyhetsbyrån, 2018). I somras skedde ännu en stor skandal inom miljösektorn när det stora fraktfartyget MV Wakashio gick på grund utanför Mauritius kust (Skoog, 2020). Fartyget var lastat med stora mängder bunkerolja som delvis läckte ut och hotade ön samt de korallrev som finns runtomkring.
3
Att företag medvetet fuskar, undanhåller sanningen eller på andra sätt försöker skaffa sig fördelar är inget nytt (Bergin, 2015). Hållbarhet är dock viktiga frågor i dagens samhälle och företag riskerar att bli förstanyhet om de inte följer regler och normer fullt ut. Det vet även investerarna om och de vill inte riskera sitt kapital i opålitliga företag, men hur ska investerarna veta vilka företag som är hållbara?
1.2 Problemdiskussion
Ett sätt för investerare som letar efter hållbara företag att investera i, är att använda sig av ESG-betyg.
ESG-betyget består av de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Varje dimension innehåller ett antal kategorier med flera mätpunkter i varje kategori. Intresset för att använda ESG-betyg har ökat de senaste åren och användningen av ESG-betyget är ett sätt att minska den informationsasymmetri som finns mellan investerare och företag (Utz, 2019). 82 procent av professionella investerare uppgav att de använde sig av ESG-information när de tog investeringsbeslut (Amel-Zadeh och Serafeim, 2018). ESG-betyg är tänkta att användas av investerare som är intresserade av företags hållbarhet (Refinitiv, 2020). Det har däremot visat sig att utöver etiska skäl kan även ekonomiska skäl, ökad efterfrågan från kunder samt utveckling av investeringsprodukter, ligga till grund för användandet av ESG-information (Amel-Zadeh och Serafeim, 2018).
Det råder dock diskussion kring hur tillförlitliga och pålitliga ESG-betygen är. Det finns inte någon universellt accepterad definition av ESG och inte heller en standard för att mäta det (Pagano et al., 2018). Även Utz (2019) betonar att processen om hur intressenter får tillgång till informationen och hur den är organiserad är ett problem. Olika kreditvärderingsinstitut försöker lösa problemet med att ta fram olika modeller, men det är svårt att hitta en modell som passar alla företag (Pagano et al., 2018). Detta leder enligt Pagano et al. (2018) till att de nuvarande modellerna inte tar tillräckligt stor hänsyn till risker med ESG-betyget. Det har till exempel visat sig att olika kreditvärderingsinstitut som ger ut ESG-betyg, kan ge samma företag olika betyg (Chatterji et al., 2016; Semenova och Hassel, 2015).
I och med att investerare kräver mer och bättre ESG-information, är bristen på rapporteringsstandarder ett betydande hinder för användningen av ESG-information (Amel-Zadeh och Serafeim, 2018). Resultatet i Chatterji et al. (2016) studie tyder på att konsumenterna av ESG- information bör tolka informationen med försiktighet och verifiera den innan de drar större slutsatser om företagets hållbarhet.
4
Refinitiv (2020) menar att objektivitet ligger till grund för deras utformning av ESG-betyg. Samtidigt påstår Stubbs och Rogers (2013) att det är omöjligt att undvika en viss nivå av subjektivitet i processen med att ta fram ESG-betyg. Till exempel har Drempetic et al. (2020) och Pagano et al.
(2018) iakttagit att företagens ESG-betyg påverkas positivt av företagsstorlek och företagets tillgänglighet av resurser för att tillhandahålla ESG-data. Drempetic et al. (2020) studie väcker frågor kring hur ESG-betyget mäter hållbarhet hos företag, när stora och resursstarka företag får högre betyg.
En annan aspekt av ESG-betyget är hur det påverkas av en kontrovers. Kontroverser kan ses som ett misslyckande i företagens hållbarhetsarbete, genom att företaget inte levt upp till de lagar, normer eller överenskommelser som de omfattas av. Det finns flera anledningar till att företag är involverade i kontroverser. En orsak är att företag brister i sin förmåga att hantera internationella verksamheter, eftersom lagar och regelverk kan skilja sig mycket åt mellan olika länder. Om företag utnyttjar dessa skillnader ökar risken för inblandning i kontroverser (Nieri och Giuliani, 2018).
En kontrovers kan uppkomma vid olika tidpunkter i förhållande till företagets verksamhet. Det vanligaste förekommande är att något händer i företaget under pågående verksamhet. I länder där miljöfarlig verksamhet behöver tillstånd kan en kontrovers även uppkomma innan företagets verksamhet startats. Ett exempel är Preems ansökan om en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, som har diskuterats i svensk media under sommaren 2020 (Herold, 2020). Kontroverser kan också uppdagas efter att ett företags verksamhet avslutats.
Om ESG-betyget hade speglat företagens prestationer korrekt, hade inte ESG-betyget påverkats av att företagen blev involverade i kontroverser, eftersom den risken redan hade varit inräknad. Så är inte fallet i nuläget. Till exempel noterade Utz (2019) en nedgång i retrospektiva ESG-indikatorer under tiden företagen var inblandade i en kontrovers. Efter kontroversen sågs en återgång av indikatorerna, dock till en nivå något lägre än innan kontroversen. Detta visar på att i alla fall delar av ESG-betyget fångar upp kontroverser. Även Pagano et al. (2018) ger exempel på hur kontroverser påverkar ESG-betyget genom kontroversen i Volkswagen 2015, vilket medförde att företaget blev uteslutet från ett kreditvärderingsinstitutens ESG-betyg.
Intentionen med ESG-betyg är bra, men tidigare forskning visar att det finns potential till förbättring.
Utz (2019) betonar att marknaden för ESG-betyg är ung och därför är det viktigt att forskning bedrivs inom området så att marknaden kan utvecklas i rätt riktning. Tidigare forskning har sett att ESG- betyget inte statistiskt ändrats efter en kontrovers (Del Giudice och Rigamonti, 2020). För att
5
undersöka detta vidare kommer studien inriktas på en av de tre beståndsdelarna i ESG-betyget, nämligen miljödimensionen, och hur den påverkas av kontroverser. ESG-betygets miljödimension är uppbyggt av 136 mätpunkter. Mätpunkterna innehåller information om företagens hållbarhetsarbete som till exempel utsläpp, policys, minskning av avfall och hållbarhetsrapportering. Kontroverser kan vara av olika slag och kontroverser inom ESG-betygets miljödimension (miljökontroverser) påverkar naturresurser eller lokala samhällen negativt (Refinitiv, 2020). Exempelvis kan miljökontroverser utgöras av föroreningar från fabriker, överträdelser i gruvmiljöer eller oljeutsläpp (Reuters, 2016;
Reuters, 2018).
