Författaren börjar i inledningen med att förklara uppsatsen som ett komparativt studium mellan två bibliotekstidskrifter, Biblioteksbladet och DIK-forum. Uppsatsens syfte utgår ifrån jämförelsen av deras respektive perspektiv på bibliotekarieyrket som profession.
Utifrån detta syfte formas sedan två frågeställningar. Dessa består av:
• Vilka är de centrala skillnaderna/likheterna vid beskrivningen av bibliotekarie-yrket i de två tidskrifterna, utifrån perspektiven lönefråga, status och utbildning?
• På vilket sätt speglar artiklarna professionalismens idéer?
I metodkapitlet följer sedan motiv till mitt val av innehållsanalys som metod, samt en uppdelning av i studien använda tidskriftsartiklar, baserade utifrån diskussionen kring bibliotekariens lönefråga, status och utbildning. Artiklarna i de bägge tidskrifterna är hämtade med ett tidsintervall på tio år, åren 1990-2000. Artiklarna presenteras i en ta-bell som ger en översikt över tidskrifternas årgång och nummer. Slutligen ges en kort översikt med exempel på tidigare forskning.
I kapitel 3 Historisk tillbakablick vill författaren forma en överblick kring bibliotekens, och därmed också bibliotekarieyrkets tillblivelse och funktion i Sverige, från början av 1800-talet och fram till idag. Detta sker med utgångspunkt från folkbibliotekens och folkbibliotekariens utveckling, med start från tiden då sockenbiblioteksrörelsen gör sin entré, och följer den modernisering som sedan uppkommit fram till våra dagars tankar om folkbibliotek som en del av kulturpolitiska mål och yrkesetik.
Kapitel 4 beskriver ämnet professionsteori från grunden och diskuterar även dess olika varianter och förgreningar. Ett fackligt perspektiv på professionalisering beskrivs, där ämnet utgår från delvis andra värderingsgrunder, vilket utvidgar diskussionen gällande motsättningar mellan anställda och arbetsgivare. Slutligen ges en förklaringsgrund till hur ämnet professionsteori är specifikt kopplat till bibliotekarieyrket.
Nästa kapitel är empiridelen. Här beskriver författaren de fakta som framkommit i de bägge tidskrifternas tidskriftsartiklar utifrån det material som redovisats. Empiridelen är uppdelad i avsnitt baserade på tre centrala teman. Dessa består av Utbildning och forsk-ning, Lönefrågan, och Status. Till avsnittet Status följer även en redovisning av folkbib-liotekariernas yrkesroll i sammanhanget. Empiridelen avslutas med en kortare samman-fattning av kapitlet.
Kapitel 6 består av analysdelen. Här diskuterar författaren de skillnader och likheter BBL och DIK- forum förmedlar, utifrån de teman som redovisats i empiridelen. Den teoretiska kopplingen till ämnet professionsteori diskuteras, både utifrån allmänna ter-mer inom professionsteorin, men också ter-mer specifikt utifrån yrkesmässiga och fackliga principer. Författaren finner här stöd för att det i texten finns en tydlig teoretisk kopp-ling till professionalismens idéer.
Kapitel 6.5 är avsnittet Slutsatser. Här sammankopplas som ett led i analysdelen, fråge-ställningarna mer utförligt med empiridelen. Varje frågeställning besvaras för sig. Det går att utläsa tydliga skillnader och likheter mellan tidskrifterna, och författaren finner stöd för att dessa i flera fall grundas som ett naturligt resultat utifrån de professionalis-tiska idéerna.
I kapitel 7 har vi så kommit till den avslutande delen som är diskussionsavs nittet. Här utvidgas uppsatsen med en avslutande reflektion angående de slutsatser författaren fun-nit i samband med analysdelen, och vad detta tyder på. Här framkommer att biblioteka-rieyrket som profession förblir svårindelat enligt den gamla grundprincipen. Slutsatsen blir att detta ändå inte borde vara ett hinder för att samla in den specifika kunskap som finns inom yrket, för att på så vis stegvis försöka höja yrkets professionsteoretiska sta-tus. Intresset för och utvecklandet av informationsförmedlandet är och förblir kanske den tydligaste definitionen på bibliotekarieprofessionen.
Källförteckning
Almegård, Karin (1993). Ny utbildning i Umeå: Bibliotekarien som informationsanaly-tiker. DIK-forum, nr 17, s. 8-9.
Almegård, Karin (1994). Bibliotekarie och akademikerpraktikant: Roligt och utveck-lande jobb – usel lön. DIK-forum, nr 6, s. 8-9.
