UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats
Ht 2008
”Är man stor och stark måste man ta ansvar”*
– en studie över utvecklingen av CSR-information i årsredovisningar
Författare Mikaela Gustafsson Isabelle Jonasson Handledare Gustav Johed
SAMMANDRAG
SYFTE
Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995.
Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.
GENOMFÖRANDE
Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.
SLUTSATS
Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.
NYCKELORD
Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, intressentmodellen, årsredovisningar, innehållsanalys.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND... 2
2.1 Corporate Social Responsibility... 2
2.2 Global Reporting Initiative ... 3
3. TEORI ... 4
3.1 Intressentmodellen ... 4
3.2 Intressenter och CSR ... 5
3.3 Utvecklad intressentmodell... 5
3.4 Intressenter och redovisning ... 6
4. METOD... 7
4.1 Innehållsanalys av årsredovisningar... 7
4.2 Urval ... 8
4.3 Tillvägagångssätt... 8
4.3.1 Checklista... 8
4.3.2 Datainsamling ... 9
4.4 Utformning empiri och analys ... 10
5. EMPIRI & ANALYS ... 11
5.1 Utveckling 1995-2007 ... 11
5.1.1 Övergripande indikatorer ... 12
5.1.2 Ekonomiska indikatorer ... 12
5.1.3 Miljöindikatorer ... 13
5.1.4 Sociala indikatorer: Arbetsförhållanden ... 14
5.1.5 Sociala indikatorer: mänskliga rättigheter... 15
5.1.6 Sociala Indikatorer: Samhälle ... 15
5.1.7 Sociala Indikatorer: Produkter och tjänster ... 16
5.2 En egen intressentmodell... 16
6. SLUTSATS ... 19
LITTERATURLISTA... 20
BILAGOR ... 22
Bilaga 1 – Checklista... 22
Bilaga 2 – Checklista fördelad på krav från intressenter ... 23
Bilaga 3 – Resultat från datainsamling ... 25
TABELL OCH FIGURFÖRTECKNING
Diagram
Diagram 1 s.11 Utveckling av CSR-information
Diagram 2 s.12 Utveckling av övergripande indikatorer Diagram 3 s.12 Utveckling av ekonomiska indikatorer Diagram 4 s.13 Utveckling av miljöindikatorer
Diagram 5 s.14 Utveckling av sociala indikatorer: arbetsförhållanden Diagram 6 s.15 Utveckling av sociala indikatorer: mänskliga rättigheter Diagram 7 s.15 Utveckling av sociala indikatorer: samhälle
Diagram 8 s.16 Utveckling av sociala indikatorer: produkter och tjänster
Figurer
Figur 1 s.2 CRS-pyramiden, Carroll & Buchholtz, 2003.
Figur 2 s.4 Intressentmodellen, egen omarbetning efter Freeman, 1984.
Figur 3 s.5 En reviderad intressentmodell, egen omarbetning efter Westerlund &
Sjöstrand, 1975.
Figur 4 s.17 Intressentmodell 1995 Figur 5 s.17 Intressentmodell 2007
Tabeller
Tabell 1 s.10 Totalpoäng per kategori Tabell 2 s.10 Totalpoäng per intressent
Tabell 3 s.17 Procent av totalpoäng per intressent
1. INLEDNING
Fokus kring Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit starkt de senaste åren, allt ifrån de första standardiserade miljöledningssystemen och den första miljöredovisningen som kom under nittiotalet, till dagens hållbarhetsredovisningar som är anpassade efter globala riktlinjer och har möjligheter att bli prisbelönta. (Campbell et al., 2003, Sverigerapporten, 2008) Det har beslutats att alla statligt ägda företag i Sverige, från och med 2009, ska publicera en hållbarhetsredovisning som följer riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI). Tanken är att dessa företag ska vara ett föredöme för andra företag eftersom redovisning och rapportering är viktiga medel för att förmedla budskap. (Ryding, 2008) GRI:s riktlinjer har sedan den första utgåvan 2000 uppdaterats två gånger, vilket kan tyda på att ökad fokus på CSR har lett till större informationskrav på företag från dess intressenter. (Globalreporting, 2008) Trots ökad redovisning av CSR säger sju av tio svenskar att företag är dåliga på att berätta vad de gör för att begränsa utsläpp av växthusgaser, enligt en enkätundersökning från Naturvårdsverket 2008. (Lejland, 2008) Det finns således utrymme för förbättring.
Även om det är tydligt att CSR idag är aktuellt är det inte klarlagt när det blev viktigt. CSR innebär både ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men det är inte klart när och hur dessa aspekter vuxit fram och var tyngdpunkten har legat. Tidigare studier om CSR har bland annat undersökt redovisningen inom vissa branscher eller ett visst år, alternativt studerat dess trovärdighet och granskning. Vi ämnar däremot undersöka redovisningen över tid för att se hur informationen har utvecklats, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.
Vår fråga är därför:
• Hur har informationen om CSR i årsredovisningar förändrats sedan 1995?
2. BAKGRUND
2.1 Corporate Social Responsibility
Corporate Social Responsibility (CSR) omfattar det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar som företag har i samhället. Det finns ett flertal definitioner av CSR men gemensamt för dem alla är att företagen har ett ansvar som sträcker sig utöver kravet att ge önskad avkastning till sina ägare.
(Carroll & Buchholtz, 2003)
CSR-begreppet utvecklades under 1950-talet som ett svar på det ökade motståndet till affärsvärlden som kom sig av en ilska gentemot de företag som gjorde stora vinster på allmänhetens bekostnad.
Tanken var att företag visserligen måste göra vinst men att samhället skulle gynnas av denna välfärd.(Carroll & Buchholtz, 2003). Under 1960-talet ökade litteraturen kring CSR och det växte fram många olika definitioner på begreppet. Dessa specificerades sedan tydligare under 1970-talet där de också utvecklades och CSR fick sällskap av begrepp som Corporate Social Performance som syftar till att se hur företag agerar. Under 1980-talet uppkom inga fler definitioner istället riktades fokus på att undersöka CSR och se hur det utövades i praktiken. 1990-talet innebar en
sammankoppling mellan CSR och teorier så som intressentmodellen och corporate citizenship.