Tidigare forskning inom miljödimensionen är begränsad. En studie som studerat miljödimensionen i ESG-betyget visar att det är svårt att betygsätta företags hållbarhetsarbete på ett bra sätt (Chatterji et al., 2009). Del Giudice och Rigamonti (2020) undersökte förvisso miljödimensionen av ESG-betyget tillsammans med kontroverser, men fokus låg på att upptäcka skillnader i betyget mellan företag vars hållbarhetsrapportering var reviderad respektive oreviderad. Resultatet visade att en granskning av tredje part inte påverkar hur miljödimensionen av ESG-betyget förändras efter en kontrovers. Ingen tidigare forskning har hittats som har undersökt hur miljödimensionen i ESG-betyget påverkas av en miljökontrovers. Studien är därmed unik och vill öka kunskapen kring miljökontroversers effekter på ESG-betygets miljödimension.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG- betygets miljödimension.
1.4 Forskningsfrågor
Studien avser att besvara följande forskningsfrågor:
− Hur påverkas ESG-betygets miljödimension av att ett företag är involverat i en miljökontrovers?
− Kan några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete?
1.5 Avgränsningar
Denna studie avgränsas till de företag som har inrapporterad data i ESG-betygets miljödimension i Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Företagen i studien är publika aktiebolag, vilket innebär att de är börsnoterade. Ingen geografisk avgränsning har gjorts när företagen valdes ut, eftersom
6
studien vill studera företag från hela världen. Data har samlats in för en sjuårsperiod, åren 2012 till 2018, för att analysera så nya data som möjligt. År 2019 uteslöts på grund av kreditvärderingsinstitutets metod för inrapportering av kontroverser.
1.6 Disposition
I figur 1 beskrivs studiens disposition.
Figur 1. Studiens disposition.
7
2. Teoretisk referensram
I det andra kapitlet ges en beskrivning av studiens ramverk. Till att börja med definieras centrala begrepp och hållbarhetsarbete beskrivs ur olika perspektiv samt hur det engagerar investerare.
Sedan följer en beskrivning av ESG-betyget, informationsasymmetri och legitimitetsteorin. Sist i kapitlet sammanfattas relevant forskning och teorier som leder fram till studiens hypoteser.
2.1 Miljökontroverser
Det finns inte en självklar definition av kontroverser. Tidigare forskning visar på många olika tolkningar av begreppet och att mer forskning inom området behövs (Nieri och Giuliani, 2018). Att kontroverser beskriver något negativt är de flesta överens om (Arribas et al., 2019; Fiaschi et al., 2020; Li et al., 2019; Nieri och Giuliani, 2018; Nirino et al., 2020). Li et al. (2019) beskriver att kontroverser är något som uppstår när ett företag är inblandat i handlingar eller incidenter som kan påverka deras intressenter och miljön negativt. Det leder enligt Nirino et al. (2020) till att kontroverser ofta påverkar företagets rykte negativt. Arribas et al. (2019) menar att kontroverser handlar om negativa nyheter. Med utgångspunkt i dessa förklaringar utgår denna studie ifrån följande definition:
kontroverser är handlingar eller incidenter som inträffat i ett företag vilket lett till negativ medial uppmärksamhet och som påverkar intressenter, miljön och företagets rykte negativt.
Eftersom denna studie ska behandla miljökontroverser, är det betydelsefullt att specificera även detta begrepp. Studien kommer att analysera data producerad av Refinitiv och därför används deras definition på miljökontroverser, vilken lyder kontroverser relaterade till miljöeffekterna av företagets verksamhet på naturresurser eller lokala samhällen (Refinitiv, 2020).
Enligt Refinitiv (2020) kan en miljökontrovers också vara en följd eller en effekt av en tidigare miljökontrovers som företaget haft del i. Det kan till exempel vara stämningsansökningar, tvister eller andra större konsekvenser, vilka också kan få stor medial uppmärksamhet. Ett exempel på ett företag som har inrapporterade följdkontroverser är läkemedelsproducenten Pfizer. Företaget var ett av tretton företag inom hälsovårdsbranschen som, efter uppdagande av kontroverser 2016, lovat att rensa upp föroreningar från fabriker som tillverkar antibiotika. De lovade också att vidta åtgärder för att bekämpa överanvändningen av läkemedel som kan orsaka läkemedelsresistens (Reuters, 2016).
8
Ett annat företag som också varit involverat i en följdkontrovers är det brittiska företaget British Petroleum som tillsammans med flera stora oljebolag 2018 stämdes av Rhode Island. Delstaten anklagade företaget för att bidra till klimatförändringar som skadar infrastruktur och kustsamhällen i området. Rättegången var den första där en stat försökt hålla oljebolag ansvariga för kostnader i samband med klimatförändringar (Reuters, 2018).
2.2 Hållbarhet
Det finns flera sätt att försöka mäta hållbarhetsinformation på, men inget internationellt samordnat.
Länder har olika sätt att rapportera hållbarhet, både frivilliga och lagbundna (Carrot och Sticks, 2020).
Inom Europeiska unionen tas just nu en klassificering fram (börjar gälla december 2021), vars syfte är att göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar (Regeringskansliet, 2020). Detta arbete görs som utgångspunkt för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter.
CSR (corporate social responsibility) är ett vanligt begrepp inom hållbarhet, men det finns ingen entydig definition av begreppet (Bachmann och Ingenhoff, 2016). Även Dahlsrud (2008) har studerat CSR-begreppet och kom fram till att det använts på 37 olika sätt för att förklara ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. European commission (u.å.) beskriver CSR som att företag tar ansvar för hållbarhetsfrågor genom att integrera mänskliga rättigheter, miljö, socialt ansvar och anti- korruption i sin strategi och verksamhet. Denna studie har likt European commission (u.å.) utgått från en bred definition av CSR som inbegriper hela hållbarhetsområdet. CSR och hållbarhet kommer därmed användas synonymt i denna uppsats.
De flesta företag är angelägna om att presentera sig som gröna, hållbara eller socialt ansvarsfulla genom att ge ut alltför positiva och optimistiska uppgifter om företagets hållbarhet samtidigt som fel, motgångar och misstag vanligtvis undanhålls (Jahn och Brühl, 2019). Samtidigt menar författarna att rimlig negativ information i hållbarhetsuppgifter har en positiv effekt på företags pålitlighet. Sedan finns det också företag som går så långt som att ge ut vilseledande information och som framställer företaget som mer hållbart än vad de egentligen är (Laufer, 2003). Författaren drar slutsatsen att företag i allmänhet lämnar ut hållbarhetsupplysningar av strategiska skäl och att det har lite eller inget att göra med upplevda ansvarsområden eller skyldigheter. Hållbarhetsarbete ses då som ett sätt för företagen att stärka sin legitimitet (Bachmann och Ingenhoff, 2016; Laufer, 2003).
