MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2006:48 ISSN 1404-0891
Bibliotekarien och professionen
En komparativ studie av DIK-forum och Biblioteksbladet 1990-2000
ANDERS GULLIN
© Anders Gullin
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel Bibliotekarien och professionen: En komparativ studie av DIK-forum och Biblioteksbladet 1990-2000.
Engelsk titel The librarian and the profession: A comparative study of DIK-forum and Biblioteksbladet 1990-2000.
Författare Anders Gullin Kollegium Kollegium 1 Färdigställt 2006
Handledare Torgil Persson
Abstract This master’s thesis concerns the professional knowledge of the librarian. It is a comparative study where two major ma- gazines in library press, Biblioteksbladet and DIK-forum, is compared between the years 1990-2000, in relation to the theories of professionalizatio n and the associations to the un- ion. The study focus on showing the differences and similari- ties between the two magazines according to how they inter- act from the subjects education, wages and status. The study is conducted from two questions:
• Which are the central differences and similarities in the description of the librarian profession in the two maga- zines, from the perspectives of wage, status and educa- tion?
• In what way do the two magazines reflect the theories of professionalization?
To give a wider perspective of the librarian profession, there is also a historical chapter with an explanation to the making of the librarian profession.
Nyckelord bibliotekarie, professionsteori, yrkesroll, lön, utbildning, status, forskning
Innehåll
1. INLEDNING...1
1.1BAKGRUND...1
1.2BESKRIVNING AV UPPSAT SEN...1
1.3SYFTE...2
1.4FRÅGESTÄLLNINGAR...2
1.5AVGRÄNSNINGAR...2
2. METOD...3
2.1INNEHÅLLSANALYS...3
2.2URVAL...3
2.3MATERIAL...4
2.4TIDIGARE FORSKNING...5
3. HISTORISK TILLBAKABLICK...7
3.11800-TALET...7
3.21900-TALET...7
4. PROFESSIONSTEORI ... 11
4.1PROFESSIONALISERINGSBEGREPPETS GRUNDER...11
4.2FACKLIGA PERSPEKTIV P Å PROFESSIONALISERING...13
4.2.1 Exempel på en facklig professionaliseringspolicy i kombination med professionaliseringsprocessens åtta steg ... 13
4.3BIBLIOTEKARIEYRKET OCH PROFESSIONALISERING...15
5. PRESENTATION AV EMPIRIN ... 18
5.1UTBILDNING OCH FORSKNING...18
5.1.1 Utbildningen... 18
5.1.2 Forskningen... 20
5.2LÖNEFRÅGAN...21
5.3STATUS...23
5.3.1 År 1990-1994... 23
5.3.2 Folkbibliotekariernas statusbild år 1990-1994... 24
5.3.3 År 1995-2000... 25
5.3.4 Folkbibliotekariernas statussökande år 1995-2000... 27
5.4KORT SAMMANFATTNING...28
6. ANALYS ... 30
6.1UTBILDNING...30
6.2FORSKNING...31
6.3LÖNEFRÅGAN...32
6.4STATUS...33
6.5SLUTSATSER...34
7. DISKUSSION ... 36
8. SAMMANFATTNING... 38
KÄLLFÖRTECKNING... 40
BILAGA... 43
ARTIKLAR...43
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Biblioteksyrkets vara och verka är ständigt ett intressant ämne för diskussion. Tiden har förändrat innehållet och utövandet av detta yrke avsevärt genom åren, och våra dagars komna informationssamhälle har intensifierat ämnets diskussion ytterligare ett steg.
Bibliotekarieyrket innefattar många olika områden. I början av mitt formande av denna uppsats hade jag tänkt att jag skulle inrikta mig uteslutande på folkbibliotekarieyrket som profession. Jag fick dock med tiden klart för mig att den diskussion jag sökte, mest gick att finna material till genom ett helhetsperspektiv på bibliotekarieyrket. Jag har därför valt att fokusera på både bibliotekarien i allmänhet sett ur yrkesperspektiv, men i viss mån även folkbibliotekarieyrket ur yrkesperspektiv, för att genom denna samman- slagning kunna ge en mer bred bild och utförligare diskussion utifrån arbetsmaterialets omfattning.
Efter att ha läst igenom delar av den forskning som bedrivits via magisteruppsatser på Bibliotekshögskolan i Borås rörande folkbibliotekariens yrkesroll upptäckte jag att den- na forskning i mycket var fördelad i två läger. Dels fanns det uppsatser som följde ut- bildningen genom tiderna fram till våra dagar genom olika slags litteraturjämförelser och analyser hämtade från olika källor, och dels fanns det uppsatser som valt att tolka bibliotekariens yrkesroll enligt tidsangivelse baserad på bibliotekspress, i huvudsak re- presenterad av bibliotekstidskrifter som DIK- forum och Biblioteksbladet. Vad man inte hade gjort i större skala hittills var en studie centrerad på två bibliotekstidskrifter ur en komparativ synvinkel, kopplad till en diskussion rörande bibliotekarieyrkets värde ut- ifrån både fackliga och teoretiska jämförelser. Ett sätt att göra dessa jämförelser skulle vara att utifrån ett fackligt perspektiv studera bibliotekarieyrket som profession utifrån hur det beskrivs under 1990-talet i dessa båda tidskrifter. Detta kände jag skulle kunna vara en metod att nå frågor kring bibliotekarie yrkets kärna från ett nytt håll, och därmed förhoppningsvis skapa en intresseväckande tolkningsvariant inom ämnesområdet för Biblioteks- och Informationsvetenskap.
1.2 Beskrivning av uppsatsen
Min uppsats kommer att ta sin utgångspunkt i ett komparativt studium av två biblioteks- tidskrifter, Biblioteksbladet samt den fackliga tidskriften DIK-forum. Då Biblioteksbla- det är skapat utifrån en intresseorga nisation till skillnad från DIK-forums mer fackligt motiverade organisation anar jag en skillnad, men kanske även en samklang mellan de båda tidskrifternas sätt att formulera bibliotekarieyrkets likheter och olikheter. Jag ska genom det teoretiska studiet av ett yrkes värde i relation till andra yrken, det vill säga det som brukar kallas professionsteori, försöka analysera bibliotekarieyrkets skillnader och likheter utifrån faktorer som status, lön, utbildning och forskning. Jag gör detta för att kunna ge en bild av hur och i vilken grad det professionsteoretiska läget berör dessa båda tidskrifter.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att via ett komparativt studium av två bibliotekstidskrifters per- spektiv, påvisa skillnader och likheter i synen på bibliotekarieyrket.
1.4 Frågeställningar
• Vilka är de centrala skillnaderna/likheterna vid beskrivningen av bibliotekarie- yrket i de två tidskrifterna, utifrån perspektiven lönefråga, status och utbildning?
• På vilket sätt speglar de två tidskrifternas artiklar professionalismens idéer?
1.5 Avgränsningar
Den yrkesmässiga begränsningen gäller i första hand bibliotekarieyrket sett ur ett he l- hetsperspektiv, det vill säga där till exempel folkbibliotekarien berörs i samma grad som de övriga yrkesmässiga varianterna av bibliotekarieyrket, som till exempel skolbibliote- karie, forskningsbibliotekarie, sjukhusbibliotekarie etc. Jag har dock för avsikt att avvi- ka från helhetsperspektivet där det går, det vill säga där det finns relevant material att hämta, och skriva mer utifrån folkbibliotekariens perspektiv.
I betydelsen folkbibliotekarie lägger jag endast bibliotekarier som jobbar på folkbiblio- tek, men när jag i fortsättningen skriver bibliotekarieyrket menar jag samtliga inrik t- ningar inom bibliotekarieyrket sett ur ett vidare perspektiv, för att därigenom få ett he l- hetsperspektiv.
När det gäller tidsbegränsningar utifrån materialet har jag valt att analysera biblioteks- tidskrifter mellan åren 1990 t o m år 2000. Detta för att ge en bred bild av tidens inve r- kan på olikheter/likheter i synen på bibliotekarieyrket, och dess kopplingar till profes- sionsteori.
2. Metod
Jag har valt en kvalitativ undersökning som grundar sig på en innehållsanalys av artiklar hämtade från DIK-forum och Biblioteksbladet, för att därigenom diskutera och fundera över mitt material. Jag skulle också kunna ha gjort en kvantitativ undersökning utifrån artiklarna där jag mäter en texts ordmängd eller en analys utifrån matematiska grunder, där jag omvandlar företeelser till siffror. Dessa metoder kan vara effektiva, men har som nackdel att de är sammankopplade med numeriska data. Mina frågeställningar och mitt syfte grundar sig på mer abstrakta resonemang kring bibliotekarieyrket och kring teore- tiska metoder som hellre uttrycker sig i ord (Denscombe 2000, s.204).