(Carroll, 1999)
Figur 1. CSR-pyramiden, Carroll & Buchholtz, 2003
CSR kan delas in i fyra delar där företags ansvar uttrycks i fyra steg, se figur 1. Det grundläggande ansvaret är det ekonomiska ansvaret, vilket innebär att företag ska producera och sälja varor och tjänster till ett pris som konsumenter är beredda att betala. Det kan ses som ett socialt ansvar eftersom ekonomin i samhället bygger på att detta upprätthålls. Juridiskt ansvar innebär att agera inom ramen för vad som är legalt. Lagar kan betraktas som moraliska åsikter som blivit
ha ett etiskt ansvar att agera moraliskt ansvarsfullt gentemot samhället, ett agerande som sträcker sig utöver den minimigrund som lagen utgör. Ett filantropiskt ansvar innebär att vara en god samhällsmedborgare, det kan till exempel innebära välgörenhet och att aktivt arbeta för att förbättra samhället. (Carroll & Buchholtz, 2003)
2.2 Global Reporting Initiative
Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) etablerades mellan 1997 och 1999 av Coalition for Environmentally Responsibility Economies och United Nations Environment Programme.
Syftet med GRI är att utveckla riktlinjer som leder tillämpandet av hållbarhetsredovisning till en nivå där den är likvärdig den finansiella rapporten gällande huruvida den är rigorös, jämförbar, granskbar och generellt accepterbar. (Willis, 2003) Riktlinjerna finns till för att hjälpa företag med rapporteringen och öka deras ansvarsskyldighet. (Moneva et al., 2006) Visionen med GRI är att rutinmässigt kunna rapportera om ekonomiskt, socialt och miljömässigt arbete samt att kunna jämföra rapporter mellan företag. I linje med visionen är det rekommenderat att GRI:s riktlinjer används för hela årsredovisningen.
De första riktlinjerna publicerades år 2000 och kom att tillämpas av 50 organisationer under detta år. Den första uppdateringen kom 2002, och antalet organisationer som tillämpade dem växte till 150. De nuvarande riktlinjerna, G3, publicerades 2005 och 2006 hade antalet användare ökat till 850. GRI:s riktlinjer ses som den globala standarden för rapportering av hållbar utveckling.
(Globalreporting, 2008) Riktlinjerna är ett viktigt instrument som gör det möjligt för företag att kommunicera med dess intressenter avseende utförande och ansvarsskyldighet som går längre än det finansiella slutresultatet.(Willis, 2003)
3. TEORI
3.1 Intressentmodellen
Intressentmodellen användes, enligt Freeman, för första gången 1963 av Stanford Research Institute där en intressent definierades som någon som företaget inte kunde existera utan (Freeman, 1984) Somliga menar dock att modellen har sitt ursprung redan under depressionen på 1930-talet då General Electric identifierade sina största ”intressenter” som ägare, anställda, kunder och den allmänna opinionen. (Clarkson, 1995)
Intressentmodellen utvecklades ur teorier om organisatorisk jämvikt som säger att ett företag enbart kan överleva om det lyckas skapa mervärde av intressenternas input så att de sedan kan ge
intressenterna tillfredsställande belöningar. I perspektivet av detta beroendeförhållande är intressenter de individer eller grupper som är beroende av företaget för att förverkliga sina egna personliga mål och av vilka företaget är beroende för sin existens. (Lundahl & Skärvad, 1982) Det har gjorts många definitioner av en intressent, den klassiska anses dock vara Freemans
definition; ”en individ, grupp eller annan företeelse som kan påverka, eller påverkas av, företagets verksamhet”. (Freeman, 1984, Morsing & Schultz, 2006)
Tidigare var de huvudsakliga intressenterna anställda, kunder, leverantörer och några få investerare.
I dagens mer komplexa samhälle finns det fler som har krav på företag. Figur 2 visar en traditionell intressentmodell där företaget är omgivet av ett flertal intressenter som det påverkar eller påverkas av.
Figur 2. Intressentmodellen, egen omarbetning efter Freeman, 1984.
3.2 Intressenter och CSR
Beroende på vilken del i verksamheten som intressenten påverkar, eller påverkas av, ställer intressenten krav på information om det området. Således finns en mängd olika krav på vilken information om CSR som företag bör redovisa. Ägare och investerare intresserar sig för
information om CSR för att bättre kunna avgöra framtida risker vid en långsiktig värdering. Det innebär främst information om de finansiella konsekvenserna av CSR, företagets övergripande strategi och vad som kan påverka dess renommé. Leverantörer och andra partners bryr sig om hur företag hanterar mänskliga rättigheter, arbetskultur, anti-korruption och rättvis prissättning. Kunder vill ha information angående produktsäkerhet, kvalité, garantier, produktutveckling och
produkttillverkningsprocesser. Anställda är intresserade av ersättning, företagets värderingar och mål, arbetsförhållande samt utvecklingsmöjligheter. Lokalsamhället intresserar sig främst för företags medverkan till minskad arbetslöshet och deras bidrag till skattebasen. Icke-statliga organisationer engagerar sig om bland annat ekonomisk utveckling, miljöskydd och
arbetsförhållanden. Staten och kommunen behöver information för att kunna formulera sociala och ekonomiska policys samt för att identifiera luckor i lagstiftningen. (Guidance on corporate
responsibility indicators in annual reports, 2008)
3.3 Utvecklad intressentmodell
Den traditionella intressentmodellen, figur 2 ovan, har kritiserats för att vara alltför grov,
schematisk och nyanslös. Alternativa intressentmodeller har därför utvecklats för att ge en mer klar bild över vilka intressenter som finns och vilket inflytande de har. De intressenter som har störst möjlighet att hota företagets överlevnad har även störst inflytande över dess mål. (Lundahl &
Skärvad, 1982)
Figur 3. En reviderad intressentmodell, egen omarbetning efter Westerlund & Sjöstrand, 1975.