Hållbarhetsupplysningar kan också göra intressenter skeptiska och skapa misstro, eftersom en del investerare då misstänker att företaget har något negativt som de försöker dölja (Bachmann och Ingenhoff, 2016).
9 2.2.1 Standarder
GRI (Global Reporting Initiative) och ISO (International Organization for Standardization) är exempel på standarder som redan finns och som implementeras av företag idag (Frostenson och Helin, 2018). GRI lanserade ”2016 GRI Standards” som är en serie av standarder för hållbarhetsredovisning.
Enligt Frostenson och Helin (2018) finns det två syften med GRI. Det första utgår från intressenter som granskar företag för att kunna fatta ändamålsenliga beslut utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det andra som författarna tar upp är att företag som använder GRI får ett verktyg för att systematiskt arbeta med hållbarhet i verksamheten.
ISO-standarderna är internationella, branschövergripande och finns inom flera områden (Frostenson och Helin, 2018). Miljöområdets standarder kallas ISO 14000. Certifieringen görs av tredje part som ofta är ett internationellt kvalitetscertifieringsföretag. Eftersom återkommande revisioner genomförs, leder det till att företag kan få förnyat certifikat eller bli av med sin certifiering (Frostenson och Helin, 2018). ISO 14000 är ett av flera miljöledningssystem.
En anledning till att standardiseringar av hållbarhetsredovisningar används är för att lagstiftning inte styr hållbarhetsredovisningar i detalj. Att följa en standard hjälper företagen att leva upp till lagstiftningens krav även om Frostenson och Helin (2018) betonar att det inte görs med automatik.
Det är företagens ansvar att se till att det som står i deras hållbarhetsredovisningar motsvarar förväntningarna i lagstiftningen.
2.3 Hållbara investeringar
Intresset för hållbarhetsfrågor engagerar många, även investerare (Pagano et al., 2018). Det blir naturligt att investerarna vill kunna göra hållbara investeringar och därför ökar intresset för offentliggörandet av företags hållbarhetsinformation (De Klerk et al., 2015). Användandet av SRI (Socially Responsible Investment) har ökat markant under det senaste decenniet och har numera blivit en framstående investeringsstil (Arribas et al., 2019). Många investerare väljer enligt Arribas et al.
(2019) att investera i företag med bra hållbarhetsarbete och som bryr sig om klimatförändringar, utarmning av ozonskiktet och andra globala hållbarhetsproblem. Durand et al. (2019) menar att desto synligare ett företags hållbarhetsarbete är, desto mer ökar uppmärksamheten hos professionella investerare och leder till att de har större andel av dessa företag i sina portföljer.
Chatterji et al. (2009) beskriver fyra motiv som kan driva ansvarsfulla investerare. Det första motivet handlar om att ansvarsfulla företag kommer att prestera bättre finansiellt. Det andra motivet utgår ifrån att investerare inte vill tjäna pengar på oetiska eller ej önskvärda handlingar. Sedan finns det
10
investerare vars motiv handlar om att belöna gott beteende hos företag. Det kan ses som uppmuntran för företag med bristfälligt hållbarhetsarbete att förbättra sig. Det sista motivet handlar om investerare som använder sina investeringar för att uttrycka sin personliga identitet och vill därmed investera i företag som allmänt uppfattas som miljöansvariga. Enligt Chatterji et al. (2009) kan en investerare drivas av valfri kombination av dessa motiv. Författaren betonar också att de fyra motiven visar att investerare önskar information om både historisk och framtida hållbarhet.
2.4 ESG
Att ta del av företags ESG-betyg är ett sätt för investerare att få en uppfattning kring olika företags hållbarhetsarbete och utifrån det kunna göra hållbara investeringar. ESG-betyg är en värderingsprodukt som utvecklas av olika kreditvärderingsinstitut (Pagano et al., 2018). De första ESG-betygen lanserades 1990 av KLD research & Analytics Inc. (numera MSCI). Sedan dess har intresset för hållbara investeringar ökat, vilket lett till en signifikant ökning av antalet kreditvärderingsinstitut (Pagano et al., 2018).
Pagano et al. (2018) menar att ESG-betyg är en betydande komponent i hur affärer görs på 2000- talet. Detta på grund av att betyget säkerställer att viktiga affärsfrågor återspeglas och i slutändan blir användbar för investerare. Det är dock inte bara investerare som använder sig av ESG-betyg. Pagano et al. (2018) skriver att även andra intressenter som till exempel konsumenter, anställda, tillsynsmyndigheter, lagstiftare och allmänhet använder sig av ESG-betyg i sina beslut.
MSCI, RobecoSAM, FTSE Russell och Thomson Reuters är fyra stora kreditvärderingsinstitut som tillhandahåller ESG-information (Pagano et al., 2018). De olika kreditvärderingsinstituten har olika metoder för att hantera företags hållbarhetsinformation och beräkna företags ESG-betyg. Det har därför visat sig att samma företag kan få olika betyg av olika kreditvärderingsinstitut (Chatterji et al., 2016; Semenova och Hassel, 2015).
2.4.1 ESG-betyget
Syftet med ESG-betyget är att återspegla företagets resultat, engagemang och effektivitet inom ESG- området, baserat på offentlig rapporterad information (Refinitiv, 2020). Refinitivs ESG-betyg består av tio olika huvudteman (kategorier) som fördelas i de tre pelarna: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (figur 2). Varje pelare innehåller ett antal kategorier med flera mätpunkter i varje kategori. Miljöpelaren består av tre kategorier: utsläpp, innovation och resursanvändning. Pelaren om socialt ansvar utgörs av kategorierna arbetskraft, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.
Den sista pelaren handlar om bolagsstyrning och inkluderar kategorier för förvaltning, aktieägare
11
samt CSR-strategier. Totalt samlas det in information från fler än 450 mätpunkter, men alla används inte vid beräkningarna av ESG-betyget (Refinitiv, 2020).
Figur 2. ESG-poängens uppbyggnad (Refinitiv, 2020, s. 6).
Refinitiv tar fram data genom avancerade system för hur företags hållbarhetsarbete bedöms. Datan finns tillgänglig i Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon, hädanefter benämnd Eikon. Genom Refinitivs (2020) matris bedöms väsentligheten i olika mätpunkter i form av kategorivikter och som i slutändan genererar poängsummor inom de tre pelarna. Data som ligger till grund för ESG-poängen baseras på rapporterad information och kommer bland annat från hållbarhetsrapporter, årsredovisningar, företagens hemsidor, börsinformation och nyhetskällor (Refinitiv, 2020).