2.1 Innehållsanalys
Jag har valt innehållsanalys som metod därför att jag därigenom anser mig finna en bra metod att komparativt kunna bedriva en undersökning av materialet. Innehållsanalys har som metod en utifrån mitt textmaterial viktig egenskap i det att den hjälper forskaren att analysera innehållet i ett dokument. Det är en metod som kan tillämpas på vilken text som helst (Denscombe 2000, s.199). Jag har valt innehållsanalys eftersom jag ville an- vända en metod där jag efter att ha valt textavsnitt kan dela in min text utifrån vissa nyckelord som är sammankopplade med mitt textmaterial. De nyckelord jag använt mig av är utbildning, forskning, lön och status. Dessa nyckelord har jag funnit utifrån en geno mläsning av samtliga nummer av DIK-forum och BBL mellan åren 1990-2000. Jag har läst igenom tidskrifterna för att leta efter artiklar med teman som sammanfaller med mina nyckelord och sedan använt dessa för att försöka skaffa mig en helhetsbild av bib- liotekarieyrkets likheter och olikheter såsom de skildras i de ovannämnda tidskrifterna, utifrån de frågeställningar jag konstruerat (Ibid.).
Innehållsanalysen kan enligt Denscombe även bilda en kodning av de nyckelord man använt, och sedan följa upp med en datorstödd analys av de data man funnit. Detta kan leda till en kvantitativ forskningsmodell, men jag har valt att inte koda mina nyckelord utan att istället ha dem som utgångspunkt för min studie, och den kvalitativa analys som följer på detta (Ibid, s.199-200).
2.2 Urval
Att jag använder just Biblioteksbladet och DIK-forum som utgångspunkt för min studie, baseras på det faktum att båda dessa tidskrifter är centrala i den svenska biblioteksvärl- den, och för att DIK-forum dessutom har en facklig hållning till bibliotekarieyrket till skillnad från Biblioteksbladet som är utgiven av en intresseförening.
Tidskriftsartiklarnas årtal har jag valt med bakgrund av att tiden mellan 1990-2000 spänner över ett decennium då mycket har skett som har förändrat bibliotekariens yrkes- roll. Framför allt gäller detta i samband med IT-samhällets framväxt och skapandet av den nya informationsteknologin. Tidskriftsartiklarna är valda utifrån en genomläsning av samtliga nummer av Biblioteksbladet och DIK-forum mellan åren 1990-2000.
Urvalet i de båda tidskrifterna är uppdelade mot bakgrund av de nyckelord jag presente- rat ovan. Det rör sig om artiklar baserade på diskussionen kring bibliotekariens lön, sta- tus och utbildning. Diskussionen rörande utbildning inkluderar dessutom ett eget avskilt avsnitt om forskningssituationen, då detta ofta diskuteras i samband med just utbildning i de båda tidskrifterna. Denna uppdelning har jag valt i avsikt att därigenom få en så heltäckande och lättöverskådlig bild av tidskrifterna som möjligt, utifrån mina fråge- ställningars och mitt teorikapitels problematiserande och reflekterande kring biblioteka- rieyrket.
2.3 Material
Tidskriftsartiklarna är hämtade utifrån innehållet i tidskrifternas båda ledarsidor, och i övrigt utifrån andra artiklar som belyser relevanta kopplingar till bibliotekariens yrkes- situation. Antalet använda artiklar är ganska stort, men syftet med detta har varit att ge en bred och nyanserad bild av bibliotekarieyrket under mitt valda decennium. Detta ställningstagande bygger på det faktum att jag efter genomläsning av tidskrifterna via denna uppdelning, har funnit kärnan utav vad jag upplever i för ämnet relevant material.
Till detta kommer jag att komplettera med material av ytterligare för ämnet relevanta texter, där litteraturen baseras på mitt teoriavsnitt kring bibliotekarieprofessionens histo- ria, teori och dess koppling till professionsteori. Min förhoppning är att jag genom att göra detta kan finna en reflekterande relation mellan teori och innehållsanalys, som kan utmynna i en för ämnet formbar diskussion.
Följande tidskrifter och artiklar har jag läst och studerat, och det är detta material som ligger till grund för min studie :
Titel, årgång, häf- te
Tidskriftens ka- raktär, omfång / utgivningsfrekvens
Ansvarig utgivare / tendens
Målgrupp
Biblioteksbladet 1990 nr 3
1991 nr 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9, 10
1992 nr 2, 3, 4, 6, 9, 10
1993 nr 2, 3, 4, 6-7, 8
1994 nr 1, 2, 3, 4, 9, 10
1995 nr 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9
1996 nr 1, 2, 5, 6-7, 8
1997 nr 1, 3, 4, 5, 6, 9, 10
1998 nr 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10
1999 nr 1, 3, 4, 5, 6,
Ca 30 sidor per nr/10 nr per år.
Remissinstans.
Allmän biblioteks- tidskrift.
Branschorienterad, med en del längre artiklar, mycket annonser och bil- der.
Få fasta avdelning- ar, lösare struktur, mycket förlags- information.
Sveriges Allmänna Biblioteksförening.
Tydlig i sin biblio- teksinriktning.
De som arbetar inom biblioteks- världen och all- mänheten.
8, 10
2000 nr 1, 3, 7, 8, 9, 10
Titel, årgång, häfte Tidskriftens karak- tär, omfång / ut- givningsfrekvens
Ansvarig utgivare / tendens
Målgrupp
DIK-forum
1990 nr 2, 3, 4, 5, 6 1991 nr 6, 12, 13 1992 nr 4, 6, 13, 18, 19, 20
1993 nr 1, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 17, 20 1994 nr 2, 4, 6, 9, 12, 13, 14, 17, 18, 19, 20
1995 nr 1, 2, 3, 5, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 16, 17, 18
1996 nr 1, 4 ,5, 6, 10, 12, 15, 17 1997 nr 1, 2, 4, 5, 7, 8, 10, 12, 17, 18 1998 nr 5, 9, 12, 15 1999 nr 2, 4, 7, 13, 17
2000 nr 6, 7, 9
Ca 30 sidor per nr/20 nr per år. Re- missinstans. Yrkes- inriktad facklig tid- skrift. Kortare artik- lar. Mycket bilder och annonser.
Fasta avdelningar och struktur.
Mycket facklig in- formation.
DIK-förbundet.
Har en tydlig facklig hållning.
Fackföreningsmed- lemmar, yrkesverk- samma inom infor- mationssektorn och kultursektorn, samt allmänheten.
En mer detaljerad förteckning över de använda artiklarna finns i bilagan.
2.4 Tidigare forskning
Exempel på forskning kring bibliotekspress i anknytning med bibliotekarieyrket har tidigare gjorts i samband med Biblioteksbladet (Lindberg 1995), eller med Biblioteks- bladet i kombination med DIK:s tidskrift och övriga tidskrifter (Indrikson 1997; An- dersson & Svensson 2001).
Exempel på forskning med utgångspunkt från olika synsätt på bibliotekarieyrket har tidigare gjorts av Mats Sjölin utifrån diskursanalys, där den är kopplad till texter där bibliotekariens kunskap ges skiftande värderingar (Sjölin 2002).
Mats Sjölin vill i sin uppsats via en diskursteoretisk modell förmedla det komparativa förhållandet mellan två texter. Detta sker genom närläsning, det vill säga en noggrann, upprepad läsning av textmaterialet. Materialet diskuterar också olika teman i förhållan- de till bibliotekarieyrket och visar den inverkan ett sådant resonerande för med sig vid synen på yrkets kunskap. Dessa begrepp kopplas samman med synen på folkbiblioteka- rien i jämförelsen med annan bibliotekarieverksamhet, och vad som kännetecknar be- skrivningen av den i textmaterialet (Ibid, s.23).
Sjölin har tillsammans med Lars Seldén publicerat en artikel som innehåller en vidare och mera utförlig diskussion med utgångspunkt från Sjölins ovan nämnda uppsats.
Denna gång fördjupas dock diskussionen främst i samband med en längre förklarings- analys över bibliotekarieyrket i historisk kontext. Denna diskussion baseras mycket ut- ifrån yrkesproblematiken i Sjölins uppsats, men är satt mer i ett svenskt historiskt sam- band (Seldén & Sjölin 2003).