Almegård-Nørby, Karin (1998). Utbildning i utveckling. DIK-forum, nr 9, s. 12-14.
Almerud, Peter (1993a). Romulo Enmark: Biblioteksämnet måste etableras. DIK-forum, nr 7, s. 8-9.
Almerud, Peter (1993b). Det här kommer att bli landets bästa bibliotekarieutbildning.
DIK-forum, nr 11, s. 6-7.
Almerud, Peter (1994a). Låga lönerna det stora problemet. DIK-forum, nr 14, s. 12.
Almerud, Peter (1994b). Luddighet i yrkesrollen. DIK-forum, nr 20, s. 12.
Andersson, Johanna (1996). Egen kunskapsproduktion kännetecknar en profession.
DIK-forum, nr 6, s. 10-11.
Andersson, Sara & Svensson, Gunnel (2001). Bibliotekarieutbildning i förändring: BHS 1972-1999. (BHS- magisteruppsats 2001: 65). Borås: Högskolan i Borås.
Atlestam, Ingrid (1993). Mellan grabbarna i Bryssel och fyrtio miljoner fattiga. Biblio-teksbladet, nr 4, s. 122-124.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, Anders (1992). Mesiga bibliotekarier, devota bokförvarare! Biblioteksbladet, nr 4, s. 112-113.
Enmark, Romulo & Seldén, Lars (1998). ”The education of library and information pro-fessionals in Sweden.” In Education for librarianship in the Nordic countries, s.121-161. London: Mansell.
Eliasson, Roland (1994). Full rulle i cyberspace: Integrera folkbiblioteken i de interna-tionella nätverken! DIK-forum, nr18, s. 13.
Eliasson, Roland (1996). Do it or die. Biblioteksbladet, nr 6-7, s.190-191.
FRN – stöd till biblioteksforskning (1992). DIK-forum, nr 19, s.13.
Giselsson, Adina (1994). Lars Höglund, Sveriges förste professor i biblioteks- och in-formationskunskap. Biblioteksbladet, nr 3, s 83.
Hansson, Joakim (2000). Fönster mot forskarvärlden. Biblioteksbladet, nr 7, s. 24.
Hessler, Gunnel (1990). Vad skall en bibliotekarie göra? Biblioteksbladet, nr 3, s.67.
Häggström, Britt Marie (1994). Biblioteket – oundgängligt i kunskapssamhället. DIK-forum, nr 18, s.4.
Höynä, Ulla-Karin (1995). Ny roll för kommunbiblioteket: ”Alla ska ha tillgång till information genom den nya tekniken”. DIK -forum, nr 3, s.14-15.
Indrikson, Tiina & Vladimir (1997). Bibliotek i informationssamhället: Bibliotekens och bibliotekariens roll i informationssamhället såsom den framträder i svensk biblioteks-press åren 1984-1996. (BHS-Magisteruppsats 1997:79). Borås: Högskolan i Borås.
IOGT-NTO (2004-2005). IOGT-NTO:s historia.
URL: http://www.iogt.se/templates/SimplePage____120.aspx [Referens kontrollerad 2006-04-04].
Ledaren (1997). Förslaget om en reformerad forskarutbildning ett dråpslag! DIK-forum, nr 17, s.3.
Lindberg, Anita (1995). Formeringen av bibliotekarieyrket i början av 1900-talet: En studie av biblioteksbladet 1916-1929. (Magisteruppsats 1995). Umeå: Umeå Universi-tet.
Lundgren-Nelson, Elisabeth (1995). IT- framtid eller kosmetika för biblioteken? Biblio-teksbladet, nr 4, s.108-109.
Lööf, Staffan (1993). Journalistik år 2000 eller bibliotekarier måste frigöra sig från in-stitutionsbojan & marknadsföra sin kompetens inom nya fält. Biblioteksbladet, nr 2, s.38-39.
Magdalenic, Sanja (1996). From librarian to information professional?: A historical-sociological study of librarians in Sweden. Stockholm. Stockholms universitet.
Markusson, Bo (1997). Låna ut romaner – blir det bibliotekens framtida nisch?: Det tror surfaren och bokläsaren Anders Strandberg i Timrå. Biblioteksbladet, nr 4, s.13.
Nilsson, Sven (1999). Kulturens vägar. Malmö: Polyvalent.
Nilsson, Uno (1994a). Elektroniska medier ställer nya krav. DIK-forum, nr 4, s.6-7.
Nilsson, Uno (1994b). Framtid för folkbiblioteken är framtid för Sverige. DIK-forum, nr 14, s.13.
