En stad, ett lag och en fotbollsmatch: En etnografisk studie av Kalmar FF:s lag för ungdomar med funktionsnedsättning

Examensarbete

En stad, ett lag och en fotbollsmatch

En etnografisk studie av Kalmar FF:s lag för ungdomar med funktionsnedsättning

Författare: Hanna Johansson och Lisa Gustafsson

Handledare: Peter Hultgren Examinator: Jan Petersson

Abstract

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports.

Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor.

Keywords

Adolescents, disabled, disability, sport, football, soccer, social inclusion, social exclusion, sports club

Nyckelord

Ungdomar, funktionsnedsättning, inkludering, exkludering, idrott, fotboll, idrottsförening, Kalmar FF

Tack

Vi vill först och främst tacka spelarna i Kalmar FF:s U-lag för att vi gavs möjligheten att genomföra den här studien. Ert positiva engagemang och deltagande har varit betydelsefullt för oss och utan er hade studien inte varit genomförbar. Vi vill även tacka de föräldrar till spelare och andra ledare i Kalmar FF som har gett oss tillit och förtroende samt stöttning genom vårt arbete med studien.

Ett sista tack till vår handledare Peter Hultgren som har stöttat och väglett oss genom denna resa. Vi var tillsammans tveksamma till genomförandet av studien till en början, men vi är nu tacksamma över att du fått oss att tro på vår idé hela vägen ut.

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 2

2.1 Problembakgrund ... 2

2.2 Problemformulering ... 4

2.3 Syfte och frågeställningar ... 6

2.4 Avgränsningar ... 6

3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 7 3.1 Funktionsnedsattas exkludering och inkludering inom idrott ... 7

3.2 Idrottens fördelar och sociala dimension ... 10

4 Teori ______________________________________________________________ 11 4.1 Att sätta teorin inom parantes ... 11

4.2 Social inkludering och exkludering ... 12

4.3 Konstruktion av normalitet och avvikande ... 14

4.4 Foucault om normalisering och klassificering ... 15

5 Metod _____________________________________________________________ 16 5.1 Val av metod ... 16

5.2 Etnografi ... 17

5.3 Deltagande observation ... 18

5.4 Genomförande, förberedelser och hjälpmedel... 20

5.5 Förförståelse ... 21

5.6 Tillgång till fältet ... 22

5.7 Medkonstruktörer av fältet och tolkningsprocesser ... 23

5.8 Giltighet och tillförlitlighet ... 24

5.9 Etiska överväganden ... 26

5.10 Analysmetod ... 27

5.11 Arbetsfördelning ... 27

6 Resultat ____________________________________________________________ 27 6.1 Träning 1 ”Fotbollssnack och A-lagsfeber” ... 28

6.2 Träning 2 ”Deltagande utifrån egna förutsättningar” ... 33

6.3 Träning 3 ”Ett lag för alla” ... 37

6.4 Match ”Jaget, laget och rollen som lagspelare” ... 42

7 Analys _____________________________________________________________ 48 7.1 På jakt efter det normala ... 48

7.2 Tillhörighetens betydelse och dimensioner ... 49

7.3 Tillgänglighet och hinder ... 52

7.4 Laget som spegel ... 53

8 Avslutande reflektioner _______________________________________________ 54 Referenser ___________________________________________________________ 58 Bilagor ______________________________________________________________ 62 Bilaga 1 Informationsbrev ... 62

Bilaga 2 Observationsmall träning ... 63

Bilaga 3 Observationsmall – match ... 64 Bilaga 4 Samtalsmall – spelarna ... 65 Bilaga 5 Samtalsmall – föräldrar ... 66

1 Inledning

Det är en gråmulen söndagsmorgon på idrottsanläggningen Gasten och regnet hänger i luften. Minibuss och bilar står redo för avfärd till Karlshamn och ett flertal ungdomar delar upp sig i de samlade fordonen. Väl framme möts vi av en stor idrottsplats med en fotbollsplan där vissa delar av planen är mer täckt av lera än gräs. När vinden tittar fram är den lite kylig och fuktig, sådär som det är när vinter går mot vår. Några ungdomar har redan börjat passa lite med bollen, skrattar och samtalar. Klockan är 13.05 och första matchstart är om en kvart, det är Kalmar FF:s U-lag som samlats för att spela fotboll. Det är de första fotbollsmatcherna i serien och minerna hos ungdomarna tyder på att de är glada över att få spela match.

Skildringen ovan är tagen från seriepremiären med Kalmar FF:s U-lag som är ett lag med funktionsnedsatta ungdomar i åldrarna 15-25 år. Vi som författar denna uppsats har själva varit med och startat upp verksamheten och laget kommer att vara utgångspunkten för vår studie. Laget bildades i september 2013 som ett initiativ från barnhabiliteringen efter stor efterfrågan på ett anpassat fotbollslag i Kalmar.

Idrottsföreningen Kalmar FF tog på sig uppdraget och de sökte bland annat ledare för verksamheten via studentföreningen Linnestudenterna. Eftersom vi båda är aktiva fotbollsspelare och studerar socialt arbete såg vi det som ett både roligt och utmanande projekt att hoppa på. Laget bestod till en början av sju killar mellan 13-19 år men har nu utökats till 19 ungdomar, både tjejer och killar mellan 15-25 år som har olika funktionsnedsättningar med nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Laget skiljer sig på så sätt från de flesta andra organiserade ungdomslag eftersom det består av både olika åldrar och kön. Det är även det enda anpassade fotbollslaget för ungdomar med funktionsnedsättning som finns inom Kalmars närområde. Ungdomarna som tränar hos oss hade tidigare inget lag att spela i eller inte längre ”platsar” i andra lag. Vår ambition är att alla som vill ska få vara med och att alla ska kunna delta i alla övningar utefter sina egna förutsättningar. Samtidigt försöker vi bedriva träningarna likt vilken fotbollsträning som helst. Vi lär alla spelare reglerna och försöker visa olika tips och tekniker för att de ska kunna utveckla sig själva. Ungdomarna uttrycker ofta att de vill spela matcher mot andra lag. Vi har försökt tillgodose deras önskemål genom att bland annat arrangera matcher mot föräldrar och syskon och åkt på en fotbollscup i Karlskrona. Genom det har vi fått lite kontakter med Blekinge som har tre lag för personer med funktionsnedsättning och vi har nu fått möjligheten att delta i deras seriesystem. Seriesystemet är uppbyggt så att alla fyra lagen får arrangera en dag var där alla lagen möts, för att sedan räkna ihop poängen från alla

fyra dagarna. Vi kommer längre ner i uppsatsen redogöra för den första speldagen som arrangerades av Karlshamn, vilket innebär en skildring av lagets allra första matcher.

Genom våra egna erfarenheter som tränare för det här laget och som aktiva fotbollsspelare har det väckts mycket tankar kring idrottens värdegrund och hur den skulle kunna utformas så att fler ges rimliga möjligheter att delta i föreningsidrott. Där av är vår ambition med den här studien att med utgångspunkt i vår uppstartade verksamhet och med hjälp av etnografi och deltagande observationer bland annat bidra med en ökad kunskap om funktionsnedsatta ungdomars syn på och upplevelse av idrott.

Studien har genomförts genom att observera lagets träningar för att sedan avslutas med att följa laget under deras första seriematcher. Vi har inspirerats av Beverly Skeggs (2000) och Loïc Wacquant (2004) som genomfört etnografiska studier där de under en längre tid befinner sig mitt i den kontext de vill studera. Vi kommer att beskriva de nämnda författarnas studier mer ingående i metodavsnittet. Eftersom vi är ute efter att förstå det som händer i sitt sammanhang genom att befinna oss mitt bland dessa ungdomar, kommer stor vikt att läggas vid metodologin och själva forskningsprocessen i studien.

2 Bakgrund

I följande avsnitt presenteras studiens problembakgrund följt av syfte, frågeställningar och studiens avgränsning.