Figur 3 visar att ju större del av den enskilde intressentcirkeln som befinner sig innanför
organisationens cirkel desto större är dess inflytande. Eftersom anställda och företagsledning är helt integrerade i företaget har de stor möjlighet att utforma verksamheten. Ägare har ett visst inflytande eftersom de styr företaget genom styrelsen som tillsätter ledningen, detta är dock beroende på ägarspridningens storlek. Då en fackförening vänder sig till en hel bransch är deras engagemang i det enskilda företaget begränsat, så också investerare och kunder som väljer företag efter lönsamhet och tillfredställandegrad. (Westerlund & Sjöstrand, 1975)
Intressenterna kan klassificeras beroende på hur mycket deras anspråk kännetecknas av makt, legitimitet och nödvändighet. Legitimitet avser hur lämpliga kraven är, det vill säga, hur rättfärdigat det är att intressenter gör anspråk på företaget. De intressenter som har högst legitimitet är ägare, anställda och kunder. Makt åsyftar hur stor förmåga intressenten har att skapa effekt, intressenter med stor makt är media och aktivistgrupper. Nödvändighet anger om kravet kräver omedelbar uppmärksamhet som till exempel vid strejk eller kundbojkott. (Mitchell et al., 1997)
3.4 Intressenter och redovisning
Ett sätt att klarlägga för andra intressenter än ägarna vilka konsekvenser företagets verksamhet har, är att inkludera en social redovisning till den befintliga finansiella årsredovisningen. (Lundahl &
Skärvad, 1982) En grundläggande komponent för bland annat effektiva intressentrelationer är genomsynlighet angående ekonomisk-, miljömässig- och social inverkan. Ett sätt att uppnå detta är att redovisa CSR enligt GRI:s riktlinjer. I årsredovisningen skall företag, enligt G3, identifiera dess intressenter och förklara hur organisationen har svarat på, eller påverkats av, deras förväntningar och intressen. Förväntningarna ligger till grund när årsredovisningen förbereds, till exempel angående omfång, gränser och användandet av indikatorer. Systematiskt engagemang för intressenterna ökar deras intresse och deras användande av årsredovisningen. Om den utförs ordentligt är det sannolikt att det ökar ansvarsskyldigheten till en rad intressenter.
Ansvarsskyldighet stärker tilliten mellan organisationen och dess intressenter. Tillit, i sin tur, stärker årsredovisningens trovärdighet. (Sustainability Reporting Guidlines, 2005)
4. METOD
4.1 Innehållsanalys av årsredovisningar
Innehållsanalys används för att analysera publicerad information systematiskt, objektivt och reliabelt. I en analys antas att kvantiteten tillkännager betydelsen för informationen, det vill säga ju mer information som finns om ett visst ämne desto viktigare anses ämnet vara. Det har diskuterats vilket metod som är lämpligast vid innehållsanalys. Milne & Adler anser att det är lämpligast att mäta hela meningar för att förstå innehållet i texten. Däremot, enligt Unerman, bör foton, tabeller och diagram inte ignoreras om man vill får en fullständig analys av informationen. För att kunna dra legitima slutsatser utifrån en innehållsanalys krävs att reliabiliteten i mätinstrumentet bevisats, det görs lämpligen genom att använda flera kodare eller ge noggranna instruktioner för tolkning. För att skapa ett reliabelt mätinstrument bör man använda sig av väl specificerade kategorier. (Unerman, 2000, Guthrie et al., 2004)
Eftersom årsredovisningar publiceras regelbundet lämpar de sig för studier över tid,de ger en bild av vad ledningen anser vara viktigt och kan därför sägas spegla den tidsanda som råder i företaget.
Innehållsanalys av årsredovisningar anses vara empiriskt tillförlitliga för undersökning av CSR- information. (Guthrie et al., 2004) Årsredovisningar bedöms vara viktiga dokument kring CSR på grund av trovärdigheten, att den används av ett antal intressenter och dess omfattande spridning.
Ytterligare argument för att använda årsredovisningar är att det inte är möjligt att veta hur säker övrig information är och därför inte hur konsekvent innehållsanalysen skulle vara om man tog hänsyn till exempelvis pressmeddelanden och hemsidor. En risk med att enbart undersöka årsredovisningar är att informationen kring CSR blir underskattad. Dock måste gränsen för vilka dokument som ska analyseras dras någonstans av anledningen att företag publicerar en stor mängd dokument varje år och alla dokument kan därför inte sägas vara tillförlitliga. (Unerman, 2000)
Utifrån diskussionen kring innehållsanalys av årsredovisningar har vi valt att analysera
årsredovisningar samt, om det finns, miljöredovisningar eller hållbarhetsredovisningar. Författarna är medvetna om att informationen i årsredovisningar kan avvika från sanningen i den mån att företag önskar marknadsföra sig hos vissa intressenter. Då studien syftar till att analysera
informationen i årsredovisningar är det inte relevant huruvida det som står där är sant eller inte. Det är ju just vad det påstår sig göra som vi vill undersöka. Eftersom årsredovisningar är oberoende av varandra och de är granskade av oberoende part kan äktheten beaktas vara tillförsäkrad.(Eriksson &
Wiedersheim-Paul, 2006)
4.2 Urval
Vi har valt att undersöka fem företag som finns listade på Large Cap, Stockholmsbörsen. De företag vi ämnar undersöka är ABB, Atlas Copco, SAS, Stora Enso och Trelleborg. Valet av företag
grundar sig på vår tidigare studie ”Corporate Social Responsibility- Vilken information lämnas i årsredovisningen av svenska företag?” 2007, där det framkom att dessa företag är de som lämnade mest information om CSR i sina årsredovisningar 2006 av 46 företag listade på Large Cap.
Eftersom dessa företag kan betraktas som ledande inom utvecklingen av CSR-redovisning anser vi dem vara lämpliga för studien där vi ämnar urskilja en eventuell trend kring hur information om CSR i årsredovisningar har utvecklats i Sverige. Då samtliga företag har verksamhet med miljöpåverkan är de mer utsatta för kritik angående miljöansvar. De befinner sig i branscherna industri och råvaror och kan därför inte sägas vara representativt för alla branscher.
Tidsperspektivet i denna studie sträcker sig från 1995 eftersom de första miljöredovisningarna publicerades i Sverige i början av 1990-talet. På grund av den snäva tidsramen har vi valt att granska årsredovisningarna med ett intervall om tre år. Således kommer årsredovisningar från åren 1995, 1998, 2001, 2004 och 2007 att användas i studien. Tre års intervallet motiveras av att vår tidigare studie visade att det skett en liten men märkbar förändring över två år. En undersökning över tre år torde därför ge en tydligare bild av en eventuell förändring samtidigt som det är en tillräckligt snäv tidsram för att urskilja eventuella avvikelser från trenden. Det är möjligt att vi på grund av detta missar eventuella avvikelser som förekommit under de år som inte undersöks.