Norén, Catharina (1990). Bibliotekarieyrket: låg lön och låg status. DIK-forum, nr 5, s.4-5.
Nyström, Ann-Christine (1994). Nya djärva grepp på BHS. Biblioteksbladet, nr 3, s.82.
Olsson, Tommy (1998). Bibliotekarieutbildningen i praktiken avskaffad? Biblioteksbla-det, nr 7, s.20.
Ottervik, Gösta & Möhlenbrock, Sigurd (1973). Svenska bibliotek: historia, organisa-tion, funktion: en översikt. (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker. 15).
Lund : Bibliotekstjänst.
Seidel, Stefan (1994). ”Vi bär på en stor datakunskap”. DIK-forum, nr 12, s.13.
Seldén, Lars & Sjölin, Mats (2003). Kunskap, kompetens och utbildning – ett bibliote-kariedilemma under 100 år. Svensk biblioteksforskning, vol 14:4, s.19-62.
Sjölin, Mats (2002). Bibliotekariens kunskap: en diskursanalys. (BHS-Magisteruppsats 2002:35). Borås: Högskolan i Borås.
Smedeby, Kristina (1998). Hur förändras folkbiblioteken? DIK-forum, nr 12, s.14-15.
Stöby-Ingvars, Liselotte (1995). ”Bibliotekarien behövs mer än någonsin!” DIK-forum, nr 9, s.21.
Torstendahl, Rolf (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Förutsätt-ningar för en teoribildning. Ingår i Selander, Staffan red. Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur.
Thórsteinsdóttir, Gudrún (1998). Folkbibliotek i förändring? Biblioteksbladet, nr 4, s.18-19.
Tovoté, Christina (1993). Blyg, vänlig och oavlönad. Biblioteksbladet, nr 8, s.240.
Westerlund, Uno (1988). Kunskapstriangeln. Stockholm: Carlssons.
Wikström, Jan-Erik (1991). Folkbiblioteken centrum för den fria debatten. Biblioteks-bladet, nr 6, s.165.
Bilaga
Artiklar
Följande artiklar ligger till grund för min studie:
Akinder, Peter (1993). Biblioteken i allmänhetens tjänst? Biblioteksbladet, nr 8, s.227.
Albrektson, Bengt Olov (1999). SAB:s ordförande: ”I informations- och kunskapssam-hället kan man inte klara sig utan bibliotek”. DIK-forum, nr 2, s.8-9.
Almegård, Karin (1993). Ny utbildning i Umeå: Bibliotekarien som informationsanaly-tiker. DIK-forum, nr 17, s. 8-9.
Almegård, Karin (1994). Bibliotekarie och akademikerpraktikant: Roligt och utveck-lande jobb – usel lön. DIK-forum, nr 6, s. 8-9.
Almegård, Karin (1994). IT ger vinster i effektivitet och kvalitet: ”Bibliotekarierna mås-te vara drivkrafmås-ter för utvecklingen”. DIK-forum, nr 20, s.10.
Almegård, Karin (1995). Exemplet Nacka kommun eller: Hur man genom envist, må l-medvetet och långsiktigt agerande höjer bibliotekariers löner. DIK-forum, nr 5, s.6-7.
Almegård-Nørby, Karin (1996). dagen: Bildade kvinnor med dubbla herrar. DIK-forum, nr 1, s.4-5.
Almegård-Nørby, Karin (1996). Om IT och förändrade yrkesroller. DIK-forum, nr 4, s.7.
Almegård-Nørby, Karin (1996). En bibliotekarie är en bibliotekarie. Eller? DIK-forum, nr 5, s.12-13.
Almegård-Nørby, Karin (1996). Forskaren Peter Enström kommer till kommunala chefsgruppens årsmöte: Bibliotek i förändring. DIK-forum, nr 15, s.9.
Almegård-Nørby, Karin (1996). Arkiv, bibliotek och museer har gemensamt kunskaps-fält. DIK-forum, nr 17, s.16.
Almegård-Nørby, Karin (1997). Årets bibliotek: ”Ett riktigt folkbibliotek förankrat i sitt lokalsamhälle”. DIK-forum, nr 1, s.10-12.
Almegård-Nørby, Karin (1998). Utbildning i utveckling. DIK-forum, nr 9, s.12-14.
Almegård-Nørby, Karin (1998). ”Vi kan Informationsteknik”. DIK-forum, nr 9, s.15.
Almegård-Nørby, Karin (1999). ”Ett yrke att vara stolt över”. DIK-forum, nr 4, s.8-9.
Almegård-Nørby, Karin (1999). Skärpning av bibliotekslagen! DIK-forum, nr 7, s.15.
