Inspiration, erfarenhet och metodutveckling från arbetet
med Unescos How-to-guider i Bergslagen
Inspiration, erfarenhet och metodutveckling från
arbetet med Unescos How-to-guider i Bergslagen
Riksantikvarieämbetet Box 5405
SE-114 84 Stockholm Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet 2017
Hållbar turism. Inspiration, erfarenhet och metodutveckling från arbetet med Unescos How-to-guider i Bergslagen.
Författare: Daniel Nilsson, Tyréns och Lena Johansson, Riksantikvarieämbetet.
Översättning av Unescos How-to guider: Svensk språkservice.
Bearbetning av översättningarna: Mikael Jakobsson, Riksantikvarieämbetet.
Omslagsbild: Lapphyttans medeltida hyttområde, rekonstruerat så som det såg ut på 1300-talet.
Foto omslag: Bengt A. Lundberg/Riksantikvarieämbetet.
Tryck: Publit.se
Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/
ISBN 978-91-7209-773-5 (tryck)
Förord | 5
Sammanfattning | 6 Läsanvisning | 7
DEL 1 | Introduktion – hållbar turism för natur- och kulturmiljöer | 9 Unescos How-to-guider | 9
Ett utvecklingsprojekt i Bergslagen är grunden för den här skriften | 11 DEL 2 | Grunda för framgångsrikt arbete | 15
Förberedelser | 15
Lär känna destinationens natur- och kulturvärden | 17 DEL 3 | Vårt arbete med Guiderna 1–4 | 21
Guide 1. Förstå turismen | 21
Guide 2. Strategi för framåtsyftande förändring | 27 Guide 3. Organisation och styrning | 36
Guide 4. Engagera lokalsamhället | 41
Guide 2. Framåtsyftande förändring | 57 Guide 3. Organisation och styrning | 65 Guide 4. Engagera lokalsamhället | 69 Guide 5. Kommunikation | 75
Guide 6. Infrastruktur för turism | 85 Guide 7. Skapa mervärden | 93 Guide 8. Hantera besöksflöden | 99 Guide 9. Finansiering | 107
Guide 10. Följa upp förändringar | 119
Referenser | 125
iksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan tas till vara och bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsam- hällen i Bergslagen (Gruvuppdraget).
Regeringen framhöll i uppdraget, som är en del av Sveriges Mineralstrategi, att de historiska spåren efter gruvnäringen är värdefulla delar av kulturlandskapet och av grundläggande betydelse för många människors livsmiljöer. Miljöerna är också viktiga för besöksnäringen. När både aktiva och historiska gruvor finns i samma område leder det till ökat intresse hos både boende och besö- kare. Att det finns historisk förankring är också positivt för möjligheterna att utveckla dagens gruvnäring. Det handlar dels om att kulturarvet är en viktig del av varumärket för Sveriges gruv- näring, dels om att det i bygder som under lång tid präglats av bergsbruk finns stora kunskaper om gruvnäringen och stor förståelse för de vill- kor som gäller vid hantering och bearbetning av metaller och mineraler. Gruv- och mineral- näringen, liksom samhället i stort, har mycket att
R
vinna på att ta tillvara det kulturarv som byggtsupp under århundraden.
Uppdraget har genomförts under 2014–2016 och organiserades i ett projekt bestående av flera olika delar. Dessa har genomförts i samverkan med andra intressenter och aktörer som på olika sätt verkar i Bergslagen. Varierande utgångs- punkter och olika lokala, regionala, nationella och internationella förutsättningar har bidragit till goda exempel för att skapa attraktivitet; för att vistas, verka och växa i. Samverkansformerna har också vidareutvecklat de tvärsektoriella arbetssätt och arenor där kulturmiljöarbetet befinner sig.
Genom den här skriften vill Riksantikvarie- ämbetet inspirera till att använda kulturmiljö och kulturarv i arbetet med att skapa en hållbar sam- hällsutveckling.
Lars Amréus riksantikvarie
U
nesco har i tio stycken How-to-guider presenterat ett systematiskt arbetssätt för världsarv som vill uppnå hållbar turism. Vägled- ningen har utgjort basen i ett pilotprojekt som Riksantikvarieä mbetet initierat och fungerat som processledare för. Utvecklingsarbetet har syftat till att ta fram en strategi för hållbar turism för några industrihistoriska miljöer i B ergslagen, samtidigt som vi i projektet har prövat och ut- vecklat Unescos metodik. Med denna skrift vill vi presentera det vi gjort. Skriften avser att komplet- tera How-to-guiderna genom att:• Lyfta fram de erfarenheter vi gjort genom att praktiskt pröva guiderna 1–4 inom ett pilotprojekt.
• Ge exempel på metoder och tillvägagångssätt som kan bidra till att konkretisera och tillämpa guiderna.
• Visa att guiderna är relevanta för alla destinationer – inte enbart världsarven.
• Visa hur kulturmiljö och turism kan vara ömsesidiga resurser i en hållbar besöksnäring.
Guiderna kopplar samman och balanserar alla tre dimensioner av hållbarhet; miljömässig, social och ekonomisk. Unesco lyfter fram nödvändig- heten av ett destinationsperspektiv för att kunna förstå och hantera den mångfald av frågor och
Engagera lokal
samhället
Organisera och styra
Förstå turismen
Utveckla strategi
Unescos How-to-guider kompletterar och samspelar med varandra.
relationer som arbetet med hållbar turism inne- fattar. Ett väl fungerande samspel mellan olika intressen ses som en förutsättning. Genom en öppen arbetsprocess och bred dialog kan också utvecklingen ske i samklang med lokalsamhällets behov och önskemål. För att lyckas menar Unesco att det behövs ett strategiskt och systematiskt arbetssätt, baserat på hög förståelse om turismen och dess förutsättningar.
Guiderna utgår från destinationens värden, till exempel i form av landskapets karaktär – dess natur- och kulturmiljöer. Men också de berät- telser, sägner eller traditioner som är knutna till
området. För att förstärka och utveckla destina- tionens attraktionskraft behöver förändringar ta sin utgångspunkt i dessa värden.
Vi tror att du som är involverad i destinations- utveckling, där kultur- och naturvärden ligger till grund för attraktiviteten, kommer att ha nytta av denna skrift.
Skriften har fokus på de fyra första stegen som utgör den strategiska plattformen i Unescos How
to-guider. Dessa handlar om att:
• Förstå turismen.
• Utveckla en strategi för framåtsyftande förändring.
• Utveckla effektiv organisation och styrning.
• Engagera lokalsamhället.
Var medveten om att processen att ta fram en strategi för hållbar turism inte är linjär. I prakti- ken råder ett dynamiskt förhållande mellan olika perspektiv. Hållbar turism är en ständig utveck- lingsprocess.
Läsanvisning
För att få en bättre översikt och underlätta orienteringen är de olika delarna i skriften färgkodade. Skriften består av fyra delar:
Del 1: Introduktion
– hållbar turism för natur och kulturmiljöer I denna del introduceras Unescos How-to-guider och vad de kan tillföra arbetet med hållbar turism. Här beskrivs även hur ett utvecklings- projekt i Bergslagen fungerat som ”pilot” för att pröva tillvägagångssätt och samla erfarenheter.