2.1 Problembakgrund

Riksidrottsförbundet (2009) beskriver i sitt idéprogram; “idrotten vill” att idrottens värdegrund står för glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet samt allas rätt att vara med. Det innebär att alla som vill ska ges möjlighet att delta i idrottsföreningar utifrån sina egna förutsättningar. Där av ska alla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar ges möjlighet att få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Riksidrottsförbundet (2009) beskriver vidare att målet som innefattar idrott för alla gäller även personer med funktionsnedsättning. För att de ska ges möjlighet att idrotta utefter sina förutsättningar och ambitionsnivåer krävs anläggningar och sociala gemenskaper som är tillgängliga för alla, och vid fördelningen av resurser klargörs att personer med en funktionsnedsättning inte får glömmas bort (Riksidrottsförbundet, 2009). Med funktionsnedsättning menar vi

en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada antingen bestående eller övergående (Socialstyrelsen, 2015). Det är denna definition av begreppet funktionsnedsättning vi ämnar använda i vår uppsats.

Idrottens värdegrund om allas rätt att delta kan kopplas samman med de fördelar som ett idrottsdeltagande kan generera. Riksidrottsförbundet (2009) beskriver att idrott främjar människors fysiska, psykiska, sociala och kulturella utveckling. Även barn och ungdomsforskaren Mats Trondman (2005) redogör för idrottens fördelar då han i sin studie om unga och föreningsidrott kommer fram till att idrotten har hög status i ungdomskulturen och stor betydelse i många ungas liv. Vidare visar dock studien att idrott inte fullt ut når sina ambitioner när det gäller medverkan av olika kategorier unga som bland annat innefattar funktionsnedsatta. Antalet ungdomar med funktions- nedsättning som idrottar beskrivs som lägre och avhoppen fler än bland ungdomar i övrigt. (Trondman, 2005). Bilden bekräftas av Ylva Arnhof (2008), forskare vid folkhälsomyndigheten, som skriver att bland personer med funktionsnedsättning är det färre individer som är fysiskt aktiva jämfört med övrig befolkning. Samtidigt beskriver Arnhof (2008) att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa hos individer med funktionsnedsättning, bland annat är diabetes, astma, högt blodtryck, övervikt, värk och mag-tarmbesvär vanligare än för de utan funktionsnedsättning. Även psykisk ohälsa är vanligare hos personer med funktionsnedsättning och besvär som huvudvärk, trötthet, ängslan, oro, ångest och självmordsförsök förekommer oftare än för de utan funktionsnedsättning. Även Gunnel Boström (2008) beskriver att en stor del av den psykiska och fysiska ohälsan i Sverige finns bland personer med funktionsnedsättning.

Boström (2008) menar vidare att hälsan inte enbart är kopplad till funktions- nedsättningen utan skulle kunna främjas genom att öka det sociala deltagandet och förbättra vissa livsvillkor.

Anders Östnäs (1997) beskriver i sin avhandling om handikappidrott att fler människor involveras i idrotten och spridningen av idrottens budskap påverkar också socialt arbete som traditionellt sett inte är ett idrottsligt fält. En följd av det är utvecklingen och organiseringen av handikappidrottrörelsen (Östnäs, 1997). Handikapprörelsen och den förda handikappolitiken sägs gå hand i hand. Grundläggande för deras utveckling under 1960-70 talet är begreppen normalisering, integrering och introduktionen av det

miljörelativa handikappbegreppet. Begreppen bildade övergången till ett nytt sätt att se på funktionsnedsatta. De var inte längre passiva objekt utan individer med kunskap, känslor och inte minst vilja att själva forma sina liv. Ett exempel på det förändrade synsättet var att begreppet rullstolsbunden ändrades till rullstolsburen, att se rullstolen som en ersättning för benen. (Östnäs, 1997). Östnäs (1997) skriver även om integrering i eller integrering genom handikappidrott. Integrering i tar upp frågor kring handikapp- idrottens integrering med friskidrotten. Integrering genom innebär att man ser handikappidrotten som ett medel att få en starkare position i samhället och med det stärkt identitet och ökad livskvalitet.

Hans Bolling (2010) beskriver att samhället under de senaste decennierna har sport- ifierats och alltfler samhällsarenor genomsyras av idrotten. Den svenska idrottsrörelsen är väl kartlagd på ett övergripande plan men forskning som behandlar handikappidrott nästan helt saknas (Bolling, 2010). Det bekräftades även av Östnäs (2004) som beskriver att handikappidrotten har utvecklats och expanderat under de senaste 35 åren men att forskning om handikappidrott endast utgör en liten del av idrottens breda forskningsfält. Handikappidrotten beskrivs som ett mångdimensionellt och intressant forskningsfält vid sidan av den praktiska tävlings- och rehabiliteringsverksamheten. En central fråga handlar om vad som händer när handikappidrott integreras i friskidrott (Östnäs, 2004). Med hänvisning till bakgrunden ämnar vår uppsats där av problem- atisera funktionsnedsatta ungdomars låga idrottsdeltagande i förhållande till idrottens värdegrund och huruvida handikappidrottens integrering i friskidrotten samspelar.

2.2 Problemformulering

Sociologen Elisabet Apelmo (2007) beskriver att idrotten har särskilt stor betydelse för personer med en funktionsnedsättning. Hon beskriver att idrott kan leda till högre livskvalitet bland funktionsnedsatta, då de idrottsligt aktiva klarar av mer, får bättre självkänsla, högre fysisk status, mindre smärta och högre smärttröskel. Vidare beskriver Apelmo (2007) att personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp samhälls- medborgare med stora resursbehov och stora svårigheter att göra sig gällande gentemot konkurrerande krav på samhällets resurser. Där av beskrivs den potential vi tillskriver idrotten bli mångdubbelt värdefull för den här gruppen (Apelmo, 2007) Samtidigt beskriver Trondman (2005) att idrott inte fullt ut når sina ambitioner när det gäller medverkan av olika kategorier ungdomar som bland annat innefattar ungdomar med en

funktionsnedsättning. Andelen idrottsaktiva i denna grupp är betydligt färre och avhoppen fler än bland ungdomar i övrigt. Trondman (2005) menar att eftersom idrott ofta är kopplat till prestation kan det bidra till en utestängning av dessa ungdomar.

Vidare förklaras att ungdomar med funktionsnedsättning ofta efterfrågar idrott men att de inte alltid identifierar sig med idrottens huvudlogik: att tävla.

Idrottens huvudlogik kan föras samman med att idrotten i förhållande till andra folkrörelser består av en kombination av vad Tomas Peterson (2000) beskriver som föreningsfostran och tävlingsfostran. Föreningsfostran syftar till att främja demo- kratiska umgängesformer, grundade på respekt, likaberättigande och öppenhet i enlighet med idrottens värdegrund. Tävlingsfostran strävar till sin natur i riktning mot selektering, rangordning och elitsatsning bland deltagarna. Vidare förklarar Peterson (2000) att utgångspunkten i ungdomsverksamheterna inom idrott är att ta hand om alla som söker sig till verksamheten och låta var och en utvecklas enligt sina egna förutsättningar. I praktiken beskrivs dock att tävlingslogiken ofta tar överhanden och formar verksamheten efter ”de bästas” förutsättningar. En central utgångspunkt i för- hållande till idrotten som integrationsarena i det svenska samhället är därför ungdoms- idrottens motsägelsefulla karaktär, uttryckt som en ambivalens mellan föreningsfostran och tävlingsfostran. Denna motsägelsefulla karaktär beskrivs ha skapats i samverkan mellan interna och externa faktorer. Idrottens förutsättningar att fungera som ett inte- grationsfält hotas således både utifrån och inifrån. Tillgängligheten hotas av resurs- neddragningar och idrotter med exempelvis stora utrustningskostnader slår ut de mindre resursstarka, oavsett talang (Peterson, 2000). Hotet beskrivs också komma inifrån, då det finns en form av tyst kunskap om de regler och förhållningssätt som gynnar respektive missgynnar utövarna i selekteringsprocessen. Det kan vara svårt att förstå de internaliserade sociala och kulturella koder och uppförandemönster som krävs för att uppnå idrottens framgångar (Peterson, 2000). Utifrån ovanstående diskussion kan ink- ludering inom idrott ske på underordnade villkor. Inkludering kan ske i förhållande till idrottens föreningsfostran samtidigt som exkludering kan ske i förhållande till idrottens tävlingsfostran. Idrottens ideologi och värdegrund som eftersträvar gemenskap och allas rätt att delta förenas på så sätt med det faktum att idrott också handlar om prestation, tävling, sociala förmågor och pengar.