4.3 Tillvägagångssätt 4.3.1 Checklista
För att kunna besvara problemformuleringen kring hur information som finns i årsredovisningar har förändrats över tiden har vi använt oss av en checklista (bilaga 1). Listan utarbetades vid vår
tidigare studie och har nu omarbetats. Listan baseras på GRI:s riktlinjer G3 men eftersom studien sträcker sig bakåt i tiden till 1995, innan GRI:s riktlinjer fanns, är det inte rättvist att granska redovisningarna exakt efter de senaste riktlinjerna. Checklistan har därför omarbetats till färre och lite bredare indikatorer för att förenkla men ändå behålla huvudsyftet med riktlinjerna. De
indikatorer som inte var relevanta och inte tillförde studien någon väsentlig information har uteslutits, likväl som de indikatorer som ingen, eller få, av våra valda företag uppfyllde vid vår tidigare studie1. Elimineringen av vissa indikatorer medför att resultatet av denna studie eventuellt
1
inte blir detsamma som det skulle blivit om undersökningen hade gjorts utifrån samtliga indikatorer i G3. Valet att basera checklistan på GRI grundar sig i att det är det mest erkända och
spridda standardiserade ramverket som finns för redovisning av CSR (Hållbarhetsportalen, 2008).
Checklistan är indelad i kategorierna ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer då GRI följer dessa tre delar. Listan innefattar, förutom GRI:s indikatorer, även dess allmänna
rekommendationer. De första tre indikatorerna i checklistan belyser företagets visioner och
strategier samt om företaget har någon intern eller oberoende extern granskning av informationen.
De fyra ekonomiska indikatorerna behandlar information om direkt ekonomisk påverkan av CSR.
Miljöindikatorerna, 12 stycken, visar bland annat företagets redovisning av kvantitet och
förbrukning av material och avfall samt initiativ att minska dessa. De 21 sociala indikatorerna behandlar information avseende arbetsförhållande, mänskliga rättigheter, samhälle och
produktansvar.
Checklistan har kopplats till intressenternas krav i bilaga 2 enligt artikeln ”Guidance on corporate responsibility indicators in annual reports” (se 3.2). Författarna är medvetna om att denna
klassificering av vilken CSR-information respektive intressent efterfrågar är baserad på en artikel från 2008 och därför kanske inte var gällande tidigare. I denna uppsats har dock antagandet gjorts att informationskravet från intressenterna är konstant. Om en annan artikel över intressenternas informationskrav hade används är det möjligt att analysen skulle se annorlunda ut.
4.3.2 Datainsamling
Utifrån Guthrie et als diskussion kring reliabelt mätinstrument har vi valt att mäta innehållet utifrån en checklista där indikatorerna är tydliga samt tagit hänsyn till både stycken, meningar, tabeller och diagram. En indikator anses vid granskningen vara uppfylld om företaget lämnat information om den i sin årsredovisning. Samtliga indikatorer angående överträdelser anses som uppfyllda om företaget informerat om överträdelser som gjorts eller att de inte haft några överträdelser. En ovägd poängsättning har använts för att undvika mätfel och minska påverkan av den subjektiva
bedömningen. Nackdelen med detta är att ingen hänsyn tas till kvalitén på informationen. Tidigare studier visar dock att en vägd och ovägd poängsättning brukar ge liknande resultat. (Adrem, 1995) Då denna uppsats undersöker vilken typ av information som lämnas i årsredovisningar och inte hur väl den redovisas anser vi att en ovägd poängsättning är lämpligast.
På grund av studiens utformning där undersökningen genomförs utifrån en utarbetad checklista borde resultatet vara oberoende av vem som utför granskningen. Det finns dock en risk för tolkningsfel i de fall då informationen i årsredovisningen inte till fullo motsvarar en indikator i checklistan. Vid oklarhet huruvida en indikator uppfylls eller ej har det beslutats av båda författarna.
4.4 Utformning empiri och analys
I analysen har ett poängsystem utformats som bygger på de uppfyllda indikatorerna enligt diskussionen ovan (se 4.3.2). Eftersom studien omfattar fem företag har varje indikator getts möjlighet att motsvara maximalt fem poäng, en för varje företag som uppfyller indikatorn. Då checklistan omfattar 40 indikatorer kan ett år maximalt ge 200 poäng. Varje kategori kan således nå en total poäng beroende på antal indikatorer i kategorin, se tabell 1. I diagrammen 1-8 har Y-axeln satts till den maximala poäng som respektive kategori kan erhålla. Om kurvan når ”taket” i
diagrammet innebär det att samtliga företag har redovisat alla indikatorer i den kategorin.
Tabell 1: Totalpoäng per kategori
Intressenterna har fått en total poäng, se tabell 2, som är baserat på vilka indikatorer de efterfrågar (bilaga 2). De icke-statliga organisationerna kan få maximalt 85 poäng eftersom de antas efterfråga främst information om miljö vilket utgör tolv indikatorer. För att ge en vägd bild av hur väl en intressent blir tillgodosedd baseras analysen på hur stor del av varje intressents maximala poäng som tillfredsställts. I analysen görs ingen avvägning av intressenterna mot varandra. Eftersom vissa indikatorer efterfrågas av flera intressenter ligger det inte någon konkurrens i vilken intressent som ska tillgodoses. Det finns heller ingen gräns för hur mycket information som kan publiceras.
Tabell 2: Totalpoäng per intressent
5. EMPIRI & ANALYS
Empirin presenteras per kategori, för en fullständig redogörelse per företag och indikator se bilaga 3. Efter presentationen av datainsamlingen analyseras resultatet med koppling till vilka intressenter som berörs av informationen. Intressenternas krav, enligt bilaga 2, har i analysen generaliserats till en specifik kategori för att lättare kunna analysera kopplingen mellan informationen och
intressenterna. Avslutningsvis presenteras en egen intressentmodell som bygger på den utvecklade intressentmodellen som presenterades i teorin (se 3.3).