Del 2: Grunda för ett framgångsrikt arbete Här lyfter vi fram vikten av förberedelser och till- varatagandet av tidigare erfarenheter inför ett utvecklingsarbete. I denna del föreslår vi ett ”för- steg” till Unescos How-to-guider som kan behövas för att identifiera och skapa en gemensam förstå- else för destinationens värden och attraktivitet.
Del 3: Vårt arbete med guiderna 1–4
Respektive textavsnitt i den här delen har följande struktur; Det inleds med en kort beskrivning av Unescos huvudbudskap – vad det är som ska uppnås genom arbete med just den här guiden. Därefter följer en redovisning av hur vi gick tillväga i pilot- projektet, med exempel på vad övningarna resulte- rade i. Därefter sammanfattas våra erfarenheter och lärdomar från arbetet med respektive guide.
Del 4: Unescos How-to-guider 1–10
Här finns alla tio How-to-guider, översatta till svenska och till viss grad bearbetade efter svenska förhållanden.
D
et finns flera olika stöd och kvalitetssäk- ringssystem kring hur hållbar turism kan bedrivas på företags- och verksamhetsnivå, till exempel Swedish Welcome eller Corporate Social Responsibility (CSR) har utvecklat egna standar- der för hållbarhetsuppföljning.Stöd för att arbeta med turism och hållbar- hetsfrågor utifrån ett destinationsperspektiv är där emot mindre vanligt. Ett exempel är G lobal Sustainable Tourism Council destinationskriterier (GSTC-D), vilka är ett resultat av ett världsom- spännande arbete för att ta fram grundläggande standarder för hållbar turism och g emensam förståelse för hållbar destinationsutveckling.
K
riterierna organiseras under fyra r ubriker:
h ållbar förvaltning, socioekonomiska effekter, kultu rella konsekvenser och miljöpåverkan.1 Dessa har varit en viktig utgångspunkt i utformandet av Unescos How-to-guider.
Unescos How-to-guider
De mer än 1 000 världsarv som utnämnts av Unesco uppvisar en stor mångfald av landskap, miljöer och värden. Skillnader finns också i deras relation till det omgivande samhället och till de
Motstående sida: Falu gruva. Foto: Olle Norling.
möjligheter och utmaningar som turism innebär.
Balansen mellan den attraktion som världsarvens värden erbjuder och deras sårbarhet kan vara svår att hantera.
I sina tio How-to-guider presenterar Unesco därför ett systematiskt arbetssätt för världs- arv som vill uppnå hållbar turism. Viktiga fram- gångsfaktorer för att lyckas i arbetet är att utgå från platsernas karaktäristiska värden samt att samverka med många olika aktörer på ett stra- tegiskt och kontinuerligt sätt. Det handlar om att identifiera ömsesidig nytta med turismen och se hur olika aktörers intressen och drivkrafter kan mötas, för att göra den mer hållbar. Unesco poängterar just betydelsen av att gemensamt ta till vara och värna natur- och kulturmiljöer.
Denna grundläggande syn på ett värde- och dialogorienterat arbetssätt är intressant för många fler destinationer än världsarven. Det kan hjälpa alla oss som ser värdet i ansvarsfull turism och besöksnäring. How-to-guiderna adresserar håll- barhetsfrågor av allmängiltig relevans och beskri- ver tillvägagångssätt som är tillämpbara för alla destinationer som vill arbeta med hållbar turism- utveckling.
1. https://www.gstcouncil.org/images/Dest-_CRITERIA_and_INDICATORS_6-9-14.pdf
Strategiska grunder
Guide 5 Kommunika
tion
Guide 1 Förstå turismen
Guide 2 Strategi för framåtsyftande
förändring
Guide 3 Organisation
och styrning
Guide 4 Engagera
lokal
samhällen
Nyckelleveranser (fungerar bara om steg 1–4 genomförts)
Guide 6 Guide 7 Infrastruktur Skapa
för turism mervärden
Guide 8 Guide 9 Hantera Finansiering besöksflöden
Guide 10 Följa upp förändring
Tio guider – och nyckelområden - för hållbar turism. De vägleder systematiskt, steg för steg, användarna genom att lyfta fram centrala utmaningar och möjligheter i arbetet med hållbar turism. Källa: Unesco2.
Eftersom natur- och kulturmiljöer starkt bidrar till att skapa attraktivitet är det centralt att aktörerna inom kulturmiljöförvaltningen också är engagerade i arbetet med turism. Kompetens i att bedöma eventuell påverkan på värdena och finna kreativa lösningar för dess användande och utveckling är väsentligt i ett hållbarhetsarbete.
Unesco menar till och med att dessa aktörer bör vara drivande i arbetet för att kunna styra turis- men i hållbar riktning.
Nyckelfrågor för hållbar turism
How- to-guiderna är uppdelade i tio olika steg, där de fyra första utgör en plattform som de efter- följande utgår ifrån. De olika stegen samverkar och bygger på varandra – och innehåller strate- giska frågor för hållbar turism.
Sammantaget ska de stödja ett ansvarsfullt och framgångsrikt turismarbete baserat på den att- raktivitet som natur- och kulturarv har eller kan genera i kombination med besöksnäringens och
2. http://whc.unesco.org/sustainabletourismtoolkit/how-use-guide
lokalsamhällets behov. Detta förutsätter i sin tur ett väl fungerande samarbete mellan olika intressenter. Begreppet hållbarhet innefattar all- tid såväl miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner.
Destinationsperspektiv
Destinationer är mer än bara summan av sina delar och att förändra strategin för en destination kräver aktivt stöd och åtagande
från en rad intressenter. Unesco Enligt Unesco är det är viktigt att arbeta uti- från ett destinationsperspektiv. För att kunna för- stå och hantera de komplexa sammanhang och relationer som arbetet med hållbar turism inne- bär behöver man bland annat identifiera ”rätt”
samarbetspartners. Därigenom kan man bättre bedöma både de risker och möjligheter som turis- men medför.
Ett utvecklingsprojekt i Bergslagen är grunden för den här skriften
Den här skriften är ett resultat av ett utvecklings- projekt som Riksantikvarieämbetet initierat inom Gruvuppdraget. I pilotarbetet, där vi fungerat som processledare, har guiderna använts i ”skarpt läge”.3 Genom att ta fram en strategi för hållbar turism i Bergslagen har vi velat visa hur kultur- miljöarbete kan bidra till attraktivitet både för
besökare och för besöksnäringen. Rent konkret ville vi främja utveckling av en turism förankrad i Bergslagens kulturhistoriska värden och berät- telser. Vi ville också undersöka hur Unescos idéer och guider skulle kunna tillämpas inom destina- tioner som inte är världsarv.
Pilotprojektet har genomfört Unescos fyra inledande steg för att bygga en långsiktigt hållbar turism. Dessa utgör en strategisk plattform och handlar om hur vi kan:
• Steg 1: Förstå turismen.
