Miljörelaterad skepsis och förnekelse– en studie angående skillnader mellan mäns och kvinnors

Miljörelaterad skepsis och förnekelse– en studie angående skillnader mellan mäns och kvinnors

hanterande och uppfattande av miljöproblem Environmental skepticism and denial

– a study concerning differences between men’s and women’s handling and apprehension of

environmental issues

Johanna Johansson

Kandidatexamen huvudområde Miljövetenskap 180 p Miljövetenskap III MV109A 15 p

Examinationstermin: Vår 2015 Handledare: Kerstin Weimer

Innehållsförteckning

Abstract... s. 3

1. Inledning... s. 3 2. Bakgrund och tidigare forskning... s. 5

2.1 Miljöskepsis och förnekelse... s. 5 2.2 Barriärer för miljömedvetet handlande... s. 7 2.3 Identitet... s. 9 2.4 Belägg för skillnader mellan män och kvinnor... s. 11

3. Metod... s. 13 4. Analys och resultat... s.15

4.1 Enkät... s.15 4.2. Intervjuer... s.23

5. Diskussion... s. 26

Referenser... s. 29

Abstract

Many human activities cause environmental issues that can result in irreversible and serious consequences for all living things. Cognitive, emotional and economic barriers constitute a hotbed for environmental skepticism and denial. In this study, the focus is on the degree to which Swedish men and women are skeptical or in denial in relation to environmental issues. Other studies concerning this show that men are somewhat more skeptical and deny somewhat more in relation to environmental issues than women. The methods used in this study is a questionnaire and additional semi-structured interviews. The overall result confirms by and large the results of the other studies concerning this and shows that men are somewhat more likely than women to deny and to be skeptical in relation to environmental issues.

Keywords: Environmental skepticism, Denial, Environmental issues

Många mänskliga aktiviteter skapar miljöproblem som kan resultera i irreversibla och allvarliga konsekvenser för allt levande. Kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärer utgör en grogrund för miljörelaterad skepsis och förnekelse. Denna studie fokuserar på till vilken grad svenska män respektive kvinnor är skeptiska eller förnekar i förhållande till miljöproblem. Andra studier som gjorts kring detta visar på att män är något mer skeptiska och förnekar något mer i förhållande till miljöproblem än kvinnor.

Metoderna som använts i denna studie är enkät och kompletterande semi-strukturerade intervjuer. Det totala resultatet bekräftar i stort sätt de andra studiernas resultat och lyder att män i något högre grad än kvinnor förnekar och är skeptiska i relation till miljöproblem.

Nyckelord: Skepsis, Förnekelse, Miljöproblem

1. Inledning

Forskning visar på att drastiska förändringar sker i miljön och att de kan resultera i irreversibla och allvarliga konsekvenser för allt levande på jorden då planetära gränser och trösklar överskrids (Rockström et al. 2009). Trots de vetenskapliga bevis som finns för att miljön påverkas negativt av hur vi lever idag finns det fortfarande motstånd i form av skepsis till och förnekelse av allvaret eller själva existensen av miljöproblem, vilket yttrar sig genom till exempel avsägelse av ansvar eller avvisande av de vetenskapliga bevis som finns för vad som kan hända med vår planet om vi fortsätter leva som vi gör idag. (Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326).

De faktorer som framförallt utgör en grogrund för skepsis och förnekelse är kognitiva,

emotionella och ekonomiska barriärer där vi ständigt tampas med dubbla budskap angående

miljöproblemen, vilket bland annat kan leda till att vår individuella insats kan kännas liten och obetydlig (Lidskog & Sundquist, s. 10; Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 243). Emotionella

reaktioner på miljöproblem kan i sin tur leda till någon form av avståndstagande medan avsaknad av materiell belöning också utgör en problematik. Det finns också flera ekonomiska incitament för att inte prioritera miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 246). Identiteten som vi människor i västvärlden har är till stor del utformad efter materialistiska värderingar och kolliderar också ofta med miljömedvetet handlande. Resultatet av detta är fortsatt storskalig konsumtion, etc. trots vetskapen om de miljöproblem vi står inför (Crompton & Kasser, 2010. s. 24). Förnekelse och skepsis utgör således ett stort hinder för miljöanpassning och miljöåtgärder. (Opotow & Wiess, 2000. s. 479; Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326).

Flera västerländska studier visar på könsmässiga skillnader i fråga om omsorg, oro och intresse för miljön och miljöarbete och en annan studie vidare visar på könsmässiga skillnader i fråga om miljörelaterad förnekelse och skepsis (McCright & Sundström, 2013. s.63; Bord &

O’Connor. 1997. s. 831; Stern, Dietz & Kalof. 1993. s. 348, Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s.

330). Samtliga studier visar alltså att kvinnor oftare än män har något större intresse och omsorg för miljön och miljöfrågor än män. Vidare finns det ekofeministiska hypoteser som handlar om varför sådana skillnader mellan män och kvinnor existerar (McCright & Sundström, 2013. s.63; Nugent &

Shandra, 2009. s. 209).

Syftet med denna studie är att analysera till vilken grad svenska män och kvinnor förnekar eller hur skeptiska de är i förhållande till miljöproblem. Vidare syftar studien till att bekräfta om det finns en skillnad mellan till vilken grad kvinnor och män förnekar eller är skeptiska, samt att

resonera kring potentiella faktorer som går att relatera till den potentiella skillnaden. Studien ska besvara följande frågeställning:

 Finns det någon skillnad på till vilken grad svenska män och kvinnor förnekar eller hur

skeptiska de är i förhållande till miljöproblem?

2. Bakgrund och tidigare forskning

2.1 Miljöskepsis och förnekelse

Miljöskepsis innebär starkt tvivel och ifrågasättande av allvaret och autenticiteten av miljöproblem (Dunlap, Jaques & Freeman, 2008. s.353-354.) Det finns fyra nyckelteman inom miljöskepsis vilka lyder; Ifrågasättande av vetenskaplig forskning kring existensen eller betydelsen av miljöproblem, skeptisk inställning till behov av miljöskyddspolicies, motarbetning av reglering av och ansvar för miljöarbete hos företag och att se miljöarbete som ett hot mot västerländsk framgång och

utveckling. Trots de vetenskapliga bevis som finns för att miljön påverkas negativt av hur vi lever idag finns det fortfarande motstånd i form av skepsis till allvaret eller själva existensen av

miljöproblem (Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326). Skepsis kan vidare trappas upp till

förnekelse, vilket är en mekanism som skyddar oss mot obehagliga känslor och insikter (Opotow &

Wiess, 2000. s. 479 ).

