Krav, kontroll och socialt stöd
i arbetet hos lärare
En enkätstudie
Ulrika Rubensson
Linda Ålander
Institutionen för omvårdnad
Vt. 2016
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för omvårdnad
Examensarbete 15 hp
Magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa 60 hp
Titel: Krav, kontroll och socialt stöd i arbetet hos lärare - en enkätstudie. År:2016 Författare: Ulrika Rubensson Skärvstavägen 64 881 33 Sollefteå Linda Ålander Fuxvägen 13 857 52 Sundsvall Handledare: Adjungerad lektor Anette Edin-Liljegren
Nyckelord: Krav, kontroll, socialt stöd, DCSQ, isospänt arbete, lärare, arbete, stress Sammanfattning:
Syfte: Denna uppsats undersökte den psykosociala arbetsmiljön för lärare i en kommun i mellersta Norrland, Sverige, med hjälp av mätinstrumentet, The Swedish Demand Control Support Questionnaire (DCSQ). Metod: En kvantitativ studie som omfattade 56 grundskollärare. DCSQ är en enkät med 17 frågor som behandlar upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan lärare i låg- och mellanstadiet och högstadiet. Dock indikerade siffrorna att lärare i låg- och mellanstadiet upplever högre krav än sina kollegor i högstadiet. Slutsats: Då deltagarantalet var relativt lågt (45,2%), är det svårt att dra slutsatser av resultatet som kan appliceras på hela populationen (124 lärare). Författarna föreslår vidare kvantitativ och kvalitativ forskning med större studiepopulation som även inkluderar frågor kring krav, kontroll och socialt stöd på fritiden.
UMEÅ UNIVERSITY Dept. of nursing Masters Thesis 15 Credits
Master programme in occupational health 60 credits
Title: Demands, control and social support at work among teachers - a questionnaire study. Year: 2016 Author: Ulrika Rubensson Skärvstavägen 64 881 33 Sollefteå Linda Ålander Fuxvägen 13 857 52 Sundsvall Tutor: Anette Edin-Liljegren Adjunct lecturer
Keywords: Demand, control, support, DCSQ, job strain, teachers, work, stress Abstract:
Aim: This paper examined the psychosocial work environment for teachers in a specific municipality in the midnorth of Sweden using the survey, the Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Methods: The study encompassed 56 elementary school teachers. DCSQ is a 17-item questionnaire, which covers demands, decision latitude, and social support in the workplace. Results: No significant differences were detected between first to sixth grade teachers and seventh to ninth grade teachers. However, the figures indicated that first to six grade teachers are experiencing greater demands than their colleagues teaching in seventh to ninth grade. Conclusion:
As the number of participants was relatively low (45.2%), it is difficult to draw conclusions from the results that can be applied to the whole population (124 teachers). The authors suggest further quantitative and qualitative research with a larger study population, which also includes questions related to demands, control and social support during leisure time.
1
Bakgrund
En förutsättning för en verksamhet är personalen. För att verksamheten ska kunna dra nytta av de anställdas kompetens behöver de anställda finnas på arbetsplatsen och där ha en god förutsättning att bidra till verksamheten. Det finns en lönsamhet i god arbetsmiljö, sjukfrånvaro ger kostnader och dessa kan undvikas. Tilläggas bör också att god arbetsmiljö ofta leder till ökad produktivitet och bättre kvalitet. Något som har stor betydelse för arbetsmiljön är sättet att organisera verksamheten (SOU 2011:63).
Arbetsmiljöverkets nya föreskrift, AFS 2015:4, heter Organisatorisk och social arbetsmiljö. Den trädde i kraft den 31 mars 2016. I AFS 2015:4 läggs tyngdpunkten på följande fem begrepp: Krav i arbetet, kränkande särbehandling, ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö samt resurser i arbetet. Där står beskrivet att resurser ska anpassas till kraven i arbetet, genom att exempelvis minska arbetsmängden, öka bemanningen, ändra prioriteringsordningen och att ge möjlighet till återhämtning. Därigenom förebyggs ohälsosam arbetsbelastning.