5.1 Utveckling1995-2007
Diagram 1: Utveckling av CSR-information
Diagram 1 visar hur den totala mängden CSR-information i årsredovisningar har utvecklats från 1995 till 2007. Det visar en konstant ökning av mängden information där ökningen har varit i princip lika stor per tre års intervall. Variationer i vilken typ av information som har ökat per år redovisas nedan (se 5.1.1-5.1.7). År 2007 publicerades nästan all efterfrågad information då förtagen i studien uppfyllde 159 av maximalt 200 poäng.
Analys
CSR-informationen har breddats, ett bevis på det är att 2001 var det första året då något av företagen i studien publicerade en hållbarhetsredovisning, något som tidigare enbart var
miljöredovisning. Att CSR är ett begrepp som bygger på tre delar blev alltså tydligt i redovisningen först efter 2001. Detta innebär att CSR-informationen tillfredsställer fler intressenter idag än tidigare.
5.1.1 Övergripande indikatorer
Diagram 2: Utveckling av övergripande indikatorer
Information kring visioner om hållbar utveckling samt intern och extern granskning av CSR har vuxit, framför allt mellan 1995 och 2004, se diagram 2. Från och med 2001 hade samtliga företag i studien en vision kring hållbar utveckling (ind 1). 2007 hade fyra av de fem företagen både intern och extern granskning av hållbarhetsredovisningen.
Analys
Att samtliga företag nu har en vision om hållbar utveckling bidrar till den totala mängden CSR- information ökar, vilket gynnar alla intressenter. Information kring de övergripande indikatorerna efterfrågas främst av ägare, investerare och ledning, men det ligger i samtliga intressenters intresse att hållbarhetsredovisningen granskas internt eller externt. Den externa granskningen ökar
trovärdigheten vilket styrker redovisningen och ökar tilliten mellan företag och intressent (se 3.5).
5.1.2 Ekonomiska indikatorer
Diagram 3: Utveckling av ekonomiska indikatorer
De ekonomiska indikatorerna har haft en konkav utveckling enligt diagram 3. 1998 redovisades den första informationen som då rörde välgörenhetsplan (ind 5). Därefter ökade och breddades
informationen till 2004 då den utvecklades starkare än tidigare till 2007. Det fanns information kring finansiella indikatorer på grund av klimatpåverkan samt användning av lokalt humankapital
och lokala leverantörer 2007 (ind 4 och 6). Ny ekonomisk information var indikator 7 om
investeringar i infrastrukturutveckling i icke-kärnverksamhet. 2007 saknades dock fortfarande ett flertal poäng för att kategorin skulle anses vara helt uppfylld.
Analys
Ekonomiska indikatorer efterfrågas främst av ägare, investerare och ledning vilka är legitima intressenter (se 3.3). Trots det har de inte fått majoriteten av sina informationskrav angående CSR uppfyllda förrän 2007. Detta kan bero på att deras önskemål om information sammanfaller med den traditionella finansiella rapporten. Företag anser därför att de har tillfredställt dessa intressenter utan att redovisa någon information om ekonomiska konsekvenser av CSR. Att den ekonomiska
informationen kring CSR har ökat 2007 tyder dock på att kopplingen mellan finansiell avkastning och hållbar utveckling blivit tydligare.
5.1.3 Miljöindikatorer
Diagram 4: Utveckling av miljöindikatorer
Som diagram 4 visar har miljöindikatorerna en konvex utvecklingskurva som visar att det fanns en del information om miljö 1995 även om den ökade kraftigt från 1995 till 2001. 1995 fanns främst miljöinformation om initiativ att tillhandahålla energisnåla och miljövänliga produkter (ind 12 och 17) samt utsläpp till luft och vatten (ind 15). Miljöinformationen dubblades till 1998, framför allt ökade information om miljöcertifiering (ind 8). Från 2001 till 2007 har nästan ingen ökning skett vilket dock förklaras av att i princip all information som efterfrågas i undersökningen var uppfylld redan 2001.
Analys
Information om miljö efterfrågas främst av icke-statliga organisationer vilka således alltid har varit en av de intressenter som hittat mest information som de efterfrågat. Icke-statliga organisationer har stor makt eftersom de kan skapa effekt genom olika aktioner (se 3.4). Kunder efterfrågar
information kring utveckling av miljövänliga och energisnåla produkter (ind 12 och 17) vilket redovisades redan 1995. Således är även kunder en intressent som tidigt blev tillgodosedd i CSR-
redovisningen angående dess miljökrav. Eftersom samtliga företag i studien bedriver
miljöpåverkande verksamheter kan mängden miljöinformation vara ett resultat av att de utsätts för större påtryckningar inom detta område än företag med icke-miljöpåverkande verksamheter.
5.1.4 Sociala indikatorer: Arbetsförhållanden
Diagram 5: Utveckling av sociala indikatorer: arbetsförhållanden
De sociala indikatorerna med avseende på arbetsförhållanden, diagram 5, har haft en ojämn utvecklingstakt med en starkt ökad mängd information mellan 1995 och 2001 och därefter en flackare utveckling fram till 2007. Det fanns nästan ingen social information angående arbetsförhållanden 1995, det som redovisades rörde ersättning till anställda, styrelsens
sammansättning och miljöutbildning (ind 21, 25 och 26). 2001 nämndes uppförandekod (ind 20) för första gången. I princip alla indikatorer om arbetsförhållande uppfylldes 2007 utom information om jämställd grundlön (ind 27).
Analys
Eftersom de anställdas krav präglas av nödvändighet på grund av risken för strejk ligger det i företagens intresse att tillgodose anställda och fackförbund vilka efterfrågar främst information kring arbetsförhållanden. Anställda är även en av de intressenter som har högst legitimitet (se 3.3) vilket visas genom att de är en av de intressenter som har funnit mer information än övriga under perioden.
5.1.5 Sociala indikatorer: mänskliga rättigheter
Diagram 6: Utveckling av sociala indikatorer: mänskliga rättigheter
Under 1995 och 1998 rapporterades ingen information om mänskliga rättigheter. Den första informationen kring mänskliga rättigheter redovisades 2001 av ett fåtal företag, vilken behandlade bland annat diskriminering (ind 29) och barnarbete (ind 31). Mellan 2001 och 2007 ökade
redovisningen och, som visas i diagram 6, uppfylldes 80 % av den önskade informationen 2007.