Viktigt att tillägga är också att Seldén genom samarbete med Romulo Enmark har pub- licerat en artikel kring svensk biblioteksutbildning genom tiderna. Detta som ett inslag i en bok där man beskriver de nordiska ländernas förhållande till bibliotekarieutbildning- en först var för sig, och sedan avslutningsvis ger ett kapitel med en samlad analys över likheter och olikheter mellan olika nordiska nationers biblioteksutbildning i förhå llande till biblioteksutbildning i den övriga världen. Detta ger en bred bild av bibliotekarieyr- ket som profession både i Sverige och i den övriga världen och hur synen på yrkets vara och verka kan variera länder emellan (Enmark & Seldén 1998). Frågan kring vad som kännetecknar bibliotekarieprofessionen blir viktig då den förändras över tid, och förhå l- landena i Sverige sett i relation till ett nordiskt perspektiv skapar en språngbräda både till mitt resonerande om vad som kännetecknar bibliotekarieprofessionen samt till dis- kussionen jag för i utbildningsanalysen.
3. Historisk tillbakablick
För att ge en tydligare bild av helheten kring bibliotekens och därmed också biblioteka- rieyrkets via folkbibliotekarieyrkets tillblivelse och funktion i Sverige, och för att skapa en lättöverskådlig bakgrund, ska jag som komplement inledningsvis beskriva dess histo- ria i stora drag.
3.1 1800-talet
Tiden kring 1800-talets början var de flesta befintliga bibliotek drivna av privata säll- skap. Den centrala drivkraften för skapandet av folkbiblioteksverksamhet blev den så kallade sockenbiblioteksrörelsen som tog sin början kring 1830 och som sedan spred sig som en våg över landet. 1842 blev det år då den svenska riksdagen införde en första formell skyldighet att uppföra sockenbiblioteken via folkskolestadgan i en skolform för:
… underhållande av de i skolan förvärvade kunskaperna och synnerligen för befrämjan- det av en sann kristelig bildning … (Ottervik & Möhlenbrock 1973, s.49).
Detta var dock det enda stöd från statsmakternas sida i form av driftbidrag, som socken- rörelsen skulle få på lång tid, trots att saken diskuterades i riksdagen (Ibid.).
Trots detta blev sockenrörelsen en organisatorisk framgång, och under de bästa åren kring 1860-talet uppgick antalet bibliotek i Sverige till ca 1500. Sockenbiblioteksrörel- sens verksamhet avtog dock under senare delen av 1800-talet, främst på grund av dålig ekonomi, men också tack vare att mycket av bokbestånden bestod av praktisk, religiös och moraliserande litteratur (Ibid, s.50).
Sockenbibliotekens rörelse hade haft stor betydelse på landsbygden, där det behö vdes komplement till den övriga skolundervisningen. När industrialismens genombrott kom och folkrörelserna uppkom uppstod dessutom ett starkt behov av att främja den allmän- na folkbildningen, och därigenom också allmänna bibliotek.
Vid sekelskiftet 1800-1900 kunde man till slut se att tyngdpunkten i de svenska folkbib- liotekens utveckling hade flyttats från landsbygden till städerna, där antalet bibliotek ständigt ökade (Ibid.).
3.2 1900-talet
Det är på 1900-talet den egentliga folkbibliotekarien föds som profession i det att det klassas som ett betalt yrke. Vägen dit gick via de bibliotek som knöts till folkbildnings- organisationerna. Den första folkbildningsorganisationen var Godtemplarorden (IOGT), som kom till Sverige 1879 då Olof Bergström bildade logen nr 1 Klippan (IOGT-NTO 2004-2005). Efter den kom Arbetarnas bildningsförbund (ABF) som startades 1912, där man precis som i fallet med IOGT bedrev studier via studiecirkelns arbetsform. Cirkel- medlemmarna i dessa organisationer var för sina studier hänvisade till de allmänna folkbiblioteken, som vid den här tidpunkten inte alltid kunde svara mot, eller var villiga
att svara mot studiecirklarnas behov av deras speciella litteratur (Ottervik & Möhlenb- rock 1973, s.50).
Folkbildningsorganisationerna fann att de av detta skäl var tvungna att organisera egna bibliotek som täckte de aktuella litterära behoven. Lösningen blev de så kallade studie- cirkelsbiblioteken som växte fram med avsevärd fart, och som när de var som flest be- stod av ca 5000 bibliotek i landet.
Sekelskiftet innebar också starten för de så kallade arbetarbiblioteken. Dessa var i regel ägda av arbetareföreningar, vilka vid ABF:s bildande 1912 uppgick till ett antal av ca 70 stycken i landet. Det största och förmodligen mest kända var Stockholms arbetarbiblio- tek som startades redan 1882, och som sedan vid år 1927 blev en del av Stockholms stadsbibliotek.
Ett samlande organ för de olika bibliotekssträvandena blev Sveriges allmänna biblio- teksförening som tillkom år 1915, och med den uppstod tidskriften Biblioteksbladet, som i sitt ursprung hette Folkbiblioteksbladet och som utgavs åren 1903-1911 (Ibid.).
Efter att ha misslyckats i riksdagen med att genomdriva ett statligt anslag om statsbidrag till folkbiblioteken år 1899, gjordes nya försök 1905 vilket lyckades, och därför ledde till statligt anslag för dessa. I och med detta hade staten nu erkänt folkbiblioteken som institutioner som förtjänade samhällets stöd för sin verksamhet. Därmed föddes också folkbibliotekarien i sin första form som betald yrkesverksam företeelse.
Sedan gick utvecklingen raskt framåt. 1911 gjordes en utredning av bibliotekspionjären Valfrid Palmgren, som influerad av amerikanskt folkbiblioteksväsen drev fram förslag som ledde till ett beslut om en revision av den dåvarande biblioteksförfattningen. Från Amerika förmedlade hon bilden av en:
…biblioteksvärld med öppna hyllor, användarvänliga kataloger, skicklig personal, goda bokanslag, generöst öppethållande och särskilda barnavdelningar (Nilsson 1999, s.205).
Detta beslut ledde till ökade statliga ekonomiska anslag för folkbiblioteken. 1920 blev via en statlig utredning folkbiblioteksväsendets framtida organisation satt i fokus.
Året 1926 upprättades det första stifts- och landsbiblioteket i Sverige, och bibliotekarie- utbildningen började ägnas större uppmärksamhet än tidigare, då det gavs mer tid för återkommande kurser kring ämnet.
Stockholms stadsbibliotek invigdes 1927, och var ett viktigt steg på vägen mot det all- männa folkbiblioteket, då de olika biblioteken och bibliotekens intressen samlades på en plats. Det var Folkbildningsförbundets tre bibliotek, Stockholms arbetarebibliotek, Barn- och ungdomsbiblioteket och Stockholms läsesalong. Församlingsbibliotek inord- nades dessutom under nya huvudbiblioteket som filialer. Detta blev en stor framgång och på några år steg utlåningen från 400 000 per år till 1.3 miljoner utlån om året (Ibid.).
1930 års biblioteksförfattning kom att lägga grunden för folkbibliotekens kraftiga ex- pansion på 1930- och 1940-talen. Liksom utredningen 1912 ledde denna utredning till ökade statliga bidrag, men 1930 års författning innebar även kvalitetsmässiga förbätt- ringar för biblioteken.
Huvudpunkterna i biblioteksförfattningen var:
• biblioteket ska tillgodose alla slags studie- och läsintressen
• utbildad personal ska ansvara för skötseln
• böckerna ska finnas uppställda på öppna hyllor, där låntagarna själva får söka bland böckerna
• biblioteket ska anknyta till allt bildningsarbete, skolor osv. (Nilsson 1999, s.206)
Ett viktigt steg i den kvalitativa utvecklingen var nyheten med ett system med öppna hyllor så att besökaren själv kunde nå litteraturen och bläddra i den, och därmed söka böcker i lugn och ro på biblioteket. Detta var en avgörande skillnad mot tidigare då man som besökare blev tvungen att via kataloger söka efter det man ville åt. En annan avgö- rande kvalitetsförbättring var tillkomsten av nya biblioteksformer som sjömansbibliotek och länsbibliotek (Ottervik & Möhlenbrock 1973, s.51).
1930-talet innebar förutom kraftig expansion också en bitvis svår tid för folkbibliote- ken. Krisåren som 1930-talet förde med sig in i det svenska samhället efter första världskriget, ledde till statligt reducerade anslag samtidigt som man fick en stark ökad besökarmängd. Denna procedur kom att upprepa sig vid tiden för andra världskriget (Ibid.).
Folkbiblioteken utvecklades med underlag av 1930 års biblioteksförfattnings principer snabbt under 1930 och 1940-talen. Städerna ledde utvecklingen, och den avgörande politiska faktorn var att människorna bakom folkrörelserna och bildningsarbetet nu hade politiskt inflytande i samhället. I huvudsak var det de kommunala initiativen som styrde utvecklingen av folkbiblioteken vid den här tidpunkten. Ännu på 1940-talet var den service som folkbiblioteken erbjöd besökare knapp. Nära hälften av biblioteken befanns i en dåtida undersökning vara öppna högst två timmar i veckan! Bara en fjärdedel av biblioteken hade öppettider på tre timmar i veckan. På landsbygden beskrevs situationen vara ännu värre (Nilsson 1999, s.206).