Krav-kontroll-stödmodellen
Krav-kontroll-stöd-modellen (hädanefter KKS-modellen) är ett teoretiskt hälsoperspektiv som mäter arbetsrelaterad stress (Theorell, 1993). Den introducerades av Robert Karasek, som är en amerikansk sociolog (Theorell, 2006). Modellen är en blandning mellan en äldre stressforskningstradition som poängterade betydelsen av psykiska krav för stressreaktionerna och en arbetspsykologisk forskningstradition med ursprunget i begreppet alienation som betyder främlingskap. Karasek har därefter vidareutvecklat modellen tillsammans med den svenska läkaren och professorn Töres Theorell (Karasek & Theorell, 1990). Karaseks bärande idé till modellen var krav och kontroll. Han menade att upplevelserna av de psykiska krav som ställs på de anställda har att göra med hur mycket kontroll eller beslutsutrymme (handlingsutrymme) de anställda har i sin situation. Lite senare förde Jeffrey Johnson efter sina empiriska studier in socialt stöd i modellen. Efter införandet av dimensionen socialt stöd blir grundidén i KKS-modellen: effekterna av de psykiska krav de anställda har, har att göra med hur mycket beslutsutrymme samt hur mycket stöd som organisationen ger till de anställda (Theorell, 2006). KKS-modellen har använts på olika sätt i forskning, där olika utfallsmått använts. Exempelvis ledarskap relaterat till olika hälsovariabler och utifrån KKS-modellen (Westerlund et al., 2010). Deltog i studien gjorde över 12000 individer som arbetade för ett multinationellt skogsindustriföretag och resultatet visade att chefers ledarskap är förknippat med de anställdas
2
upplevelse av stress, hälsa och sjukfrånvaro. KKS-modellen kan också tänkas vara värdefull när det gäller att se tecken på utmattning (Näring, Briët & Brouwers, 2006).
De olika tillstånden en individ kan befinna sig i enligt KKS-modellen är passiv, aktiv, avspänd och isospänd situation. Av dessa är isospänd den som är mest påfrestande för hälsan (Theorell, 2006). En isospänd situation kännetecknas av låg kontroll och höga krav. De anställda har höga krav men inget inflytande över arbetsupplägget eller möjligheten att använda sina färdigheter. Det finns inget handlingsutrymme att möta de arbetskrav som ställs (Jeding et al., 1999). Det finns ett flertal exempel på studier där isospänt arbete (på engelska job strain) visat negativa effekter på hälsan. En studie visade att en isospänd arbetssituation kan öka anställdas blodtryck både under arbetstid, ledighet och under sömnen (Clays et al., 2007). Kivimäki et al. (2013) kunde påvisa risker för isospänt arbete och kranskärlssjukdomar i en studie. Högst risk för kranskärlssjukdom hade deltagare med isospänt arbete i kombination med ohälsosam livsstil. Fysisk inaktivitet och obesitas kan, i samband med isospänt arbete ge högre risk för diabetes typ 2 (Nyberg et al., 2014). Isospänt arbete har i en longitudinell studie visat sig kunna vara en riskfaktor för depression (Stansfeld, Shipley, Head & Fuhrer, 2012).
Begreppet krav
Krav av olika slag förekommer inom alla arbeten. Att utsättas för många krav behöver inte betyda något negativt för hälsan eller välbefinnandet.
Något som dock kan ge skadliga effekter på individen är om det blir en långvarig obalans mellan kraven och de resurser som finns för att uppfylla kraven. Resurser kan vara: möjligheter till återhämtning, kunskap och erfarenhet för arbetsuppgifterna, stöd samt inflytande över arbetsförhållandena. Det är arbetsgivarens uppgift att se till att kraven på arbetet inte leder till en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven i arbetet kan ligga i innehållet i arbetsuppgifterna och organisationen eller från sociala förhållanden. Det är även viktigt att kraven i arbetet ska vara tydliga för arbetstagarna då otydlighet kring arbetsuppgifterna skapar osäkerhet (Arbetsmiljöverket, 2016). Höga arbetskrav har i en studie också visat kopplingar till både ohälsa och missnöje på arbetet (McClenahan, Giles & Mallett, 2007). Arbetskraven kan delas upp i kvantitativa och kvalitativa krav. Som kvantitativa krav kan räknas deadlines och saker individen måste producera eller hinna med under en viss tid. De kvalitativa kraven handlar om krav på koncentration och uppmärksamhet (Jeding et al., 1999).