Almerud, Peter (1992). Oron gnager – var tredje får gå. DIK-forum, nr 6, s.4-5.
Almerud, Peter (1992). Utbildad till arbetslöshet: Skapa projektanställningar. DIK-forum, nr 13, s.12-13.
Almerud, Peter (1992). Bibliotekarieutbildningen: ”Det räcker med kandidatexamen”.
DIK-forum, nr 20, s.6-7.
Almerud, Peter (1993). Elisabeth Lundgren-Nelson, regional ombudsman: Att engagera sig fackligt låg nära till hands. DIK-forum, nr 6, s.16-17.
Almerud, Peter (1993). Romulo Enmark: Biblioteksämnet måste etableras. DIK-forum, nr 7, s.8-9.
Almerud, Peter (1993). Bibliotekarieutbildningen expanderar. DIK-forum, nr 10, s.8-9.
Almerud, Peter (1993). Det här kommer att bli landets bästa bibliotekarieutbildning.
DIK-forum, nr 11, s. 6-7.
Almerud, Peter (1994). Låga lönerna det stora problemet. DIK-forum, nr 14, s.12.
Almerud, Peter (1994). ”Biblioteket är en fantastisk plats”. DIK-forum, nr 18, s.5.
Almerud, Peter (1994). Information och inspiration. DIK-forum, nr 19, s.14.
Almerud, Peter (1994). Luddighet i yrkesrollen. DIK-forum, nr 20, s. 12.
Almerud, Peter (1995). För få utnyttjar kompetensen. DIK-forum, nr 1, s.16-17.
Almerud, Peter (1995). Idéernas bibliotek. DIK-forum, nr 2, s.12, 17.
Almerud, Peter (1995). Biblioteken gör informationsteknologin tillgänglig. DIK-forum, nr 6, s.12.
Almerud, Peter (1995). Biblioteken ska ligga i spetsen. DIK-forum, nr 8, s.18.
Almerud, Peter (1997). Modellbiblioteket i Ljusdal: Folkbiblioteksmanifestets idéer möter vardagen. DIK-forum, nr 12, s.4-5.
Almerud, Peter (1997). Bokutredningen fokuserar litteraturens tillgänglighet. DIK-forum, nr 18, s.14-15.
Anderman, Leila (1990). Årets löneförhandlingar. DIK-forum, nr 2, s.12.
Andersson, Johanna (1996). Egen kunskapsproduktion kännetecknar en profession.
DIK-forum, nr 6, s. 10-11.
Atlestam, Gunnel (1992). ”Kulturell amputation”. Biblioteksbladet, nr 9, s.266.
Atlestam, Ingrid (1991). ”Allt fler slåss om allt färre böcker”. Biblioteksbladet, nr 1, s.20-21.
Atlestam, Ingrid (1993). Mellan grabbarna i Bryssel och fyrtio miljoner fattiga. Biblio-teksbladet, nr 4, s. 122-124.
Atlestam, Ingrid (1998). Politisk oenighet i biblioteksfrågor. Biblioteksbladet, nr 3, s.4-5.
Backlund, Jan-Erik & Sahlin, Gunnar (1995). Premiär för bibliotekarieutbildningen i Uppsala. Biblioteksbladet, nr 4, s.122.
Belfrage, Joneta (2000). Fyra professorer och ett bibliotek! Biblioteksbladet, nr 3, s.27.
Berthelsen, Lise & Hedner, Lena (1994). Blyga, vänliga och lågavlönade? Biblioteks-bladet, nr 1, s.25.
Bibliotekarieprofessionen (1993). DIK-forum, nr 20, s.8-9.
Björklund, Ulla (1996). Medborgarkontoren, biblioteken och samhällsinformationen.
DIK-forum, nr 5, s.16-18.
Björkstrand, Ulf (1990). Lönedebatten. DIK-forum, nr 4, s.15.
Blomberg, Barbro (1992). Biblioteken stängs – vem tänker på mig? Biblioteksbladet, nr 3, s.84-85.
Blomberg, Barbro (1993). I huv’et på en bibliotekarie. Biblioteksbladet, nr 2, s.42-43.
Blomberg, Barbro (1994). Här utbildas framtidens bibliotekarier. Biblioteksbladet, nr 2, s.40-41.
Blomberg, Barbro (1995). Kultur mot våld och rasism. Biblioteksbladet, nr 9, s.274.
Blomberg, Barbro (1995). Comedia har utvärderat det svenska biblioteksväsendet: stel-bent och konservativt. Biblioteksbladet, nr 9, s.295.