När människan utsätts för ett slags hot eller dilemma kan förnekelse bespara oss känslor som ångest, rädsla och skuld (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Detta är en normal företeelse som uppstår i det vardagliga livet, och är ett naturligt sätt för oss människor att hantera konflikter och problem. Förnekelse är en försvarsmekanism som kännetecknas av selektiv blindhet, vilket antingen är resultatet av en medveten eller icke medveten process. Förnekelse skyddar alltså oss från att sättas i svåra situationer eller från obehagliga känslor och insikter. Vidare behöver inte förnekelse bara ske på ett individuellt plan, utan kan också yttra sig kollektivt. Denna typ av förnekelse kallas för ”social amnesia” och hjälper grupper att handskas med tragedier och smärta.

Förnekelse är dock inte bara negativ, den hjälper oss att bibehålla psykiskt och fysiskt välmående, exempelvis genom placeboeffekten (Opotow & Wiess, 2000. s. 486). I andra fall, såsom i förhållande till miljöproblem, kan istället förnekelse utgöra en fara för fortsatt god hälsa genom att gränser riskerar att bli överskridna, vilket kan leda till förödande konsekvenser. Med förnekelse som en ständigt närvarande och påverkande faktor i miljöproblemskonflikter blir det alltså svårt att upprätthålla samarbete, kommunikation och förtroende samt att hitta konstruktiva lösningar.

Förnekelse banar också väg för moralisk exklusion, vilket innebär att djur, natur och människor som

drabbas hamnar utanför de etiska och moraliska ramarna (Opotow & Wiess, 2000. s. 478). Det finns

olika typer av förnekelse som resulterar i moralistisk exklusion;

 Förnekelse av kritiska konsekvenser

Skador på natur, djur, andra människor undangöms eller minimeras som resultat av denna typ av förnekelse (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Det handlar även om att kategorisera en viss nivå av skada som accepterad, ofta genom att påstå att den endast är lokal. Vem eller vad som skadas spelar också in, och rangordnas därefter med människor, alternativt en själv i topp. Faktumet att

miljöproblem är gränsöverskridande ger således upphov till förnekelse av kritiska konsekvenser, och orsakar att till exempel stater och länder som inte känner av effekten av ett miljöproblem inte heller tar ansvar eller är villiga att reducera sina utsläpp, även om det är de som är delvis ansvariga på ett eller annat sätt. Därav prioriteras lokala fördelar framför globala fördelar.

 Förnekelse av involvering

Detta är en sorts förnekelse som kan innebära;

- Att vi tar avstånd från ansvar och skuld genom att beskylla och lägga ansvaret hos de drabbade (Opotow & Wiess, 2000. s. 485).

- Att anse att miljöförstörelse inte beror på individuellt beteende utan kollektivt beteende.

- Att anse att miljöförstöring orsakas av högre auktoriteter, att inbilla sig att man beter sig ”grönt” i förhållande till andra och känner därför ingen anledning att förbättra sig.

- Att tro att ens eget handlande inte är märkbart.

 Orealistisk optimism

En orealistisk optimism kan vara en konsekvens av förnekelse, dvs. tron att miljöproblem är mer kontrollerbara och förutsägbara än vad de är eller tro att allt kommer ordna sig (Bazerman, 2006. s.

183)

2.2 Barriärer för miljömedvetet handlande

Många studier har gjorts angående vad som får människor att handla miljömedvetet respektive inte göra det. Detta beskrivs dock som en mycket komplex fråga där många faktorer spelar in (Kollmuss

& Agyeman, 2002. ss. 240-242). Enligt teoretiska ramverk för hur miljömedvetet beteende skapas leder kunskap och medvetenhet till en bättre attityd mot miljön och därmed ett mer miljömedvetet beteende. Dessa har dock visat sig vara felaktiga då andra studier visat på att det inte är så enkelt som att kunskap och medvetande om miljöproblemen leder till ett miljömedvetet beteende (Ajzen, 1991. ss. 181-182.) Trots detta baserar många miljöorganisationer fortfarande sina

kommunikationskampanjer på antagandet att mer kunskap ska leda till mer miljöfördelaktigt beteende (Kollmuss & Agyeman, 2002. ss. 240-242). Logiskt sett går detta antagande emot den välkända sanningen om hur svårt det är att ändra ett beteende, hur litet det än må vara eller trots att vi kanske vinner på det i längden. Beteendet är alltså inte beroende av attityden eller kunskapen, vilket skapar ett komplext vetenskapligt tomrum vilket många forskare har försökt förklara (Hines, Hungerford & Tomera, 1986-87. s. 7, Kollmuss & Agyeman, 2002. ss. 240-242)

I Kollmuss & Agyemans artikel (2002) har både externa (ekonomiska, sociala,

institutionella och kulturella) och interna faktorer analyserats. Bland de interna faktorerna ingår;

känsloliv, motivation, värderingar, kunskap, attityder, ”locus of control”, ansvar och prioriteringar.

De faktorer som framförallt utgör en grogrund för skepsis och förnekelse är kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärer, som i sin tur har formats av samtliga andra faktorer.

Kognitiva barriärer

Eftersom många miljöproblem är extremt komplexa men inte omedelbart påtagliga, såsom växthuseffekten, är det svårt för oss att greppa hur allvarliga de faktiskt ändå är (Kollmuss &

Agyeman, 2002. s. 253). Detta beror på att många miljöproblem inte berör våra sinnen, och i och

med det uppstår en svårighet att förmedla allvaret kring miljöproblemen. Den långsamma gradvisa

ekologiska destruktionen leder också till samma slags problematik. Historiskt sett har vi människor

först reagerat ordentlig när en katastrof inträffat och vi har fortfarande en tendens att tänka linjärt

och förenkla miljöproblem. Komplexiteten kring miljöproblemen är alltså svår att förmedla

respektive förstå och får oss att tveka eller att ta emotionellt avstånd.

Emotionella barriärer

En emotionell koppling till naturvärlden är en viktig grundpelare för att forma positiva värderingar och attityder till miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 254). Att kunna investera emotionellt i miljön är inte helt lätt för alla, och män har enligt studier mindre benägenhet än kvinnor att göra det.

Orsaken till att vissa människor bryr sig mindre om miljön och miljöproblem kan bero på brist på kunskap och medvetenhet eller motarbetning av information som inte bekräftar våran livsstil. Brist på kunskap och medvetenhet orsakas av den ofta komplexa och abstrakta naturen av miljöproblem.