3
Begreppet kontroll
Begreppet kontroll definieras olika av olika forskare, men det handlar exempelvis om vilket inflytande individen har över och i sitt arbete. Inflytande innebär att individen kan påverka att arbetet genomförs och hur arbetet genomförs samt att ha möjlighet att fatta egna beslut i arbetet och delta beslutsfattande på arbetsplatsen (Hanson, 2004). När vi talar om kontroll menas de anställdas möjligheter att utöva kontroll över sin egen situation. Om vi använder begreppen beslututrymme eller handlingsutrymme bör vi vara medvetna om att detta utrymme kan vara nära eller långt ifrån arbetsuppgiften. Begreppet beslutsutrymme har två delkomponenter: authority over decisions och skill discretion eller intellectual discretion. Den första delkomponenten: authority over decisions, handlar om vardagsdemokratin i arbetet, att skapa rättvisa arbetsförhållanden och jämlikhet i arbetet. Den andra delkomponenten: skill discretion eller intellectual discretion handlar om färdighetskontroll. Finns det utrymme för den anställdes skicklighet och intellektuell aktivitet, finns också utrymme för den anställde att utöva kontroll. Även maktfördelningen på arbetsplatsen påverkar beslutsutrymmet för de anställda. Det ska finnas en resonlig fördelning av makten mellan de anställda (Theorell, 2006). Landsbergis et al. (2015) föreslår i sin studie att ökat beslutsutrymme i arbetet bör övervägas som primärprevention av hypertoni. Hög kontroll i arbetet har också visat sig kunna ha goda effekter på individens sätt att hantera olika problem (Bergman et al., 2012). Hur mycket kontroll individer har i sitt arbete kan också ha samband med hur individen upplever stress (Bradley, 2007).
Begreppet socialt stöd
Med socialt stöd menas det stöd en individ upplever sig få från människor i sin omgivning. Stöd från chefer och medarbetare minskar pressen på individen och reducerar därmed stress på arbetsplatsen. Stöd från omgivning utanför arbetet spelar även det en stor roll (House, 1981). Stödet kan vara både känslomässig och praktisk hjälp. I en studie gjord på 2796 lärare från 13 europeiska länder sågs också att kontroll och socialt stöd har olika betydelse beroende på kön. Socialt stöd visade mer direkt effekt för kvinnor än för män (Verhoeven, Maes, Kraaij & Joekes, 2003).
Stress
Stress och sjukdomar som kan ha ett samband med stress är något som uppmärksammas mer och mer i dagens samhälle (Theorell, 2012).
Stress är en normal och nödvändig reaktion som ökar psykisk, fysisk och beteendemässig beredskap (Endresen Reme, Odeen, Eriksen & Ursin, 2013). Problemen med stress uppstår när
4
individen inte hinner återhämta sig mentalt och fysiskt mellan de krävande situationer som gör att denne blir stressad, anspänd och/eller på annat sätt kommer upp i varv (Linton & Flink, 2011). Människan har olika stressfysiologiska reaktionsmönster och dessa har kunnat kartläggas: Vaksamhetsreaktionen, alarmreaktionen, spela-dödreaktionen och frustrations-/uppgivenhetsreaktionen. Av dessa är den bäst utredda av stressreaktionerna alarmreaktionen (Jonsdottir & Folkow, 2013). Under en alarmreaktion påverkas det centrala nervsystemet avseende att det sker ett starkt engagemang av sympatiska nervsystemet och en dämpning av det parasympatiska. Detta gör bland annat att hjärtats minutvolym ökar, adrenalinfrisättningen ökar, hjärnans genomblödning ökar, blodförsörjningen till njurarna och mag-tarmkanalen minskar. Den attack- eller flyktreaktion som alarmreaktionen innebär utlöses idag vid till synes mildare former av psykisk stressbelastning, men ofta med utdraget förlopp och utan återhämtningsperiod, vilket kan göra att blodtryckshöjningen blir onödigt stor och ökningen av blodets fett- och glukosinnehåll förblir på en hög nivå eftersom bränslet inte används som det var avsett. På grund av detta kan till synes milda alarmreaktioner som utlöses ofta störa både det psykiska och fysiska måendet och i längden leda till sjukdom (ibid.).
Varje individ har sin egen genetiska förutsättning och förmåga att hantera yttre utmaningar och hot, så kallade stressorer. På både ett individ- och organisationsplan påverkas också stressreaktionen av tidigare förmåga och erfarenhet att hantera stress (Arnetz, 2013).
Psykosocial arbetsmiljö och stress
Vad gäller arbetsstress så handlar det om organisationens och individens reaktion på stressorer. Stressreaktionerna beror på om individen, eller organisationen, upplever sig ha kontroll över stressorn eller ej (Arnetz, 2013). En och samma psykosociala situation kan upplevas på vitt skilda sätt av olika individer, eftersom vi människor är så olika mentalt. Något som en individ upplever som trevlig kan en annan uppleva som otrevlig medan en tredje person kan vara likgiltig inför samma situation (Jonsdottir & Folkow, 2013). En stor del av sin vakna tid tillbringar människor på sitt arbete. I den psykosociala arbetsmiljön, i arbetets upplägg och ledning finns flera faktorer som kan leda till stress. Alla dessa faktorer går att förändra eller förebygga så att de anställda får en trivsam arbetsmiljö där de kan arbeta effektivare och må bra, dessutom kan frånvaron minskas (Jeding et al, 1999).