Poängen för de tio olika kategorierna resulterar i tre poängsummor, en för respektive pelare. När poängen från de tre pelarna summerats, omvandlas poängsumman till ett betyg enligt förutbestämda tabeller. Detta betyg benämns som det aggregerade ESG-betyget. Betyget kan vara från D- till A+, där A+ är det högsta betyget. I upp till fem år kan förändringar som ligger till grund för poängen påverka ESG-betyget. Efter fem år markeras poängen som definitiv, vilket innebär att den inte kan ändras längre (Refinitiv, 2020).
ESG-”controversy” ska fånga upp negativ mediaexponering som företag får i samband med kontroverser (Refinitiv, 2020). Om en kontrovers inträffar kommer företagets aggregerade ESG- betyg att påverkas negativt. Även effekter av en kontrovers fångas upp, vilket innebär att kontroverser och dess följder kan påverka företagets betyg under flera år.
12
När det aggregerade ESG-betyget justerats för ESG-”controversy” erhålls det kombinerade ESG- betyget (figur 3). Om ett företag inte varit involverat i någon kontrovers kommer det aggregerade betyget och det kombinerade betyget att vara likadant. Refinitiv har två övergripande ESG-betyg (aggregerade ESG och kombinerade ESG) för att användare ska kunna tillämpa det betyg som passar deras investeringskriterier bäst (Refinitiv, 2020).
Figur 3. Det aggregerade och det kombinerade ESG-betyget (Refinitiv, 2020, s. 8).
2.4.2 ESG-betygets miljöpelare
Miljöpelaren består, som tidigare nämnts, av de tre kategorierna utsläpp, innovation och resursanvändning. Dessa kategorier utgörs i sin tur av tio teman. Refinitiv (2020) listar dessa teman för att kunna identifiera kritiska datapunkter. En del teman har i nuläget inga datapunkter som kan utgöra underlag för kategorivikter i det särskilda temat.
Sammanlagt finns det 136 mätpunkter som utgör grunden i miljöpelaren. De olika mätpunkterna kan handla om mätvärden på utsläpp, som till exempel utsläpp av vattenföroreningar, kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar (VOC) eller oavsiktligt spill. Även policys och initiativ till reducering inom olika miljöområden ingår bland pelarens mätpunkter. Det kan vara om företaget har en policy för vattenanvändning, för hållbara förpackningar eller för avyttring av fossila bränslen. Minskningar av avfall, resurser och påverkan på mark är andra exempel på mätpunkter i miljöpelaren. Samtliga mätpunkter som ingår i miljöpelaren finns listade i bilaga 1.
13
När mätpunkterna summeras får företaget en poängsumma mellan 0 och 100. Summan kan översättas till ett betyg enbart för miljöpelaren, vilket görs enligt samma procedur som för det aggregerade ESG- betyget. När miljöpelarens poäng ska summeras med de andra pelarnas poängsummor, viktas miljöpelarens poäng olika beroende på vilken bransch företaget tillhör (Refinitiv, 2020).
2.5 Informationsasymmetri
Investerare som vill satsa hållbart utgår från den hållbarhetsinformation som företag väljer att producera för att ta beslut om eventuella investeringar. De har sällan tillgång till samma information som företagsledningen, vilket betyder att informationsasymmetri uppstår (Deegan, 2014). Författaren definierar informationsasymmetri som en situation där en part (i det här fallet företagsledningen) har tillgång till viss överlägsen information som inte är tillgänglig för den andra parten (i det här fallet investerarna). På liknande sätt beskriver Kirmani och Rao (2000) informationsasymmetri som när olika parter har olika mycket information om en transaktion. Författarna menar också att den part som har den mindre mängden information, hade tagit ett bättre beslut om den haft tillgång till samma mängd information som den andra parten. Deegan (2014) påstår även att informationsasymmetri kan vara skadligt, eftersom en part kan dra nytta av den andra partens brist på kunskap.
Om en investerare inte får tillgång till en acceptabel mängd information kommer de att kräva en stegvis ökande avkastning eftersom de anser sig ta en högre risk (Healy och Palepu, 2001). Det leder till att företaget får en högre kapitalkostnad jämfört med företag som ger ut mer information. Därför väljer många företag att ge ut mer information än nödvändigt för att minska den rådande informationsasymmetrin (De Klerk et al., 2015). Du och Yu (2020) betonar att hållbarhetsinformation spelar en viktig roll för att minska informationsasymmetri genom att förmedla relevant information till investerare.
ESG-betyget har de senaste åren vuxit i popularitet och har potential att minska informationsasymmetrin när företag värderas (Utz, 2019). Stubbs och Rogers (2013) påstår att ESG- information kan minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare. Samtidigt menar Windolph (2011) att betygen måste uppfattas som pålitliga för att de ska minska informationsasymmetrin. Om ESG-betyg ska kunna minska informationsasymmetrin anser Delmas och Blass (2010) att det är viktigt att förstå vad som ingår i betyget. Genom att jämföra och utvärdera transparensen mellan ESG-betyg menar författarna att betygens kvalitet kan förbättras. De ger till exempel rekommendationer om öppenhet för vilka kriterier som använts samt att gynna långsiktiga strategier för att öka trovärdigheten i ESG-betygen.
14
Utz (2019) undersökte om ESG-betyget minskar informationsasymmetrin utifrån kontroverser genom att studera om ESG-betyget signifikant ändras direkt efter att en kontrovers offentliggörs. Studien visade att betyget till viss del återspeglar kontroverser som inträffat, men att det inte går att förutsäga kontroverser utifrån det aggregerade ESG-betyget. Därför betonar Utz (2019) att det är viktig för investerare att veta vad betyget egentligen visar.
2.6 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin är en av flera teorier som fokuserar på hur kontextuella faktorer påverkar ledningens agerande (Hartwig, 2018). Enligt legitimitetsteorin försöker företag se till att de agerar efter samhällets normer och förväntningar. Detta gör företagen för att deras verksamhet ska uppfattas som legitim. Eftersom de gränser och normer som företagen försöker följa förändras med tiden, gäller det att företagen snabbt kan anpassa sig till nya förutsättningar (Dowling och Pfeffer, 1975).
Samtidigt påstår Deegan (2014) att om företagets legitimitet inte är påtaglig, kommer organisationens chefer att inleda processer som stärker företagets legitimitet.
Figur 4. Visualisering av legitimitetsteorin. Egen tolkning av O’Donovan (2002).