Motarbetning av information som inte bekräftar vår livsstil beror däremot på kognitiv dissonans, vilket handlar om det mänskliga psykets strävan efter samstämmighet (Hornborg, 2012. s. 248). Vi möts av motstridiga budskap i media där man å ena sidan uppmanas att värna om miljön och å andra sidan att konsumera mer för att bli lycklig. Inom miljödebatten finns det också motstridiga budskap såsom att vi måste åtgärda miljöproblem snarast och ändra våra livsstilar, samtidigt som det påstås att vi är på rätt väg för att samhället genomgår en miljömodernisering (Lidskog &

Sundquist, s. 10). Budskapet om att vi är på rätt väg kan i sin tur orsaka att folk tolkar

informationen om miljökatastrofer som någon slags propaganda och hotbudskap för folk som är skeptiska eller som förnekar allvaret i miljöproblemen. Dessa motstridigheter skapar en defekt världsbild och därmed en viss psykisk obalans i vårt västerländska samhälle; ”vi förväntas vara

(Hornborg, 2012. s. 248). Informationen hanteras också olika på grund av vad som stämmer överens

med ens världsbild och värderingar. Vi väljer vidare vår informationskälla genom selektiv sökning,

och hanterar informationen genom selektivt uppmärksammande (Von Hippel & Trivers, 2011. s. 11)

. En emotionell reaktion vad det gäller miljöproblem behöver inte det betyda att man handlar

miljömedvetet (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 255). Denna reaktion brukar uttrycka sig genom

känslor som rädsla, ilska, förtvivlan, smärta eller skuld. Att man regerar på ett emotionellt plan kan

därav resultera i överväldigande emotionella reaktioner som i sin tur kan leda till avståndstagande

och förnekelse. Något som är avgörande för hur vi agerar utifrån dessa känslor är vår ”locus of

control” (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 256). ”Locus of control” handlar om vilken slags kontroll

vi känner att vi har, där man skiljer mellan intern och extern ”locus of control”. En person med

intern kontroll tror sig kunna göra skillnad genom att ändra sitt eget beteende. En person med extern

kontroll lägger istället ansvaret på andra, och anser att deras eget beteende inte kan skapa någon

förändring.

Ekonomiska barriärer

Avsaknad av materiell belöning utgör också en problematik i och med att det finns ekonomiska incitament för att inte prioritera miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 245). En grundläggande faktor för att ett mänskligt beteende (i det här fallet miljövänligt beteende) ska fortgå är att det finns någon slags belöning eller positiv förstärkning. Ett exempel på relativt lyckade system inom

miljösektorn är små åtgärder som att panta flaskor, vilket ger en direkt belöning genom att man får pengar för det. Åtgärder för de stora miljöproblemen som är globala, miljöproblem som kanske inte märks av ännu eller miljöproblem på en icke lokal nivå är därför svåra att bli belönade för och prioriteras därefter (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 246). Det är också svårt för politiken, företagen och privatpersonerna att välkomna miljöanpassning då det ofta innebär högre kostnader, vilket innebär en börda istället för belöning (Crompton & Kasser, 2010. s. 227). En annan form av belöning kan vara att man känner sig bra för det känns som om man gör rätt. Denna form av belöning kan dock endast kännas av då vi känner ett personligt ansvar och tror oss kunna göra skillnad, vilket innebär en intern ”locus of control” (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 243).

2.3 Identitet

Förslag om strängare miljöpolicys och uppmaningar till allmänheten att göra små

livsstilsförändringar, till exempel att inte ha en rinnande kran när man borstar tänderna är de vanligaste tillvägagångssätten för att försöka öka miljöhänsyn (Crompton & Kasser, 2010. s. 23, Vansteenkiste, Simons, Lens, Sheldon & Deci. 2004, s. 246). Dessa har dock inte nått ända fram då det inte görs så mycket som egentligen skulle behöva göras för miljön. Studier visar på en allmän ovilja i den privata sfären till ändring av livsstil eller att investera högre kostnader för att skydda miljön (Crompton & Kasser, 2010. s. 23). Detta leder i sin tur till att politiker och företag hävdar att det inte är genomförbart att utveckla strängare policys, på grund av att det strider mot deras

intressen och att de riskerar förlora väljare eller kunder. En ond cirkel skapas där det således inte händer så mycket, varken på ett privat plan eller policyplan.

Det är vidare mycket viktigt att den privata sfären anpassar sitt beteende till ett mer miljövänligt beteende, samt att strängare policys utvecklas (Crompton & Kasser, 2010. s. 24).

Klassiska miljökampanjer brukar betona att små förändringar gör skillnad och i kontexten till

komplexiteten och storleken av miljöproblemen finns det en risk att vi upplever att små

ansträngningar är insignifikanta (Thøgersen & Crompton, 2009. s. 151). Detta resulterar i att folk inte kräver speciellt ambitiösa miljöpolicys och politikerna och företagen nekar ofta därför en sådan implementering. I och med att det är så samhället fungerar idag har vi byggt vår identitet kring detta, vilket inte är speciellt positivt för miljön i många fall (Crompton & Kasser, 2010. s. 24). De mest kritiska aspekterna av mänsklig identitet som är negativa för miljön är;

 Värderingar och mål med livet

Denna aspekt av mänsklig identitet handlar om hur vi människor värderar saker och vad vi anser som värt att sträva efter i livet (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). I västvärlden är det mycket vanligt att sträva efter hög status, självförbättring och materialistisk rikedom. En sådan strävan och sådana värderingar tenderar att skapa negativa attityder och beteenden gentemot det som finns utanför den mänskliga sfären vilket kan resultera i ointresse för skador på miljö och låg värdering av andra arter.

 In-groups och out-groups

En ”in-group” är den gruppen i samhället vi människor identifierar oss med, (vår sociala identitet) vilka kan vara människor av samma nationalitet, människor som har liknande värderingar och intressen, etc. (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). Att känna tillhörighet till en grupp, som är vår ”in- group” skapar automatiskt en ”out-group” som inkluderar allt som står utanför vår ”in-group”.

Studier har visat på att vi tenderar att behandla ”out-groups” mer okänsligt. Detta ligger till grund för utvecklandet av fenomen som stereotypisering, diskriminering, och fördomar. Det har vidare påvisats att människor i industrialiserade länder som har ovanstående strävan och värderingar utesluter djuren och naturen för att de inte tillhör deras ”in-group”, och behandlar dem där efter (Crompton & Kasser, 2010. s. 25).

 Reaktioner vid rädsla och hot

Vetskapen om storskaligheten och allvaret med miljöproblem kan leda till att vi människor känner

oss hotade, rädda, eller skyldiga (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). Eftersom sådana känslor hotar

vår identitet, livsstil och självbild använder vi oss av strategier för att klara av eller mota bort dessa

obehagliga känslor. Samtidigt som dessa strategier får oss mindre stressade kan det resultera i skepsis och förnekelse, vilket innebär att vi antingen förminskar problemen, avsäger oss ansvar, beskyller andra eller rentav struntar i problemen.