Något som har testats i flertal undersökningar är relationen mellan hjärt-och kärlsjukdom samt högt blodtryck och krav-kontrolldimensionerna. I ett stort antal undersökningar har kombinationen mellan höga krav och små kontrollmöjligheter haft samband med episoder av kranskärlssjukdom. I några fall är det enbart bristande kontrollmöjlighet som haft samband med
5
sjukdomarna. Det finns även studier som visat att det inte finns något samband dem emellan (Theorell, 2006). Isospänt arbete visade i en studie samband med ökad risk för stroke, speciellt hos kvinnor (Huang et al., 2015). Höga krav, låg kontroll, dåligt stöd på arbetet och neddragningar i personaltätheten har i en studie visat sig vara starka prediktorer till emotionell utmattning bland arbetande kvinnor och män (Hanson, Theorell, Oxenstierna, Hyde & Westerlund 2008). Även Peltzer, Shisana, Zuma, Van Wyk och Zungu-Dirwayi (2009) har undersökt sambandet mellan självrapporterad stress i arbetet och förekomst av stressrelaterande sjukdomar. De fann att stress i arbetet i kombination med lågt socialt stöd var relaterat till högt blodtryck men inte till hjärtsjukdomar. Höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd kan även vara riskfaktorer för ångest och depressioner (Sanne, Mykletun, Dahl, Moen, & Tell, 2005). I en granskning av empiriska studier gällande KKS-modellen, ingick 63 olika studier publicerade under perioden 1979- 1997. I varje studie inkluderades olika yrkeskategorier såsom sjukvårdspersonal, socialarbetare, kontorsarbetare, bilmekaniker, industriarbetare, busschaufförer och lärare. Det konstaterades i cirka hälften av studierna att en isospänd situation på arbetet leder till sämre välbefinnande, lägre arbetsglädje, mer utbrändhet och mer arbetsrelaterad oro (Van Der Doef & Maes, 1999).Det finns således en rik vetenskaplig bas vad gäller olika utfallsmått kring krav, kontroll och socialt stöd i arbetet.
Stress och läraryrket
Lärarförbundet har sammanställt siffror från försäkringskassan och där funnit att sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar ökar bland lärare. Det finns en större risk att bli utbränd eller drabbas av en depression i läraryrket jämfört med andra yrken. Orsaken ska vara den höga arbetsbelastningen. Under fem år har sjukskrivningar i grundskolan ökat med 57 % (Lärarförbundet, 2015). 2011 trädde en ny skollag i kraft, läroplanen ändrades och en ny betygsskala började gälla. Nya nationella prov infördes stegvis, liksom lärarlegitimation med skärpta krav på lärarbehörighet. Skolverket har med intervjuer och enkäter undersökt hur lärarna i nio skolor i åk 7-9 tog emot förändringarna under de tre första åren. Rapporten visar att tre av fyra lärare upplever att undervisningstiden inte räcker till (Skolverket, 2015). Stadnyk, Hultell och Gustavsson (2011) inkluderade 1290 stycken nyutexaminerade lärare i Sverige i sin studie och den indikerade att kravnivåerna i arbetet hade en direkt relation till utbrändhet. Enligt en studie gjord i södra Sverige med 520 lärare spridda på 49 olika skolor visade resultatet att en mycket hög andel av lärarna upplevde en mycket pressad arbetssituation med höga krav. Det fanns även en förhöjd grad av utmattning hos lärarna jämfört med referensgrupperna. Resultatet visade även att lärare som undervisar i årskurserna 7-9 var mer ansträngda samt hade en lägre kontroll jämfört med lärarna i årskurserna 4-6. Vidare visade kvinnliga lärare signifikant högre värden för krav och utmattning jämfört med männen (Arvidsson, et al., 2013).
6
Syfte
Syfte med detta arbete är att jämföra egenskattade upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet bland lärare på låg- och mellanstadiet respektive högstadiet.
Frågeställning
Finns det skillnader i upplevelse av krav, kontroll och socialt stöd hos högstadielärare i jämförelse med låg- och mellanstadielärare? Mer specifikt testas följande hypotes:
H1: Högstadielärare upplever högre krav än låg-mellanstadielärare.
Material och metod
DesignKvantitativ design. En icke experimentell tvärsnittsstudie i form av enkäten DCSQ. En tvärsnittsstudie valdes för att den lämpligast kunde anpassa metoden mot syftet och att författarna lätt kunde studera eventuella skillnader mellan studiens olika variabler. Formaliaanvisningar enligt Journal of Advanced Nursing.