I den modernisering inom folkbiblioteksväsendet som har utvecklats med tiden har det funnits många dygder såsom framtidstro, rationalitet, enkelhet, ordning, disciplin, stan- dardisering och neutralitet. Biblioteken ska vara öppna för alla, och bibliotekarien är den vägledare som leder besökaren mot framtiden och bildningen. I folkbibliotekssak- kunnigas betänkande från 1949 formulerade man sina åsikter på ett sätt som äger validi- tet även idag:
Folkbiblioteken skall fylla sin uppgift genom att till medborgarnas förfogande kostnads- fritt ställa böcker och annat material för förmedling av tankar och idéer: tidskrifter, tid- ningar, kartor, bilder, film, grammofonskivor. Det skall välja detta material så, att det bäst svarar mot medborgarnas behov, självfallet inom de gränser, som hänsynen till ele- mentära konstnärliga krav uppdrager. Det skall lämna vägledning vid samlingarnas ut- nyttjande och aktivt verka för att största antal medborgare kommer i kontakt med de vär- den, som biblioteket representerar. Det ska samverka med alla andra organisationer, som har kulturell verksamhet på sitt program: skolor, universitet, museer, folkbildningsorga- nisationer, föreningar osv. Det ska stå i centrum för bildningsarbetet. (Nilsson 1999, s.207).
Detta utgör basfunktionerna. På 1960- och 1970-talen breddades verksamheten. Den sociala biblioteksverksamheten växte och det gjorde även informationsuppgifterna. Den allmänkulturella verksamheten blev till en naturlig del i biblioteket, och man började se
biblioteket som ett kulturcentrum. Barn- och ungdomsverksamheten expanderade, och på flera håll hördes förslag om att behandla barn- och ungdomsverksamheten som den högst prioriterade gruppen av biblioteksbesökande (Nilsson 1999, s.207).
All denna nyutvecklade yrkesetik ledde till att många bibliotek började forma breda, kulturpolitiska mål och riktlinjer för verksamheten. Ett exempel på hur detta yttrade sig är Stockholms biblioteksutredning från 1972, där 1970-talets bibliotekssyn gör sig gä l- lande. Man talar här om vidgade funktioner i biblioteksverksamheten. Ett bibliotek in- riktat på alla åldersgrupper är önskvärt, samtidigt som service till de individuella och kollektiva intressena inom varje sådan grupp ska eftersträvas. Biblioteket ska vara ett självklart centrum för de olika stadsområdenas kulturella liv. Det man eftersträvar är sålunda ett kulturcentrum som förutom boklån leder till mångsidig kulturverksamhet, och som ger utrymme till teater, filmer, utställningar etc. (Ibid, s.208).
Förutom detta anser man även att biblioteken bör fungera som resurscentra, där indivi- dens behov av material och utrymme prioriteras, och där målinriktad studieverksamhet såväl som estetisk upplevelse och förströelse ska finnas tillgänglig. Man talar också om biblioteken som viktiga och inspirerande stadsdelscentra, dit människor i alla slags ka- tegorier kommer för att finna aktuell kultur- och samhällsdebatt, stimulerade av till- gången på all slags informationsmedia i form av tidningar, tidskrifter, böcker etc, och där föreningar och gruppbildningar av alla de slag ska tilldelas utrymme, material och experthjälp för sina aktiviteter (Ibid.).
Biblioteken bör däremot, enligt Nilsson, sluta bedriva uppsökande verksamhet. Service ska finnas tillgänglig till alla de som av olika anledningar inte kan besöka biblioteken.
Detta gäller sjukhus och övriga vårdanstalter; fängelser, nykterhetshem, fritidscentra för pensionärer och handikappade och dessutom på pensionärshem och liknande anlägg- ningar.
Till detta kan man också lägga bilden av förändring inom dagens svenska folkbiblio- teksverksamhet. Den nya informationstekniken och övergången till ett mer lärande samhälle skiljer förstås. Den positiva utveckling som 1970-talet förde med sig i form av utlåning, besök och inköp bröts på 1980-talet, med förminskade medieanslag, färre ut- låningar och nedlagda filialer som följd. 1990-talet och 2000-talet har inneburit en ny- orientering inom folkbiblioteken i och med det informationssamhälle som vi idag lever i. CD-skivor har ersatt LP-skivor, och gett biblioteken ett ljudmedium som passar bättre för hemlån. Videofilmer har blivit vanliga till utlån. Intresset för debatter, författarbe- sök, bokmässor och andra bibliotekseve nemang har återkommet efter en period av avta- gande. Biblioteken har också förstärkt sin ställning som kulturinstitution och står fortfa- rande mitt i samhällsutvecklingen med sitt demokratiska engagemang i behåll (Ibid, s.209-210).
4. Professionsteori
Teorier kring profession inrymmer många områden. De områden jag har valt att utveck- la är indelade i olika avsnitt för att lättare kunna hålla isär begreppen. Dessa områden är professionaliseringsbegreppets grunder, fackliga perspektiv på professionalisering och bibliotekarieyrket och professionalisering.
Det finns andra professionsteorier än de teorier jag har valt att presentera här nedan.
Anledningen till att jag har valt mitt material utifrån Uno Westerlund och Rolf Torsten- dahl är att båda författarna är aktuella med teorier utifrån den tid som uppsatsen behand- lar, alltså tiden med start kring 1990. Att jag sedan valt att använda mig av Westerlunds syn på professionsteori, både vad det gäller dess grunder, och när det handlar om det fackliga perspektivet, finner sin grund i att hans text har diskuterats och bearbetats i TCO:s nämnd för utbildningsfrågor, och därför reflekterar nämndens hållning till de frågor som texten behandlar (Westerlund 1988, s.7). Viktigt att tillägga är att tidskriften DIK-forum grundar sina ställningstaganden utifrån den fackliga organisationen SACO och inte TCO. Diskussionen angående det fackligt teoretiska perspektivet Westerlund beskriver måste således förstås utifrån det faktum att tidskriften DIK-forum i vissa fall kan ha andra teoretiska utgångspunkter. Det professionsteoretiska material jag funnit finner jag relevant för uppsatsen och för dess validitet, även om den ur vetenskapligt perspektiv, inte nödvändigtvis utgår från en dagsaktuell professionsteoretisk mall. Jag inleder med att förkla ra de grunder professionaliseringsteori huvudsakligen formats kring.
4.1 Professionaliseringsbegreppets grunder
Ordet professionell har anknytning till engelskans ”profession” som står i motsatsställ- ning till ”occupation” och därigenom markerar skillnad mellan ”lärda” yrken, ”fria”
yrken och alla andra (Westerlund 1988, s.9). Utifrån termer som dessa ”lärda” yrken har man skapat en teori som hävdar ett överlägset eller egentligt vetande för ett fåtal yrken;
professionalismen.
I definitionen professionalism spelar kunskap en viktig roll. Teorier gällande professio- nalismen har på traditionell basis att göra med hur kunskapen används av de som har den när det gäller kopplingen till den påverkan detta resulterar i vid sociala relationer.
Traditionellt utgör kärngruppen ino m professionstänkande av yrkeskategorier som läka- re och advokater. Då läkare är specialiserade på kroppsliga problem och advokater på sociala (i juridisk bemärkelse), skapas en social situation där andra människor behöver deras professionella expertis för att diskutera sina problem och förhoppningsvis lösa dem. Det behov den specifika kunskap som läkare och advokater skapar leder till att man finner ständig kontakt med människor i behov av hjälp. Dessa blir så kallade klien- ter, människor i behov av specifik kunskap som bara en specifik yrkesgrupp kan ge dem. Därmed skapas enligt detta teoretiska tänkande en egentlig profession. Exempel på oegentliga professioner enligt detta synsätt utgörs av yrken som exempelvis forskare, eftersom de ”hittar på” egna proble m (Torstendahl 1989, s.24).
Mot det strikt traditionella och mer använda synsättet ovan, kan man ställa senare års teoretiserande och avvikande diskussioner om professionella grupper där Randall Col-
lins som tydligast fört fram ståndpunkten, menar att kunskapen kan tolkas som mer symbolisk än verklig. Enligt detta synsätt handlar kunskapen om en av klienterna påhit- tad rituell vördnad inför det synbarligen professionella, som dock inte står i någon klar eller nödvändig relation till de professionellas egentliga problemlösningsförmåga. Det handlar i rollen som till exempel läkare därför inte om en specifik kunskap skapad ut- ifrån den egna tankeförmågan, utan mer om ett rabblande av i förväg teoretiskt inlärda repliker och åsikter. Den professionella expertisen kan därför i avsaknad av det egna problematiserandet förklaras som en illusion (Torstendahl 1989, s.25).