2.4 Belägg för skillnader mellan kvinnor och män

Flera västerländska studier angående befintligheten av könsmässiga skillnader i fråga om omsorg, oro och intresse för miljön och miljöarbete visar på att kvinnor oftare visar sig ha något större intresse och omsorg än män (McCright & Sundström, 2013. s.63; Feygina, Jost & Goldsmith, 2010.

s. 330; Bord & O’Connor. 1997. s. 831; Stern, Dietz & Kalof. 1993. s. 348). En amerikansk studie visar vidare på könsmässiga skillnader i fråga om förnekelse, skepsis, attityder och rättfärdigande av det nuvarande systemet, där män oftare än kvinnor är skeptiska eller förnekar (Feygina, Jost &

Goldsmith, 2010. s. 330). Studierna angående intresse, omsorg och oro för miljön och miljöarbete skapar tillsammans med studien som berör förnekelse och skepsis ett belägg för att samma

könsmässiga skillnader i fråga om skepsis och förnekelse i förhållande till miljöproblem också är aktuella bland svenska män och kvinnor. Den mest framstående teorin och hypoteser kring denna skillnad mellan kvinnor och män är; kvinnliga och manliga socialiseringsprocesser, kvinnliga och manliga sociala roller och ekofeminism (McCright & Sundström, 2013. s.63; Nugent & Shandra, 2009. s. 209).

Socialiseringsprocesser

Socialiseringsprocesserna sägs ha mest påverkan under barndomen, där skillnaderna mellan manliga och kvinnliga socialiseringsprocesser leder till olika viktiga karaktärsdrag; omsorg, värderingar, riskuppfattningar, tillit till vetenskap (McCright & Sundström, 2013. s.65). En

stereotypisk feminin identitet karaktäriseras av empati, omhändertagande och tillgivenhet medan en stereotypisk maskulin identitet karaktäriseras av likgiltighet, herravälde och kontroll (Xiao &

McCright, 2012. s.1069). Relaterat till miljöproblem får då kvinnor större benägenhet på grund av en femenin omsorgsfull etik som får dem att vilja rå om och oroa sig för miljön medan män får en mindre benägenhet genom en maskulin och hårdare uppfostran (McCright & Sundström, 2013.

s.65). Denna hypotes innebär alltså att kvinnor tenderar att ta miljöproblem mer på allvar genom att

inse risker, lita på vetenskapen, värdera miljön högre och bry sig om miljön mer än vad män gör.

Sociala roller

Hypotesen om sociala roller syftar på de roller som män respektive kvinnor tenderar att ha i

samhället, såsom arbetspositioner, hemmafrustatus och föräldraskap. Högavlönade fulltidsjobbande män har mer ekonomiska bekymmer än ekologiska, medan kvinnor som är hemmafruar eller ägnar sig mer åt föräldraskapet, vilket kan leda till att kvinnor bryr sig mer om miljön (Xiao & McCright, 2012. s.1070). Denna hypotes har dock förkastats i många studier angående könsskillnader i

miljöhänsyn . Studierna har visat på att mäns och kvinnors sociala roller och status inte är en avgörande faktor för graden av miljöhänsyn, då högavlönade fulltidsjobbande kvinnor fortfarande visar mer miljöhänsyn (McCright & Sundström, 2013. s.65).

Ekofeminism

Ett av de ekofeministiska teoretiska perspektiven (det mest relevanta för denna studie) handlar om hur både könsdiskriminering och miljöförstöring är sammanlänkade och bottnar i den patriarkala dominansen som en social struktur (Nugent & Shandra, 2009. s. 209). Närmare förklarat finns en relation mellan hur kvinnan och naturen domineras och utnyttjas, både symboliskt och genom att feminisera naturen. Denna teori bygger på empiriska bevis för att det skiljer sig mellan mäns och kvinnors miljömässiga värderingar, beteenden och attityder, där resultatet av studier visat att kvinnor bryr sig mer om människans negativa påverkan på miljön än män.

Genom att kvinnor påverkas mer än män av negativa ekologiska förändringar och kvinnors

vårdande natur drar somliga ekofeminister slutsatsen att kvinnor helt enkelt har en djupare relation

till naturen (Nugent & Shandra, 2009. s. 209). Andra drar slutsatsen att kvinnor, genom den djupa

relationen till naturen, är mer benägna att än män att erkänna det destruktiva förhållandet mellan

människa och natur. Således anses kvinnor då också mer benägna att förändra de destruktiva

förhållandena.

3. Metod

Denna studies fokus var aktörers förhållningssätt till ett visst fenomen, där aktörerna utgjordes av män och kvinnor, och där fenomenet var skepsis och förnekelse i relation till miljöfrågor och miljöproblem. Studien avgränsades till svenska män ock kvinnor då det är i Sverige där studien utförts. Metoderna som använts i denna studie är enkäter och semi-strukturerade intervjuer. Enkäter valdes som metod för att de ger en fyllig empirisk grund att stå på med mycket data genom att den ger möjlighet att analysera om det finns samband mellan att vara man respektive kvinna och grad av förnekelse och skepsis på ett systematiskt sätt (Bryman, 2011, s. 326). För att få djupare inblick och för att skapa rum för resonemang kring vilka faktorer som påverkat den potentiella skillnaden mellan män och kvinnors miljörelaterade skepsis och förnekelse genomfördes kompletterande semi- strukturerade intervjuer. I en av de andra studierna som berör förnekelse och skepsis har enkäter och intervjuer också använts som metod och verkade därför vara ett optimalt tillvägagångssätt (Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 328).

Enkäten var en webbenkät som delades ut öppet på en social media kallad Facebook. Den bestod av 8 frågor med där varje fråga hade 4 svarsalternativ som kunde mäta grad av skepsis och förnekelse i förhållande till information kring eller hanterande av miljöproblem (se bilaga 1).

Frågorna var noga utformade för att undersöka respondenternas grad av skepsis och förnekelse på ett subtilt sätt så att respondenterna e inte skulle känna sig anklagade. Respondenterna blev heller ej informerade om att studien handlade om just skepsis och förnekelse utan endast om att det var en miljövetenskaplig studie. Denna åtgärd vidtogs på grund av risken att göra respondenterna illa till mods och därefter kanske inte svara helt ärligt, som i sin tur kan bero på just förnekelsemekanismer (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Tydlig information om att enkäten var anonym gavs också för att respondenterna skulle känna sig så bekväma som möjligt. Data från enkäten analyserades sedan enligt en univariat analysmetod genom frekvenstabeller, vilka visar antalet personer och den procentuella andelen personer som valt var och en av alternativvariablerna (Bryman, 2011, s. 326).