Författarna har valt att referera enligt APA, American Psychological Association.
Rapporten följer en hypotetisk-deduktiv forskningsdesign.
Undersökningspersoner
Denna undersökning är gjord på lärare på låg-, mellan- och högstadiet i en kommun i Västernorrlands län, Sverige. Samtliga behöriga lärare inom kommunen (n=124) fick erbjudande att besvara enkäten. Eftersom vi valde att skicka enkäten till alla behöriga lärare, så exkluderades resursassistenter och andra yrkeskategorier involverade i undervisningen.
Procedur
En företagshälsovård, som en av författarna kontaktade, proponerade att utföra en undersökning angående krav-kontroll- och socialt stöd hos behöriga lärare i en kommuns skolor. Arbetsgivaren (kommunen) har ett avtal med den aktuella företagshälsovården. Sjukskrivning på grund av stress har ökat inom kommunens lärarkår och enkäten skulle användas som en del i en kartläggning i samband med arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön enligt AFS 2015:4. Efter godkännande hos kommunen och med hjälp av kommunens HR-ansvarige tillika
7
grindvakt för studien skickades ett informationsbrev samt enkäten DCSQ ut som webbenkät via Survey Monkey till rektorerna på respektive skola, som vidarebefordrade enkäterna via mail till lärarna. I denna undersökning har frågeformuläret DCSQ (The Swedish Demand-Control-Support Questionnare) använts för att samla in data utifrån studiens syfte. DCSQ är en enkät för att mäta psykosocial arbetsmiljö utifrån KKS-modellen (Sanne, Torp, Mykketun & Dahl, 2005). Den innehåller 17 frågor med fasta svarsalternativ som är indelade i tre kategorier: krav, kontroll och socialt stöd. DCSQ är en validerad enkät som kan användas på ett säkert sätt i olika nivåer av kompetens och utbildning. Svarsalternativen är angivna i en fyrgradig Likertskala. Svarsalternativen för krav- och kontrollfrågorna var ”nej, aldrig”, ”nej, sällan”, ”ja, ibland” och ”ja, ofta”. Påståendena angående socialt stöd hade svarsalternativen ”stämmer helt och hållet”, ”stämmer ganska bra”, ”stämmer inte särskilt bra” och ”stämmer inte alls”. I några av frågorna var svarsalternativens skala åt motsatt håll jämfört med andra frågor i samma område vilket gjorde att dessa fick spegelvändas för att skapa index vad gäller de olika områdena (krav, kontroll och socialt stöd) och kunna göra statistiska uträkningar.
Deltagarna fick 13 arbetsdagar på sig att besvara enkäten. Två påminnelser skickades till rektorerna under denna tid, dessa skulle sedan vidarebefordras till lärarna. Då svarsfrekvensen ansågs låg (n=58) mot slutet av dessa veckor, utökades tiden med ytterligare två veckor i hopp om att svarsfrekvensen skulle öka och ny påminnelse skickades ut till rektorerna. Efter de utökade veckorna låg svarsfrekvensen på 51,6% (n=64) och författarna ansåg att inga fler enkäter skulle besvaras. Det visade sig dock att en respondent endast skickat in enkäten utan att besvara en enda fråga så den individen exkluderades och kvar fanns då 50,8% (n=63). På frågan vilket stadium respondenterna undervisade i, svarade 13 respondenter (20,6 %) att de undervisade på fler en ett stadie. Därför sammanfogades låg- och mellanstadielärare till en grupp. Kvar var då 7 respondenter (0,1 %) som uppgav att de undervisade på låg-, mellan- OCH högstadiet samt låg- och högstadiet. Detta gjorde att vi exkluderade dessa ur studien. Kvar blev 56 respondenter (45,2%). För att göra jämförande uträkningar delades deltagarna in i två grupper: Låg- och mellanstadiet i en grupp och högstadiet i en grupp. Detta också för att evidens fanns för att högstadielärare skulle kunna vara mer ansträngda än låg- och mellanstadielärare (Arvidsson et al., 2013). Det gjorde att en hypotes skapades och en frågeställning utkristalliserades. Vi valde att samla in data via enkäter med fasta flervalsalternativ. Enkäterna besvarades via Survey Monkey och överfördes till statistikprogrammet SPSS där det analyserades.