Figur 4 kan ses som ett exempel på hur legitimitetsteorin kan visualiseras. Figuren åskådliggör hur en händelse påverkar företaget (Z) och samhället (Y) inom vilket det verkar. Område X representerar överensstämmelsen mellan företagets aktiviteter och samhällets förväntningar på företaget, baserat på sociala värderingar och normer. Områdena Y och Z representerar avvikelsen mellan ett företags handlingar och samhällets uppfattning om hur dessa handlingar borde se ut. Områdena representerar legitimitetsgap (Sethi, 1978). Om företagets mål är att anses legitim ska område X vara så stort som möjligt för att minska legitimitetsgapet.
15
Legitimitetsgap beskriver en situation där samhällets förväntningar på hur en organisation ska agera inte stämmer överens med hur organisationen faktiskt har agerat (Deegan, 2014). Legitimitetsgap kan exempelvis uppstå när tidigare okänd information om ett företag uppdagas genom mediaavslöjanden (Sethi, 1975). Ett konkret exempel på detta som går att koppla till miljökontroverser är när det uppdagades att gruvföretaget BHP Billitons (i Papua Nya Guinea) släppt ut föroreningar (Deegan, 2014). Legitimitetsgapet utgörs i exemplet av att gruvföretaget inte agerat efter samhällets förväntningar vid utsläpp.
Inom legitimitetsteorin anses legitimitet ofta vara en resurs som organisationen är beroende av för att överleva (Dowling och Pfeffer, 1975). För att visa sin legitimitet är det avgörande att företag ger ut information om sin verksamhet (Deegan, 2014). Ett exempel på information som kan användas för att stärka legitimiteten är hållbarhetsredovisningen (Hartwig, 2018). Att företag frivilligt ger ut ESG- information anses stärka företagets legitimitet (Murphy och McGranth, 2013).
Bachmann och Ingenhoff (2016) har studerat hur hållbarhetsarbete påverkar företags legitimitet. De kom fram till att hållbarhetsarbete kan stärka legitimiteten hos företag. Samtidigt menar de att det finns en problematik i att vissa investerare kan vara skeptiska till att företagen publicerar en ökad mängd hållbarhetsinformation. I en annan studie där motiv för frivillig rapportering av hållbarhetsinformation undersöktes i nyzeeländska företag, bekräftades också legitimitetsteorin (Dobbs och van Staden, 2016). Resultatet visade att företagen sannolikt använde hållbarhetsrapportering för att skapa ett intryck av att vara bekymrade för den hållbara utvecklingen, för att på så sätt öka legitimiteten hos intressenter och samhället.
Det finns också studier som inte stödjer legitimitetsteorin. I en studie av Campbell et al. (2003) kunde inte legitimitetsteorin förklara varför företagen gav ut olika mängd information. Till exempel antog författarna att företag som ansågs vara mer omoraliska, skulle delge mer information än företag som ansågs vara mindre omoraliska. De antog också att företag som möter en liknande syn av samhället gällande deras grad av moral, skulle visa på ett liknande eller jämförbart mönster gällande utgiven mängd och typ av information. Dessa hypoteser kunde dock inte bekräftas av studiens resultat.
Deegan och Rankin (1996) undersökte tillvägagångssättet vid miljörapportering hos företag som i förväg var kända för att ha dåliga nyheter tillgängliga att rapportera. Författarna ville ta reda på om företagen, vid en tidpunkt när företagets sociala prestanda och integritet var under granskning, gav ut information till användarna för att motivera eller legitimera företagets fortsatta verksamhet. Resultatet visade att de företag som hade åtalats tillhandahöll betydligt fler positiva miljöupplysningar än de
16
som inte hade åtalats. Deegan och Rankin (1996) drar slutsatsen att det verkar som att åtalade företag anser att det finns ett behov av att legitimera sin verksamhets existens genom att öka informationen om positiva miljönyheter.
När ett företag är inblandat i en kontrovers leder det till att deras legitimitet ifrågasätts (Palazzo och Scherer, 2006). Pfarrer et al. (2008) har skapat en fyrstegsmodell som föreslår åtgärder för hur ett företag kan återställa sin legitimitet efter en kontrovers. Till att börja med utgår de ifrån att företaget är inblandad i en kontrovers och att allmänheten är medveten om händelsen. I nästa steg behöver företaget förklara sina felaktigheter, för att sedan stå till svars för sina handlingar genom att acceptera straff. Till sist beskriver författarna hur företaget både internt och externt behöver återuppbygga företagets processer och legitimitet. Både Utz (2019) och Heflin och Wallace (2017) kommer i sina studier fram till att vissa företag som är inblandade i kontroverser, därefter ökar sina åtgärder för att förbättra sitt hållbarhetsarbete och i förlängningen sin legitimitet.
2.7 Utmaningar och möjligheter med ESG-betyg samt hypotesuppställning
ESG-betyg ökar i popularitet men det utvärderas sällan och får därför kritik för att inte ge full insyn i betyget. (Chatterji et al., 2009). Chatterji et al. (2016) menar att investerare i allt större utsträckning litar på ESG-betyg och använder dessa för strategiska beslut. Därför rekommenderar författarna att regelbundna utvärderingar av ESG-betygen görs. Investerare satsar miljarder dollar i kapital grundat på antagandet om att betygen är giltiga, men Chatterji et al. (2016) kommer fram till att användare av ESG-betyg bör vara försiktiga när de tolkar betygen och dess koppling till företagens hållbarhetsarbete. Volkswagen är ett exempel på ett högt ESG-rankat företag som blivit inblandat i miljökontroverser (Utz, 2019).
Pagano et al. (2018) beskriver ESG-marknaden som komplex. Författarna förklarar att kreditvärderingsinstituten försöker ta fram en “one size fits all”-lösning för att beräkna företags ESG- betyg. Det har dock visat sig vara komplicerat eftersom alla företag inte passar in i modellen och därmed riskerar företagen att få en orättvis bedömning. Till exempel försökte Thomson Reuters att utveckla specifika regionsmodeller inom varje bransch. Initiativet fick överges eftersom resultatet visade sig vara instabilt och det gick inte att jämföra resultatet mellan olika år (Pagano et al., 2018).
Drempetic et al. (2020) visar att företagets storlek påverkar ESG-betyget. Bättre rankade företag får legitimitet från ESG-betyget och väljs därför in i hållbarhetsfonder. Samtidigt betonar Drempetic et al. (2020) att snedvridning gällande företagsstorlek ger en partisk legitimitet som kan förstöra idén om hållbar finansiering och förtroendet för ESG-betyget. Även Pagano et al. (2018) tar upp problemet
17
med att företagsstorlek skapar snedvridning, eftersom den huvudsakliga datakällan som kreditvärderingsinstituten använder är offentligt tillgängliga data. Det kan då ses som naturligt att det gynnar stora företag eftersom de har mer resurser för att producera den offentliga informationen än vad mindre företag har. Som svar på brister i ESG-betyget utvecklar och expanderar kreditvärderingsinstituten hela tiden sina metoder (Pagano et al., 2018).