Analys
Empirin visar att idén att företag bör ta hänsyn till mänskliga rättigheter inte ingick i begreppet CSR på 1990-talet utan är en aspekt som vuxit starkt de senaste åren. Detta är ytterligare ett bevis för att betydelsen av CSR breddades efter sekelskiftet och idag vilar på tre ben. Eftersom leverantörer främst efterfrågar information kring mänskliga rättigheter hittade de 1995 inte någon information som de efterfrågade. Även om det skedde en stor ökning av informationsmängden mellan 2001 och 2007 är leverantörer den intressent som blivit minst tillgodosedd i sitt informationskrav.
5.1.6 Sociala Indikatorer: Samhälle
Diagram 7: Utveckling av sociala indikatorer: samhälle
Diagram 7 visar att utvecklingstakten av information om samhälle har varit ojämn. Det redovisades knappt någon information 1995, 1998 och 2001 men ökade sedan kraftigt till 2007. 2004 var första gången som information lämnades angående korruption och illojal konkurrens (ind 34, 35 och 36).
Analys
Information kring detta intresserar främst stat och kommun vilka har fått en starkt ökad
tillfredsställandegrad efter 2001. Att företagets ansvar för samhället har vuxit visar att CSR idag ställer större krav på företag, de bör ta ett ansvar som sträcker sig utöver den egna verksamheten.
Information kring hur företag påverkar samhället angående anti-korruption och illojal konkurrens innefattats i begreppet CSR först på 2000-talet.
5.1.7 Sociala Indikatorer: Produkter och tjänster
Diagram 8: Utveckling av sociala indikatorer: produkter och tjänster
Information om produkter, tjänster och kundtillfredsställelse har alltid funnits men mängden information har ökat för varje intervall utom mellan 2001 och 2004 då den minskade något, se diagram 8. Detta berodde på att ett företag inte uppfyllde indikator 38, information om produkter och tjänster samt kunders hälsa vid användande, vilket det gjorde 2001.
Analys
Information kring produkter och tjänster efterfrågas främst av kunder. Kunder har alltid varit en av de intressenter som hittat mest information jämfört med övriga intressenter. Det kan dels bero på deras höga legitimitet och dels på den effekt som de kan skapa genom kundbojkott (se 3.3).
5.2 En egen intressentmodell
Med hänsyn till den utveckling som har skett av mängden redovisad CSR-information och de variationer i typ av information som visats ovan har vi utvecklat en egen intressentmodell. Den visar hur väl företagen tar hänsyn till intressenternas krav på information om CSR.
Intressentmodellen har gjorts för 1995 och 2007 för att illustrera hur CSR-informationen har
förändrats sedan 1995. Modellen grundar sig på Westerlund & Sjöstrands intressentmodell (se 3.3) med justeringen att varje intressent har getts lika stor cirkel. Detta för att det i denna studie inte är relevant att ta hänsyn till vilket fokus förutom företaget som intressenterna har. Ju större del av intressentens cirkel som befinner sig inom företagscirkeln desto mer är dess informationskrav angående CSR tillgodosett.
Figur 4: Intressentmodell 1995 Figur 5: Intressentmodell 2007
Som figur 4 visar var endast en liten del av intressenternas informationsbehov tillgodosett i årsredovisningarna 1995. Kunder var den intressent som fann störst tillfredställelse följt av icke- statliga organisationer, anställda och fackförbund medan leverantörer inte hittade någon information alls som de efterfrågade.
I figur 5 ser man att 2007 fick samtliga intressenter mer än 70 % av sin önskade information redovisad. Detta visar att mängden CSR-information har ökat men även breddats för att tillgodose så många intressenter som möjligt.
I tabell 3 visas en exakt fördelning över hur intressenternas informationskrav har uppfyllts. Tabellen tydliggör det som illustrerats i våra egen intressentmodell och visar att samtliga intressenter blivit mer tillfredställda angående information om CSR i årsredovisningar.
Tabell 3: Procent av totalpoäng per intressent
Liksom General Electrics definierade sina största intressenter på 1930-talet som ägare, anställda, kunder och den allmänna opinionen kan vi se att dessa intressenter fortfarande är de som prioriteras
i redovisningen av CSR. Ägarna anses få sitt informationsbehov tillfredsställt främst genom den traditionella finansiella rapporten. Att företag tillfredställer fler än dessa intressenter visar dock att de är beroende av alla individer och grupper som påverkar eller påverkas av företaget. (se 3.1) GRI menar att utbredd redovisning av CSR ökar användningen av hållbarhetsredovisningen vilket leder till en förbättrad kommunikation med intressenterna. Ökad mängd publicerad CSR-
information och växande användning av hållbarhetsredovisningen kan därför sägas gå hand i hand.
(se 3.4)
6. SLUTSATS
Denna studie visar att mängden CSR-information som redovisas bland svenska företag har ökat stadigt mellan 1995 och 2007. Innan år 2001 redovisades främst information om miljö och arbetsförhållanden samt om produkter, tjänster och kundtillfredsställelse. Efter millenniumskiftet har CSR-redovisningen breddats och även kommit att innehålla information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället och ekonomiska konsekvenser av CSR.
Tidigare forskning har visat att det har skett en ökning av mängden redovisad CSR-information. Till skillnad mot tidigare studier som enbart har studerat mängden information har vi i denna uppsats undersökt vilka nyanser som funnits i redovisningen. Resultatet visar att det finns stora variationer mellan vilken typ av information som redovisas. 2007 är det enda året i studien då samtliga kategorier redovisades av majoriteten av företagen.
Resultatet från datainsamlingen kopplat till intressentmodellen visar att intressenternas krav på CSR-information har varit tillfredsställt i skiftande grad. Trenden visar att samtliga intressenter finner mer av den efterfrågade informationen, det har dock funnits stora variationer över tiden. Med utgång från detta har vi utvecklat en egen intressentmodell som visar hur väl intressenternas krav tillfredsställs i hållbarhetsredovisningen. Modellen visar att vissa intressenter så som kunder, icke- statliga organisationer, anställda och fackförbund har prioriteras högre än intressenterna
leverantörer och stat och kommun. Eftersom antagandet kring vilken information som intressenter efterfrågar bygger på endast en artikel är slutsatserna kring vilka intressenter som tillfredsställs bundna till den klassificeringen.