Blomberg, Barbro (1996). Vad väljer studenterna? Biblioteksbladet, nr 5, s.134.
Boberg, Eva (1992). Behöver bibliotekarier etik? DIK-forum, nr 4, s.16.
Borgmästars, Anita (1994). Jag utbildar mig till bibliotekarie – men vad blir jag då?
DIK-forum, nr 20, s.12-13.
Bringzén, Sara (1995). Hur stor blir din studieskuld? Hur är det med studiemedlen egentligen? DIK-forum, nr 13, s.10-11.
Bruce, Olga (1996). Därför är det svårt! Biblioteksbladet, nr 8, s.234.
Brundin, Margareta (1992). ”Förändringar är möjliga”. DIK-forum, nr 20, s.10-11.
Brümmer, Anna & Åstrand, Lotta (1996). Biblioteken på Internet – en undersökning av elektroniska biblioteks hemsidors form, innehåll, struktur och användarstöd. DIK-forum, nr 6, s.14-15.
Celsing, Anna (1995). Upphovsrätten, Biblioteken och Informationsförmedlingen. DIK-forum, nr 11, s.16-17.
Daniel, Barbro (1997). 25 år – en lång tid. DIK-forum, nr 5, s.8-9.
De Haan, Paula & Slot, Michael (1996). Utländsk biblioteksstudent i Sverige. Biblio-teksbladet, nr 5, s.135.
Eide-Jensen, Inger (1995). Vem hinner leva i nuet? Biblioteksbladet, nr 3, s.67-68 + 70.
Ekberg, Anders (1992). Mesiga bibliotekarier, devota bokförvarare! Biblioteksbladet, nr 4, s. 112-113.
Ekeroth, Cecilia (1994). Bilden av bibliotekarien påverkar hela biblioteksverksamheten.
DIK-forum, nr 4, s.23.
Eliasson, Roland (1994). Full rulle i cyberspace: Integrera folkbiblioteken i de interna-tionella nätverken! DIK-forum, nr 18, s.13.
Eliasson, Roland (1995). SABs årsmöte 1995. Biblioteksbladet, nr 9, s.298.
Eliasson, Roland (1995). Erövra världen! PubliCA – Concerted Action for Public Libra-ries – skall befästa folkbibliotekens ställning i EU. Biblioteksbladet, nr 9, s.300.
Eliasson, Roland (1996). Do it or die. Biblioteksbladet, nr 6-7, s.190-191.
Engström, Claes (1999). Skrotas folkbiblioteken? Biblioteksbladet, nr 6, s.30.
Engström, Lena (1991). Framtid för folkbibliotek. Biblioteksbladet, nr 4, s.111.
Enmark, Romulo (1994). BHS på gång! DIK -forum, nr 4 s.24-26.
Fredén, Nils (1990). Kan bibliotekarieutbildningen decentraliseras. DIK-forum, nr 6, s.15.
Fremer, Eddie (1990). Löna att leva på! DIK-forum, nr 4, s.15.
Folkbiblioteken lyfter kunskapslyftet (1999). DIK-forum, nr 13, s.7.
FRN – stöd till biblioteksforskning (1992). DIK-forum, nr 19, s.13.
Ginman, Mariam (1994). Från fragment till holism: paradigm och trender inom biblio-teks- & informationsvetenskap. Biblioteksbladet, nr 10, s.299-303.
Giselsson, Adina (1994). Lars Höglund, Sveriges förste professor i biblioteks- och in-formationsvetenskap. Biblioteksbladet, nr 3, s.83.
Giselsson, Adina (1996). Från ansökan till anställningsintervju: arbetsgivarnas jobbsö-kartips. Biblioteksbladet, nr 5, s.138-139, 157.
Giselsson, Adina (1996). Biblioteksstudenter söker nya vägar: Mia och Mimmi på In-ternetvågen. DIK-forum, nr 6, s.16-17.
Giselsson, Adina (1996). Bibliotek skräckens hus för dyslektiker. DIK-forum, nr 17, s.6-7.
Giselsson, Adina (1999). Pedagogik för bibliotekarier. Biblioteksbladet, nr 10, s.23.
Gisslén, Axel (1991). Varför skall vi satsa på bibliotek? Biblioteksbladet, nr 6, s.166-167.
Granberg, Mats (1997). Åter till frågan om biblioteken. Biblioteksbladet, nr 10, s.24.
Gustafsson, Ola (2000). Ny världsbild för biblioteken efterlyses. Biblioteksbladet, nr 10, s.16-17.