• Steg 2: Utveckla en strategi för framåtsyftande förändring.
• Steg 3: Utveckla effektiv organisation och styrning.
• Steg 4: Engagera lokalsamhällen.
En insikt genom pilotprojektet är att How-to
guiderna inte ger mycket vägledning vad gäller det praktiska tillvägagångssättet att genomföra de olika stegen. Vi har därför behövt tolka guiderna och anpassa våra arbetssätt till svenska förhållan- den och utifrån pilotprojektets förutsättningar.
Genom den här skriften vill vi därför komplettera Unescos How-to-guider, inte ersätta dem.
Arbetsgruppen har bestått av representanter från ett antal besöksmål i Bergslagen. Det som förenar dem är deras geografiska läge, relativt nära varandra, samt deras historiska bakgrund i
3. Riksantikvarieämbetet svarar för innehållet i skriften och det är myndighetens erfarenheter och slutsatser som kommer till uttryck om inget annat anges.
Destinationen Flygplats
Tågstation
Närmaste stad/ort
Hotell/logi
Nöjesaktiviteter Andra kultur- och naturmiljöer
Affärer/
detaljhandel
Taxi
Världsarvet
Mat och dryck
Guide
företagare
Principmodell som visar olika delar som behövs för att arbeta utifrån ett destinationsperspektiv och skapa en hållbar och fungerande helhet. Källa: Peter DeBrine, Unesco.
brytning och utvinning av metallerna järn, kop- par och silver. Förutom besöksmålen har arbets- gruppen bestått av representanter från Intresse- föreningen Bergslaget, Länsstyrelsen i Västman- lands län, Region Dalarna och Västmanlands kommuner och landsting. Unesco, Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har följt och stöttat processen med sina kunskaper och erfarenheter.
Vem är denna skrift till för?
Skriften riktar sig till aktörer som arbetar med eller är involverade i turismutveckling eller besöksnäring där kulturmiljö- och naturupplevel- ser är, eller har potential att bli viktiga byggstenar i destinationen. Även offentliga och privata aktö- rer som förvaltar och utvecklar kultur- och natur- miljöer är en viktig målgrupp, tillsammans med regionala- och lokala turistorganisationer.
Kulturarvet är en källa för upplevelser och lärande Turism handlar inte bara om att besöka andra
platser, utan även att kunna sätta sig in i och få förståelse för den verklighet som är andra män niskors vardag. För att berika mötet, förståel sen och upplevelsen är de historiska perspek tiven centrala. Riksantikvarieämbetets arbete med turism tar sin utgångspunkt i människors
vilja och lust att lära om landskaps och plats ers historia och kulturarv. Den bygger på att besökarna görs delaktiga och skapar en egen relation och känsla för platsen. Väl planerade kulturmiljöer som erbjuder utmanande och överraskande berättelser har en stor potential som framtida attraktiva besöksmål.
Avestaverket. Foto: Bengt A Lundberg/RAÄ.
DEL 2 | Grunda för framgångsrikt arbete
Förberedelser
Som initiativtagare till arbetet med att utveckla en strategi för hållbar turism behöver du fundera igenom vilka sakägare som det initialt är viktigt att engagera. Försäkra dig/er om att ni har kom- pletterande kompetenser i arbetsgruppen. Finns det till exempel tillräcklig kompetens för att bedöma turismens påverkan på kulturarv och miljö? Behöver ni tillföra kompetens angående till exempel plats- eller affärsutveckling? Möjligheter finns att bygga ut gruppen efter hand i takt med att förståelsen för destinationens behov och utma- ningar ökar.
En erfarenhet från pilotprojektet är att det är viktigt att tidigt klargöra mandat och rollfördel- ning mellan olika aktörer. Det underlättar både arbetet med att ta fram strategin och att genom- föra den. Fundera på vem/vilka som kommer att ha det formella ägandeskapet till strategin, vilka som inte är sakägare men som ingår i en vidare krets av nyckelintressenter samt vilka som i övrigt är berörda eller viktiga för turismens utveckling i det omgivande samhället.
Motstående sida: En konferens i Avestaverket om interpretation startade strategiarbetet i Bergslagen. Foto: Lena Johansson/RAÄ.
Omgivande samhälle Nyckelintressenter
Sakägare
Inför ett strategiarbete är det viktigt att skapa tydlighet i ansvar och roller mellan olika aktörer.
I pilotprojektet uttrycktes bland deltagare en osäkerhet om arbetets konkreta resultat. Fram- tagandet av strategin är en process där delta- gande organisationer bidrar till och delar ansva- ret för innehållet. Det underlättar att så långt som möjligt klargöra förutsättningarna för arbetet och vad som förväntas av de samverkande organisatio- nerna, till exempel:
• Att arbetsprocessen kräver ett aktivt och ansvarsfullt engagemang.
• Att överblicka och sätta sig in i Unescos How-to-guider.
• Att arbetet kräver kontinuerlig dialog och återförande av resultat under arbetets gång, såväl inom den egna organisationen som med nyckelintressenter och det omgivande samhället.
• Att leva med en viss ”ovisshet” är en förutsättning för utvecklingsarbetet.
• Att skapa förutsättningar för och satsa på ett gemensamt lärande.
Fundera på hur ni på ett enkelt och pedago- giskt sätt kontinuerligt kan följa vilket lärande som sker hos deltagarna i gruppen. I pilotprojek- tet använde vi en ”piltavla”, som delades in i de kategorier som vi ville få feedback på eller skapa lärande kring. Gruppen värderar och kommuni- cerar sin upplevelse genom att markera ”träffar”
på tavlan. Exempelvis: Hur fungerade tillämpad metod och struktur? Bra eller dåligt? Hur mycket inspiration gav dagen? Lite eller mycket? Ju när- mare mitten av piltavlan desto högre poäng. Ge också gruppen möjligheter att kommunicera och motivera sina val, både verbalt och skriftligt. Ni får genom detta en tydlig och gemensam avstäm- ning av läget.
Diskutera medverkande aktörers behov och förväntningar på strategiarbetet i ett så tidigt skede som möjligt av processen. I pilotprojektet landade diskussionen i ett antal olika motiv:
• Identifiera gemensamma värden och berättelser.
• Hela värdekedjan. Hela urvalet av tjänster och produkter. Allt måste hålla och hänga ihop.
• Att få syn på sig själv i en helhet.
• Vård och underhåll av kulturmiljö. Prioritera och lösgöra resurser.
• Utveckla argument för ökad samverkan med regionala tillväxtaktörer och politiker.
• Gemensamma prioriteringar och beslut i frågor som berör oss alla.
• Mötesplats och ”korsbefruktning” mellan turism och kulturmiljövård. Strategiarbetet en arena för detta.
• Utvecklade besöksmål i Dalarna och Västmanland genom samarbete.
I nspir a tion
Piltavla – rubrikerna kan varieras efter det behov som finns av individuellt och gemensamt lärande.