Investerare som använder ESG-betyget söker efter en kombination av en grundlig sammanfattning av tidigare resultat och en noggrann utvärdering av nuvarande ledningsinsatser som sannolikt kommer påverka företagets framtida miljöprestanda (Chatterji et al., 2009). Miljöprestanda mäter hur framgångsrikt ett företag är på att minska och minimera sin påverkan på miljön (Dixon-Fowler et al., 2017). Att ESG-betyget är bakåtblickande är en begränsning som Pagano et al. (2018) tar upp. Detta bekräftas av Utz (2019) som kommer fram till att det inte går att förutsäga kontroverser utifrån det aggregerade ESG-betyget. Däremot skriver författaren att intressenter bör titta på enskilda bedömningsindikatorer för att få en uppfattning om företagets hållbarhet.
Om ESG-betyget idealiskt återspeglade företagens prestation och risk inom ESG-området borde en miljökontrovers inte påverka betyget. Utz (2019) visar dock i sin studie att ESG-betyget kan påverkas både positivt och negativt när kontroverser uppdagas hos företag. Författaren såg att kontroverser har en negativ påverkan på vissa indikatorer i ESG-betyget. Del Giudice och Rigamonti (2020) studerade hur ESG-poängen förändrades för företag som hade varit inblandade i en kontrovers. Författarna observerade att för företag, vars hållbarhetsrapport inte var granskad av tredje part, påverkades ESG- poängen negativt av en kontrovers. Även definitionen för miljökontrovers utgår från en negativ påverkan på samhälle och miljö vilket leder fram till studiens första hypotes.
H1: Det finns ett negativt samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension.
Efter en kontrovers har Utz (2019) sett att några indikatorer i ESG-betyget gick upp, vilket skulle kunna tyda på att företag förbättrar sitt hållbarhetsarbete. Detta bekräftas av Rudkin et al. (2019) samt Heflin och Wallace (2017), där författarna såg att företag som var involverade i miljökontroverser förbättrade sitt arbete med hållbarhet. Enligt Murphy och McGranth (2013) verkar företag stärka sin legitimitet genom att ge ut mer hållbarhetsinformation. Även Deegan och Rankin (1996) såg att företag som åtalats gav ut mer positiva miljöupplysningar än företag som inte åtalats.
En typ av hållbarhetsarbete som företag kan använda sig av är att ha hållbarhetsteam. Tidigare forskning har visat på skillnader kring teamens betydelse. Berrone och Gomez-Mejia (2009) menar
18
att hållbarhetsteam främst spelar en symbolisk roll medan Dixon-Fowler et al. (2017) istället anser att hållbarhetsteam har en materiell roll och kan användas som kompensation efter en miljökontrovers. Walls et al. (2012) såg däremot i sin forskning att hållbarhetsteam endast verkar fungera i begränsad utsträckning för att uppnå miljömässiga resultat. Författarna ifrågasätter nyttan med teamen eftersom ingen integration med företagets övriga styrning och ledning syntes.
Rapportering enligt GRI och implementering av miljöledningssystem är andra exempel på hållbarhetsarbete som företag tillämpar. Tidigare forskning kring hur företags implementering av GRI och miljöledningssystem påverkas av kontroverser är sparsamt studerat. Erauskin-Tolosa et al. (2020) antyder att det finns en positiv effekt på företagets miljöprestanda när de certifieras för ett miljöledningssystem, men frågan om hur miljöledningssystem påverkas av kontroverser studeras ej.
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang formuleras studiens andra hypotes.
H2: Företagens hållbarhetsarbete i ESG-betygets miljödimension påverkas positivt av en miljökontrovers.
19
3. Metod
I studiens tredje kapitel presenteras val av metod. Först beskrivs den vetenskapsteoretiska utgångspunkten, följt av empirisk metod vilken beskriver studiens datainsamling och dess population.
Därefter följer en beskrivning av hur studiens elva variabler operationaliseras och hur de analyseras.
Sist i kapitlet diskuteras centrala kvalitetskriterier.
3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Vetenskapsteorin har rötter i den filosofiska traditionen som i sin tur varit betydelsefull för uppkomsten av den moderna vetenskapen (Sohlberg och Sohlberg, 2019). Författarna anser att det är viktigt att känna till något om de vetenskapsteoretiska traditionerna eftersom de utgör grunden för de forskningstraditioner som är aktuella idag. I följande avsnitt redogörs de relevanta vetenskapsteoretiska utgångspunkter som efterlevs i detta arbete.
3.1.1 Forskningsfilosofi
Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi. Den positivistiska forskningsfilosofin har dominerat den moderna vetenskapliga utvecklingen (Sohlberg och Sohlberg, 2019) och förespråkar användning av naturvetenskapliga metoder när den sociala verkligheten studeras (Bryman och Bell, 2017). Sohlberg och Sohlberg (2019) betonar att förhållningssättet inom positivismen bör var objektivt, neutralt och värderingsfritt. Detta passar väl in på denna studie som vill undersöka om det finns ett eventuellt samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension på ett opartiskt sätt.
3.1.2 Forskningsansats
I denna studie leder teorin fram till två hypoteser som ska prövas, vilket överensstämmer med den hypotetiskt-deduktiva metoden (Sohlberg och Sohlberg, 2019; Thurén, 2019). Patel och Davidson (2011) beskriver hur hypotetisk-deduktivt arbetssätt utgår från nuvarande teori ur vilken hypoteser härleds. Hypoteserna prövas sedan empiriskt i det aktuella fallet. Genom detta arbetssätt menar Patel och Davidson (2011) att objektiviteten i arbetet stärks eftersom forskaren har sin utgångspunkt i redan befintlig teori. Författarna påstår därför att den hypotetisk-deduktiva forskningsprocessen blir mindre påverkad av enskilda forskares subjektiva uppfattningar.
20 3.1.3 Forskningsstrategi
I denna studie är siffor centralt eftersom de är grunden i det inhämtade materialet. Analyserna är även av matematisk karaktär, varför den kvantitativa metoden är att föredra. Positivismen tillhör den kvantitativa forskningsstrategin (Sohlberg och Sohlberg, 2019). Fokus inom den kvantitativa strategin ligger på insamling av numeriska data samt att den innehåller en deduktiv syn på relationen mellan teori och praktisk forskning. Eliasson (2013) betonar att kvantitativa metoder passar bäst när det är av betydelse att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet. Författaren beskriver också hur metoden rymmer matematiska tillvägagångssätt för att analysera siffror och uppgifter som kan benämnas med siffror.