Gymnasiebibliotekarierna i Halland genom Birgitta Ringstad (2000). Angående rappor-ten: ”Utbildning lönar sig – men bara ibland”. DIK-forum, nr 7, s.6.
Hallengren, Bo (1995). Jag vill vara med i utvecklingen! Biblioteksbladet, nr 6, s.167.
Hansson, Joacim (2000). Fönster mot forskarvärlden. Biblioteksbladet, nr 7, s.24.
Hansson, Joacim (2000). Fönster mot forskarvärlden. Biblioteksbladet, nr 8, s.18.
Harnesk, Jacob (1991). Ny bibliotekarieutbildning livslångt lärande. Biblioteksbladet, nr 9, s.289.
Harnesk, Jacob (1993). Bibliotekarieutbildningens big bang. Biblioteksbladet, nr 2, s.40-41.
Harnesk, Jacob (1993). … kräver mentalitetsförändringar. Biblioteksbladet, nr 2, s. 41.
Harnesk, Jacob (1996). Dage ns bibliotekarieutbildning – en rundresa. Biblioteksbladet, nr 5, s.131-132, 156.
Hessler, Gunnel (1990). Vad skall en bibliotekarie göra? Biblioteksbladet, nr 3, s.67.
Hessler, Gunnel (1991). Bibliotekarie eller dokumentalist? Biblioteksbladet, nr 5, s.144.
Heuergren, Paul (1990). Lönedebatten: Naiv uppfattning om förhandlingsarbetet. DIK-forum, nr 3, s.6.
Håkansson, Gabriella (2000). Gästkrönikör. Biblioteksbladet, nr 9, s. 30.
Häggström, Britt Marie (1994). Bilden av bibliotekarien påverkar lönen. DIK-forum, nr 2, s.11.
Häggström, Britt Marie (1994). Biblioteket – oundgängligt i kunskapssamhället. DIK-forum, nr 18, s.4.
Häggström, Britt Marie (1995). Vad händer på biblioteken efter folkomröstningen?
DIK-forum, nr 17, s.10-11.
Häggström, Britt Marie (1996). Tre modellbibliotek testar UNESCO-manifestets teser:
Biblioteksverksamhet måste anpassas till omgivande samhälle. DIK-forum, nr 15, s.14-15.
Häggström, Britt Marie (2000). Svar!! DIK-forum, nr 7, s.6.
Höynä, Ulla-Karin (1995). Ny roll för kommunbiblioteket: ”Alla ska ha tillgång till information genom den nya tekniken”. DIK -forum, nr 3, s.14-15.
Janlert, Gunilla (1994). Räta på ryggen bibliotekarier! Svar på Weste Westesons debatt-inlägg i DIK- forum nr 19. DIK-forum, nr 20, s.20.
Janlert, Gunilla & Larsson, Christer (1997). Nya tider – nya behov: Bibliotekariefacket inför 2000-talet. DIK-forum, nr 2, s.6.
Johansson, Eva (1998). Skönlitteratur: en smal sak. Biblioteksbladet, nr 2, s.6-7.
Jonasson, Bodil (1996). Arbetslös … en fråga om att överleva. Biblioteksbladet, nr 5, s.136-137.
Jonsby, Eva (1997). Bland agenter, spindlar och robotar – ett läromedel på nätet. DIK-forum, nr 7, s.13.
Jonsson, Bosse (1992). Biblioteket behövs i kunskapssamhället. Biblioteksbladet, nr 10, s.318.
Jonsson, Bosse (1996). Är bibliotekarier inte särskilt litterata? Biblioteksbladet, nr 2, s.47-48.
Karlsson, Mattias (1996). Uppsalautbildningen mer än hantverksmässig: svar till Jakob Harnesk. Biblioteksbladet, nr 8, s.236.
Kettner, Helena (1994). Jag är bibliotekarie och det är jag jävligt stolt över! DIK-forum, nr 12, s.40.
Kettner, Helena (1995). Bibliotekarien måste lyfta blicken. DIK-forum, nr 16, s.17.
Kettner, Helena (1997). Måste informationskompetensen fångas i flykten? DIK-forum, nr 4, s.18-19.
Kettner, Helena (1997). Den tekniska utvecklingen på bibliotek under 25 år: Svindlande fort men samtidigt långsamt. DIK-forum, nr 10, s.16-17.
Lagerkvist, Cajsa (2000). Hur når man den svårnåbara? Om vikten av personlig kontakt.
DIK-forum, nr 6, s.10-11.
Lallo, Chagan (1991). Bibliotekarieutbildningen: Allt mer internationell. DIK-forum, nr 13, s.6-7.