Struktur och met od
Vi-känsla 1
3 4 5 6
6 7
7 8
8 9 9 2
5 4 3 2 1 Lär
domar
Mitt eget bidr ag
4. Tillväxtverket, 2015: En destination är både en geografiskt som funktionellt avgränsat område med ett större eller mindre antal aktörer (offentliga, privata och civilsamhällets) som är beroende av varandra för att destinationen ska kunna fungera.
5. Carter, J. 2001 & Ham, S. 2013.
6. Det finns flera rapporter och skrifter om interpretationsteman och dess användningsområden. Se till exempel Riksantikvarieämbetet, 2015: Interpretation för utveckling av kulturmiljöer och Centrum för naturvägledning (CNV). 2016.
Platsens berättelser. Metodhandledning för interpretation. Riksantikvarieämbetet.
För ett lyckat slutresultat är det också viktigt att göra en gemensam uppskattning av förväntad tids- och resursåtgång och att schemalägga mötesda- tum i god tid. Skapa gärna en Facebookgrupp eller annat forum för att kunna kommunicera och stödja varandra mellan workshops eller seminarier.
Lär känna destinationens natur- och kulturvärden Som destination är Bergslagen inte klart avgrän- sad och det har saknats en samlad idé om vad den är och kan stå för.4 Det fanns vid starten av pilot- projektet därför ett behov av att gemensamt iden- tifiera och tolka de natur- och kulturvärden som
kännetecknar och särskiljer Bergslagen från andra destinationer. Arbetet mynnade ut i ett slags ”för- steg” till guiderna. Det är värdena som skapar att- raktivitet och pekar ut riktningen för en hållbar destinationsutveckling. Det är först när det finns en förståelse för värdena hos alla aktörer (sakägare, nyckelintressenter och omgivande samhälle) som det finns förutsättningar för ett gemensamt ansvar.
Arbeta med interpretation
Genom att samla en stor bredd av aktörer med intresse av kulturmiljö och turism fick vi många inspel och perspektiv på vad som är speciellt med Bergslagen. Vårt arbetssätt utgick från interpre- tation, en kommunikationsteori med metoder för att få människor att engagera sig i och skapa en personlig relation till ett områdes natur- och kulturvärden.5
Ingången till arbetet om Bergslagens värden och berättelser togs genom ett gemensamt arbete med frågan; ”Efter vårt besök i Bergslagen skulle jag vilja att min vän visste att … ” parat med frå- gan ”Vad skulle du då vilja visa?”. Dessa frågor gav underlag för att arbeta vidare med interpreta- tionsteman för att tydliggöra budskap som syftar till att väcka tankar under och efter ett besök i Bergslagen. Det finns flera anledningar till att pröva interpretationsteman:6
• De bidrar till att utmana och inspirera till tankar, snarare än att förmedla fakta.
• De kan skapa mer berikande upplevelser och personliga möten med natur- och kulturmiljöer.
• De kan öka lärandet och ansvarstagandet för natur- och kulturmiljön.
• De hjälper dig att planera för kommunikationen på en plats eller inom destinationen.
Med aktörernas hjälp togs det fram en bruttolista med teman. Deltagarna fick sedan bedöma för- slagen och markera sina favoriter utifrån vad som kännetecknar starka teman. Sådana ska bland annat vara enkla att förstå och koppla till belagd kunskap om destinationen. De ska engagera besö- karen, vilket underlättas om de kopplar till all- mänmänskliga tankar och känslor som till exem- pel kärlek, glädje och sorg. De bör också kort och kärnfullt, gärna med någon form av drama- tik, uttrycka vad som är speciellt eller unikt med destinationen. Det är även viktigt att fundera över vilka målgrupper som temat avser att möta.
Arbetet med interpretation gav möjlighet att diskutera hur kvaliteten i besökarupplevelsen kan förbättras genom att sammanföra kunskap om områdets kultur- och naturvärden och besöks- näringens kundorienterade och efterfrågestyrda synsätt. För att kvalitetssäkra och förankra bud-
skapen är det väsentligt med bred samverkan och inbjudan till samskapande. Inte minst är det vik- tigt att forskare kan bidra med den senaste veten- skapliga kunskapen om destinationen. En erfa- renhet är att det är klokt att överlåta den slutliga formuleringen av teman till en eller ett par perso- ner med intresse av att kommunicera på detta sätt.
Tanken på ett enda samlande tema kan vara tilltalande, men det är inte alltid möjligt att uppnå eftersom det riskerar att ge ett alltför gene- rellt och utslätat innehåll. Fundera därför på om ni har mest nytta av ett övergripande tema. Alter- nativt om ni har större användning av flera teman som gemensamt ringar in destinationens känne- tecknande värden. I pilotprojektet valde vi till slut flera teman som går att kombinera på olika sätt.
Samverkande teman kan fungera som en ram för att organisera vad destinationen berättar och på vilka sätt. I Bergslagen påbörjades genom stra- tegiarbetet utvecklandet av ett koncept för att länka platser till varandra och göra det möjligt att följa berättelsespår mellan olika besöksmål inom destinationen. Genom att utgå från gemensamma teman kan de olika besöksmålen lyfta fram olika men komplementära berättelser. Ambitionen är att få besökarna intresserade av att besöka flera av platserna, förstärka helhetsupplevelsen och meningsskapandet.
I pilotprojektet var interpretationstemana i huvud
sak skrivna för interaktion med besökare som vill introduceras till Bergslagen och dess värden – inte i första hand för besökare med befintlig specialkun
skap om bergsbruk. Om interpretationstemana kan tillämpas även för den sistnämnda gruppen är detta naturligtvis bra, men det är inte alltid möjligt att kombinera dessa båda intressegrupper.
Följande tre förslag på övergripande teman för Bergslagen togs fram:
1. Dramatiska geologiska händelser för miljon
tals år sedan skapade en unik samling av under
jordiska rikedomar i Bergslagen. Under mer än tusen år har en mångfald av människor med hårt arbete, energi från skog och vatten och tek
nisk snillrikhet omvandlat bergets tillgångar till metaller och mineraler. Med dessa har vi - på gott och ont – byggt vår värld, och fortfarande upptäcker vi nya sätt att använda dem på.
2. Framställningen av metaller är hårdvaluta – såväl på exportmarknaden som för politisk makt
kamp. Med berget som ekonomisk resurs skapa
des maktstrukturer, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Svenskt stål har bitit i konflik
ter mellan länder i århundraden.
3. Århundranden av slit och innovationer inom bergsbruket har format landskap och samhälle.
Bergsbruket gav kraft till genomförandet av modernistiska framtidsidéer. Det är basen i Sve
riges ekonomiska och sociala välfärd. Nu ställer Bergslagen utmanande frågor om vad vi idag vill att vårt samhälle ska vara, industrins roll och det förflutnas betydelse i formandet av framtiden.
Nya Lapphyttan i Norbergs kommun. Foto: Kenneth Sundh.