Professionaliseringsprocessen – vägen till en profession i modern tid, det vill säga sedan den tid när professionerna övergick från hushållen till lönearbete, följer traditionellt sett i sin uppbyggnad ett tydligt mönster, som enligt Westerlund (s.10) teoretiskt kan delas upp i åtta steg:
1. Ett arbetsområde uppkommer
2. En yrkesgrupp bildas. Den organiserar sig.
3. Yrkesgruppen får igenom krav på speciell utbildning. Den söker med hjälp av utbildningen (e x- amens-, behörighets -, legitimationskrav) avgränsa och hävda arbetsområdet.
4. Yrkesgruppen söker kontrollera utbildningens innehåll och dimensionering. Intressegemenska- pen mellan yrkesgruppen och företrädare för utbildningen stärks.
5. I anknytning till utbildningen utvecklas yrkesanknuten forskning. Yrkesgruppen utformar teorier och etik kring verksamheten.
6. Kunskapsutvecklingen ger förutsättningar för yrkesgruppens anspråk på att företräda en expert- kunskap som ger auktoritet i förhållande till samhället.
7. Monopolsituation: yrkesgruppen monopoliserar ett visst arbetsområde, styr utbildningen och förvaltar kunskapsutvecklingen inom området. Den accepteras som ensam sakkunnig på värd e- ringen av sina egna tjänster.
8. Sekundära ekonomiska strukturer utvecklas där yrkesgruppens intressen gentemot samhället till- varatas.
Förutom uppdelningen i åtta steg kan en indelning i professionsteori även göras kring vad som kännetecknas för att ett yrke kan förklaras vara en profession. De fyra traditio- nella huvuddragen utifrån 60-talets utformning av professionaliseringsteori för profes- sionella är enligt Torstendahl (s.26):
1. De har en autonomi över sitt kunskapsområde. De och bara de har kunskaper nog att avgöra om en professionell handlat rätt i en given situation.
2. För att kunna utöva denna professionella autonomi måste de ha makten över sitt arbete, dvs de måste ha klienter, inte chefer.
3. Den professionella autonomin medför ett ansvar, som kräver en speciell professionell etik.
4. För att värna om autonomin har de professionella skapat professionella organis ationer.
Detta sätt att indela har visat sig bra så länge huvudmålet har varit att sortera fram typer av beteende i samhället och att urskilja grupper i dessa ramar. Organisering av data till helheter har under lång tid utgjort det centrala inom forskning kring professionalismen.
Torstendahl skriver att den har sina begränsningar och därför har man diskuterat att göra den mer allmänt inriktad, till exempel genom att göra den till en professionssociologisk teori, det vill säga en teori om kunskapsbaserade gruppers ställning och agerande i olika samhälleliga sammanhang så att människors relation till va randra kan diskuteras mer (s.31-36).
4.2 Fackliga perspektiv på professionalisering
Man kan historiskt se en facklig väg för bevakning av yrkesintresset, och en professio- nell, där den fackliga karaktäriseras av att intressemotsättningar mellan anställda och arbetsgivare erkänns, och där det finns en strävan att få till stånd förhandlingar mellan de båda parterna.
Den fackliga vägen började väljas av arbetaryrkena ca 1900, och av tjänstemän under mellankrigstiden medan de yrken som tillhörde akademikerna, till exempel läkare, valde facklig verksamhet först i efterkrigstiden.
Anledningen till att akademikerna valde att vänta så länge tros ha varit deras starkt pro- fessionalistiska syn, där det var rätten till en privilegierad ställning i arbetet som man ville behålla både lönemässigt och arbetsmässigt (Westerlund 1988, s.16-20).
Detta skilde dem från arbetarnas och tjänstemännens organisationer, och de valde som strategi att utveckla ett program, vilket blev det första och grundläggande inom profes- sionsteori, det så kallade professionaliseringsprogrammet. Det innehåller intentioner som enligt Westerlund (s. 20) kan sammanfattas som en strävan:
• att höja yrkeskårens kunskaper och kompetens på vetenskaplig basis
• att tillförsäkra medlemmarna kunskaps- och yrkesmonopol
• att tillförsäkra medlemmarna högre lön
• att tillförsäkra kåren inflytande över de delar av samhällsutvecklingen, som lig- ger inom kårens kompetensområde
• att tillförsäkra kåren autonomi
• att utveckla och bibehålla en kåranda bland medlemmarna
Idag har det fortsatt aktiva professionaliseringsprogrammet fått något minskad betydelse i akademikerkåren medan facket med tiden har fått ett ökat intresse för professionalise- ring och att se dess inneboende möjligheter att samarbeta med det fackliga, till skillnad mot förr då de helt bildade motpoler. Detta började märkas under 1970-talet då facket började arbeta aktivt för forskningspåbyggnad till bland annat socionomer, sjuksköters- kor och lärare. Den positiva hållningen till professionalisering har sedan hållit i sig och omfattat aktioner inom i princip alla yrkesområden och därmed gett en kunskapsutveck- ling som anknyter till hela arbetslivet (Westerlund 1988, s.20-25).
4.2.1 Exempel på en facklig professionaliseringspolicy i kombination med professionaliseringsprocessens åtta steg
Här följer ett tänkbart scenario enligt Westerlund där facklig politik i form av TCO och LO kan söka samverkan med den så kallade professionaliseringsprocessen (Ibid, s.43).
1. Ett arbetsområde uppkommer – Om ett arbetsområde uppstår genom att oav- lönat arbete börjar bli lönarbete, då är den fackliga hållningen till detta självklart positiv, eftersom lönearbetet utgör själva grunden för de fackliga organisatio- nerna. Det är logiskt att facket då försvarar det lönearbete som uppstått. Om ar- betsområdet uppstår genom att en process för produktion av varor eller tjänster förändras, oftast på grund av ny teknik, så säger sig facket ha en positiv syn på
ny teknik om den kan kombineras med ökad personalutbildning. Facket vill göra insatser för att införa och stödja en sådan personalutveckling (Westerlund 1988, s.44-45).
2. En yrkesgrupp bildas. Den organiserar sig – Att organisera sig stärker ident i- fikationen av ett yrke. Steget till facklig organisering räknas idag som nära nog självklar. Den fackliga hållningen till nya yrkesorganisationer riskerar bli sval från fackligt håll, på grund av misslyckade erfarenheter vid mödosamma upp- byggnadsförsök av yrkesorganisationer. Yrkesgrupper bör enligt fackligt tän- kande ägna yrkesfrågorna ett ökat intresse bland annat genom att stimulera till skilda organisatoriska bildningar för att stärka yrkets status och identitet. (Ibid, s.47-48).
3. Yrkesgruppen får igenom krav på speciell utbildning. Den söker med hjälp av utbildningen avgränsa och hävda arbetsområdet – Den fälla som många nya yrkesgrupper hamnar i är att avgränsningen av yrkesområdet blir alltför snäv med brist på utvecklingsmöjligheter för den enskilde och en splittrad och mera hierarkisk arbetsorganisation blir följden. Detta måste man se upp för. Att inrätta en viss utbildning är ur samhällets synvinkel ett sätt att skapa villkor för en öns- kad utveckling. Samhällsbehoven är också en av de huvudsakliga förutsättning- arna för det fackliga engagemanget i utbildningspolitiken. Behörighetskrav på utbildningen ska endast uppställas om det är nödvändigt för att styra utveckling- en i en viss riktning, och man ska vara öppen för att vid tid då personalbrist rå- der sänka behörighetskraven. Man måste förbättra villkoren under utbildningen så att tillräckligt många blir attraktiva på arbetsmarknaden. Eventuell legitime- ring bör bedömas av samhällsinstitutionerna och får inte innebära att vissa ind i- vider blir utestängda (Ibid, s.48-52).
4. Yrkesgruppen söker kontrollera utbildningens innehåll och dimensionering – Från fackliga utgångspunkter är det inte försvarbart att driva exklusivitetslin- jen, eftersom man då riskerar att hamna i en polariserad arbetsmarknad. Mindre exklusiva varianter av utbildning inom yrkesområdet motverkar polarisering och lägger förutsättningar för en successiv kvalificering mot högre befattningar. Ut- bildningarnas innehåll bestäms utifrån kraven i arbetslivet och dimensioneringen för de olika utbildningarna måste utformas så att inte en stor restgrupp hamnar på oattraktiva utbildningar. Det gäller att söka tillgodose efterfrågan hos de stu- derande, och samtidigt sträva efter att stimulera till utbildning inom områden som är angelägna i förhållande till den samhällsutveckling man önskar främja (Ibid, s.53-54).