Larsson, Ingemar (1996). ”Krossa biblioteket innan någon annan gör det”: kapprustning för den nya kunskapsindustrin. Biblioteksbladet, nr 6-7, s. 184-185.
Larsson, Ingemar (1997). Snart på biblioteken? Biblioteksbladet, nr 1, s.28-29.
Larsson, Ingemar (1997). Din läsning kan bli privat när biblioteket skaffar bokomat!
Biblioteksbladet, nr 3, s.12-13.
Larsson, Ingemar (1997). Tredje vågens folkbildning: Bibliotekarier lär sig hantera di-stansutbildning. Biblioteksbladet, nr 6, s.36-37.
Larsson, Ingemar (1999). Vad gör bibliotekarien när bibliotekarien inte längre vill vara bibliotekarie? Biblioteksbladet, nr 1, s.12.
Larsson, Ingemar (2000). Informationsarkitekt: Nytt yrke för bibliotekarier. Biblioteks-bladet, nr 1, s.18.
Larsson, Ingemar (2000). Nyexaminerade bibliotekarier får bra jobb. Biblioteksbladet, nr 1, s.19.
Larsson, Jeanin (1998). Bibliotekariernas förnyade yrkesetiska riktlinjer. DIK-forum, nr 15, s.7.
Ledaren (1990). Högre lön!!! DIK-forum, nr 2, s.2.
Ledaren (1990). Fackets roll. DIK-forum, nr 2, s.3.
Ledaren (1992). Utbildad till arbetslöshet. DIK-forum, nr 13, s.3.
Ledaren (1992). Devalvera inte bibliotekarieutbildningen! DIK-forum, nr 18, s.3.
Ledaren (1992). Satsa på forskningen! DIK-forum, nr 20, s.3.
Ledaren (1993). Kunskapens krona. DIK-forum, nr 12, s.3.
Ledaren (1994). Biblioteket – oundgängligt i kunskapssamhället. DIK-forum, nr 9, s.3.
Ledaren (1994). Biblioteken – nav i utbildningen. DIK-forum, nr 17, s.3.
Ledaren (1994). Biblioteket – oundgängligt i kunskapssamhället. DIK-forum, nr 18, s.4.
Ledaren (1995). Lagen – ett steg närmare. DIK-forum, nr 3, s.3.
Ledaren (1995). Prioritera bibliotekarier. DIK-forum, nr 3, s.3.
Ledaren (1995). Avtal 95: DIK kräver mer pengar, ett fungerande lönesystem och av-skaffandet av den strukturella kvinnolönediskrimineringen. DIK-forum, nr 14, s.3.
Ledaren (1995). Glömde Kulturutredningen bibliotekspolitiken? DIK-forum, nr 18, s.3.
Ledaren (1996). Statliga arbetsgivare – upp till bevis i lokala förhandlingar. DIK-forum, nr 1, s.3.
Ledaren (1996). Nya a-kassereglerna: Riksdagen lägger krokben för sig själv. DIK-forum, nr 12, s.3.
Ledaren (1997). Bibliotekarieförbundet har en nyckelroll. DIK-förbundet, nr 8, s.3.
Ledaren (1997). Förslaget om en reformerad forskarutbildning ett dråpslag! DIK-forum, nr 17, s.3.
Ledaren (1998). Vårt behov av kunskap. DIK-forum, nr 5, s.3.
Ledaren (1999). IT förändrar yrkesroller – hänger utbildningarna med? DIK-forum, nr 17, s.3.
Lidman, Tomas (1999). Bibliotekens användaranpassning. Biblioteksbladet, nr 8, s.5.
Lindh, Maria (1997). Bredare arbetsmarknad väntar nyutbildad bibliotekarie. DIK-forum, nr 18, s.12-13.
Lundbergh, Gunilla (1990). Kulturarbete värderas inte: Därför måste bibliotekarier få högre lön! DIK-forum, nr 2, s.11.
Lundgren-Nelson, Elisabeth (1995). IT- framtid eller kosmetika för biblioteken? Biblio-teksbladet, nr 4, s.108-109.
Lönn, Tottie (2000). Tio års utlåning vid landets folkbibliotek – en sammanställning.
Biblioteksbladet, nr 1, s.17.
Lööf, Staffan (1993). Journalistik år 2000 eller bibliotekarier måste frigöra sig från in-stitutionsbojan & marknadsföra sin kompetens inom nya fält. Biblioteksbladet, nr 2, s.38-39.
Lööf, Staffan (1994). Praktiken i den nya bibliotekarieutbildningen. Biblioteksbladet, nr 2, s.41.