8
Statistisk analys
De statistiska analyserna är gjorda i statistikprogrammet,
Statistical Packages for the
Social Sciences,
IBM SPSS Statistics 23. Eftersom materialet var litet och könsfördelningen snedfördelad valdes icke parametrisk metod för att jämföra skillnaderna. För att räkna ut medianen på varje enkätsvar gentemot de olika lärargrupperna samt p-value, genomfördes Mann Whitney U-test. Författarna valde även ett parametriskt test, independent samples t-test, för att räkna ut medelvärden för respektive lärargrupp på varje specifik enkätfråga samt räkna det totala medelvärdet. Cronbach’s Alfa räknades ut för de olika indexen (krav, kontroll och socialt stöd), se nedan under rubriken reliabilitet. Vald signifikansnivå (P-value) P<0,05.Reliabilitet
För att mäta reliabiliteten av själva mätinstrumentet (DCSQ) i denna studie, räknades den interna konsistensen ut vad gäller de olika frågorna i varje frågesektion. Cronbach’s alfa mättes med hjälp av SPSS. Ett godkänt mått av Cronbach’s alfa är >0,70 (Morera, Osvaldo F, Stokes & Sonya M, 2016).
Kravfrågorna gav ett resultat på 0,78. Kontrollfrågorna gav ett resultat på 0,27. Socialt stödfrågorna gav ett resultat på 0,80 i Cronbach’s alfa.
Etiska överväganden
På förstasidan av dataenkäten fanns ett följebrev där information om studiens syfte framgick till deltagarna. Även frivilligheten och konfidentialiteten framhölls. Deltagarna behövde ej lämna personuppgifter och därför framkom inte dessa i datainsamlingen och identiteten kunde alltså ej framgå varken i analysen eller i redovisningen av resultatet. Redovisningen av insamlad data skedde på gruppnivå, vilket innebar att ingen enskild individ kunde igenkännas. Författarna av studien samt handledaren var de enda som hade tillgång till materialet (jmf. Vetenskapsrådet, 2016).
9
Resultat
Resultatet nedan kommer redovisas i text och tabeller. Detta är en grund för analys av skillnader mellan lärare som jobbar i låg-och mellanstadiet respektive högstadiet.
I tabell 1 beskrivs studiepopulationen. Respondenterna bestod av 9 (16,1%) män och 47 (83,9%) kvinnor. 34 respondenter (60,7%) undervisade på låg- och mellanstadiet och 22 respondenter (39,3%) på högstadiet. Mest representerat svar angående antal år inom läraryrket var 11-20 år, det hade 18 respondenter (32,1%) svarat. Majoriteten av respondenterna, 30 stycken (53,6 %) hade arbetat 0-10 år på arbetsplatsen.
Tabell 1. Beskrivning av studiepopulationen med avseende på kön, ålder, antal år inom läraryrket samt antal år på arbetsplatsen.
Låg- och mellanstadielärare Högstadielärare
Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt
n 32 n 2 n 15 n 7 n 56 Ålder: > 30 år 1 1 1 2 n 5 31-40 år 7 1 5 - n 13 41-50 år 7 - 6 1 n 14 51- 60 år 7 - 2 1 n 10 61 år < 10 - 1 3 n 14 Missing: Antal år inom läraryrket: 0-10 år 4 1 7 2 n 14 11-20 år 10 1 6 1 n 18 21-30 år 11 - 1 1 n 13 31 år < 7 - 1 2 n 10 Missing: 1
10 Antal år på arbetsplatsen: 0-10 år 17 2 9 2 n 30 11-20 år 9 - 5 2 n 16 21-30 år 2 - 1 2 n 5 31 år < 4 - - 1 n 5 Missing:
I tabell 2 presenteras medianvärden samt kvartilavstånd (Q1-Q3) och signifikansvärde (P-value) beräknat på låg-mellanstadielärares respektive högstadielärares enkätsvar. P-value är uträknat med Mann Whitney U-test. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan låg- mellanstadielärare och högstadielärare.
Tabell 2. Median samt kvartilavstånd (Q1-Q3) uträknat med viktat genomsnittsvärde (weighted average) och signifikansvärde (P-value) för respektive lärargrupp. Signifikansnivå (P-value): P<0.05.
Låg- mellanstadielärare Högstadielärare P-value Median (Q1-Q3) Median (Q1-Q3)
Krav
Kräver ditt arbete 3,00 (3,00-4,00) 3,00 (3,00-4,00) 0,230
att du arbetar mycket fort?
Förekommer det 3,00(3,00-4,00) 3,00 2,50-3,00) 0,073 motstridiga krav i ditt arbete?
Kräver ditt arbete 3,00(3,00-4,00) 3,00(3,00-4,00) 0,143 att du arbetar mycket hårt?