5. I anslutning till utbildningen utvecklas yrkesanknuten forskning. Yrkes- gruppen utformar teorier och etik kring verksamheten – Vad som var slut- punkten i professionaliseringsprogrammet blir något av en fälla i en facklig pro- fessionaliseringspolitik. Det viktigaste är därför inte att tillförsäkra innehavare av vetenskaplig kunskap en gynnad ställning i arbetslivet och i det övriga sam- hället. I stället borde den vetenskapliga vetskapen vara en resurs för alla yrken och yrkesområden. Och omvänt borde alla yrken och yrkesområden vara en resurs för vetenskapen. Detta kanske vi skulle kunna tolka som ”det nya profe s- sionaliseringsprogrammet” (Ibid, s.54-58).
6. Kunskapsutvecklingen ger förutsättningar för yrkesgruppens anspråk på att företräda en expertkunskap som ger auktoritet i förhållande till samhä l- let – Den främsta uppgiften för en facklig organisation är att understödja med- lemmarnas intressen som löntagare. Detta innebär dock inte att stödja en yrkes- grupps ambitioner att ha en särställning i samhället. Det är inte så utifrån fackli- ga professionstänkandet, att expertkunskap nervärderas, utan istället så att pro- fessioners påståenden måste behandlas med samma kritiska omdöme som påstå- enden från enskilda individer – experter och andra. Att verka för att vissa yrkes- grupper ska få en auktoritet gentemot demokratiska institutioner av det slag som konkurrerar med beslutsfattande i demokratiska former, blir därför detsamma som att lämna den fackliga vägen. Det är däremot angeläget att skilda yrkes- gruppers uppfattning efterfrågas och att dessa sammankopplas med andra intres- sen och uppfattningar (Westerlund 1988, s 58-59).
7. Monopolsituationen: yrkesgruppen monopoliserar ett visst arbetsområde, styr utbildningen och förvaltar kunskapsutvecklingen inom området. Den accepteras som ensamt sakkunnig på värderingen av sina egna tjänster – Detta kännetecknas vanligtvis som en slutpunkt i professionaliseringsprocessen.
Det är yrken som når hit som kan kännetecknas som riktiga yrken. Det är vanligt att man kopplar samman professionalisering och monopolisering. Detta är också den största orsaken till att ämnet professionalisering fallit i vanrykte och ibland framställts som en dålig metod. För att en bra professionsutveckling ska uppnås krävs en situation där monopolsituationen kan motverkas. Detta kan ske genom en blandad sammansättning inom de organ som fattar beslut kring arbetsområ- den, utbildning och kunskapsut veckling. Det är konsumenterna som ska stå för värderingen av olika yrkesgruppers tjänster, genom demokratiskt fungerande or- gan (Ibid, s.59).
8. Sekundära ekonomiska strukturer utvecklas där yrkesgruppens intressen gentemot samhället tillvaratas – Med sekundära ekonomiska strukturer menas här till exempel att läkarna äger sjukförsäkringssystemet eller militärerna fö r- svarsindustrin. Detta verkar främmande för våra förhållanden men är en realitet i vissa länder. En närmare analys skulle kanske visa att tendenser i denna riktning även förekommer i vårt land. Låt oss nöja oss med att konstatera att sådana ten- denser ska motverkas som ett led i en facklig professionaliseringspolicy (Ibid, s.59-60).
Dessa åtta steg är en utgångspunkt för mitt teoretiserande i mitt analysavsnitt, när jag sammanför det fackliga professionstänkandet med det mer traditionella professionstän- kandet.
4.3 Bibliotekarieyrket och professionalisering
Det har funnits, och finns, en återkommande diskussion rörande om bibliotekarieyrket ska räknas till en egentlig profession eller inte. Kring denna diskussion finns många teorier och åsikter som vill göra sig hörda.
Den negativa inställningen om bibliotekarieyrket som profession har knutit till sig många anhängare under årens lopp. Detta gäller särskilt några decennier tillbaka. På
1970-talet kunde till exempel bibliotekarien White innerligt hävda att bibliotekarieyrket
”aldrig varit en egentlig profession och aldrig skulle bli det”. Detta resonemang speglar vad som vid denna tid var en helt vanlig åsikt från bibliotekarien själv, som vanligen enligt eget tankesätt inte kunde tänka sig delaktighet, i det privilegierade klassrank- ningssystem som professionalismen innebar (Magdalenic 1996, s.30).
Men den negativa hållningen sträcker sig tillbaka till 1960-talets första hälft då diskus- sionen tog sin början. Problemet för bibliotekariens väg mot profession var vid denna tidpunkt, som alltid, att bibliotekarien hade uttalade problem med att definiera sin pro- fessionella roll, det vill säga den abstrakta kunskap och problematik som var uteslutande unik för bibliotekarien. Resultatet man kunde utläsa ur detta var uppenbart och klargjor- des tydligt av faktorer som exempelvis att klienten (biblioteksbesökaren), i hög grad styrde över servicens utförande under vilken bibliotekariens vilja var underordnad (Magdalenic 1996, s.31).
Värt att nämna är dock att detta traditionella synsätt på bibliotekarieyrket av somliga forskare stundtals ifrågasatts. Detta på grund av den alternativa helhetssynen på profes- sionsteorin som uppstått med tiden. Det är numera ofta en positivare hållning av biblio- tekarieyrket som genom denna alternativa variant framställs. Jag förklarar här kort nå g- ra av dessa teorier, inte för att i detalj visa hur de fungerar utan för att visa att de ha r ett skiftande teoretiskt angreppssätt.
Till den alternativa och ifrågasättande skolan hör teoretikern Winter, som förkastar den gamla helhetssynen på bibliotekarieyrket. Han går ifrån tankar kring professionalismens enkla termer för att bedöma ett yrke, och hävdar att ett allt för stort statustänkande styrt den teoretiska bedömningen. Han har istället en slags professionalistisk syn som han kallar bibliografisk föreställning, genom vilken professionsforskare kan se biblioteksyr- ket som en mer positivt sammansatt fördelningsgrund av teorier än tidigare. Dessa tre bärande teorier utgörs av teori kring kunskapsorganisation, teori kring användares in- formationsbehov, samt fri intellektuell värderingsteori. Angreppssättet innebär därav att yrket blir mer komplext och måste ses i en helhetssyn utifrån de tre teoretiska fälten för att kunna förstås (Ibid, s.32-33).
Nytänkarna Roberts och Konn har i sin tur format en annan alternativ teoretisk mall för professionsforskning. Enligt deras synsätt skapas tydliga tecken på en egentlig profes- sion som bibliotekarie av följande:
• visat intresse för klientens intressen
• arbetsnivå och ansvarsfullhet
• utbildning, kompetens och ett antagande för gällande regler inom yrket
Därmed inbegrips i detta angreppssätt faktorer som inte nödvändigtvis ligger enbart inom bibliotekarieutbildningens mall, utan uppnås och används via en stegvis ökad grad av naturlig fallenhet och arbetserfarenhet (Ibid, s.33).
Nytänkandet till trots är det den traditionella professionsteorin som idag är den härskan- de. Detta är dåligt ur framtida statussynpunkt för bibliotekariens yrkesroll ur flera aspekter. Det gäller problem bland annat genom att inte kunna hävda ett kunskaps- och yrkesmonopol, att vägras en högre lön, samt att på vetenskaplig basis inte förmå höja yrkets kunskap och kompetens, som vi också kan se i professionaliseringsprogrammet.
Det är ett faktum, vilket Roberts och Konn tydligt påpekar i sin studie, att bibliotekarie- yrkets status som helhet är låg inom den akademiska världen. Detta är ett gammalt pro- blem som är särskilt tydligt på universitetsbibliotek och andra platser där bibliotekarien möter andra former av akademiker. Därför har det också visat sig att just bibliotekarier med jobb inom den rent akademiska världen arbetar mest aktivt för en erkänd profes- sionell status (Ibid.).
Vägen till status enligt den grundläggande professiona lismen kan enligt Roberts och Konn förmodligen endast uppstå via en utökad utbildning på universitets- och högsko- lenivå, eftersom det höjer den akademiska standarden då ny kunskap höjer särprägeln, och därmed via den specifika kunskapen automatiskt röjer hinder ur vägen för att få det traditionella erkännandet av en egentlig profession (Magdalenic 1996, s.33).
Hur man än ser på problemet kring professionsteori i förhållande till bibliotekarieyrkets status, inser man snabbt att den teoretiska utgångspunkt man väljer att ha avgör frågan.
Och hur problemet gällande synen på biblioteksyrket gestaltar sig i en nära eller avläg- sen framtid avgörs av den teori som anses legitim. Det är alltjämt uppenbart att bibliote- karieyrket idag inte kan klassas in i det traditionella och huvudsakligt använda profes- sionsteoretiska mönstret, såvida inte yrket utvecklar den särart som skapar en större social efterfrågan kring den beröringspunkt som kräver mer uttalad specifik kunskap.