Sammanfattningsvis kan vi fastställa att bland ungdomar med funktionsnedsättning är idrottsdeltagandet lägre än bland ungdomar i övrigt samtidigt som fördelarna med idrott beskrivs vara mångdubbelt värdefulla för den här gruppen. Trots de övergripande för- delarna med idrott går det inte att komma ifrån den centrala utgångspunkten som går ut på att prestera. Idrottens tävlingsfostran beskrivs ofta ta överhanden och på så sätt motverka föreningsfostran som ska främja demokratiska umgängesformer. Utifrån ovanstående diskussion finner vi det relevant att problematisera funktionsnedsatta ung- domars inkludering i föreningsidrott utifrån idrottens värdegrund och hur den förhåller sig till idrottens huvudlogik som handlar om tävling. Det är på så sätt relevant att söka kunskap om funktionsnedsatta ungdomars syn på idrott och vad som får de aktiva ungdomarna att vilja, kunna eller ha möjlighet att delta i föreningsidrott.

2.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att utifrån spelare i Kalmar FF:s U-lags perspektiv, belysa inkluderande och exkluderande faktorer som bidrar till funktionsnedsatta ungdomars möjligheter att utöva idrott.

Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

 Hur upplever funktionsnedsatta ungdomar i Kalmar FF:s U-lag sitt idrottsdel- tagande?

 Hur uttrycker funktionsnedsatta ungdomar i Kalmar FF:s U-lag inflytande och kontroll över att själva kunna påverka sitt idrottsdeltagande?

 Hur samspelar den lokala idrottsrörelsen med funktionsnedsatta ungdomars vilja eller ovilja att medverka i organiserat idrottande?

2.4 Avgränsningar

I vår tredje frågeställning har vi valt att avgränsa studien till den lokala idrottsrörelsen.

Ungdomarna i laget har erfarenheter från andra lokala föreningar som har påverkat deras idrottsdeltagande. Eftersom studien behandlar riksidrottsförbundets värdegrund är det relevant att lyfta fram den lokala idrottsrörelsen och hur den samspelar med möjligheter till idrott för ungdomar med funktionsnedsättning. Med den lokala idrottsrörelsen menar vi där av idrotten generellt i Kalmars närområde, där även Kalmar

FF inryms. I vår mening innefattar idrottsrörelsen även av de dominerande föreställ- ningar och normer som finns om idrott.

3 Tidigare forskning

Eftersom studiens syfte är att lyfta fram inkluderande och exkluderande faktorer som bidrar till funktionsnedsattas möjlighet att utöva idrott, är det relevant att lyfta fram tidigare forskning om hur och på vilket sätt gruppen inkluderas och exkluderas i idrott och fritidsaktiviteter. Avslutningsvis presenteras även tidigare forskning om idrottens fördelar och sociala dimension för att lyfta fram relevansen av både vår studie och verksamheten Kalmar FF:s U-lag.

3.1 Funktionsnedsattas exkludering och inkludering inom idrott

I Kristén, Patriksson och Fridlunds (2002) studie som avser att undersöka vilka föreställningar det finns om barn och unga med funktionsnedsättning i samband med deras idrottsdeltagande beskrivs att deras tillgång till idrottsaktiviteter ofta är mycket begränsade. Det förklaras vidare vara kopplat till ett antal faktorer så som tillgänglighet av anläggningar, attityder, och utbildning och kompetens bland ledare. Även hinder som överbeskydd av vuxna, nödvändiga färdigheter, social isolering, bristande tid på grund av behandling/vård eller svårigheter gällande transport beskrivs också i förhållande till funktionsnedsatta barn och ungdomars idrottsdeltagande (Kristén, Patriksson &

Fridlund, 2002). Även i Nixons (2007) studie som undersöker möjligheter till idrott för personer med funktionsnedsättning berörs olika hinder i förhållande till gruppens idrottsdeltagande, så som barriärer av stigmatisering, sociala handikapp och praktiska svårigheter som i sin tur försvårar integrationsarbetet för personer med funktions- nedsättning. Dessa hinder beskrivs bli speciellt tydliga i mer konkurrenskraftiga situationer. Personer med en funktionsnedsättning som klarar av att konkurrera med eller mot idrottare utan funktionsnedsättning kan förhindras från att göra det bara för att de har en funktionsnedsättning, eftersom de som har “kontrollen” över en sport inte är villiga att acceptera nya eller olika uppfattningar om den (Nixon, 2007). Vidare förklarar Nixon (2007) att det exempelvis kan handla om vilken utrustning och hjälpmedel som godkänns och inte, ska exempelvis en golfspelare med en funktions- nedsättning som innebär att han inte kan gå de långa sträckor som krävs få tillåtelse att

åka vagn. På så sätt hävdar Nixon (2007) att det krävs en ändrad uppfattning om vad en golfspelare måste kunna göra i en tävling.

Vidare kan exkluderande faktorer för personer med funktionsnedsättning förstås utifrån det Elisabet Apelmo (2007) beskriver i sin studie om genus, funktionsnedsättning och idrottande kroppar. Hon förklarar att för personer med funktionsnedsättning är det nästan omöjligt att uppfylla normen i idrott som innefattar den unga, starka och hälso- samma kroppen. Handikappidrotten skiljs från den “normala” idrotten, det vill säga den som är för de utan funktionsnedsättning (Apelmo, 2007). Även i Kim Wickmans (2007) studie som handlar om elitidrottande kvinnor i rullstol diskuteras normen inom idrott.

Hon menar att det finns en social hierarki där idrottare närmast normen (idrottare utan funktionsnedsättning) betraktas som överordnade och de längst ifrån normen (idrottare med omfattande funktionsnedsättningar) som underordnade (Wickman, 2007).

I förhållande till funktionsnedsattas exkludering inom idrott och fritidsaktiviteter vill vi även lyfta fram John Roos (2014) studie som undersöker funktionsnedsattas deltagande i fritidsaktiviteter jämfört med Sveriges befolkning i övrigt. Roos (2014) fastställer att människor med funktionsnedsättning är underrepresenterade i sociala aktiviteter som befolkningen i stort utövar ofta som t.ex. motion och träning. Den främsta förklaringen beskrivs som dåligt anpassade byggnader och lokaler. En annan förklaring till det låga deltagandet påstås kunna vara avsaknad av fungerande sociala kontakter. Vänner beskriv fungera både som en viktig inspirationskälla samtidigt som många fritids- aktiviteter även kräver någon att göra aktiviteten tillsammans med (Roos, 2014).

I Darcy och Dowses (2013) artikel som presenterar resultaten av en studie som syftar till att undersöka hur människor med utvecklingsstörnings upplever idrott och idrottssammanhang, kommer de fram till att personer med utvecklingsstörning inte ges samma förutsättningar i sitt idrottsutövande som de utan. De fastställer att de be- gränsningar som upplevs i och med funktionsnedsättningen fungerar som ett kraftfullt hinder för deras idrottsdeltagande. Det är det faktum att de lever med intrapersonella

"nedskrivningseffekter" som beskrivs bidra till att de isoleras från formaliserade

idrottsstrukturer och kan där av inte delta i idrott på lika villkor som de utan funktions- nedsättning (Darcy & Dowse, 2013).