En grov uppskattning av resultatskillnader också gjord utifrån frekvenstabellerna och för att försäkra resultatens trovärdighet har Chi-2 test utförts på samtliga tabeller.

De kompletterade intervjuernas frågor berörde i stort sätt samma teman som enkätfrågorna,

men lämnade en möjlighet till djupare svar där respondenten också kunde motivera detta. De frågor

som ställdes lydde; 1.Hur uppfattar du miljöproblem? 2. Vem tycker du bär ansvaret för att åtgärda

att handla miljömedvetet? 5.Undviker du information om miljöproblem för att det är psykiskt påfrestande? Totalt 4 intervjuer genomfördes med fyra frivilliga män och kvinnor som också

deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna tog ca 15 min och gjordes via Skype medan de

spelades in genom ett inspelningsprogram på datorn. Också här informerades respondenterna endast om att det var en miljövetenskaplig studie samt att deras svar skulle presenteras anonymt.

Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras genom en tematisk analysmetod där de mest

centrala teman av frågorna och svaren utvanns. Analysmetoden genomfördes med hjälp av en

matrisbaserad tematisk analysmetod för att ordna och syntetisera data (Bryman, 2011, s. 528). Det

bör vidare observeras att intervjuerna inte används som bevismaterial för att stödja enkäternas

resultat, utan endast för att bidra med en djupare inblick i hur en man respektive kvinna kan tänka

kring dessa frågor. Därmed skapas utrymme för ett resonemang kring vilka faktorer som kan ligga

bakom de potentiella skillnaderna.

4. Analys och resultat

4.1 Enkät

Totalt svarade 100 personer på enkäten, därav 66 kvinnor och 34 män.

I Bilaga 2 finns Chi-2 test uträkningarna.

I Bilaga 1 finns enkätfrågorna och en beskrivning av hur frågorna är tänkta att besvara grader av skepsis och förnekelse.

Tabell 1. Fråga 1: Litar du på vetenskapen kring miljöproblem?

I tabell 1 står alternativen ”alltid” och ”ganska ofta” för en låg eller ingen grad av skepsis och alternativen ”inte så ofta” och ”aldrig” står för en högre grad av skepsis. Totalt har de två

alternativen som indikerar högre grad av skepsis ett procentvärde på 9% män och 9% kvinnor, där 9

% av kvinnorna och 3 % av männen valt ”inte så ofta” och där ”aldrig” valdes av och 0 % kvinnor och 6% män. Detta resulterar i att de andra två alternativen som indikerar låg eller ingen grad av skepsis ligger på totalt 21% av både kvinnorna och männen, där 21 % av männen och 17 % av kvinnorna valt ”alltid” och där 71% av männen och 74 % av kvinnorna valt ”ganska ofta”.

Den totala summan av procentandelen kvinnor och män som valt de alternativ som indikerar

på hög respektive låg skepsis pekar på att det inte är någon större skillnad mellan kvinnors och

mäns grad av skepsis i fråga om tillit till vetenskapen kring miljöproblem. Ett Chi-2 test bekräftar

att det inte går att bevisa skillnad och därmed gäller nollhypotesen.

Tabell 2. Fråga 2: Är du skeptisk till hur omfattande och allvarliga miljöproblemen faktiskt är?

I tabell 2 står alternativen ”mycket skeptisk” och ”ganska skeptisk” för en högre grad av skepsis medan alternativen ”inte så skeptisk” och inte alls skeptisk står för låg eller ingen grad av skepsis.

Totalt har de två alternativen som indikerar högre grad av skepsis ett procentvärde på 21% män och 17% kvinnor, där kvinnornas procent endast står för det mildare alternativet ”ganska skeptisk” och där männens är fördelade på båda med 9% som valt alternativet ”mycket skeptisk” och 12% som valt ”ganska skeptisk”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar låg eller ingen grad av skepsis ligger på totalt 83% kvinnor och 79% män, där 39% av kvinnorna och 50% av männen valde ”inte så skeptisk” och 44% kvinnor och 29% män valde alternativet ”inte alls skeptisk”.

Genom dessa data går det att utläsa att männen i högre grad än kvinnorna tenderar att vara skeptiska till hur omfattande och allvarliga miljöproblem är genom att 9% av männen valde alternativet ”mycket skeptisk” medan 0% av kvinnorna valt detta. Procentvärdena på alternativen

”ganska skeptisk” och ”inte så skeptisk” indikerar dock att männen tenderar att vara mindre

skeptiska. Samtidigt finns det en starkare indikation att män tenderar att vara mer skeptiska i

procentvärdena av alternativet ”inte alls skeptisk”. Den totala summan av procentandelen kvinnor

och män som valt de alternativ som indikerar på hög respektive låg skepsis, tillsammans med

procentens placering pekar på att män tenderar att vara mer skeptiska till hur omfattande och

allvarliga miljöproblemen är än kvinnor, vilket också bekräftas genom ett Chi-2 test där

nollhypotesen kan förkastas.

Tabell 3. Fråga 3: Hur allvarliga konsekvenser tror du att världen ställs inför om vi struntar i att åtgärda miljöproblemen?

I tabell 3 står alternativen ”mycket allvarliga” och ”ganska allvarliga” för en högre grad av skepsis medan alternativen ”inte så allvarliga” och inte alls allvarliga står för låg eller ingen grad av skepsis. Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av skepsis ett

procentvärde på 91% män och 98% kvinnor, där 83% av kvinnorna och 70% av männen har valt alternativet ”mycket allvarliga” och där 15% av kvinnorna och 21% av männen valt alternativet

”ganska allvarliga”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av skepsis ligger på totalt 2 % kvinnor och 9% män, där samtliga procent tillhör alternativet ”inte så allvarliga”.

Detta resultat visar på att män i högre grad än kvinnor tenderar att vara skeptiska i fråga om hur allvarliga konsekvenser de tror att världen ställs inför om miljöproblemen inte åtgärdas, genom att 9% av männen valde alternativet ”inte så allvarliga” medan 0% av kvinnorna valde detta. Något som också styrker detta är faktumet att 13 % fler av kvinnorna valde alternativet ”mycket

allvarliga”. Den totala summan av procentandelen kvinnor och män som valt de alternativ som

indikerar på hög respektive låg skepsis, tillsammans med procentens fördelning pekar slutligen på

att män tenderar att vara mer skeptiska än kvinnor. Trots detta visar ett Chi-2 test på att det inte går

att bevisa att det är någon skillnad mellan män och kvinnors svar i denna fråga. Därmed gäller

nollhypotesen.