5. Presentation av empirin
Min empiridel har jag format kring tre centrala teman som tillsammans försöker ge en mer samlad bild kring de lika, och olika beröringspunkter gällande bibliotekarieyrket i DIK-forum (DIK) och Biblioteksbladet (BBL) som har kommit att diskuteras mellan åren 1990-2000. Dessa teman utgörs först av de bägge avsnitten Utbildning och forsk- ning och Lönefrågan, där jag förutom själva respektive avsnittens innehåll kommer att diskutera relationer till bibliotekarieyrket i stort, och inte fokusera så mycket på folkbi- liotekariens yrkesroll. Anledningen till detta kommer sig av det faktum att när det gäller frågor kring utbildning, forskning och lön, och i viss mån även status, så har tidskrifter- na i första hand utgått ifrån en mer generell diskussion kring dessa ämnen. Det finns dock även artiklar kring folkbibliotekarieyrket och jag känner därför att det inte går att förbise betydelsen av dessa intressanta fakta i den sammanlagda diskussionen. Det tred- je, och sista avsnittet heter Status och tar upp frågor om biblioteksyrkets kunskap och egenvärde, som banar väg för status och värderingar. Där kommer jag att gå in mer kring en diskussion när det gäller folkbibliotekariens yrkesroll, och diskutera kring lik- heter och skillnader i denna, baserad på det befintliga materialet i de båda tidskrifterna.
Med tanke på all den fakta jag har funnit till avsnittet Status så är dessa indelade utifrån år 1990-1994 och år 1995-2000 i två block, som var för sig representerar skilda omstän- digheter kring den aktuella tidsperioden.
5.1 Utbildning och forskning
5.1.1 Utbildningen
Både DIK och BBL debatterar bibliotekarieutbildningen huvudsakligen utifrån en entu- siastisk förhållningspunkt, nämligen den att man över tiden närmar sig en utbildning som ger bättre grund för yrkets allt föränderligare krav. Det uppstår givetvis en del mindre kritik kring utformandet av utbildningen, framförallt när det gäller den akade- miska strukturen men en optimistisk framtidsvision överväger, baserad på mer utveck- lingsmöjligheter än begränsningar. Redan i det tidiga 1990-talet finns också i bägge tidskrifterna tendensen att ha en optimistisk syn på informationsteknikens växande in- träde i biblioteksvärlden, även om den till en början håller sig på en låg nivå.
Det tidiga 1990-talet visar i både DIK och BBL även prov på att vilja förnya biblioteks- utbildningen genom den process som följer i kölvattnet av det växande IT-samhället, och det faktum att fler Bibliotekshögskolor än den i Borås formas, och därigenom får rättigheter att omforma utbildningen efter egna principer.
Ett exempel på den första varianten av nytänkande inom utbildningsväsendet som upp- står finner vi i DIK i den speciella vision Umeå universitets biblioteksskola bär med sig från starten 1993. Här har man enligt eget konstaterande kommit långt inom IT och här finns därför också ett brett register kompetenta lärare. Den informationsvänliga inrik t- ningen med öppningar mot IT-världen som Umeås biblioteksutbildning bär med sig, kan till viss del också anas när man definierar synen på bibliotekarieyrkets grund- läggande funktioner. Man betonar bibliotekariens roll som en informationsspecialist som ska tillvarata samhällets och den enskildes behov av informationsanalys; man ska vara den som söker och tar reda på fakta snabbt och enkelt (Almegård 1993, s.9). Sam-
ma tankar som biblioteksutbildningen i Umeå 1993 ser som centrala visar sig allt mer stilriktiga även på andra håll i landet, men detta visar sig fullt ut några år senare.
Efter Umeå kom Lund med sin bibliotekarieutbildning 1994, en utbildning som skulle vara mer inriktad på en viss slags studenter, som var utåtriktade och kommunikativa, och där problemlösning var central (Almerud 1993b, s.6-7). Därefter hade vi slutligen fått en utbildning i Uppsala 1995, och den inriktade sig på tillgången till yrkespraktik som sin specialitet.
Det uppstår under denna tid sålunda en stor vidd av biblioteksinriktningar för den som vill studera biblioteksämnet och här gör både DIK och BBL speciella reportage i artikel- form där man diskuterar vad denna studieindelning innebär på gott och ont. Mest fram- hävs dock det positiva och det är slående hur lite kritik som förs i tidskriftsartiklarna i båda tidskrifterna kring utbildningarnas utformning, med tanke på de drastiska föränd- ringar detta för med sig kring bland annat olika synsätt på yrkesprofilen. Klagar man på något i anslutning till utbildningarna är det i de flesta fall kopplat till vissa särskilda ämnesval inom utbildningsfälten, i första hand centrerad kring bristen på utbildning kring skönlitteratur.
Något dock, som i anslutning till de olika biblioteksutbildningarnas utformande dyker upp i både DIK och BBL under 1990-talet, är en mindre diskussion kring utbildningens utformning ifråga om den akademiska statusen. Med akademisk status och utformning menas då en rent vetenskapligt baserad utbildning där den teoretiska ramen inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap (B & I) är det mer centrala i själva utbildningen, än den mer yrkesinriktade och yrkesförberedande utbildning som förut mer genomsyrat den blivande bibliotekarien. Man märker här en skillnad mellan de bägge tidskrifternas sätt att gestalta diskussionen. Den handlar i mångt och mycket om att BBL mer kritiskt i några diskussioner granskar några negativa följder av just den akademiska utbildnings- frågan, där DIK istället antyder vikten av fördelar med en mer renodlad akademisk ut- bildning.
Vid ett tillfälle i BBL uppstår just en sådan kritisk diskussion med utgångspunkt från i första hand folkbibliotekariens nya plats i den skiftande utbildningsprofilen. Det är en övergripande granskning av vad akademiseringen av bibliotekarieyrket för med sig när det handlar om ett i grunden ganska praktiskt yrke. Debattören Tommy Olsson skriver att bibliotekarieutbildningen i praktiken är avskaffad, eftersom utbildningens akademis- ka profil gått från ämnen som yrkespraktik till att sätta forskning och teori som ledstjär- na. Detta kan enligt Olsson innebära att de som attraheras att söka och har genomgått en sådan utbildning många gånger inte har något intresse av det mera praktiska yrke som folkbibliotekarie ofta innebär (Olsson 1998, s.20).
Bibliotekshögskolan i Borås dåvarande prefekt Staffan Lööf tonar ner situationen ge- nom att i en kommentar besvara Olsson att denna akademiska utveckling är ett måste för att kunna bredda och förnya biblioteksyrket, och därmed stärka dess kompetens på arbetsmarknaden. Lööf antyder också att ett skäl till att folkbiblioteken kan anse sig få svårt att finna personal, kan komma sig ur det faktum att man erbjuder för låga löner i konkurrensen med andra arbetsgivare (Lööf 1998, s.20-21).
Som ett tydligt märkbart exempel på vad IT-tänkandet och utformningen av biblioteks- utbildningen kreativt har att förmedla för yrkesutövandet, uppstår den artikelsamling
som DIK presenterar 1999, där man med stor optimism visar upp den nya bibliotekarie- utbildningen i Borås, och den våg av informationsvetenskap den rider på. Här har den utveckling som både DIK och BBL följt under ett drygt decennium kommit till ett slags 1990-talets klimax. Här sprider sig idéerna till att bygga upp en utbildning i flera fält som är valbara för studenten, och därigenom skapa en mer individuell studieprofil. Det framkommer även i artikeln att bibliotekarier i allt högre grad blir informationsspecia- lister och rör sig inom den privata sektorn, och därigenom går ifrån den gängse bibliote- karierollen och allt vad det innebär. Fortfarande finns dock möjligheten att bli en mer klassiskt skolad bibliotekarie eftersom en del av den nya utbildningen även innehåller sådana ämnesområden. Man har sålunda ett smörgåsbord att någorlunda fritt plocka från till att skapa en egen profil. Den akademiska bredden ökas också med akademiska titlar, forskning, doktorer och professorer (Almegård-Nørby 1998, s.12-14).
5.1.2 Forskningen
Under åren 1990-2000 skriver DIK förhållandevis lite om biblioteksforskning, i jämfö- relse med BBL. Det man berör mest kring forskningsproblematiken i DIK är resone- mang rörande vissa situationer där biblioteksforskningen försöker etablera sig. Proble- men som uppstår i dessa resonemang är av ekonomisk natur. Löpande över 1990-talet möts man av artiklar som berör skapandet och formandet av ämnet biblioteks- och in- formationsvetenskap. Utan pengar hotas hela biblioteksforskningen enligt flera kritiska rapporter i DIK. Exempelvis kan nämnas en ledarartikel om 1997 års budgetproposition som hotar ödelägga hela disciplinen kring biblioteksforskning. Detta på grund av att regeringen beslutat att pengar till doktorandtjänster finns enbart om man kan finansiera det själv med egna medel, eller om man kan få utbildningsbidrag eller doktorandtjänst.