För att sammanfatta funktionsnedsattas exkludering inom idrott beskrivs ett antal hinder, både strukturella och sociala, vara avgörande faktorer till gruppens låga idrottsdeltagande. Det kan exempelvis handla om bristande tillgänglighet och tillgång till aktiviteter, svårigheter gällande transport och utbildning/kompetens bland ledare. De sociala hinder som beskrivs är bland annat avsaknad av sociala kontakter, social isolering och barriärer av stigmatisering. Vidare beskrivs även exkludering i förhållande till normen inom idrott där de utan funktionsnedsättning beskrivs ha ”kontrollen” över de olika sporterna och personer med funktionsnedsättning kan på så sätt beskrivas som underordnade inom sin idrott.

När det gäller funktionsnedsattas inkludering inom idrott har bildandet av handikapp- idrottsförbundet 1969 bidragit till att fler personer med funktionsnedsättning sökt sig till idrott (Magnusson & Lorentzi, 1999). Sedan dess beskrivs allt fler av specialidrotts- förbunden anpassat sina verksamheter så att även funktionsnedsatta ska kunna delta, men i de flesta fall bedriver handikappidrottsförbundet verksamhet i egen regi. Inom varje sport har det utarbetats speciella regler och anpassningar för att göra tävlandet så rättvist som möjligt. Inom handikappidrotten har man dessutom delat upp i klasser beroende på funktionsnedsättning, så att varje deltagare ska kunna tävla på så lika villkor som möjligt. (Magnusson & Lorentzi, 1999).

För att öka barn och ungdomar med funktionsnedsättnings inkludering i organiserad idrott, beskriver Kristén, Patriksson och Fridlund (2002) vikten av ett interventions- program, där aktörer från olika delar av samhället, så som hälsovård, klubbar och föreningar, handikapporganisationer och universitet samarbetar ur ett holistiskt perspektiv. En form av lärande bör stödjas baserat på barn och ungdomars perspektiv, med fördjupning i insikter av betydelsen av en viss aktivitet för målgruppen, till exempel när det gäller välfärd och socialt stöd. Vidare beskrivs vikten av att institu- tioner, klubbar, föreningar och så vidare, organiserar aktiviteter för målgruppen med fokus på utbildning och social integration (Kristén, Patriksson och Fridlund, 2002).

Darcy och Dowse (2013) diskuterar även inkludering i idrottssammanhang för personer med funktionsnedsättning och menar att det finns ett behov av förändringar i samhälls- organisationer, strukturer och processer för att främja deras deltagande och delaktighet.

Det beskrivs kräva svar från bredare socialpolitiska ramar utanför idrotten (t.ex. tran-

sport och vård) men även inifrån idrotten (t.ex. lämpliga program och personal- utbildningar) (Darcy & Dowse, 2013).

Sammanfattningsvis kan inkludering för personer med funktionsnedsättning beskrivas utifrån tillgänglighet och tillgång. Där av är handikappidrottsförbundet en viktig ut- veckling, då man har anpassade verksamheter så att alla ska kunna tävla och delta på lika villkor. Även vikten av att olika samhällsaktörer samarbetar utifrån personer med funktionsnedsättnings perspektiv och organiserar aktiviteter lyfts fram. För att öka inkluderingen för gruppen inom idrott beskrivs avslutningsvis att det krävs fokus på bakomliggande hinder både utanför och innanför idrotten.

3.2 Idrottens fördelar och sociala dimension

Mats Trondman (2005) beskriver i sin studie om unga och föreningsidrott att förenings- idrottens roll är utvecklande i ungdomars identitetsskapande och sociala tillhörighet samt att idrott kan vara både psykiskt och fysiskt främjande. Vidare framkommer att idrott har stor betydelse och hög status i ungdomars liv. Trondman (2005) hävdar också att föreningsidrott bidrar till socialisation och kan ses som en mötesplats, som präglas av tillhörighet och delaktighet i samhället. Det bekräftas även av Kristén, Patriksson och Fridlund (2002) som menar att för barn och ungdomar med funktionsnedsättning kan sport och fritid ha stor betydelse för välbefinnandet och fungera som en arena för social integration. Även Donna Goodwin (2009) redogör för fördelarna med idrott och be- skriver att när idrott används som ett medel för att uppnå socialt stöd, välbefinnande och tro på sig själv skapas många positiva faktorer för ungdomar, både individuella och samhälleliga. Goodwin (2009) har gjort en studie där hon intervjuar personer med funktionsnedsättning för att höra deras åsikter om integrerad idrott. Ett antal kategorier framkom ur analysen av intervjuerna, bland annat var det viktigt att få delta i idrott för att bli någon genom att accepteras i gruppen och få förtroende av de andra deltagarna, att hitta nya vänner, utveckla sin fysik och få fysisk förbättring.

Även Apelmo (2007) framhåller idrottens sociala funktioner för personer med funk- tionsnedsättning. Hon beskriver bland annat att genom idrotten ges de möjlighet att skapa nya kontakter och få nya vänner. Vidare menar även Apelmo att den fysiska aktiviteten även stärker funktionsnedsatta barn och ungdomars sociala identitet, just för att fysisk aktivitet ses som normalt för barn och ungdomar. Idrottsaktiviteter beskrivs

även stärka sociala band till andra barn och ungdomar. Det bildas en gemenskap där de får och möter förståelse för sina och andra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar (Apelmo, 2007).

Apelmo (2007) redogör också för de fysiska fördelarna med idrott som t.ex. förbättrad kondition, styrka, smidighet och snabbhet. Vidare beskrivs att för personer med funktionsnedsättning kan den ökade fysiska förmågan leda till känslor av frihet. Den ökade förmågan kan exempelvis bidra till att de blir av med hjälpmedel eller klarar av mer än vad de gjorde innan de började idrotta. Den ökade fysiken beskrivs på så sätt även bidra till stärkt självförtroende som även följer med utanför idrotten, då de beskrivs våga göra saker som de annars tyckt varit för svåra (Apelmo, 2007) Vidare förklarar Apelmo (2007) att för personer med funktionsnedsättning kan ökad fysisk aktivitet motverka den stereotypa bilden av funktionsnedsatta som passiva och svaga, och de kan där av i viss mån undvika stigmatisering och nedvärdering.

Sammanfattningsvis kan vi urskilja att de fördelar som idrott genererar kan vara både fysiska, psykiska och sociala. Idrott förbättrar den fysiska förmågan, stärker självförtroendet och är identitetsskapande. Idrott beskrivs även kunna verka som en arena för social integration för personer med funktionsnedsättning. Idrotten beskrivs bland annat kunna bidra till delaktighet och tillhörighet i samhället, möjlighet att skapa nya sociala kontakter och stärka den sociala identiteten.

4 Teori

I följande avsnitt redogör vi för de teoretiska utgångspunkter som tillämpas för att förstå och analysera det empiriska materialet. Inledningsvis redogör vi för studiens relation mellan teori och empiri för att sedan gå in på de teorier som använts som fokus och riktning för studien.

4.1 Att sätta teorin inom parantes

Aspers (2011) beskriver tre olika relationer mellan teori och empiri som forskare kan använda sig av. Den första innefattar en detaljstyrning av empirin genom teorin, hela vägen, vilket innebär att teorin endast kan bejakas eller förkastas. Forskaren kan också välja att egentligen inte använda sig av någon teori alls, vilket innebär att ingen

fokusering sker. Det kan dock leda till att “allt” upplevs som lika viktigt och forskaren kommer inte vidare. Forskaren kan slutligen använda sig av ett mellanläge där teorin anger teman men styr inte forskarens arbete i detalj. Det sistnämnda alternativet är det som har använts i vår studie och det är även det tillvägagångssättet som förespråkas av Aspers (2011). På så vis får vi ett visst fokus samtidigt som teorin ges möjlighet att förändras. Vi lät fältet leda arbetet samtidigt som teorin hela tiden fanns inom parantes för att ge oss en allmän riktning. Precis som Aspers (2011) beskriver så blir teorin där av ett redskap som hjälper oss att veta vad vi ska fokusera på. Med hjälp av den har vi på så sätt fått fram en riktning och teman men utan att följa konkreta anvisningar för vad som ska observeras eller vilka konkreta frågor som ska ställas i fältet. Vi hade Goff- mans teori om normalitet och avvikande och Foucaults idéer om normalisering och klassificeringar med oss i förhoppning att få redskap till att analysera hur idrottsrörelsen samspelar med funktionsnedsattas möjligheter till idrott. De teoretiska begreppen social inkludering och exkludering användes mer som ett ramverk och en förutsättning för att förstå det som händer i och runt träningarna och matcherna.