I denna uppsats har en studie över tid gjorts för att kunna urskilja trender i redovisningen av CSR.
Eftersom en ovägd poängsättning har använts har ingen hänsyn tagits till kvalitén på informationen.
Studien syftar till att se vilken typ av information som redovisas och inte hur väl den informationen rapporteras. Detta innebär att vi inte kan dra några slutsatser om huruvida CSR-informationen idag är bättre än tidigare.
Givet detta kan vi dra slutsatsen att CSR-information inte bara ökat utan även breddats. Under 1990-talet rörde CSR främst information kring miljö, arbetsförhållanden och produkter och tjänster.
Under tvåtusentalet har information breddats till att även omfatta bland annat information kring mänskliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser av CSR. Detta visar att fler intressenter blir tillfredställda i sin efterfrågan på CSR-information. Tidigare var kunder, anställda och icke-statliga organisationer de intressenter som hittade mest information i årsredovisningen om CSR. Idag finner samtliga intressenter en majoritet av den information som de efterfrågar.
LITTERATURLISTA
Böcker
Adrem, A. H. 1999. “Essays on Disclosure Practises in Sweden – Causes and Effects”, avhandling för doktorsexamen, Lund Universitet.
Carroll, A. B. & Buchholtz, A. K., 2003. Business & Society: ethics and stakeholder Management. Mason: South-Western, Thomson Corporation
Eriksson, L. T & Wiedersheim- Paul, F., 2006. Att forska, utreda och rapportera.. Malmö: Liber AB
Freeman, R. E., 1984. Strategic Management: a stakeholder approach. London: Pitman
Lundahl, U & Skärvad, P-H., 1982. Intressentmodellen i teori och praktik, ur boken Företagets intressenter och kontrakt- nya synpunkter på intressentteorin. Stockholm: Norstedt & Söner
Westerlund, G & Sjöstrand, S-E., 1975. Organisationsmyter. Stockholm: Norstedts Tryckeri
Artiklar
Carroll, A. B. 1999. “Corporate Social Responsibility, Evolution of a Definitional Construct”, Business Society, Volume 38 s. 268-295
Cambell, D., Craven, B. & Shrives, P. 2003. “Voluntary social reporting in three FTSE sectors: A comment on perception and legitimacy”, Accounting, Auditing &
Accountability Journal, Volume 16 Issue 4 s. 558-581
Clarkson, P., Li Y., Richardson, G., & Vasvari, F. 2008 “Revisiting the relation between
environmental performance and environmental disclosure: An empirical analysis”,Accounting, Organizations and Society, Volume 33 s. 303-327
Guthrie, J., Petty, R., Yongvanich, K. & Ricceri, F. 2004 “Using content analysis as a research method to inquire into intellectual capital reporting”, Journal of Intellectual Capital, Volume 5 Issue 2 s. 282-293
Lejland, C-J. 2008 ”Åtta av tio redo betala mer för miljövänligt”, Dagens Industri, 2008-11-23
Mitchell, R. K., Agle, B. R. & Donna, J. 1997 “Toward a Theory of Stakeholder Identification and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts”, The Academy of Management Review, Volume 22, Issue. 4, s. 853-886
Moneva, J. M., Archel, P. & Correa, C. 2006 “GRI and the camouflaging of corporate unsustainability”, Accounting Forum, Volume 30, s. 121-137
Morsing, M. & Schultz, M. 2006 “Corporate social responsibility communication: stakeholder information, response and involvement strategies“, Business Ethics: A European Review, Volume 15, Number 4
Ryding, S-O. 2008. Låt GRI och EMAS gå hand i hand. Hämtad 2008-12-01 från
Unerman, J. 2000 “Methodological issues: Reflections on quantification in corporate
social reporting content analysis”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 13 Issue 5 s. 667-680
Utterström, A. 2008. “Klädd i hårdhandskar och sneakers”, Perfect Match, Volume 2.
Willis, A. 2003 “The Role of the Global Reporting Initiative’s Sustainability Reporting Guidelines in the Social Screening of Investments”, Journal of Business Ethics, Volume 43, s.233-237
Elektroniska källor
Global Reporting Initiative, 2008. ”About GRI”. Hämtad 2008-11-10 från http://www.globalreporting.org/AboutGRI/
Global Reporting Initiative, 2008. “What we do”. Hämtad 2008-11-10 från http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/
Global Reporting Initiative, 2008. ”Our history”. Hämtad 2008-11-10 från
http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/OurHistory/OurHistory.htm
Hållbarhetsportalen, 2008. Hållbarhetsredovisning enligt GRI. Hämtad 2008-11-28 från
http://www.hallbarhetsportalen.se/OmH%C3%A5llbarhetsportalen/Till%C3%A4mpningar/H%C3
%A5llbarhetsredovisningenligtGRI/tabid/89/Default.aspx
Övriga dokument
FAR SRS, Sverigerapporten 2008 (Svensk översättning av Larsson Lars-Olle: European Sustainability reporting association report for Sweden)
Global Reporting Initiative. 2005 Sustainability Reporting Guidelines, Version 3.0
United Nations, 2008 “Guidance on corporate responsibility indicators in annual reports”, United Nations Publication, United Nations Conference on Trade And Development
Årsredovisningar 1995, 1998, 2001, 2004 och 2007:
ABB Atlas Copco SAS
Stora Enso Trelleborg
BILAGOR
Bilaga 1 – Checklista
1. Visioner och strategier kring hållbar utveckling
2. Intern kvalitetssäkring av arbetet med hållbar utveckling
3. Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning
Ekonomiska indikatorer
4. Finansiella indikatorer på grund av klimatförändring
5. Genomförande av organisationens välgörenhetsplan
6. Användande av lokala leverantörer och humankapital
7. Investeringar i infrastrukturutveckling i icke-kärnverksamhet
Miljöindikatorer
8. Miljörelaterade prestandaprogram och certifierade ledningssystem
9. Total materialförbrukning
10. Användning av återvunna material 11. Direkt energiförbrukning
12. Förnybara energikällor och initiativ till att tillhandahålla energisnåla produkter
13. Total vattenförbrukning och återanvändning av vatten
14. Strategier, aktuella åtgärder och framtida planer för hantering av inverkan på biologisk mångfald
15. Utsläpp till luft och vatten samt initiativ till att reducera utsläpp