Tabell 4. Fråga 4: Upplever du att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och väljer därför att helst inte läsa om sådan information?

I tabell 4 står alternativen ”alltid” och”ganska ofta” för en högre grad av förnekelse medan

alternativen ”inte så ofta” och ”aldrig” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 81% kvinnor och 82% män, där 52% av kvinnorna och 32% av männen har valt alternativet ”inte så ofta” och där 29% av kvinnorna och 50% av männen valt alternativet ”aldrig”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 19% kvinnor och 18%

män, där 4% av kvinnorna och 0% av männen valt alternativet ”alltid” och 15 % av kvinnorna och 18% av männen valt ”ganska ofta”.

Genom dessa data går det att utläsa att kvinnorna till en viss högre grad tenderar att förneka,

då fler kvinnor än män upplever att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och

att de därför väljer att undvika sådan information. Den totala summan av procentandelen kvinnor

och män som valt de alternativ som indikerar på hög respektive låg grad av förnekelse, tillsammans

med procentens fördelning pekar slutligen på att kvinnor tenderar att förneka mer än män. Trots

detta visar ett chi-2 test på att det inte går att bevisa att det är någon skillnad mellan män och

kvinnors svar i denna fråga. Därmed kan nollhypotesen inte förkastas.

Tabell 5. Fråga 5: Är det viktigt för dig att hålla dig uppdaterad angående miljöproblem?

I tabell 5 står alternativen ”inte alls viktigt” och ”inte så viktigt” för en högre grad av förnekelse medan alternativen ”mycket viktigt” och ”ganska viktigt” står för låg eller ingen grad av förnekelse.

Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 61% män och 86% kvinnor, där 30% av kvinnorna och 26% av männen har valt alternativet

”mycket viktigt” och där 56 % av kvinnorna och 35 % av männen valt alternativet ”ganska viktigt”.

Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 14% kvinnor och 39 % män, där 13% av männen och 3% av kvinnorna valt alternativet

”inte alls viktigt och där 26% män och 7 % kvinnor valde alternativet ”inte så viktigt”. Detta är en ganska markant skillnad.

Tabellen visar att männen tenderar att förneka i högre grad än kvinnorna. Fler kvinnor än

män anser att det är mer viktigt att hålla sig uppdaterad angående miljöproblem och många fler män

anser att det är mindre eller inte viktigt alls. Detta bekräftas av ett Chi-2 test där nollhypotesen kan

förkastas.

Tabell 6. Fråga 6: Hur stort ansvar anser du att varje enskild individ har för att motverka miljöproblemen?

I tabell 6 står alternativen ”inte alls stort” och” inte så stort” för en högre grad av förnekelse medan alternativen ”mycket stort” och ”ganska stort” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 68% män och 89 % kvinnor, där 53 % av kvinnorna och 21 % av männen har valt alternativet ”mycket stort”

och där 24 % av kvinnorna och 47 % av männen valt alternativet ”ganska stort”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 11%

kvinnor och 32% män, där 6% av männen och 0% av kvinnorna valt alternativet ”inte alls stort”

och där 26 % män och 11 % kvinnor valt alternativet ”inte så stort”. Skillnaden här är relativt markant.

Genom dessa data går det att utläsa att männen tenderar att förneka i högre grad än

kvinnorna angående personligt ansvar i och med att fler kvinnor än män anser att varje enskild

individ har stort eller ganska stort ansvar, samt att många fler män anser att det inte är så stort eller

inte stort alls. Detta bekräftas av ett Chi-2 test där nollhypotesen kan förkastas.

Tabell 7. Fråga 7: Anser du att högre auktoriteter, exempelvis regeringen eller andra myndigheter bär ansvaret för miljöproblemen och att uppdraget att åtgärda dem ligger i deras händer?

I tabell 7 står alternativen ”håller absolut med” och ”håller med till stor del” för en högre grad av förnekelse medan alternativen ”håller inte med alls” och ”håller med till viss del” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 32 % män och 30% kvinnor, där 0% av kvinnorna och 3 % av

männen har valt alternativet ”håller inte med alls” och där 30 % av kvinnorna och 29 % av männen valt alternativet ”håller med till viss del”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som

indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 70% kvinnor och 68 % män, där 42 % av männen och 29% av kvinnorna valt alternativet ”håller absolut med” och där 26% av männen och 41% av kvinnorna valt alternativet ”håller med till stor del”.

Procentantalet av män och kvinnor som valt alternativ som står för hög respektive låg grad av förnekelse är mycket jämnt. Fördelningen inom alternativen som står för hög grad förnekelse visar dock ett noterbart procentantal kvinnor i större utsträckning valt ”håller med till stor del” än män, som alltså indikerar på högre grad av förnekelse. Samtidigt visar samma fördelning en likadan skillnad i procentantalet som valt alternativet ”håller absolut med” där istället männen i större utsträckning valt detta alternativ.

Genom dessa data går det att utläsa att det inte är någon större skillnad mellan hur än

männen och kvinnorna tenderar att förneka personligt ansvar. Ett chi-2 test bekräftar att

nollhypotesen gäller.

Tabell 8. Fråga 8: Känner du att bekvämlighet står i vägen för att du ska handla miljömedvetet?

I tabell 8 står alternativen ”håller absolut med” och ”håller med till stor del” för en högre grad av förnekelse medan alternativen ”håller inte med alls” och ”håller med till viss del” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 47 % män och 59% kvinnor, där 7% av kvinnorna och 7 % av

männen har valt alternativet ”håller inte med alls” och där 52 % av kvinnorna och 26 % av männen valt alternativet ”håller med till viss del”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som

indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 41% kvinnor och 53% män, där 32% av männen och 20% av kvinnorna valt alternativet ”håller absolut med” och där 21 % av männen och 21 % av kvinnorna valt alternativet ”håller med till stor del”.

Tabellen visar att fler män än kvinnor har valt både alternativet ”håller absolut med” och

alternativet ”håller inte med alls”, vilket ger ett ganska otydligt budskap. Den totala summan av

procentandelen kvinnor respektive män som valt de alternativ som indikerar hög respektive låg grad

förnekelse tyder dock på att det procentuellt sätt är fler män än kvinnor som tenderar att förneka i

fråga om bekvämlighet. Också den mindre procentskillnaden mellan män och kvinnor som valt

alternativet ”håller inte alls med” tyder på detta. Chi-2 testet för denna fråga bevisar att det är

skillnad mellan män och kvinnors svar, vilket betyder att nollhypotesen kan förkastas.