4.2 Social inkludering och exkludering

För att i förhållande till syftet belysa inkluderande och exkluderande faktorer som bidrar till funktionsnedsatta ungdomars möjligheter att utöva idrott kommer vi att använda oss av de teoretiska begreppen social exkludering och social inkludering. Begreppen kommer att användas för att förstå hur inkluderande och exkluderande arenor skapas och vidmakthålls. Jan Jönhill (2012) hävdar att distinktionen mellan inkludering och exkludering är helt avgörande för förhållandet mellan människan och det moderna samhället. Det handlar om personers tillhörighet eller icke-tillhörighet i förhållande till sociala system (Jönhill, 2012). Exempel på sådana sociala system kan innefatta allt ifrån folkrörelser och organisationer till föreningar och enskilda idrottslag.

I relation till de sociala systemen beskriver Bent Madsen (2006) att i ett funktionellt differentierat samhälle deltar de enskilda individerna i många olika delsystem, exempel- vis på arbetsmarknaden, i familjen, i skolan och som utövare av fritidsaktiviteter. Att vara social deltagare i ett system innebär att delta i den kommunikation som sker inom systemet. Vidare beskriver Madsen (2006) att begreppet inkludering kan användas som uttryck för att delta i kommunikationen i sociala system, medan exkludering innebär att man är irrelevant för den kommunikation som äger rum. För att vara inkluderad krävs

en kännedom om systemets medier och koder. Det krävs även en förmåga att uppträda i bestämda roller, så att man blir synlig i förhållande till de teman och perspektiv som omfattas av systemets koder. Sammanfattningsvis kan att vara inkluderad i samhället innebära detsamma som att befinna sig innanför som deltagare i en kommunikation i ett bestämt system, där det är möjligt att handla som person. För att skaffa sig en roll som person förutsätter där av att man är inkluderad. Att vara exkluderad innebär i sin tur att befinna sig utanför kommunikationen som en icke-deltagare. Eftersom människors liv karaktäriseras av att de på en och samma gång både är deltagare och icke-deltagare i olika sociala system, kan man befinna sig utanför vissa system samtidigt som man är innanför i andra (Madsen, 2006).

Även Jönhill (2012) berör begreppen roll och inkludering hur de samspelar med varandra. Han beskriver att inkludering kan relateras till den rollfunktion som den enskilde har. I våra olika roller, eller snarare rollfunktioner, skapar vi sociala identiteter.

Exempelvis så ger rollen som anställd i en arbetsorganisation oss en identitet, medlem i en förening eller ett nätverk en annan, och våra familjeroller ger oss ytterligare andra identiteter. På så sätt framträder vi i rollen som t.ex. medlem i en förening med en annan identitet än i familjelivet. Begreppen roll och inkludering kan därmed ses som knutna till varandra (Jönhill, 2012).

Madsen (2006) beskriver även att social inkludering är ett begrepp som betyder att medräkna eller innefatta någon i helheten. Social inkludering uttrycker föreställningen om det rymliga samhället som betyder att mänskliga och materiella resurser ska finnas på den sociala arenan där individer lever sitt vardagliga liv. Fortsättningsvis skriver Madsen (2006) att barn med särskilda behov eller personer med funktionsnedsättning förstås i förbindelse med deras sociala liv. Vidare beskrivs att individer är föremål för utveckling men med individers utveckling behöver också den sociala miljön utvecklas, t.ex. att beskriva möjligheter till socialt deltagande och aktivitet istället för att beskriva funktionsnedsättningen och behovet av stöd efter diagnos (Madsen, 2006).

Sahlin och Machado (2008) hävdar att den dominerande svenska översättningen av social exkludering är “utanförskap”. Betydelsen beskrivs knuten till en situation som framstår som permanent, ohjälplig och bunden till bristfälliga egenskaper hos dem som

“befinner sig i utanförskap”. Vi vill dock klargöra att utanförskap är ett problematiskt

begrepp då det är starkt negativt laddat. Det är där av inget begrepp vi kommer att tillämpa utan används endast här som en möjlig förståelse av begreppet social exkludering. Social exkludering beskrivs av Sahlin och Machado (2008) som ett mång- facetterat begrepp som omfattar brist på både sociala rättigheter och materiella resurser och som kan användas för att belysa hur och varför individer eller grupper misslyckas med att få tillgång till eller ta del av ekonomiska eller sociala resurser.

Vi vill slutligen framhäva att social inkludering och exkludering inte bara kan ses som statiska begrepp utan de inrymmer också processer. Jönhill (2012) beskriver att ink- ludering och exkludering är en ständigt pågående, oavslutad process som på olika sätt leder den enskilde antingen i riktning mot inkludering eller exkludering. Jönhill (2012) klargör även att dessa processer resulterar i att den enskilde måste passera en gräns för att kunna gå vidare från den ena sidan till den andra. Dessa inkludering, -och exkluderingsprocesser kommer vidare att diskuteras i relation till Goffmans teori om normalitet och avvikande och Foucaults idéer om normalisering och klassificeringar. På så sätt kan vi få teoretiska verktyg för att analysera hur den institutionaliserade idrotten och enskilda individer samspelar.

4.3 Konstruktion av normalitet och avvikande

Goffman (2014) förklarar att varje samhälle avgör vilka medel som kommer till användning för att dela in människor i kategorier, samt vilka egenheter som uppfattas som vanliga och naturliga för medlemmar inom varje sådan kategori. Den sociala miljön avgör vilka kategorier av människor som man förväntas möta där. Goffman (2014) beskriver vidare att när en främling dyker upp i vår närvaro, är oftast den första synen av hen tillräcklig för att vi ska kunna kategorisera och fastställa vissa egenskaper hos hen, alltså den sociala identiteten. Dessa intryck är i sin tur utgångspunkten för, och det som formar våra normativa förväntningar. Oftast blir vi inte medvetna om att vi ställt de här kraven eller om vad de innebär, fören det verkligen blir fråga om huruvida dessa krav blir uppfyllda eller inte. Det är troligtvis först då som vi blir medvetna om att vi hela tiden hade vissa föreställningar om hur den här individen borde vara (Goffman, 2014).

Vidare beskriver Goffman (2014) att man kan utgå från att det är en nödvändig förutsättning för socialt liv att alla samhällsmedlemmarna har en viss grund av gemen-

samma normativa förväntningar, där normerna vidmakthålls delvis just på grund av att de är institutionaliserade. Om vi förutsätter att det finns allmänna föreställningar som är förknippade med en grupp av individer som har vissa värden gemensamma och som håller på vissa sociala normer gällande uppträdande och personliga attribut, så kan man sedan beteckna varje individuell kategorimedlem som inte rättar sig efter normerna som en avvikare (Goffman, 2014). I vårt fall kan det här förstås utifrån de normer och allmänna föreställningar som finns inom idrott och om aktiva idrottsutövare. Vidare förklarar Goffman (2014) att om vi vill ha förståelse för vår “olikhet” är det inte till dem som är “olika” vi ska vända oss utan till de “normala”. I förhållande till studien handlar det på så sätt om att fokusera på det som anses normalt inom idrott för att förstå det som avviker. Goffman beskriver även att det inte räcker med en stark vilja att hålla sig inom normens ram eftersom individen i många fall inte har någon omedelbar kontroll över i vilken mån hen kan efterleva normen. Det är där av inte en fråga om individens vilja att

“rätta sig” utan det handlar om överensstämmelse och individens livsomständigheter (Goffman, 2014). Där av kan exempelvis ungdomarna i vår studie, trots deras vilja att rätta sig efter normen, uppleva begränsningar i förhållande till deras funktionsned- sättning eftersom den är en del av deras livsomständigheter.