Lööf, Staffan (1998). ”Vi sticker inte under stol med att vi strävar efter att utveckla ut-bildningen i riktning mot en djupare akademisering, därför att det på sikt gynnar de svenska biblioteken”. Biblioteksbladet, nr 7, s.20-22.
Mannerheim, Ylva (1992). Jag betalar! Jag betalar! Biblioteksbladet, nr 2, s.98.
Mannerheim, Ylva (1992). Det är ditt fel – jävla mesiga bibliotekarie! Biblioteksbladet, nr 3, s.66.
Mannerheim, Ylva (1992). Bibliotekarierna, lärarnas lärare. Biblioteksbladet, nr 6, s.158.
Mannerheim, Ylva (1993). Tillbaka till 1871! Biblioteksbladet, nr 2, s.34.
Mannerheim, Ylva (1993). Bibliotek & bibliotekarie i Europa – nu sprängs gränserna.
Biblioteksbladet, nr 3, s.66.
Mannerheim, Ylva (1994). Bibliotek för kvalitet. Biblioteksbladet, nr 9, s.286-287.
Mannerheim, Ylva (1995). Tina Lindemalm: ”BTJ utvecklad år rätt håll genom nära kontakt med biblioteken!” Biblioteksbladet, nr 5, s.140, 142.
Mannerheim, Ylva (1995). BTJs nye ordförande saknar inte politiken: Bengt Wester-berg gäst hos SAB. Biblioteksbladet, nr 5, s.141, 143.
Mannerheim, Ylva (1995). Man kan inte ersätta den reella bibliotekarien. Biblioteksbla-det, nr 8, s.242.
Mannerheim, Ylva (1996). Biblioteket – demokratins tredje pelare. Biblioteksbladet, nr 1, s.2.
Mannerheim, Ylva (1996). Giv en pralin åt bibliotekarien även! Biblioteksbladet, nr 2, s.34.
Mannerheim, Ylva (1996). TLS årsmöte: IT – bibliotekens straff? Biblioteksbladet, nr 5, s.149.
Mannerheim, Ylva (1996). Upp till debatt! Behövs bibliotekarien? Biblioteksbladet, nr 6-7, s.183.
Mannerheim, Ylva (1996). Det är undersköterskornas fel att vi inte köper Walter Be n-jamin! Biblioteksbladet, nr 8, s.214.
Mannerheim, Ylva (1997). Gärna distansutbildning via bibliotek – men först ett vettigt utbildningssystem! Biblioteksbladet, nr 6, s.2.
Mannerheim, Ylva (1997). SABs 11 forskningsmiljoner gynnar bibliotek, kvinnor och humaniora. Biblioteksbladet, nr 9, s.2.
Mannerheim, Ylva (1997). SABs årsmöte 1997. Biblioteksbladet, nr 9, s.3.
Mannerheim, Ylva (1997). SAB ger 11 miljoner till biblioteksforskning. Biblioteksbla-det, nr 9, s.5.
Mannerheim, Ylva (1997). SABs julklapp till BHS: 2 miljoner till SAB-professur. Bib-lioteksbladet, nr 10, s.2.
Mannerheim, Ylva, övers (1995). Unescos manifest för folkbibliotek … Biblioteksbla-det, nr 2, s.35-36.
Markusson, Bo (1994). Humanisten som blev vän med datorerna. DIK-forum, nr 13, s.20-21.
Markusson, Bo (1997). Låna ut romaner – blir det bibliotekens framtida nisch?: Det tror surfaren och bokläsaren Anders Strandberg i Timrå. Biblioteksbladet, nr 4, s.13.
Myrstener, Mats (1991). Bibliotekarien som smakdomare 2: 80 år av kamp mot den litterära ”smutsen”. Biblioteksbladet, nr 2, s.50-51.
Nilsson, Göran (1991). ”En akademisk profession”. DIK-forum, nr 6, s.5-6.
Nilsson, Lena & Böwes, Matilda (1996). Vi vill inte bli bortsorterade därför att vi plug-gar i Borås! Felaktig bil i BBL 1996:5. Biblioteksbladet, nr 6-7, s.179.
Nilsson, Sven (1995). Vi drunknar i informations och törstar efter kunskap – ett IT-projekt för folkbiblioteken i Skåne. Biblioteksbladet, nr 4, s. 100-102.
Nilsson, Ulf- Göran (1997). Webbplatsen ”IT i biblioteket”: Föredömligt
Nilsson, Ulf- Göran (1997). Webbplatsen ”IT i biblioteket”: Föredömligt