Resultat

Överlag indikerar enkätdata på att män i något högre grad än kvinnor är skeptiska och förnekar mer, då 4 (fråga 2, 5, 6 och 8) av de tabeller där nollhypotesen inte kan förkastas visar detta resultat. De resterande 4 tabellerna (1, 3, 4, och 7) bekräftar nollhypotesen. Detta bekräftar på så vis resultatet av andra studier gjorda inom området; att det finns en skillnad, där män tenderar att vara mer skeptiska eller förneka mer, men att denna skillnad inte är särskilt stor.

Även om Chi-2 testen fastställer statistiska bevis för huruvida nollhypotesen kan förkastas eller inte så är det inte säkert att svarsutfallen mäter skepsis och förnekelse på ett tillförlitligt sätt.

En anledning till detta är problemet som beskrivs i metoden som handlar om att skepsis och

förnekelse kan vara svårt att över huvud taget undersöka då det kan vara riskabelt att ställa frågorna rakt ut eftersom det kan få folk att känna sig obekväma och svara icke-sanningsenligt på grund av detta (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Av den här anledningen är det också problematiskt att utforma frågorna så att de rättvist kan spegla just skepsis och förnekelse. Det är på så vis det blir osäkert att svarsutfallet är en faktisk indikator på skepsis eller förnekelse. Orden som frågorna innehåller kan också tolkas på olika sätt och kan leda till att svaren inte blir rättvisa. Med dessa problem i åtanke är det svårt att säga helt säkert om denna studies resultat är korrekta och trovärdiga.

4,2 Intervjuer

Intervjuerna består av fyra intervjuer med två män och två kvinnor och skänker en liten inblick hur en man respektive kvinna kan tänka kring miljöproblem. Intervjuerna presenteras nedan i tabell 9 enligt en tematisk analysmodell i form av en matris, där centrala teman belyses. Med utgångspunkt av innehållet i denna tabell analyseras faktorer som kan tänkas påverka mäns respektive kvinnors skepsis och förnekelse.

Kvinna 1 är 51 år och jobbar som personlig assistent.

Kvinna 2 är 23 år och är arbetslös.

Man 1 är 40 år och jobbar med radioaktivt avfall.

Man 2 är 24 år och är student.

Tabell 9. Tematisk analys matris. Övergripande tema: Miljöproblem.

Analys

Från svaren att döma tyder de på att dessa män i högre grad än kvinnorna är mer skeptiska och förnekar mer. Genom att analysera svaren går det att resonera kring vad som kan ligga bakom skillnaderna;

De kognitiva barriärerna verkar större hos de två männen än kvinnorna vilket visar sig i deras svar angående uppfattning av miljöproblem, där båda känner att de känns avlägsna. De båda männen svarar också att de inte anser att deras individuella ansvar är lika stort som kvinnorna anser att det är vilket också kan tyda på större kognitiva barriärer. I kontrast ser kvinnorna mycket

allvarligt på miljöproblemen och uttrycker oro och obehag. Dock är samtliga intervjupersoner mer eller mindre skeptiska till vetenskapen kring miljöproblemen, och de uttrycker att media och risk för korruption är anledningen till denna skepsis

Att männen också tycks förhålla sig till miljön mer som en out-group mer än en in-group är också evident då de svarar att bekvämligheten kommer före att handla på ett miljömedvetet sätt. De både kvinnorna uttrycker att bekvämlighet inte sätter stopp för ett miljömedvetet handlande.

Ett av svaren från Man 1 gav speglar också att socialiseringsprocesser möjligtvis

påverkar honom till att inte intressera sig för miljöproblemen angående psykisk påfrestning. Man 2

har också svarat att han inte upplever någon psykisk påfrestning och att han inte bryr sig, vilket kan

tyda på att de emotionella barriärerna är större hos männen. Till skillnad från männen tycker Kvinna

1 att det kan vara psykiskt påfrestande att läsa om miljöproblemen, och väljer därför att ibland inte

läsa om det. Kvinna 2 känner skuld, men ser miljöproblemen som en oundviklig sanning.

5. Diskussion

De analyserade resultaten av enkäten visar att män i något högre grad än kvinnor tenderar att förneka eller vara skeptiska i förhållande till information kring eller hanterande av miljöproblem.

Detta innebär att resultaten av tidigare studier också kan bekräftas, men eftersom det råder osäkerhet huruvida svarsutfallen speglar skepsis och förnekelse går det inte att lita helt på att resultatet är korrekt. Det krävs därför fler studier angående ämnet i Sverige för att kunna generalisera och säkerställa resultaten. När det gäller intervjuerna finns samma problematik

eftersom det i stort sett handlar om samma frågor. På grund av att intervjuerna också var småskaliga och få skapades också bara utrymme till ett ”skrapa på ytan” resonemang om vilka faktorer som kan ligga bakom skillnaderna.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors tendens att förneka eller vara skeptiska i förhållande till information kring eller hanterande av miljöproblem kan tänkas bero på de kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärerna som beskrivs i Kollmus & Agyemans artikel (2002). Utifrån resultatet av den här och andra studier att döma finns det en möjlighet att de samtliga barriärerna är större för män än för kvinnor, vilket i sin tur kan tänkas härleda till skillnaden mellan mäns och kvinnors identitet och de socialiseringsprocesser som påverkar identiteten. Därav kan det också vara så att män inte har lika stark koppling till naturvärlden som kvinnor har. Resultatet av det skulle vara att djur, natur och andra människor som drabbas ses mer som en ”out group” av män, vilket i sin tur skulle bekräfta vissa ekofeministiska teorier.

Även om resultatet stödjer och bekräftar tidigare studier och forskning kvarstår faktumet att skillnaden inte är särskilt påtaglig bland svenska män och kvinnor enligt denna studie. Detta är i sig ett positivt resultat eftersom det kan betyda att det genom fortsatt forskning kan utvecklas en

strategi för att minimera dessa skillnader, och på så sätt förminska den totala miljörelaterade skepsis

och förnekelsen i Sverige. Studiens resultat kan vidare inte bekräfta om det är en produkt av det

ekofeministiska teoretiska perspektivets nav och noder. Inte heller om det beror på sociala roller

eller socialiseringsprocesser. Möjligheten finns där men det krävs vidare forskning för att

säkerställa detta. Således, med fortsatt, mer djupgående forskning och förståelse angående vilka

barriärer som är de mest kritiska och vad det är som gör att det skiljer sig mellan svenska män och

kvinnor kan vara en väg att gå. Om det skulle visa sig att det är socialiseringsprocesserna som är

grunden till varför män är mer skeptiska och förnekar mer i förhållande till miljöproblem än

kvinnor kan man utifrån detta försöka påverka socialiseringsprocesserna utifrån ett samhällsplan,

där skillnaderna mellan normerna för vad som är manligt och kvinnligt gradvis kan bli färre och färre. Miljöorganisationer, myndigheter och institutioner som ämnar uppmana människor att ha större miljöhänsyn eller liknande skulle vidare kunna använda sig av information som denna studie gett då resultatet signalerar att det möjligtvis hade varit gynnsamt med en annorlunda approach för kvinnor och män.