DEL 3 | Vårt arbete med Guiderna 1–4
Guide 1
Förstå turismenUNESCO World Heritage Sustainable Tourism Online Toolkit Guide 1 Understanding tourism at your destination
Unescos första guide innebär att klargöra förutsättningarna och villkoren för hållbar turism inom destinationen. En förstå- else för turismen på destina- tionsnivå är nödvändig för att kunna göra rätt val och prioriteringar i strategi- arbetet. För att förstå utmaningarna och möjlig- heterna behöver relevant information och fakta samlas in och göras tillgänglig om bland annat;
destinationens tillgångar, vad besökarna efter- frågar samt turismens miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. För att skapa en helhetsbild poängterar Unesco behovet av att lyssna in hur lokalsamhället uppfattar turismen.
Gemensam tolkning av hållbar turism
I strategiarbetet gjorde deltagarna tillsammans en lokal/regional tolkning av begreppet hållbar turism.
För att konkretisera och fylla b egreppet med inne- håll och gemensam mening skapades en illustra- tion utifrån de medverkande organisationers olika intressen och drivkrafter. Detta arbetsmoment kan ses som en komplettering av U nescos Guide 1.
Miljömässig hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
Miljövänlig Affärsutveckling
gruvbrytning – lönsamhet
Bevara
mineraler Naturresurser – grund Bergsbrukets för verksamheten ekonomiska Återvinning
möjligheter Kvalitetsmärkning
Ekoprodukter och närodlat
Attityder Ansvar för natur- Använd platsens gentemot och kulturmiljö möjligheter gruvnäringen
Nöjda Berättelser – stimulera
besökare människors tankar
Delaktighet i Rättvis kulturmiljöarbete fördelning
Trygghet Lokal samhälle
Inkluderande
stolthet
Social hållbarhet
För att stödja diskussionen om hållbar turism byggde vi en tankemodell med de tre hållbarhetsdimensionerna som bas.
Pilotprojektets olika aktörer visualiserade sina olika perspektiv och målbilder genom nyckelord eller korta satser.
Vi reflekterade kring tankemodellen utifrån följande frågor:
• Finns det motsättningar mellan olika intressen och perspektiv?
• Finns det fler relevanta perspektiv på hållbar turism som inte presenteras i tankemodellen?
Motstående sida: Flogbergets besöksgruva. Foto: Ekomuseum Bergslagen.
• Vilken skala och räckvidd har olika frå- gor/utmaningar? Vilka är lokala hållbarhets- utmaningar, vilka är regionala? Vilka har nationell eller till och med global räckvidd?
• Hur påverkar tankemodellen förståelsen om hållbar turism?
Övningen gav en ökad förståelse för de olika orga- nisationernas uppdrag och drivkrafter samt var intressen möts och var eventuella målkonflikter kan uppstå. Modellen tydliggjorde också den komplexi- tet som en helhetssyn på hållbar turism kräver.
En ingång till att fånga upp olika intressen och drivkrafter är att utgå från medverkande organi- sationernas uppdrags- och målskrivningar och försöka bryta ner dessa i olika hållbarhetsdimen- sioner. I arbetet med strategin togs till exempel de nationella målen för kulturmiljöarbetet som utgångspunkt för att för att översiktligt ringa in vad som kan betraktas som hållbar turism.
Skapa en ”faktakarta” över turismen
Kunskap är aldrig perfekt eller färdigt; det är en process där ni lär er och hittar den information
som är viktig. Unesco
Utifrån befintlig statistik och kunskap, och för att få överblick av turismen inom destinationen upp- rättade vi en karta. För att ta fram relevant infor- mation skickades frågor ut före workshopen för
att ge medverkande organisationer tid att ta fram underlagsmaterial.
För en så komplett bild som möjligt valde vi i pilotprojektet att ställa frågor till såväl de enskilda besöksmålen med platsspecifik kunskap som till de regionala turismaktörerna. Exempel på frågor var:
• Hur många turister besöker er på ett år?
• När på året?
• Vilka är de?
• Hur anländer turisterna till er destination och hur rör de sig inom den? Vilka är knutpunkterna för transport och ankomst?
• Var har de varit innan de besöker er?
• Vilka sevärdheter/platser/museum besöker de?
• Var bor de? Var äter de? Var shoppar de?
• Hur länge stannar de?
• Vart åker de sedan?
• Hur står ni er i förhållande till andra jämförbara destinationer?
Vi lät de medverkande organisationerna göra kortfattade presentationer. Information med geo- grafisk koppling visualiserades på en stor utprin- tad karta. På post-it lappar angavs statistik om till exempel besökare till destinationen och enskilda besöksmål. Utifrån den färdiga ”faktakartan” dis- kuterades relationer och förhållanden till andra destinationer, besöksmål, hotell med mera samt möjliga synergieffekter som kan bidra till en mer hållbar turism.
Falu koppargruva
Koppar Shopping
Järnvägsknut Flygplats
Natur/rekreation Järn
Järnvägsknut
Natur/rekreation
Avestaverket Norberg och Nya Lapphyttan
Engelsbergs bruk
Natur/
rekreation Strömsholms kanal
– järnets väg
Silver
Sala silvergruva Arlanda flygplats
Shopping Västmanlands läns museum
Mälaren
Exempel på en ”faktakarta” över turismen. Kartan är omarbetad efter Sverigekartan, Lantmäteriet.
Dalarna ca 14,4 miljoner övernattningar.
6,7 miljarder i omsättning.
Besökarnas drivkraft är främst natur- och kulturupplevelser.
Boende (ca):
– Hotell, 20 % – Stugbyar, 25 % – Camping, 20 % – Vandrarhem, 3 % –Stugor och
lägenheter, 31 % Transport:
ca 95 % kommer till området med egen bil.
Västmanland ca 750 000 besökare.
Drygt 1,8 miljarder omsättning, 2011.
Liten men starkt växande turism.
Utlandsgäster från främst Danmark, Norge, Tyskland
& Holland. I Västmanland även Storbritannien.
Besökare från Stockholm och Mälardalsregionen.
Antal besökare vid enskilda besöksmål (ca):
Sala silvergruva 29 000 betalande under jord Avestaverket 30 000 Falu gruva 50 000 betalande och 250 000 besök totalt.
Nya lapphyttan Norberg 4 500 besök.
Fagersta kommun ca 4 000 guidade visningar i Engelbergs bruk.
Strömsholms kanal, 2 000 besök.
Ekomuseum Bergslagen 61 platser i nätverk, 600 000 besök.
Göra
• Äkta/autentiska upplevelser
• Besöka kulturarv
• ”Att lära genom att
´göra”
• Storytelling
• Spänning
• Bada
Resa
• Bra vägar
• Soptunnor + sopsortering
• Rastplatser med fräscha toaletter
• Bensinmackar
• Tillgänglig och enkel information om t. ex.
tidtabeller, bra ställen att pausa, bo och äta.
• Laddningsstationer för elbilar
Bo
• Camping
• Familjerum
• Prisvärt
• Betalar mer för
”upplevelseboende”
• Ekologiskt
• Värdskap viktigt
Äta
• Eko/krav/närodlat
• Tillgängligt (öppettider, säsong)
• Varierat och bra utbud i olika prisklasser
• Upplevelse (konceptuellt)
Sammantaget gav övningen en övergripande förståelse av den turism som äger rum inom desti- nationen. Ni kommer säkerligen att bli förvånade över hur mycket ni vet! Men ta er tid att fundera över vad som faktiskt är belagd kunskap och vad ni tror er veta. Ta med denna reflektion till den senare övningen om att identifiera kunskapsluckor.