Kräver ditt arbete 3,50(3,00-4,00) 3,00(2,00-4,00) 0,061 för stor arbetsinsats?
Har du tillräcklig med tid 3,00(2,00-3,00) 3,00(2,00-3,00) 0,794 för att hinna med alla
11 Kontroll
Får du lära dig nya saker i 1,00(1,00-2,00) 1,00(1,00-2,00) 0,784 ditt arbete?
Kräver ditt arbete skicklighet? 1,00(1,00-1,00) 1,00(1,00-1,00) 0,591 Kräver ditt arbete påhittighet? 1,00(1,00-1,00) 1,00(1,00-1,00) 0,314 Innebär ditt arbete att du utför 3,00(2,00-3,00) 3,00(2,50-3,00) 0,229 samma arbetsuppgifter om och
om igen?
Har du frihet att själv 1,00(1,00-2,00) 1,00(1,00-2,00) 0,539 bestämma HUR ditt arbete utförs?
Har du frihet att själv 2,00(1,25-2,00) 2,00(1,50-2,00) 0,428 bestämma VAD som ska
utföras i ditt arbete?
Socialt stöd
Det är en lugn och behaglig 2,00(2,00-3,00) 2,00(2,00-3,00) 0,529 stämning på min arbetsplats.
Det är god sammanhållning 2,00(2,00-2,00) 2,00(2,00-2,00) 0,696 på min arbetsplats.
Mina arbetskamrater ställer 1,50(1,00-2,00) 2,00(1,50-2,00) 0,216 upp för mig.
Man har förståelse för 2,00(1,00-2,00) 2,00(2,000-2,00) 0,060 att jag kan ha en dålig dag.
Jag kommer bra överens 1,00(1,00-2,00) 2,00(1,00-2,00) 0,541 med mina överordnade.
Jag kommer bra överens 1,00(1,00-2,00) 1,00(1,00-2,00) 0,619 med mina arbetskamrater.
12
Tabell 3 visar medelvärden för de olika enkätsvaren mellan grupperna. Dessa medelvärden är uträknade med independent samples t-test. Även index utifrån de olika områdena (krav, kontroll och socialt stöd) presenteras här. Lärare i låg- och mellanstadiet svarade högre än det totala medelvärdet samt högre än vad högstadielärare svarade på fyra av fem frågor som gällde krav. Även kravindexen hade högre medelvärde. På samtliga frågor när det gällde socialt stöd indikerar siffrorna att lärare i låg-och mellanstadiet upplevde högre stöd än sina kollegor i högstadiet.
Tabell 3. Skillnader i totala medelvärden och medelvärden för respektive lärargrupp. Totalt Låg- och mellanstadiet Högstadiet Medelvärde Medelvärde Medelvärde (±SD) (±SD) (±SD)
Krav *
Kräver ditt arbete att du 3,35(±0,52) 3,42(±0,50) 3,24(±0,54) arbetar mycket fort?
Förekommer det mot- 3,09(±0,71) 3,21(±0,74) 2,90(±0,63) stridiga krav i ditt arbete?
Kräver ditt arbete att du 3,30(±0,76) 3,39(±0,75) 3,15(±0,67) arbetar mycket hårt?
Kräver ditt arbete för 3,28(±0,75) 3,44(±0,67) 3,05(±0,81) stor arbetsinsats?
Har du tillräcklig med tid 2,70(±0,77) 2,70(±0,73) 2,71(±0,85) för att hinna med alla dina
arbetsuppgifter? Kontroll**
Får du lära dig nya saker 1,45(±0,50) 1,44(±0,50) 1,48(±0,51) i ditt arbete?
Kräver ditt arbete 1,15(±0,48) 1,15(±0,57) 1,14(±0,36) skicklighet?
Kräver ditt arbete 1,06(±0,28) 1,03(±0,17) 1,10(±0,30) påhittighet?
Innebär ditt arbete att du 2,78(±0,73) 2,67(±0,78) 2,95(±0,67) utför samma arbetsuppgifter
om och om igen?
Har du frihet att själv 1,31(±0,51) 1,33(±0,48) 1,29(±0,56) bestämma hur ditt
13
Har du frihet att själv 1,89(±0,65) 1,81(±0,54) 2,00(±0,78) bestämma vad som ska
utföras i ditt arbete? Socialt stöd**
Det är en lugn och behaglig 2,26(±0,67) 2,22(±0,66) 2,33(±0,73) stämning på min arbetsplats.
Det är en god sammanhållning 1,96(±0,57) 1,94(±0,62) 2,00(±0,55) på min arbetsplats.