Motsägelsefulla svar och risk för missuppfattningar

Några av de längre frågorna kan tänkas ha löpt en risk att antingen missuppfattas på grund av hastig läsning eller feltolkning av innebörd. Dessa frågor är de som tabell 4 ”Upplever du att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och väljer helst att inte läsa om sådan information?” och 7 ”Anser du att högre auktoriteter, exempelvis regeringen eller andra

myndigheter bär ansvaret för miljöproblemen och att uppdraget att åtgärda dem ligger i deras händer?” redovisar svaren för.

Frågan som tabell 4 redovisar svaren för kan exempelvis ha lästs hastigt och uppfattats som en fråga som endast handlar om de upplever att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande, där delfrågan om respondenten därför väljer att undvika sådan information kanske fallit bort. Tabell 5 redovisar svaren för frågan ”Är det viktigt för dig att hålla dig uppdaterad angående miljöproblem?” och indikerar att männen förnekar i högre grad än kvinnorna. Frågorna 4 och 5 har en tydlig relation och svarsresultaten visar en motsägelsefullhet till varandra då de borde haft liknande utfall. Detta gör att enkätens data kan vara opålitlig på grund av ovanstående risker.

Frågan som tabell 7 redovisar svaren för löper också en risk för att vara opålitlig då frågan kan ha missuppfattats av samma anledning som tabell 4:as fråga, då frågan handlar om både ansvar för utvecklingen och åtgärdandet av miljöproblem. Samma motsägelsefullhet uppstår också här i relation till föregående fråga 6 som lyder; ”Hur stort ansvar anser du att varje enskild individ har för att motverka miljöproblemen?” där data indikerar att män förnekar mer än kvinnor i kontrast till vad tabell 7 visar. Dessa frågor borde också alstra liknande utfall. Frågorna kunde vidare ha

formulerats annorlunda respektive delats upp i två separata frågor för att undvika dessa felmarginaler.

Det mest kritiska problemet i denna studie är sättet som frågorna är utformade på. En annan

faktor som gör att denna studie löper risk att vara opålitlig är representativiteten av urvalet. Att dela

en enkät på en social media som Facebook kan orsaka ett bortfall av vissa åldersgrupper. Den här studien kunde ha fått ett mer pålitligt resultat om enkäten delades ut på annat sätt som med säkerhet nådde alla åldersgrupper och om frågorna med säkerhet skulle spegla skepsis och förnekelse.

Storskaligare och mer ingående intervjuer skulle också vara optimalt.

Slutsats

Även om det inte går att säga helt säkert om denna studies resultat är pålitligt på grund av ovanstående problem, så kan den ändå fungera som en byggsten och ett underlag för vidare

forskning angående hur man kan tackla eller arbeta runt miljörelaterad skepsis och förnekelse med

skillnaden mellan kvinnor och män i åtanke eftersom kan vara möjligt att det är gynnsamt att

använda sig av anpassade sätt att hantera dessa. I sin tur kan detta bidra till att öka förståelsen för

komplexiteten och paradoxen angående hanterandet och uppmärksammandet av miljöproblem. Att

studera ämnet djupare kan alltså vara en viktig kunskapsgrund att stå på när det gäller att försöka

åtgärda och motverka miljöproblem i västvärlden.

7. Referenser

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179-211.

Bazerman, M. H. (2006). Climate Change as a Predictable Surprise. Climatic Change. Vol. 77, No.1-2, pp. 179-193.

Bord, R. J. & O’Connor, E. (1997). The Gender Gap in Environmental Attitudes. Social Science

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber.

Crompton, T. & Kasser, T. (2010). Human Identity: A missing link in environmental campaigning.

Environment: Science and Policy for Sustainable Development, Vol. 54, No. 4, pp. 23-33.

Dunlap, R., Jaques, P. & Freeman, M. (2008). The organisation of denial: Conservative think tanks and environmental scepticism. Environmental Politics, Vol. 17, No.3, pp. 349-385.

Feygina, I., Jost, J. T. & Goldsmith, R. E. (2010). System Justification, the Denial of Global Warming, and the Possibility of “System-Sanctioned Change”. Personality and Social

Hines, J.M., Hungerford, H.R. & Tomera, A.N. (1986–87). Analysis and synthesis of research on responsible pro-environmental behavior: a meta-analysis, The Journal of Environmental Education, 18(2), pp. 1–8.

Hornborg, A. (2012). Myten om Maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Bokförlaget Diadalos AB, Göteborg.

Kollmus, A. & Agyeman, J. (2002). Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, Vol. 8, No. 3, pp 239-260.

Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Studentlitteratur AB, Lund.

McCright, A. M. & Sundström, A. (2013) Examining Gender Differences in Environmental

Concern in the Swedish General Public, 1990-2011. International Journal of Sociology, Vol.

43, No. 4. pp. 63-86.

Opotow, S. & Wiess, L. (2000). Denial and the Process of Moral Exclusion in Environmental Conflict. Journal of Social Issues, Vol. 56, No. 3, pp. 475-490.

Stern, P. C., Dietz, T. & Kalof, L. (1993). Value Orientations, Gender, and Environmental Concern.

Environment and Behavior Vol.25 pp.322–348.

Thøgersen, J. B. & Crompton, T. (2009). Simple and Painless? The Limitations of Spillover in Environmental Campaigning. Journal of Consumer Policy, Vol.32 pp.141–163.

Vansteenkiste, M. Simons, J. Lens, W. Sheldon, K. M. & Deci, E. L. (2004). Motivating Learning, Performance, and Persistence. The Synergistic Effects of Intrinsic Goal Contents and Autonomy-Supportive Contexts. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 87 pp.246–260.

Von Hippel, W. & Trivers, R. (2011). The evolution and psychology of self-deception. Behavioral

Xiao, C. & McCright A. M. (2012). Explaining Gender Differences in Concern about

Environmental Problems in the United States. Society and Natural Resources, Vol 25, pp 1067-1084.

Nugent, C. & Shandra J. M. (2009) State Environmentaö Protection Efforts, Women's Status, and World Polity. A Cross-National Analysis. Organization & Environment, Vol 22, No. 2, pp.

208-229.