3.1.4 Forskningsdesign
En longitudinell design används för att kartlägga förändringar över tid. Bryman och Bell (2017) skriver att designen sällan används i företagsekonomisk forskning på grund av att den medför höga kostnader och är tidskrävande. I denna studie var det möjligt att göra en longitudinell studie tack vare tillgången till Eikon där data från flera år finns tillgänglig.
Tillämpning av longitudinell design kan ge kunskaper om det tidsmässiga förhållandet mellan olika variabler, vilket gör det lättare att dra kausala slutsatser. Om det föreligger kausalitet mellan två fenomen, påverkar det ena fenomenet det andra (Barmark och Djurfeldt, 2020). Med en longitudinell design studeras urvalet först en gång och sedan minst en gång till vid ett annat tillfälle (med samma variabler och från samma individer) (Bryman och Bell, 2017). I denna studie görs detta genom att data från samma företag hämtats för flera år.
En fördel med longitudinella studier är att designen tydligare visar på orsaksriktning jämfört med om tvärsnittsdata används (Bryman och Bell, 2017). Nackdelar med longitudinell design som Bryman och Bell (2017) tar upp är bortfall. Saknas data för ett år är inte företaget med i studien alls. I denna studie eftersträvades så ny information som möjligt för att den ska kunna ses som relevant. Dock gör inrapporteringen av miljökontroverser i databasen att det senast undersökta året kommer att vara 2018. En tredje negativ aspekt angående longitudinella studier kopplas till att de ofta är dåligt genomtänkta och att för mycket data samlas in utan att det finns en tydlig plan och struktur för vad som ska göras med den (Bryman och Bell, 2017). Därför har data till studien noga valts ut innan den hämtats från Eikon.
För att lättare kunna dra kausala slutsatser har data tidsförskjutits (laggats). Detta görs för att skapa en fördröjning mellan den beroende och oberoende variabeln, vilket medför att risken för en felaktig
21
slutsats om kausaliteten minskar (Teorell, 2009). Fördelen blir att det inte behövs ett antagande om att den oberoende variabeln inträffar tidsmässigt före den beroende variabeln, utan att så faktiskt är fallet. Nackdelen är att antagandet istället påverkas av tiden som finns mellan t och t-1. Risken då är att tidsskillnaden antingen är för lång eller för kort för att notera en påverkan på den beroende variabeln (Teorell, 2009).
I denna studie har den beroende variabeln laggats, vilket medför att data för den beroende variabeln för tiden t+1 matchas mot den oberoende variabelns värden för tiden t. Till exempel kommer den beroende variabelns värde från 2018 att analyseras tillsammans med den oberoende variabelns och kontrollvariablernas värden för 2017.
3.2 Empirisk metod
I kommande avsnitt behandlas det datamaterial som studien grundar sig på och hur de analytiska verktygen tillämpas. Ekengren och Hinnfors (2012) menar att när forskaren hänvisar till sin empiri brukar det betyda något mer än det råa obearbetade datamaterialet. Tillvägagångssätt och argument för vad som ska ingå i studien är vanligt förekommande i den empiriska metoden enligt Ekengren och Hinnfors (2012). Nedan följer en redogörelse både för hur datamaterialet samlades in och hur det har bearbetats.
3.2.1 Datainsamlingsmetod
Studien bygger på redan insamlat material från Eikon, så kallad sekundärdata (Eliasson, 2013).
Bryman och Bell (2017) beskriver att användningen av sekundärdata passar för studenter som skriver mindre projekt, examensarbeten eller del av avhandling, vilket överensstämmer med studiens omfattning. Att forskare använder sig av sekundärdata blir allt vanligare i takt med att databaser blir allt mer tillgängliga (Barmark och Djurfeldt, 2020).
En fördel som Barmark och Djurfeldt (2020) tar upp gällande sekundärdata är att den generellt är av hög kvalitet. Thomson Reuters är ett ledande kreditvärderingsinstitut på marknaden enligt Pagano et al. (2018) och anses därför leva upp till kravet på hög kvalitet. Valet av databas styrks även av att andra studier inom området också valt att använda data från Thomson Reuters databaser, till exempel Utz (2019) och Drempetic et al. (2020). En annan fördel med sekundärdata är att forskarna sparar mycket tid och resurser på att inte behöva samla in materialet själva. Tillgången till sekundärdata var en avgörande faktor för att denna studie kunde genomföras inom tidsramen för ett examensarbete.
22
Bryman och Bell (2017) skriver att det finns få nackdelar med sekundärdata. Värt att ta upp är ändå att forskaren inte är lika bekant med materialet från sekundärkällan på samma sätt som om forskaren själv hade samlat in det. Bryman och Bell (2017) betonar att det tar tid att bekanta sig med materialet, som ofta är komplext och att det kan vara svårt att veta hur informationen ska hanteras. Innan analysen genomfördes, bearbetades och strukturerades data i Excel samt SPSS Statistics, vilket gav en bättre kännedom om materialet.
Utöver sekundärdata har en teoriinsamling gjorts för att arbetet ska kunna ses som kumulativt. Med kumulativt menar Sohlberg och Sohlberg (2019) att vetenskap är ett projekt där all forskning bygger vidare på tidigare kunskap. Genom den teoretiska referensramen får läsaren en uppfattning om vad som gjorts i tidigare forskning och vilken teori som är relevant för studien.
För att hitta väsentliga vetenskapliga artiklar i studiens ämne har främst sökmotorerna Discovery och Google Scholar använts parallellt med mer specialiserade databaser som Academic Search Elite, Business Source Premier, Emerald och Scopus. Ord och begrepp som använts för att söka efter artiklar har bland annat varit ”ESG”, ”environmental”, ”controversies”, ”scandals”, ”CSR”,
”information asymmetry” och ”corporate”. Orden har även kombinerats som till exempel
”environmental controversies” eller ”environmental scandals”. Även längre kombinationer har använts i sökningarna som ”ESG and environmental controversy”, ”information asymmetry and ESG” eller ”corporate scandals and ESG”. Eftersom det finns flera ord med liknande betydelse som kontrovers har det i sökningarna använts synonymer som “scandals”, “problems”, “wrongdoing” eller
“conflicts”. Artiklar har även hittats genom andra examensarbetens och artiklars referenslistor. Likaså har Scoupus citeringsverktyg använts för att leta efter artiklar inom det aktuella området.