Sammanställning och bedömning av tillgång, efterfrågan
”Faktakartan” över turismen bildade utgångs- punkt för sammanställning av destinationens till- gångar för turism och besöksnäring och vad besö-
karna efterfrågar i kategorierna ”göra, resa, bo och äta”. En samlad bedömning av tillgångarna gjor- des avseende:
Infrastruktur – kvalitet, kapacitet och lokalisering av hotell, researrangörer, restauranger, shopping, vägar med mera
Attraktioner och aktiviteter – vad erbjuder ni idag?
Utifrån sammanställningarna och bedömning- arna diskuterades hur tillgång och efterfrågan matchar varandra och på så sätt kunde vi identi- fiera glapp som behöver åtgärdas.
Exempel på sammanställning av vad besökarna efterfrågar sorterat efter resa, bo, äta och göra. Tabellen läses uppifrån och ner.
Analys och bedömning av hållbarheten Unesco pekar på betydelsen av att göra en meningsfull bedömning av hur hållbar turis- men är på destinationen. Vi utgick därför ifrån ett antal frågor hämtade ur Guide 1 för att få en upp- fattning av läget:
• Vilken kunskap har ni idag om lokalsamhälle- nas syn på och upplevelser av turismen?
• Hur spenderar era besökare sina pengar?
Vem gynnas av detta? Vem gynnas inte?
Övning för att identifiera och prioritera fakta- och kunskapsluckor.
• Hur påverkas kultur- och naturvärden av turismen? Vem betalar kostnaderna för att bevara, använda och utveckla miljöerna?
• Förstår besökarna era kulturhistoriska värden och berättelser? Vad tar de med sig från besöket?
• Hur många personer kan er destination ”klara av” på ett hållbart sätt?
Syftet med övningen var framför att öka förstå- elsen om, och problematisera kring turismens påverkan och möjliga konsekvenser.
Identifiera fakta- och Specificera vilken När och av vem? Prio
kunskapsluckor som typ av fakta/kunskap behövs för att förstå behövs för att fylla turismen inom er region/ luckan?
destination
Statistik för antal 1. Antal betalande
behövs på kort sikt 1.
besökare inom noder
na för destinationen
2. Uppskattat antal
behövs på lång sikt X
Vem/vilka ansvarar för att ta fram:
Besöksmålen
Vem/vilka finansierar:
Preliminärt Bergslags
satsningen tillsammans med besöksmålen
Identifiera och dokumentera kunskapsluckor om hållbar turism
Alla destinationer bör åtminstone mäta hur nöjda besökarna är. Unesco
I samtal med politiker och berörda intressenter är det är viktigt att ha stöd av kvantitativt/kvalitativt mätbar och kvalitetssäkrad information om turis- men. En övning kopplad till Guide 1 var att lista relevant fakta och information som saknas eller är ofullständig samt vem/vilka som kan komplet- tera denna. En prioritering gjordes därefter utifrån bedömning av relevans, hur lätt/svårt är det att ta fram den nödvändiga informationen och avgöra om den behövs på kort eller längre sikt.
Våra erfarenheter av arbetet med Guide 1 Erfarenheten från pilotprojektet är att det finns många frågor och perspektiv att ta hänsyn till vad gäller hållbar turism. Men också många osäkerhetsfaktorer – vad är säkerställd kunskap och vad är det man endast tror sig veta? Det är lätt att hamna i beskrivningar av önskade lägen
snarare än att spegla aktuella förhållanden inom destinationen.
I processer som omfattar flera besöksmål och aktörer är de fakta som kommer fram antagligen inte till alla delar jämförbara, utan bottnar exem- pelvis i besöksundersökningar av olika slag som behöver kvalitetssäkras. Att tillsammans få en bild av turismen kräver ett systematiskt arbete.
Momentet att identifiera fakta- och kunskaps- luckor resulterar i form av en åtgärdsplan. Vänta inte med att fylla dessa luckor. Det är sannolikt inte möjligt att börja med allt på en gång, men börja någonstans.
Vi fick upp ögonen för många gemensamma intressen bland aktörerna och hur dessa kan kombineras. Men också utmaningar. Eller som en av deltagarna uttryckte det: ”Jag har fått en bättre bild av turismen. Vet mer om vad som är svårt.”
Som ett komplement till Guide 1 framkom att det också är viktigt att se på aktuella trender för att på så sätt anlägga ett framtidsperspektiv på besöksnäringens utveckling och vad besökare kan komma att efterfråga.
Guide 2
Strategi för framåtsyftande förändringUNESCO World Heritage Sustainable Tourism Online Toolkit Guide 2 Developing a strategy for progressive change
Er strategi bör besvara frågorna
”vem?”, ”vad?”, ”när?”, ”varför?”
och ”hur?” för att uppnå önskade förändringar. Unesco
Omvärlden och turismen är under ständig för- ändring. För att skapa bättre möjligheter att kunna agera proaktivt och göra turismen mer hållbar behövs ett strategiskt arbete över tid.
Unesco lyfter fram betydelsen av att kunna genomföra nödvändiga förändringar. Proces- sen bör präglas av öppenhet och transparens och inkludera lokalsamhället.
Arbeta med SWOT, tematisering och nyckelfrågor
Enligt Unescos rekommendation genomförde vi i pilotprojektet en SWOT-analys med utgångs- punkt i resultat från arbetet med Guide 1.
Övningen utfördes i tre steg.7 1. SWOT-analys.
2. Tematisering av SWOT i fokusområden.
3. Formulering av nyckelfrågor/utmaningar.
SWOT-analys är en beprövad metod för att kart- lägga och analysera styrkor (strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats). Styrkor och svagheter bedöms vanligt- vis som specifika förutsättningar, för till exem- pel en destination, medan möjligheter och hot snarare utgör omvärldsförutsättningar. Analysen bör omfatta samtliga hållbarhetsdimensioner.
7. Inspiration har hämtats från metoder och verktyg för att integrera hållbarhetsfrågor i fysisk planering: Ekelund, B, Norell Bergendahl, A, Troglio, E, Lindberg, F, Jansson K & Ellmén H, 2015 och Energimyndigheten. 2011.
STYRKOR
(Destinationsspecifika)
• Två världsarv som representanter för bergsbrukets unika värden.
• Industrihistoriska miljöer som kan åskådliggöra och berätta om hela
processkedjan för metallerna järn, silver och koppar över tid.
• De industrihistoriska besöksmålen tål många besökare (ej känsliga för slitage).
• Lokalproducerad mat.
• Olika nyskapande evenemang nyttjar de industrihistoriska miljöerna.
• Utbyggt järnvägsnät.
SVAGHETER (Destinationsspecifika)
• Övergripande berättelse som binder samman de industrihistoriska besöksmålen saknas.
• Generellt dåligt utbud och kvalitet på restauranger/caféer.
• Fler engagerade entreprenörer behövs.