16. Total mängd avfall
17. Initiativ att mildra miljöpåverkan från produkter och tjänster, återvinning av sålda produkter
18. Överträdelser av miljöföreskrifter, monetärt värde och icke-monetära sanktioner 19. Väsentlig miljöpåverkan av transporter
Sociala indikatorer Arbetsförhållande
20. Code of Conduct/Uppförandekod 21. Förmåner till anställda och ersättning till koncernledning
22. Personskador, yrkessjukdomar, förlorade dagar, frånvaro och arbetsrelaterade
dödsfall/region
23. Utbildning, träning, rådgivning,
förebyggande och riskkontrollprogram för att hjälpa anställda vid allvarliga sjukdomar 24. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och anställd
25. Policys och program för miljöutbildning 26. Sammansättning av styrelsen och
uppdelning av de anställda efter kön, ålder och andra olikheter
27. Jämställd grundlön
Mänskliga rättigheter
28. Klausuler om mänskliga rättigheter i investeraravtal och kontroller om MR för leverantörer
29. Antal incidenter och vidtagna åtgärder vid diskriminering
30. Åtgärder för att stödja föreningsrättighet och kollektivavtal
31. Initiativ till att eliminera barnarbete och tvångsarbete
32. Överträdelser av inhemska rättigheter
Samhälle
33. Hantering av verksamhetens inverkan på lokala samhällen
34. Enheter analyserade angående risker för korruption
35. Åtgärder vid korruption samt träning anställda tränade i anti-korruptionpolicys 36. Antal legala åtgärder för illojal konkurrens, antitrust och monopolutövande
37. Överträdelser av lagar och bestämmelser, monetärt värde och icke-monetära sanktioner
Produkter och tjänster
38. Produkt- och tjänstinformation, kundernas hälsa vid användandet
39. Överträdelser av regler och frivilliga koder avseende produktinformation
40. Kundtillfredsställelse
Bilaga 2 – Checklista fördelad på krav från intressenter
Ägare/Investerare/Ledning (9)
1. Visioner och strategier kring hållbar utveckling
2. Intern kvalitetssäkring av arbetet med hållbar utveckling 4. Finansiella indikatorer på grund av klimatförändring 5. Genomförande av organisationens välgörenhetsplan
7. Investeringar i infrastruktur-utveckling i icke-kärnverksamhet
18. Överträdelser av miljöföreskrifter, monetärt värde och icke-monetära sanktioner 32. Överträdelser av inhemska rättigheter
37. Överträdelser av lagar och bestämmelser, monetärt värde och icke-monetära sanktioner 39. Överträdelser av regler och frivilliga koder avseende produktinformation
Kunder (5)
12. Förnybara energikällor och initiativ till att tillhandahålla energisnåla produkter
17. Initiativ att mildra miljöpåverkan från produkter och tjänster, återvinning av sålda produkter 38. Produkt- och tjänstinformation, kundernas hälsa vid användandet
39. Överträdelser av regler och frivilliga koder avseende produktinformation 40. Kundtillfredsställelse
Anställda/Fackförbund (9)
1. Visioner och strategier kring hållbar utveckling 20. Code of Conduct/Uppförandekod
21. Förmåner till anställda och ersättning till koncernledning
22. Personskador, yrkessjukdomar, förlorade dagar, frånvaro och arbetsrelaterade dödsfall/region 23. Utbildning, träning, rådgivning, förebyggande och riskkontrollprogram för att hjälpa anställda vid allvarliga sjukdomar
24. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och anställd 25. Policys och program för miljöutbildning
26. Sammansättning av styrelsen och uppdelning av de anställda efter kön, ålder och andra olikheter 27. Jämställd grundlön
Leverantörer (9)
6. Användande av lokala leverantörer och humankapital
28. Klausuler om mänskliga rättigheter i investeraravtal och kontroller om MR för leverantörer 29. Antal incidenter och vidtagna åtgärder vid diskriminering
30. Åtgärder för att stödja föreningsrättighet och kollektivavtal 31. Initiativ till att eliminera barnarbete och tvångsarbete 32. Överträdelser av inhemska rättigheter
34. Enheter analyserade angående risker för korruption
35. Åtgärder vid korruption samt träning anställda tränade i anti-korruptionpolicys 36. Antal legala åtgärder för illojal konkurrens, antitrust och monopolutövande
Stat/Kommun/Lokalsamhälle (10)
3. Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning 6. Användande av lokala leverantörer och humankapital
7. Investeringar i infrastruktur-utveckling i icke-kärnverksamhet
14. Strategier, aktuella åtgärder och framtida planer för hantering av inverkan på biologisk mångfald
18. Överträdelser av miljöföreskrifter, monetärt värde och icke-monetära sanktioner 32. Överträdelser av inhemska rättigheter
33. Hantering av verksamhetens inverkan på lokala samhällen
37. Överträdelser av lagar och bestämmelser, monetärt värde och icke-monetära sanktioner 38. Produkt- och tjänstinformation, kundernas hälsa vid användandet
39. Överträdelser av regler och frivilliga koder avseende produktinformation
Icke-statliga organisationer (17)
5. Genomförande av organisationens välgörenhetsplan
8. Miljörelaterade prestandaprogram och certifierade ledningssystem 9. Total materialförbrukning
10. Användning av återvunna material 11. Direkt energiförbrukning
12. Förnybara energikällor och initiativ till att tillhandahålla energisnåla produkter 13. Total vattenförbrukning och återanvändning av vatten
14. Strategier, aktuella åtgärder och framtida planer för hantering av inverkan på biologisk mångfald
15. Utsläpp till luft och vatten samt initiativ till att reducera utsläpp 16. Total mängd avfall
17. Initiativ att mildra miljöpåverkan från produkter och tjänster, återvinning av sålda produkter 18. Överträdelser av miljöföreskrifter, monetärt värde och icke-monetära sanktioner
19. Väsentlig miljöpåverkan av transporter
29. Antal incidenter och vidtagna åtgärder vid diskriminering 30. Åtgärder för att stödja föreningsrättighet och kollektivavtal 31. Initiativ till att eliminera barnarbete och tvångsarbete
38. Produkt- och tjänstinformation, kundernas hälsa vid användandet
Bilaga 3 – Resultat från datainsamling