Problemet är vid denna tidpunkt att doktorandtjänster och utbildningsbidrag knappt exi- sterar, och de få platser som finns är extremt få. Budgetpropositionen måste alltså änd- ras eller så hotas biblioteksämnet (Ledaren 1997, s.3).
Detta är nu inte något nytt problem. Kampen för ökade forskningsanslag går att finna i DIK vid olika tillfällen under hela 1990-talet. Redan så tidigt som 1992 kan man i DIK läsa om kampen för att få till stånd stöd för biblioteksforskningen under budgetåret 1993-1994. Vid denna tidpunkt är biblioteksämnet så nytt, att det enda sättet att förklara vad ämnet består av ur forskningssammanhang, är att visa några enkla skisser (FRN 1992, s.13). Problemen DIK visar upp sträcker sig alltså över långa tider och betonar etablerandet av biblioteksämnet som en kamp.
Romulo Enmark, före detta prefekt vid Högskolan i Borås, berättar i en artikel av Peter Almerud om att biblioteksämnet måste etableras i en kommande framtid, och bli en vetenskap för forskning. Annars riskeras att hela utbildningskvaliteten för bibliotekarie- yrket blir undermålig (1993a, s.8-9).
Det är alltså en i huvudsak mörk bild som DIK målar upp i merparten av sitt ringa antal artiklar. Men BBL då, hur ser de på forskningen i biblioteksämnet? Man kan säga att BBL har en mer samlad diskussion kring biblioteksforskningen. Här fokuserar man på artiklar som berör framgångar inom biblioteksforskningen.
Dels har man uppslag där man presenterar de pengar man fått som forskningsanslag av SAB (Sveriges Allmänna Biblioteksförening), och det rör sig i huvudsak om miljonbe- lopp. SAB återkommer sedan i många av BBL:s artiklar som en räddare av finansiering
vid biblioteksforskning. Sedan har man mer personliga inslag där man presenterar de olika nykomna forskarna med start kring 1994. Här skrivs det om den nya djärvhet som ska leda biblioteksforskningen framåt mot nya mål. De nya forskarna är unga och bär inom sig nya impulser och idéer vilket innebär en frisk fläkt inför framtiden (Nyström 1994, s.82).
BBL gör även andra personliga möten med viktiga personer inom biblioteksforskning- en. Den första, och vid denna tiden den enda professorn i biblioteks- och informations- vetenskap, professor Lars Höglund intervjuas om sin yrkeskarriär och sin pågående forskning, där han beskriver biblioteksforskningens många möjliga framtidsprojekt, och vikten av att utöka och därmed också berika forskningen genom utökade möjligheter till doktorandtjänster, som sedan etablerar biblioteksforskningen (Giselsson 1994, s.83).
Vid tiden kring 2000 har forskningsämnet hunnit etablera sig till den grad att man i BBL under den i olika nummer återkommande rubriken ”Fönster mot forskarvärlden”, ger utrymme till forskning, där i första hand doktor Joakim Hansson fritt spekulerar kring olika teman inom biblioteks- och informationsvetenskapen, på ett lättillgängligt och inspirerande sätt (Hansson 2000, s.24). Forskningen har med andra ord gå tt in ett slags etablerat skede där man vidgar sina vyer. En avgörande skillnad blir således att BBL visar sammantaget upp mer av solskenssidan kring forskningsprocessen under 1990-talet, där DIK istället valt att skriva till övervägande del ur ett oroligt förhållnings- sätt.
5.2 Lönefrågan
Det uppstår en splittring mellan DIK och BBL när det gäller bibliotekarielönerna, om man tittar på antalet sidor som omfattar den typen av artiklar. Detta kan dock ha sina naturliga förklaringar. Eftersom DIK är en facklig tidskrift ser man naturligtvis till sina medlemmars bästa, och vill därför vara med och påverka lönen i en positiv riktning för sina medlemmar.
DIK har en framtoning i sitt skrivande under 1990-talet som går enligt vissa strukturer.
Exempelvis har man ledarsidan i början av varje tidskrift där man ofta inleder tidskrifts- numret med diskussion kring just lönefrågan. Man uppmanar i dessa diskussioner på ett emotionellt plan att få medlemmarna att inse att man nu har nått en gräns för vad som är rimligt, och därför bör vidta åtgärder. Åtgärderna i dessa fall kan innebära strejk, om inte de fackliga representanterna för DIK får gehör i kommun och stat.
Man ger därför läsaren bilden av att bibliotekarien har en grund här, där personerna som skriver i tidskriften är involverade på det ena eller andra sättet, med att stärka den fack- ligt anslutna medlemmen i hans kamp mot orättvisor.
Detta betyder givetvis att tidskriften får ett centralt värde för den fackligt anslutna med- lemmen, vilket bygger upp en verklighetsanknuten länk som är svår att överträffa när det gäller intresse för tidskriften. DIK:s intentioner att beröra lönens kopplingar till yr- ket stannar dock inte där. DIK visar också upp en varierande form av artikelserier som skapar kontrast till lönefrågorna.
Debattsidorna är skrivna utifrån ett empatiskt förhållningssätt. Här fokuseras det skrivna ordet ut eslutande till en verksam arbetsmedlem, i detta fall bibliotekarien, med att denne i ofta emotionellt laddad ton beskriver sina yrkesmässiga våndor, som i många fall handlar om lönen. Det ligger ofta en känsla av desperation i luften när man läser dessa texter, och de har därför ofta en gripande verkan på läsaren. Debattsidorna och ledarsi- dorna har således mycket med det emotionella uttrycket att göra gällande bland annat löner i DIK.
Sedan har vi förstås de mer allmänt diskuterande och resonerande artiklarna, som inte saknar emotionell glöd, men bär en mer lugn diskussion i många av biblioteksyrkets sakfrågor i förhållande till lönen. Här kan man möta bibliotekarier intervjuade på ar- betsplatsen där de ger sin allmänna syn på yrket i relation till lönen.
Ett sådant möte gäller den nyutexaminerade bibliotekarien Elisabeth Månson, som i en intervju berättar om sin kärlek till biblioteksverksamhet, och den inspiration denna för med sig. Samtidigt visar intervjun ett annat perspektiv, arbetets låga ekonomiska ersätt- ning som förklaras som ett skambud, med tanke på att det är en utbildad akademiker detta berör (Almegård 1994, s.8-9).
Ett annat exempel går att finna i ett mer fackligt perspektiv, där vi möter den fackligt aktiva bibliotekarien Jan Nilsson som tagit lönefrågan i egna händer, och med kämpan- de vilja aktivt arbetar för att höja bibliotekarieyrkets långsamma löneutveckling (Alme- rud 1994a, s.12).
Att det fackliga speglar sig i de diskussioner tidskriften berör, som hos Jan Nilsson i exemplet ovan är inte ovanligt, och heller inte förvånansvärt, då tidskriften bitvis lever på att sprida ut de fackliga intentionerna.
Hur ser då bilden ut när det gäller BBL och deras syn på lönefrågan och bibliotekarien?
Underligt nog finns mycket lite att finna om bibliotekariernas relation till sin egen lön, åtminstone om man ser saken utifrån rubrik och innehåll, med utstakade och genomgå- ende diskussioner utifrån bibliotekariernas lön. Finner man det någonsin så kan det has- tigt dyka upp i någon ledare eller debatt, men detta tillhör ovanligheterna under 1990- talet. Vad man istället finner är att diskussionen kring bibliotekariens löneutveckling dyker upp ett flertal gånger som delfrågor i artiklar.
En delfråga rör sig om bibliotekarien som pådrivare i kulturlivet. Enligt artikeln är grundläggande egenskaper och tendenser i bibliotekarierollen skälet till att mycket inom biblioteksverksamhetens möten med omvärlden, resulterar i misslyckanden.
Det kan gälla saker som att misslyckas driva en fungerande budget för att driva ett bib- liotek, eller oförmågan att släppa kärleken till böcker, vilket resulterar i att man glö m- mer andra bitar som behöver ses om i biblioteket. Eller också kan det, som i fallet låga löner, helt enkelt handla om att bibliotekarierna betraktas vara för fega för att våga fö r- handla om högre löner, och därför istället får sämre och sämre arbetsvillkor (Ekberg 1992, s.112).
Vid ett annat tillfälle kommer vi in mer specifikt på folkbibliotekariernas löneutveck- lingsnivå där lönen ses som en delfråga inom bibliotekarieprofessionen. Artikeln syftar till att visa att om folkbibliotekarierna vill ha en rimlig lön måste man bevaka och befäs-