• Öppettider (tillgänglighet till mat, shopping och besöksmål under året).
• Bilturism dominerar.
• Laddningsstationer för elbilar saknas.
• Generellt svårt att få lönsamhet vid industrihistoriska besöksmålen.
• Statistik om besöksmålen är inte jämförbara.
• Brist på tillgång till guider.
MÖJLIGHETER (Omvärld)
• Världsledande industrier inom och kopplat till mineralnäring.
• Stort ideellt engagemang kopplat till att vårda och visa kulturarv.
• Närhet till Stockholm och Arlanda.
• Internationell turism från främst Tyskland, Holland, Norge och Danmark.
• Genusperspektivet – möjligheter att utveckla kvinnors besökande.
• Appar och ny teknik som gör det möjligt att länka människor till varandra och platser.
HOT (Omvärld)
• Klimatförändring.
• Resurser till vård och underhåll av industrihistoriska besöksmål behöver frigöras.
• Utflyttning/urbanisering.
• Kort turistsäsong.
• Förankring av strategin hos alla berörda parter.
• Hantera miljöskulden från gruvnäringen.
• Privata markägare som inte är intresserade att öppna upp sina marker till turister.
Exempel från pilotprojektets SWOT-analys för hållbar turism i Bergslagen. Arbetet med SWOT:en visade att det finns flera destinationsspecifika förutsättningar som utgör styrkor att arbeta vidare på, men också svagheter som kan behöva hanteras.
Genom att tematisera SWOT:en i olika områden framkom en struktur med relevanta och strategiska fokusområden:
Engagera lokalsamhället och företag i kulturarv
• Stort ideellt engagemang kopplat till att vårda och visa kulturarv.
• Fler engagerade entreprenörer behövs.
• Privata markägare som inte är intresserade att öppna upp sina marker till turister.
Kommunikation & marknadsföring
• Industrihistoriska miljöer som kan åskådliggöra och berätta om hela processkedjan för metallerna järn, silver och koppar över tid.
• Brist på tillgång till guider.
• Statistik om besöksmålen är inte jämförbara.
Utveckla infrastrukturen för turism
• Utbyggt järnvägsnät.
• Bilturism dominerar.
• Laddningsstationer för elbilar saknas.
• Resurser till vård och underhåll av
industrihistoriska besöksmål behöver frigöras.
• Lokalproducerad mat.
• Närhet till Stockholm och Arlanda.
• Internationell turism från främst Tyskland, Holland, Norge och Danmark.
• De industrihistoriska besöksmålen tål många besökare (ej känsliga för slitage).
• Generellt dåligt utbud och kvalitet på restauranger/caféer.
Utveckla hållbara produkter, upplevelser och tjänster
• Olika nyskapande evenemang nyttjar de industrihistoriska miljöerna.
• Genusperspektivet - möjligheter att utveckla kvinnors besökande.
• Två världsarv som representanter för bergsbrukets unika värden.
• Appar och ny teknik som gör det möjligt att länka människor till varandra och till platser.
• Kort turistsäsong.
Exempel på tematisering i fokusområden. Begränsa gärna antalet områden till max 5-6 stycken.
Vi gjorde ytterligare en bearbetning och formulerade utmaningar/nyckelfrågor kopplade till respektive fokusområde. På så sätt kunde vi mejsla ut strategiska frågor för hållbar turism i Bergslagen.
Engagera lokalsamhället och företag • Hur engagera fler entreprenörer och verksamheter som kan tillföra och förstärka kvaliteter till de industrihistoriska besöksmålen i Bergslagen?
• Uppmuntra socialt företagande inom besöksnäringen.
• Hur balansera professionella besöksmål med ideellt engagemang kring kulturmiljön?
Kommunikation & marknadsföring • Hur knyta ihop Bergslagen industrihistoriska besöksmål med en övergripande berättelse?
• Hur kan besöksmålen gemensamt paketera produkter?
Utveckla infrastruktur för turism • Hur ge en bättre samlad upplevelse, genom samordning av besöksmål, förtäring och kommersiella aktörer?
• Hur koppla ihop de industrihistoriska besöksmålen med samtida gruvnäring?
• Hur kan vi underlätta för miljövänligare bilturism?
Utveckla hållbara produkter, • Hur förlänga turistsäsongen?
upplevelser och tjänster • Fler måltidsentreprenörer med bra råvaror och god måltidsupplevelse
Exempel på utmaningar/nyckelfrågor kopplat till fokusområden.
8. Kairos Future, 2015.
9. Fri bearbetning från: http://www.kunskapsguiden.se/ebp/implementeringsstod/
Att-leda-en-evidensbaserad-praktik/Ta-fram-en-vision/Sidor/default.aspx
Utveckla visions- och målbild
Det efterföljande arbetet för att utveckla en visions- och målbild utgick från:
• Den information/fakta om turismen som sam- manställts och analyserats i arbetet med guide 1.
• SWOT-analysen med tematisering i fokus- områden och utmaningar/nyckelfrågor.
• Material om rådande trender inom turism och besöksnäring.8
Händelser i omvärlden och trender inom turism och besöksnäring
Förflyttning
Hur ta oss från nuläge till önskat läge?
Nuläge Önskat läge
Är det hållbart? Är det hållbart?
Visions- och målbilden visar vart ni vill ta er.
Strategin ska visa vägen dit.
Det gäller att hitta en bra balans mellan en vision som ska ge inspiration och framtidstro och de mål som konkretiserar vad som ska uppnås. I pilotpro- jektet behövdes ett par frågor klaras ut för att hitta
”rätt” fokus i det fortsatta arbetet. För det för- sta; för vilka skriver man? För det andra; hur långt
fram i tiden ska strategin sträcka sig? Är visionen på kort eller lång sikt? Tidshorisonten sätter ramar för ambitionsnivån och för hastigheten i föränd- ringsarbetet. Vi prövade olika förslag till visions- formuleringar med denna enkla checklista:
Vår vision är: Ja Nej
1. Framåtblickande och långsiktig.
2. Eftersträvansvärd, visar vart vi vill nå, en strävan.
3. Engagerande och starkt kopplad till era grundläggande värderingar.
4. Ger en bild av vad som kommer att se annorlunda ut.
5. Utmanande och krävande att nå.
6. Har ett känslomässigt inslag.
7. Levande eller töjbar, omvärlden förändras och visionen måste följa med.
8. Tydlig och lätt att beskriva och formulera. Är inte alltför detaljerad.
En vision bör vara engagerande för att kunna ena många krafter och intressen att arbeta i samma riktning. I pilotprojektet prövade vi hur förslag till visionskrivningar mötte ovanstående påståenden.9
Som ett led i återförandet av resultat fick arbetsgruppen inom pilotprojektet i hemuppgift att diskutera förslag till vision och mål inom res- pektive organisation och med nyckelintressenter.
Uppgiften utgick från följande frågeställningar:
1. Pröva förslag till visions- och målbild inom din egen organisation. Diskutera hur den kan förväntas bidra till den egna organisationens vision och mål. Till exempel: Hur kan just ni bidra till att förverkliga strategin? Finns det några målkonflikter eller hinder.