4.4 Foucault om normalisering och klassificering

Roddy Nilsson (2008) skriver att Foucault menar att de former av makt som karakt- äriserar det moderna samhället arbetar med bland annat normalisering som tillämpas på nivåer och i former som ligger utanför staten och dess apparater. Normalisering kan beskrivas som en process där individer genom upprepade justeringar, bedömningar och olika åtgärder anpassas till ett på samma gång individualiserande och homogeniserande beteende. Med det menar Foucault att den enskilde bedöms efter hur hen ses som avvikande från det normala beteendet (Nilsson, 2008). Exempelvis när individer med funktionsnedsättning mönstras ut från den reguljära verksamheten. Individen tar på så vis form genom omdömen, diagnoser, prognoser och normativa värderingar. Dessa normativa värderingar kan i vårt fall förstås utifrån idrottens rådande huvudlogik som handlar om prestation och prestationsmål.

Vi är medvetna om att teorierna finns på olika nivåer då Goffman beskriver hur det går till i mötet mellan individer medan Foucaults idéer mer rör samhället i sin helhet.

Genom Goffman kan vi på så sätt förstå vad som sker på fotbollsplanen och i mötet

mellan individerna. Foucaults idéer beskrivs kortfattat då de enbart kommer att användas för att förstå de normaliseringsprocesser som sker över hela samhället men som också kan förstås i ljuset av hur en del ungdomar mönstras ut från vissa organ- iserade verksamheter.

5 Metod

I följande avsnitt presenteras de metoder och tillvägagångssätt vi använt oss av för att undersöka och analysera vårt material. Inledningsvis presenterar vi vår inspiration till den etnografiska metodologin följt av en övergripande beskrivning av etnografin och deltagande observationer samt vårt tillvägagångssätt. I avsnittet diskuteras även vår förförståelse och ett vidare resonemang kring den valda metodens centrala delar.

Avslutningsvis beskrivs våra etiska överväganden och hur de applicerats på studien.

5.1 Val av metod

Vi har valt att arbeta med utgångspunkt i en etnografisk metodologi och har tagit intryck av och vill arbeta i enlighet med de moderna klassikerna: Att bli respektabel av Beverly Skeggs (2000) och Body & soul: notebooks of an apprentice boxer av Loïc Wacquant (2004). Skeggs studie bygger på en specifik grupp kvinnors försök att hitta framkomliga vägar i bland annat klass, kön, sexualitet och feminism. Hon har under 3 år följt 83 arbetarklasskvinnor genom arbetsmarknad, utbildning och familj i nordvästra England. Studien koncentrerar sig på hur subjektiviteter konstrueras på en rad olika platser och genom tiden och därigenom möjliggör långtidsanalyser av förflyttningar, investeringar och positioner. Franske sociologen Loic Wacquant (2004) har också med hjälp av etnografisk metodologi med deltagande observationer genomfört en studie där han befinner sig i ett boxningsgym i ett amerikanskt getto. Han följer lokala fighters, amatörer och professionella och han deltar själv till den grad att han till och med befinner sig mitt i boxningsringen. Genom att bekanta oss med ovan nämnda författare och deras etnografiska studier har vi fått inspiration till genomförandet av vår studie. Vi har tagit fasta på deras sätt att arbeta med metodologin på ett sätt som innebär att den underbygger all teori. Metodologin blir på så vis även en teori, en teori om metoder som påverkar svaren på en rad frågor som t.ex. vilka vi ska studera, hur vi ska studera dem, hur vi ska skriva och vilken kunskap vi använder oss av. En avgörande betydelse för

produktionen av kunskap kan på så sätt antas handla om vårt kulturella, sociala och utbildningsmässiga kapital.

5.2 Etnografi

Kullman (2014) förklarar att termen etnografi är av grekisk härkomst, där etno betyder folk eller nation och grafi kommer från graph’ia, och betyder beskrivning. Etnografi betyder således folk(be)skrivning. Etnografin har sitt ursprung i antropologin (läran om människan) och etnologin (läran om folk och nationer). Läran om människan och läran om folk och nationer hade inte ursprungligen någon metodologi och behovet av hur man som antropolog och etnolog empiriskt skulle arbeta på forskningsfältet växte succesivt fram. Etnografin kom då att bli antropologens och etnologens arbetsredskap och metodiska redskap för att systematiskt skapa, samla in bearbeta, analysera och tolka data från fältet (Kullman, 2014)

Den etnografiska metodologin beskrivs av Bryman (2011) och kan sägas vara organ- iserad på följande vis. Etnografi kan användas för att beteckna en undersökning där deltagande observation är den huvudsakliga metoden men där forskaren också har ett speciellt fokus på kulturen hos den grupp som man undersöker. Det bekräftas även av Kullman (2014) som menar att i etnografiska studier spelar termen kultur och dess innehåll en stor roll. Utifrån vår studie är det ungdomarna i Kalmar FF:s U-lags kultur vi fokuserar på, alltså de sammanhang, tankar, utsagor och förhållanden som är karakt- äristiska för just den gruppen. Enligt Kullman (2014) så blir på så sätt de relationer som sammanbinder en grupps karaktäristiska den massa som sammansvetsar kulturen.

I enighet med hur Bryman (2011) beskriver etnografens tillvägagångssätt har vi under en förhållandevis lång tid, iakttagit gruppens beteende och lyssnat på vad som sägs i samtal mellan individerna själva och med oss. Likt det Fangen (2005) beskriver om att etnografins syfte är att visa hur socialt handlande i en värld kan vara begripligt i en annan världs synvinkel har vi fördjupat oss i den miljön studien ämnar studera för att få kännedom om hur det är att tänka, känna och ibland även handla som deltagare i laget.

Det bekräftas även av Kullman (2014) som menar att en grundtanke i etnografin är att forskaren, för att förstå människors sätt att leva och lära, fångar deras erfarenheter genom uttryckssätt i handlingar och utsagor. Fangen (2005) beskriver att i etnografin studeras hur den vardagliga kunskapen uppkommer och tar form. Den styrs av före-

ställningen att människors agerande i vardagsvärlden styrs av oreflekterade bakgrunds- förväntningar, av underförstådda regler, och att det är etnografins uppgift att lyfta fram dessa. På så sätt blir vår uppgift att tränga oss bakom den kunskap som tas för given, och ta reda på vilka “regler” som styr ungdomarnas rutinmässiga handlingar och deras uppfattningar. Sammanfattningsvis kännetecknas etnografin av observationer av hand- lande och händelser i naturliga situationer och det ömsesidiga förhållandet mellan teori och empiri (Fangen, 2005).

Geertz (1991) skriver att etnografi ställs inför en mångfald av sammanflätade komplexa begreppsmässiga strukturer och vikt ligger vid att fältarbetaren först förstår och sedan kan förmedla detta. Geertz rekommenderar på så sätt fylliga eller täta beskrivningar,

“thick descriptions” av sociala miljöer, skeenden och även individer. Även Bryman (2011) behandlar Geertz resonemang och hävdar att kvalitativa forskare uppmanas att producera thick descriptions. Genom detta kan studien förse andra personer med information som kan vara till hjälp att bedöma hur överförbart resultatet är till en annan miljö. Vi har tagit intryck av Geertz resonemang och kommer att försöka tillämpa det under genomförandet av vår studie. Genom att använda oss av täta och detaljrika beskrivningar av det vi studerar kan vi inte bara förstå fenomenet i sig utan även dess kontext. På så sätt öppnar vi upp för en förklaring genom studieobjektens angränsande sammanhang. Exempelvis kan en gest med armen betyda ett utlopp för missnöje eller glädje, varvid den innefattar mer än bara den fysiska rörelsen. Svårigheten med thick descriptions är att forskaren blir allt för indragen och mängden detaljer överskuggar eller hindrar analysen (Bryman 2011). Vår förhoppning är dock att genom att tolka beteende och värderingar i en kontext kan detta undvikas.