Gällande kvaliteten på artiklarna har det endast sökts på artiklar som uppfyller “peer reviewed”- kriteriet. Med “peer review” menas att ämnesexperter läst och granskat vetenskapliga publikationer innan de accepteras för publicering (Karolinska Institutet, 2015). Tidskrifternas, där artiklarna har publicerats, ranking från ABS (The Association of Business Schools) har även kontrollerats.
3.2.2. Population, urval och bortfall
Studiens population utgörs av de 64 800 publika företag som vid insamlingstillfället fanns tillgängliga i Eikon. Att undersöka en hel population är oftast dyrt och opraktiskt, vilket gör att ett urval oftast görs (Djurfeldt et al., 2018). Urvalet är en kompromiss med lite sämre precision i resultatet jämfört med att undersöka hela populationen, men undersökningen går snabbare och blir betydligt billigare att genomföra.
23
I studien har ett icke-sannolikhetsurval gjorts. Det beror på att det hade varit svårt att ta fram ett representativt stickprov ur populationen, eftersom endast företag med inrapporterade ESG-betyg i miljödimensionen är relevanta för studien. För att ta fram de här företagen i databasen filtrerades företag ut som hade en poäng i miljödimension som var större eller lika med 0,01. Företagen skulle ha en miljöpoäng för vart och ett av åren i den valda tidsperioden 2012 till 2018. Det resulterade i totalt 2 836 företag.
Urvalet fortsatte sedan genom att manuellt plocka bort de företag som inte hade data för samtliga variabler för de år som ingår i studien. Dock var företagen inte tvungna att ha varit inblandade i en miljökontrovers för att ingå i studien. Efter urvalsprocessen återstod 1 752 företag som utgör studiens slutliga urval.
För att kunna generalisera studiens resultat till hela populationen, krävs det att urvalet är tillräckligt stort. Yamane (1967) har tagit fram en förenklad formel (formel 1) för att beräkna hur stort urvalet minst bör vara för att med statistisk signifikans kunna uttala sig om populationen (Israel, 1992). I formeln är ett 95 procents konfidensintervall antaget.
𝑛 = 𝑁
1 + 𝑁(𝑒)2
n = urvalets storlek N = populationens storlek 𝑒 = signifikansnivå
Formel 1. Minsta urvalsstorlek.
Studiens population består av 64 800 företag och signifikansnivån valdes till 5 %. Detta ger formeln för studiens urvalsstorlek (formel 2):
𝑛 = 64 800
1 + 64 800(0,05)2 n = 398
Formel 2. Minsta urvalsstorlek för studien.
Enligt Yamane bör urvalet bestå av minst 398 företag för att kunna uttala sig statistiskt signifikant om population. Urvalet på 1752 företag är med god marginal tillräckligt stort för att kunna
24
generalisera resultatet för populationen. Företagen i urvalet fördelat på land visas i tabell 1 med både antal företag per land och andel.
Land Antal företag Andel
Australien 91 5,2 %
Belgien 9 0,5 %
Bermuda 3 0,2 %
Brasilien 33 1,9 %
Caymanöarna 1 0,1 %
Chile 11 0,6 %
Colombia 1 0,1 %
Cypern 1 0,1 %
Danmark 14 0,8 %
Egypten 1 0,1 %
Filippinerna 14 0,8 %
Finland 22 1,3 %
Frankrike 48 2,7 %
Grekland 2 0,1 %
Hong Kong 51 2,9 %
Indien 47 2,7 %
Indonesien 18 1,0 %
Irland 10 0,6 %
Israel 1 0,1 %
Italien 12 0,7 %
Japan 257 14,7 %
Jersey 1 0,1 %
Kanada 66 3,8 %
Kina 58 3,3 %
Kuwait 1 0,1 %
Luxemburg 5 0,3 %
Macao 3 0,2 %
Malaysia 32 1,8 %
Mexiko 13 0,7 %
Nederländerna 14 0,8 %
Norge 10 0,6 %
Nya Zeeland 8 0,5 %
Oman 1 0,1 %
Panama 1 0,1 %
Papua Nya Guinea 1 0,1 %
Polen 12 0,7 %
Portugal 3 0,2 %
Ryssland 5 0,3 %
Saudiarabien 1 0,1 %
Schweiz 34 1,9 %
Singapore 22 1,3 %
Spanien 21 1,2 %
Storbritannien 115 6,6 %
Sverige 35 2,0 %
Sydafrika 33 1,9 %
Sydkorea 65 3,7 %
Taiwan 59 3,4 %
Thailand 20 1,1 %
Tjeckien 2 0,1 %
Turkiet 16 0,9 %
Tyskland 38 2,2 %
Ungern 3 0,2 %
USA 401 22,9 %
Österrike 6 0,3 %
Tabell 1. Företagen i urvalet fördelat på land.
24
Urvalet är ett icke-sannolikhetsurval eftersom alla företag i Eikon som har en poängsumma i miljödimensionen valts ut. Enligt Djurfeldt et al. (2018) förbättras noggrannheten i uppskattningarna när urvalsstorleken ökas och i små urval påverkar extremvärden resultatet i större utsträckning än i större urval. Studiens urvalsstorlek är över minsta värde med god marginal, vilket är positivt. I tabell 2 är företagen i urvalet fördelade efter bransch. I studien används ICB (Industry Classification Benchmark) för att dela in studiens företag i elva branscher (bilaga 2). ICB:s klassificering är vanligt förekommande och branschindelningen styrs av företagets huvudsakliga inkomstkälla (Vermorken, 2011). I tidigare studier om ESG-betyg, exempelvis Drempetic et al. (2020), har ICB använts.
Bransch Antal Andel
Dagligvaruhandel 130 7,4 %
Energi 128 7,3 %
Fastighet 87 5,0 %
Finans 186 10,6 %
Hälsovård 100 5,7 %
Industri 339 19,3 %
Kraft- och vattenförsörjning 114 6,5 %
Råvaror 189 10,8 %
Sällanköpsvaror 279 15,9 %
Teknik 123 7,0 %
Telekommunikation 77 4,4 %
Tabell 2. Företagen i urvalet fördelat på bransch.
3.3 Operationalisering
Operationalisering är en viktig del av den kvantitativa metoden och handlar om att översätta studiens centrala begrepp till något mätbart (Bryman och Bell, 2017). Djurfeldt et al. (2018) anser att operationaliseringen är ett svårt moment eftersom ett misslyckande i detta moment kommer medföra att studien präglas av systematiska fel. För att minimera fel presenteras studiens variabler var för sig och operationaliseringen sammanfattas övergripande i tabell 3.
Studiens syfte ”att förklara ett eventuellt samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension” innehåller två viktiga begrepp att operationalisera, miljökontrovers och ESG-
