• No results found

Slutsatser fra n seminariet Kustliv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Slutsatser fra n seminariet Kustliv"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Slutsatser fra n seminariet Kustliv

GR ordnade ett seminarium på temat Kustliv den 17 oktober 2013 för att få underlag för planeringen av arbetet med Kustzonen. På seminariet togs aktuella frågor upp kring havsplanering i Västerhavet, kommungemensamma blå

översiktsplaner, kustprojekt och exempel på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas. Materialet från gruppdiskussioner och enskilda personers reflektioner har analyserats och ligger till grund för

verksamhetsplaneringen 2014.

Gruppdiskussionerna utgick från frågeställningarna:

Vilka kustaspekter behöver kommunerna samarbeta kring och varför?

Hur kan blå ÖP och havsplaneringen svara mot kommunernas

samverkansbehov? Vad kan samarbete inom GR tillföra?

Vilken betydelse har turismen för kustlivet? Vilka hot och möjligheter

finns? Vilken infrastruktur krävs för att få en hållbar turism? Vilka satsningar gynnar samtidigt boende, besökare och biologiska

värden?

Deltagarnas hade också möjlighet att lämna personliga reflektioner under

rubrikerna: Detta var bra, det tar jag med mig, Detta undrar jag över samt Detta

saknar jag i diskussionen. De synpunkter som dominerar har lyfts fram och

nämns i rangordning i analysen nedan. Hela materialet finns på www.grkom.se/kustliv.

Sammanfattande analys av gruppdiskussionerna

VILKA KUSTASPEKTER BEHÖVER KOMMUNERNA SAMARBETA KRING OCH VARFÖR?

De kustaspekter som flest ansåg blir gynnade av mellankommunalt eller regionalt samarbete berör utvecklingen av turism, strandstädning,

kollektivtrafik, småbåtshamnar, skärgårdstrafik, VA-frågor, energiproduktion till havs och friluftsliv. Många lyfte även aspekter som cykelsatsningar, hållbart fiske, vattenbruk, muddring och tillgängligheten till kusten.

Många av dessa aspekter har direkt koppling till fysisk planering och infrastrukturfrågor, områden som ingår i GR:s uppdrag som regionplaneorgan och som samordnare av infrastrukturplaneringen i regionen. Andra aspekter ligger utanför GR:s uppdrag, men är ofta indirekt beroende av vilka

(2)

HUR KAN BLÅ ÖP OCH HAVSPLANERINGEN SVARA MOT KOMMUNERNAS SAMVERKANSBEHOV? VAD KAN SAMARBETE INOM GR TILLFÖRA?

I samband med att den Statliga regionala havsplaneringen för Västerhavet påbörjats har länsstyrelsen i Västra Götaland gett stöd till kustkommunerna för att ta fram gränsöverskridande mellankommunala blå översiktsplaner (Blå ÖP). Idag saknar de flesta kommuner en mer fördjupad översiktlig planering kring brukande och bevarande av kust- och havsområdet.

På seminariet framkom ingen tydlig bild av hur blå ÖP och havsplanering kan svara mot kommunernas samverkansbehov. Exempel som nämns är att få bättre underlag vid ställningstaganden och avvägningar när till exempel nya exploateringsintressen och lokalisering för infrastruktur ska hanteras i havet. Många anser att GR kan tillföra en bättre samordning mellan de grupper av kommuner som gemensamt ska ta fram blå ÖP. GR kan också vara ett stöd vid framtagande av kunskapsunderlag och för att sprida goda exempel.

VILKEN BETYDELSE HAR TURISMEN FÖR KUSTLIVET?VILKA HOT OCH MÖJLIGHETER FINNS?

De möjligheter som många såg för turismen i kustzonen är att skapa

arbetstillfällen, att utveckla och bevara det lokala och genuina och att turismen är en förutsättning för att kunna ha boende och service året runt. En förlängd turistsäsong ses av många som en möjlighet att ytterligare få nytta av turismen. Ett hot som många ser med turismen är slitage i naturen och hotade

kulturvärden. Många ser en risk för ökad privatisering längs kusten, vilket minskar tillgängligheten. Turismen belastar också infrastruktur som VA och kollektivtrafik. Andra farhågor är en utveckling mot för mycket exklusiv turism, omvandling av boendeanläggningar till bostadsrätter och att lokalt näringsliv konkurreras ut.

VILKEN INFRASTRUKTUR KRÄVS FÖR ATT FÅ EN HÅLLBAR TURISM?

För att få en hållbar turism anser många att det krävs en bättre kollektivtrafik, både på land och till sjöss, samt satsningar på cykel. Fungerande

avfallshantering, strandstädning, VA och avlopp är andra exempel på

infrastruktur som krävs. Att bevara vackra miljöer och kultur ses av många som en förutsättning för hållbar turism.

VILKA SATSNINGAR GYNNAR SAMTIDIGT BOENDE, BESÖKARE OCH BIOLOGISKA VÄRDEN?

Satsningar som många anser samtidigt gynnar boende, besökare och biologisk mångfald en bättre strandstädning samt VA-investeringar. En omställning till ett mer hållbart fiske, gärna som en del av utvecklingen av yrkesfisket ihop med turistfiske, nämns av flera liksom cykelsatsningar och att värna den unika miljön med betesdjur och lugna, tysta områden.

DELTAGARNAS REFLEKTIONER

Bland deltagarna som valde att ge personliga reflektioner framkom en del nya synpunkter till exempel kring betydelsen av folkbildning, naturvård, havets ekosystemtjänster, fungerande enskilda avlopp och maritimt näringsliv.

References

Related documents

De två tidigare områdena för benchmarking handlade om att skydda platser respektive lokal- samhällen, men det är naturligtvis också nödvän- digt att följa upp andra

I denna studie kommer de svarande att fungera som respondenter, eftersom det är deras uppfattning om bland annat hållbar utveckling och tillväxt inom turism, och de

I detta kapitel presenteras de tillvägagångssätt som använts i denna undersökning för att kunna besvara frågeställningarna som handlar om hur användningen av kollektiva färdmedel

Malmö Aviation arbetar inte i nuläget med någon statlig myndighet men ett troligt samarbete för framtiden skulle kunna vara med Luftfartsverket för att försöka minska utsläppen

Hållbar turism, ekoturism, grön turism; begreppen för hållbarhetsarbete inom turismbranschen är många. Hållbar turism definieras som “tourism that respects both local people and

Vårt sätt att färdas är alltså enligt Wray en av många faktorer som påverkar vår syn på naturen och våra antaganden om andra människor – ser vi världen som en plats där

För ett halvår sedan överlämnade Kjell Dahlström, tidigare generaldirektör för Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA), en utredning om spårbilteknikens förutsättningar

För att ta reda på hur väl respondenterna känner till olika märkningar och föreningar som handlar om hållbarhet, både med koppling till vardagskonsumtion och till resande hade vi