5.3 Deltagande observation

Deltagande observation är en av de mest centrala metoderna inom samhällsforskning och beskrivs av Kullman (2014) som det mest karaktäristiska sätt att skapa och samla in data i etnografiska studier. Metoden kan beskrivas som insamlande av data genom att delta i de studerade människornas vardagsliv, att studera vilka situationer människor agerar utifrån och hur de uppför sig i dessa situationer (Fangen, 2005). Vi kommer att studera ungdomarnas deltagande i fotbollslaget genom att observera och delta som tränare under de situationer där laget träffas. Metoden har låtit oss bevara samspelet med ungdomarna i enlighet med det Berner (2005) skriver om att metoden innebär en

interaktion mellan forskaren och informanterna. Under observationstillfällena har vi försökt uppträda så naturligt som möjligt och vikt har lagts vid att data samlats in systematiskt och icke påträngande vilket också Berner (2005) förespråkar. I förhållande till studiens frågeställningar och syfte är en etnografisk ansats med deltagande observationer ett bra tillvägagångssätt för att komma nära ungdomarnas perspektiv.

Som Fangen (2005) beskriver är en fördel med deltagande observation att man kommer människor närmare in på livet och får personlig kunskap om dem. Sådana direkta erfarenheter förbättrar förståelse och tolkning av fältet. Deltagande observation är på så sätt en metod där vi inte bara deltar som forskare, utan även som människor. Det har varit tydligt för oss framförallt då vi känner ungdomarna sedan innan, de ser på så sätt oss som “människor” och inte som forskare. Samtidigt så har vi resonerat över det faktum att metoden näst intill kräver att vi måste använda oss av oss själva som verktyg för att få fram naturlig och tillförlitlig data. Vi har på så sätt interagerat med ungdomarna som människor och inte bara som forskare för att inte störa miljöns naturliga samspel.

Inför arbetet med studien övervägdes hur observationerna skulle genomföras i för- hållande till vårt deltagande. Som Fangen (2005) beskriver kan deltagande obser- vationer genomföras med olika grad av deltagande. De beskrivs som delvis deltagande, fullt deltagande och icke-deltagande observatör. Delvis deltagande observatör är den vanligaste forskarrollen och går ut på att forskaren deltar i det sociala samspelet men inte i de miljöspecifika aktiviteterna. Den rollen kan liknas vid den som vi normalt sätt har som tränare för laget, eftersom vi då är delaktiga i träningarna men inte i själva övningarna. Under genomförandet av studien var delvis deltagande observatör vår huvudsakliga roll men vi valde även att kombinera den med stunder av fullt deltagande observatör och icke-deltagande observatör för att ges möjlighet att få nya perspektiv.

Som fullt deltagande observatör deltog vi ibland i spelet vid slutet av träningarna, t.ex.

om det fattades en spelare på ena laget. Vid vissa tillfällen valde vi även att en av oss steg av träningen och stod vid sidan en stund för att på så sätt kunna fokusera helt på vad som händer men också för att få möjlighet att se på träningen från ett ”utifrån”

perspektiv.

5.4 Genomförande, förberedelser och hjälpmedel

Innan studien påbörjades skrevs ett informationsbrev (bilaga 1) där vi informerade om studien och inhämtade samtycke från deltagarna (diskuteras vidare i avsnitt 5.9). För att förbereda oss inför våra observationer gjorde vi en observationsmall för träningarna (bilaga 2) och en mall för matchdagen (bilaga 3). Vi gick in med några idéer och kom att utveckla observationsmallarna allt eftersom vi gjorde nya observationer, på så vis växte tematiken och under teman successivt fram under tiden för undersökningen.

Under observationerna gjordes fältanteckningar i mallarna efter händelser och sit- uationer som kunde kopplas samman med de teman som valts ut. Fältanteckningar kan beskrivas som anteckningar om fältet gjorda av forskaren i syfte att skapa ett empiriskt underlag för att genomföra analys och i slutändan även besvara forskningsfrågorna (Aspers, 2011). Precis som Aspers (2011) beskriver så kräver fältanteckningar en övergripande strategi för att inte “gå vilse i fältet”, i den meningen är observations- mallarna av betydelse. Fältanteckningarna fördes även utanför mallarna för att kunna beskriva så mycket som möjligt som t.ex. gester, kläder, sättet man pratar på, hur nära man står, vem som initierar saker, hur vi uppfattar situationen, vem som säger vad i en dialog osv. Det bekräftas även av Aspers (2011) som hävdar att för att få fram hela kontexten är det viktigt att beskriva så mycket detaljer som möjligt. Som Aspers (2011) vidare beskriver så bör inte fältanteckningarna vara helt styrda av teorin. Vi hade några teorier och våra observationsmallar i bakhuvudet men kom även att lämna dem åt sidan och beskriva sådant som vid första anblicken kanske inte verkade vara av relevans. På så sätt begränsade vi oss inte till de självklara utan öppnade även upp för mer komplexa aspekter.

Observationerna genomfördes under hela träningen, vi turades om att vara delvis-, fullt- och icke-deltagande observatörer. Anteckningar fördes i den mån det var möjligt under träningen och kompletterades mer utförligt efter träningen då vi även diskuterade med varandra vad vi sett och upplevt. En strategi genom observationerna var att uppmärk- samma samtal men även att själva interagera i samtal med spelare och föräldrar. Till hjälp gjorde vi därför samtalsmallar (bilaga 4 och 5) med frågor som kunde vara bra att använda oss av för att framhäva information i förhållande till vårt syfte och fråge- ställningar. Vi hade för avsikt att använda mallarna mer och prata mer med föräldrar men under de fyra observationerna vi gjorde var deltagandet från föräldrar lågt. De flesta lämnade av sina ungdomar och åkte på egna aktiviteter, där av är samtalen med

föräldrarna få och vi upplevde då det insamlande materialet som för tunt för att använda till analysen. Samtidigt blev det övriga insamlade materialet relativt omfattande och vi ansåg då att det inte var möjligt eller önskvärt att rikta en särskild intervjustudie mot föräldrarna. Från ungdomarna fick vi mycket användbart material genom obser- vationerna, där vi även strävade efter att uppmärksamma samtal eller inleda samtal med hjälp av vår samtalsmall. Vi upplevde dock att det var svårt att bevara det naturliga samspelet när vi började ställa frågor från samtalsmallen och ungdomarna blev för- virrade och hade svårt att svara. Där av användes endast samtalsmallen som riktning och fokus under de samtal som uppstod istället för att användas i sin helhet.

5.5 Förförståelse

Aspers (2011) beskriver att eftersom forskaren har vuxit upp i samma eller en snarlik livsvärld som dem hen studerar finns det vissa saker forskaren tar för givet. Att forskare tar saker och ting för givna beskrivs vara nära förbundet med att de har en förförståelse som de använder vid tolkning av ett fenomen. Förförståelsen beskrivs vara grundad i forskarens vardagsförståelse och är en nödvändig och samtidigt oundviklig del av att nå förståelse (Aspers, 2011). De förutsättningar vi från början har med oss mynnar där av ut i vår förståelse. På så sätt är det relevant att redogöra för vår förförståelse och hur vår studie har påverkats av den. Vår förförståelse genom studien är knuten till två aspekter, våra tidigare vardagslivserfarenheter och våra tidigare erfarenheter som tränare för laget.

Vi har sedan uppstarten av Kalmar FF:s U-lag i september 2013 varit tränare och ledare för gruppen. Innan vi startade verksamheten fick vi en 2 timmar lång utbildning på barnhabiliteringen men där efter har vi haft fria händer och bara våra egna kunskaper och intuitioner att handla efter. Vår förståelse för fältet har på så sätt påverkats av det faktum att vi själva varit med och format verksamheten, vi har varit med i uppstarten och under utvecklingen och där av både stött på hinder och framgångar under denna process. En av oss som författar denna uppsats hade innan uppstarten arbetat med personer med funktionsnedsättning, både på särskola och som personlig assistent, varvid den andre inte hade någon tidigare erfarenhet av att arbeta med funktions- nedsättningar. Vi är båda två fotbollsintresserade och aktiva fotbollsspelare och har där av egna erfarenheter av hur det är att vara aktiv inom en lagsport. Det har på så sätt gett oss en bild av hur idrott fungerar, dess normer och fördelar. Dessa erfarenheter och hur

vår förförståelse som tränare för laget har påverkat arbetet med studien, dess förtjänster och nackdelar, berörs mer utförligt i de kommande tre avsnitten.