2. Pröva förslag till visions- och målbild i dialog med det egna besöksmålets/verksam- hetens tre viktigaste externa nyckelintressenter.
Sammanfatta deras kommentarer och reflek- tioner.
Som stöd för arbetet med att formulera mål och åtgärder tog vi inför övningen fram en mall.
Uppgiften genomfördes i mindre grupper.
I denna ingick att reflektera över och försöka specificera hur respektive mål förväntas bidra till hållbar turism.
Fokusområde (rubrik)
Mål
Hur bidrar målet till hållbar turism genom:
Miljömässigt ansvarstagande Socialt ansvarstagande Ekonomiskt ansvarstagande
Åtgärder/aktiviteter – Hur ska målet uppnås?
Åtgärd 1
Genomförande – När ska åtgärden vara genomförd, och av vem/vilka?
Uppföljning – Hur ska målet/åtgärden följas upp?
Är det möjligt att ange indikatorer?
Förslag till övning för mål och åtgärder.
StorLiten
Genomför Överväg
inte att genomföra
Möjligt
att genomföra Genomför
Liten Effekt/påverkan Stor
Kostnad /ansträngning
I pilotprojektet skapades en bruttolista med för- slag till mål, åtgärder och insatser. För att komma vidare behövde vi prioritera och funderade på vil- ken metod vi skulle använda oss av. För att göra en mer säker och nyanserad prioritering kan flera aspekter/variabler behöver vägas in, som till exempel:
• Vad är viktigast att göra först? Hur bråttom är det?
• Hur stor effekt har målet eller ger åtgärden?
• Hur lätt eller svårt är målet att nå eller är åtgärden att genomföra? Vilka hinder finns?
• Vad är kostnaden för att nå målet eller genom- föra åtgärden?
I en PICK-graf ställs förväntad effekt/påverkan av en insats i relation till en bedömning av den kostnad/ansträngning som krävs för att genomföra aktiviteten.
Vision
(Fokusområde) (Fokusområde) (Fokusområde) (Fokusområde)
Mål och Mål och Mål och Mål och
åtgärder åtgärder åtgärder åtgärder
– Organisation – Uppföljning
– Styrning Förutsättningar och utvärdering
för genomförande
– Förankring – Bevarade natur-
– Finansiering och kulturarv
Miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande
Det går att likna strategiarbete med ett husbygge, där olika delar behöver stödja varandra. Hållbarhet är ett grundfundament och behöver beaktas i varje del. Det är centralt att ”rätt” förutsättningar skapas för att förverkliga strategin. I detta ligger även att natur- och kulturmiljöer vårdas och sköts på ett sådant sätt att de kan utvecklas som besöksmål.
Vision – Järn Koppar Silver
I pilotprojektet har representanter för de starkaste besöksmålen i regionen formulerat en gemensam vision mot vilken det fortsatta arbetet syftar. Den gemensamma visionen kommer att vara ett viktigt strategiskt verktyg för arbetet inom järn-koppar-silver-regionen de kommande åren.
Visionen är att järn, koppar, silver-regionen ska bli Sveriges mest innovativa och utma
nande besöksregion. Med metallerna järn,
En prioritering av olika insatser kan göras med hjälp av en ”fyrfältare” eller graf, eller i en kom- bination av dessa. I pilotprojektet testade vi den så kallade ”PICK-grafen” som verktyg för att gemensamt bedöma förslagen.10
Identifiera och lista nyckelintressenter
Unesco har höga ambitioner kring att skapa bred delaktighet och gemensamt ansvarstagande i utveckling av hållbar turism. Nödvändigheten av att föra dialog och samspela med såväl invå- narna som ett brett spektrum av intressenter lyfts genomgående fram i guiderna. Det är bra att tidigt scanna av nyckelintressenter, men det finns också möjligheter att komplettera listan
koppar, silver som drivkraft levandegörs vår historia och utmanar med en ny berättelse om Sverige.
Bergsbrukets besöksnäring ska präglas av äkthet, kvalitet och hållbarhet och ska synlig
göra kulturmiljö och turism som ett hållbart, långsiktigt och strategiskt utvecklingsområde.
Genom att utveckla det gemensamma kultur
arvet ska vi skapa stolthet, kraft, energi och framtidstro i regionen.
allt eftersom inriktning och mål med arbetet konkretiseras.
I pilotprojektet listades de nyckelintressenter som aktivt behöver stödja strategin: ”Vem eller vilka organisationer/kompetenser bör ingå i ert samarbete som skulle medföra positiva föränd- ringar för hållbar turism i er destination?”
Vi gjorde därefter ett försöka att skilja mellan de nyckelintressenter som skulle ha stor betydelse för att ta fram strategin och de som kunde tänkas vara centrala i ett framtida genomförande av stra- tegin. Samtidigt gjorde vi bedömningen att det i detta skede var viktigare att utveckla samarbetet i den befintliga arbetsgruppen än att vidga samver- kan till att omfatta fler aktörer.
10. http://www.metodbanken.se/2013/06/11/pick-graf-pick-chart-prioriteringsverktyg/
Våra erfarenheter av arbetet med Guide 2
Vår erfarenhet är att arbetet med denna guide är omfattande och bör läggas upp över en tid. För att skapa stöd och komma fram till önskade för- ändringarna behöver innehållet prövas, diskute- ras och antagligen revideras ett par gånger innan inriktning och formuleringar landar på ett bra sätt. Ett sätt att öka förståelsen och insynen för arbetet är att kunna visa upp och motivera hur ni kom fram till er vision och mål. Det är där- för viktigt att arbetet, som startades i och med guide 1, dokumenteras på ett sådant sätt att det går att följa.
Inför arbetet med vision och mål är det vik- tigt att noggrant ha sammanställt material från guide 1 som handlar om att förstå turismen på destinationen. Detta behövs för att kunna foku- sera på vad som är viktigast i arbetet med att utveckla en strategi. En av deltagarna uttryckte;
”Att tänka i förflyttning underlättade”. När det väl fanns skrivningar att förhålla sig till ökade
också gruppens kreativitet och underlättade för deltagarna att presentera och reflektera över det strategiska arbetet i andra forum.
I pilotprojektet formulerade vi mål före visio- nen. Utifrån denna erfarenhet är vår rekommen- dation att vända på ordningen för att med en vision få en tydligare övergripande inriktning i målarbetet. Det kan också bidra till att inte for- mulera för många fokusområden eller mål.
Inom destinationen finns antagligen redan eta- blerade samarbeten som på olika sätt kopplar till turismutveckling. Med erfarenhet från pilotpro- jektet är det betydelsefullt att även schematisk kartlägga och åskådliggöra de samarbeten, nät- verk, klusterbildningar eller partnerskap som är relevanta för ert arbete med hållbar turismut- veckling. Hur ser bilden ut? Vilka olika samarbe- ten ingår ni i och varför? Vilka samarbeten bör ni koppla upp er emot och engagera i strategiarbetet?
Ni kommer sannolikt att ha stor nytta av att ha denna bild klargjord för ett framgångsrikt arbete.