5.6 Tillgång till fältet

Bryman (2011) hävdar att en svårighet med etnografi och deltagande observationer kan vara att få tillträde till relevanta miljöer. Eftersom vi redan hade en miljö att genomföra studien i, fastnade vi för det etnografiska angreppssättet eftersom vi skulle ges möjlighet att dra nytta av det faktum att vi redan befinner oss mitt i det vi ville undersöka. Vår urvalsgrupp består på så sätt av funktionsnedsatta ungdomar som är aktiva fotbolls- spelare i Kalmar FF:s U-lag. Förkunskapen om verksamheten sågs som en fördel i och med den begränsade tid som vi hade på oss att genomföra den här studien. Vi har även tagit med i beräkningen att vi känner ungdomarna sen tidigare och tror på så sätt att det har underlättat för ungdomarna att uppträda naturligt och inte bli störda av det faktum att de blev observerade. Vår förhoppning var där av också att de skulle kunna bidra med mer utförlig och naturlig data eftersom de är vana vid vår närvaro. Observations- tillfällena begränsades till tre träningar och den avslutande matchdagen. Från början var ambitionen att göra tre observationer för att det var rimligt i förhållande till studiens tidsram. Men eftersom det under första observationstillfället presenterades att laget skulle få spela match så tyckte vi det var en intressant att följa lagets väg mot deras första match för att sedan avsluta med matchdagen.

Vi har även resonerat över de nackdelar som vår förkunskap om urvalsgruppen och miljön kan medföra. I enlighet med vad Kullman (2014) beskriver så kan det innebära en begränsning för forskaren att befinna sig på en känd plats eftersom hen kan bli inblandad i vardagliga rutiner och på så sätt misslyckas att distansera sig i forskningen.

En strategi för att undvika detta var att läsa in oss på det etnografiska förhållningssättet noga innan studiens påbörjades för att lättare kunna hålla fokus på forskningen men utan att förlora vår roll som tränare. Ibland upplevde vi dock att vi fastnade lite i våra vardagliga roller som tränare då mycket energi gick åt till att arrangera övningar och strukturera upp träningarna och där av ”glömde bort” forskningen. Det skedde emeller- tid bara vid få tillfällen och det faktum att vi är två forskare underlättade det hela då en av oss ibland uppmärksammat händelser och samtal som den andre missat. En annan risk med att redan vara bekant med fältet beskrivs av Aspers (2011) och handlar om att man betraktar allt som naturligt och oproblematiskt, på så sätt ser man helt enkelt fältet

på samma sätt som deltagarna. En av våra farhågor inför studien var just att vår förkunskap och naturliga del av gruppen och miljön, skulle bidra till att vi blir ”blinda”

inför det vi ämnar studera. Vi har tidigare blivit vana vid hur gruppen beter sig utan att egentligen behöva reflektera över det. För att minimera den risken skrev vi utförliga fältanteckningar och lät vårt resultat vara omfattande för att på så sätt öppna upp för att hitta intressanta aspekter som vid första anblicken inte verkade vara av relevans.

5.7 Medkonstruktörer av fältet och tolkningsprocesser

Genom att vi aktivt deltar i den miljön vi studerar går det inte att komma ifrån att vi också påverkar vad som sker men också vad vi finner. Vår påverkan i fältet innefattar exempelvis det faktum att vi som tränare har makten att bestämma hur träningarna ska se ut. Vi kan exempelvis välja mellan mer eller mindre utmanande övningar, vilka som ska vara på samma lag och vilka regler som gäller. Aspers (2011) beskriver att forskaren i första hand är en människa med erfarenhet från en livsvärld hon delar med dem som studeras, och det är i denna erfarenhet som hon hämtar en grund av förståelse som hon skapar i fältet. I denna process är påverkan en nödvändighet. På så sätt är det vi som tolkar det vi ser utifrån vår egen förståelse och våra egna erfarenheter. Våra erfarenheter är i sin tur på samma gång både en tolkning och i behov av tolkning.

Beverly Skeggs (2000) skriver att ett medel för att tolka erfarenheter är erkännande och menar att när erfarenheter erkänns genom att benämnas och märkas har man förstått och responderat på positionaliteten. Vidare beskriver Skeggs (2000) att vi befinner oss i olika positioner i förhållande till vetandets diskurser. Vi har olika kulturella kapital som har olika värde. Våra förståelseramar utvecklas från vår position i en kontext, där vår förförståelse är av betydelse. På så sätt skiljer sig antagligen våra tolkningar från ungdomarnas tolkningar, då vi som exempel använder oss av akademiska utgångs- punkter (som är en del av vårt kulturella kapital) för att förklara deras erfaren- heter, medan de använder sig av de olika diskurser de har tillgång till (deras kulturella kapital).

Vår förkunskap om verksamheten påverkar också vårt sätt att tolka och analysera materialet, vi har redan en uppfattning om studieobjektet och kan där av tänkas omedvetet leda resultatet mot den riktning som stämmer överens med vår tidigare uppfattning. Genom vår medvetenhet om denna problematik och genom att vi under studien tagit på oss ”vetenskapliga glasögon” anser vi att risken för denna styrande

tolkning har minskat. Sammanfattningsvis är det vi som ska genomföra och författa den här studien och det går då inte att komma ifrån att det är våra erfarenheter och tolkningar som i slutändan har makten över det färdiga resultatet. Detta har dock inte gjorts utan noggrannhet, rådfrågning och diskussion. Vi har noga reflekterat över våra tolkningar och diskuterat dem med varandra för att se så att våra uppfattningar stämmer överens. Vi har även rådfrågat och diskuterat våra tankar och tolkningar med vår handledare. På så sätt vill vi framhäva studiens tillförlitlighet där även vårt engagemang och ansvarskänsla utgör en viktig del. Mer om studiens tillförlitlighet diskuteras nedan.

5.8 Giltighet och tillförlitlighet

Kullberg (2014) förklarar att giltighet i en studie beskrivs som ett mått som anger om forskaren verkligen undersöker det som den har för avsikt att göra, det brukar även i vetenskapliga termer benämnas validitet. Tillförlitligheten, eller reliabiliteten i en studie är i sin tur ett mått på noggrannheten och säkerheten i den använda metoden, vilket på så sätt skulle innebära att resultatet inte är slumpmässigt. En god reliabilitet innebär att forskaren använt sig av den vetenskapliga ansatsen och de tillhörande redskapen på ett så noggrant sätt att resultaten är trovärdiga (Kullberg, 2014).

Arbetet med den här studien har inneburit en process där vi gått från ett deltagande i form av tränare till att bli deltagande observatörer. Fangen (2005) beskriver att i deltagande observation utför du två typer av handlande på samma gång: du involverar dig i samspel med andra, samtidigt som du iakttar hur de för sig. Det har inneburit en balansgång mellan att ha fokus på och leda träningen samtidigt som vi ska vara uppmärksamma på vad som händer och sägs. Det var viktigt för oss att inte träningen blev lidande av det faktum att vi gjorde observationer, så ambitionen var att genomföra träningen som vanligt. Det bekräftas även av Fangen (2005) som hävdar att det är viktigt att forskaren under observationerna uppträder på ett så naturligt sätt som möjligt för att människorna ska kunna uppföra sig som de brukar göra. Att genomföra studien på det här sättet, med en grupp vi redan känner anser vi även ökar studiens giltighet, alltså att undersöka det som studien har för avsikt att undersöka. Att vi sedan tidigare har en relation med ungdomarna ger oss bra förutsättningar att observationerna utgör ungdomarnas naturliga beteende eftersom de ser oss som en naturlig del av miljön.