Mina arbetskamrater ställer 1,71(±0,66) 1,63(±0,72) 1,81(±0,51) upp för mig.
Man har förståelse för att 1,85(±0,61) 1,72(±0,63) 2,05(±0,59) jag kan ha en dålig dag.
Jag kommer bra överens 1,48(±-0,54) 1,45(±0,57) 1,52(±0,51) med mina överordnade.
Jag kommer bra överens 1,43(±0,50) 1,41(±0,50) 1,48(±0,51) med mina arbetskamrater.
Kravindex* 3,14(±0,52) 3,23(±0,49) 3,00(±0,52) Kontrollindex** 1,60(±0,27) 1,57(±0,26) 1,66(±0,27) Socialt stödindex** 1,78(±0,41) 1,73(±0,56) 1,87(±0,39)
*Höga poäng= Högt krav
14
Diskussion
Författarna ville jämföra skillnader i lärarnas erfarenhet och upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, detta för att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad mellan lärare i låg- och mellanstadiet och högstadiet. Resultatet visade dock inga signifikanta skillnader i vare sig enskilda frågor eller index, men några av svaren på de enskilda frågorna hade svar som indikerade en skillnad mellan grupperna. Resultatet gav inget stöd till den angivna hypotesen (H1), att högstadielärare antogs uppleva högre krav än låg-mellanstadielärare.
Studiepopulationen
De var en skevhet i könsfördelningen bland respondenterna, 47 kvinnor och 9 män. Detta speglar hur läget ser ut nationellt vad gäller utexaminerade lärare, år 2014 var det 20 % män och 80 % kvinnor som var nyutexaminerade lärare i grundskolan (SCB, 2016).
Flest respondenter fanns i åldersgrupperna 61 år eller äldre samt i åldern 41-50 år. Vad gäller lärare åldersgruppen 61 år eller äldre går det att anta att längre arbetslivserfarenhet gör det lättare att lägga upp sin arbetsdag och därför upplever de sig hinna med att fylla i enkäten, men det är författarnas egna resonemang och reflektion. När det kommer till “Antal år på arbetsplatsen” fanns 30 respondenter (53,6 %) i gruppen “0-10 år. Detta kan vara intressant att nämna eftersom det procentuellt sett är flest respondenter i åldersgrupperna 41-50 år samt 61 år eller äldre. Därför hade det varit mer förväntat att antal år på arbetsplatsen hade varit fler.
Krav
Våra resultat visade att lärare i låg-och mellanstadiet upplevde högre krav i arbetsmiljön än lärare i högstadiet men inga signifikanta skillnader kunde påvisas. Vad gäller medelvärdena som presenteras i tabell 3 och som är uträknat via t-test var det en fråga som skiljde grupperna mest emellan, “kräver ditt arbete för stor arbetsinsats?”. På den frågan hade låg-och mellanstadiet ett högre medelvärde (3,44) än högstadiet (3,05). Men skillnaderna var inte signifikanta. P-value för denna fråga var 0,061 (se tabell 2), det vill säga nära en signifikant skillnad mellan grupperna. Dessa resultat stämmer inte med den hypotes författarna hade inledningsvis. Antagandet var att högstadielärare skulle uppleva högre krav än låg-och mellanstadielärare enligt resultatet i en rapport av Arvidsson, et. al (2013), vilket vi inte kunde visa i vårt undersökningsmaterial. Det går dock att ifrågasätta om de som svarat på enkäten är ett rättvist stickprov i den totala populationen. Messing, Caroly, Ahlgren och Gillander Gådin (2011) kunde i sin kvalitativa studie vad gäller lärare i norra Sverige urskilja ett tema: “A struggle for time to teach” vilket kan översättas till “En kamp för att ha tid att undervisa” (Fritt översatt av författarna). Det kan därför tänkas att de som
15
upplevde höga krav inte ens besvarade enkäten för att de inte upplevde att de hade tid att göra det. Det vi då får är ett skevt resultat som vi inte kan dra några slutsatser utifrån.
Kontroll
Svaren på kontrollfrågorna visade ingen signifikant skillnad vad gäller de olika grupperna. En fråga som dock kan vara intressant att nämna är “Innebär ditt arbete att du utför samma arbetsuppgifter om och om igen?”. Denna fråga hade ett lägre medelvärde (låga värden positivt), för låg- och mellanstadielärare (2,67) än för högstadielärare (2,95). På det stora hela när det gäller kontrollfrågorna visade resultatet att lärare i låg-och mellanstadiet upplevde att de hade större kontroll än lärare i högstadiet. Enligt Bergman et al. (2012) har hög kontroll i arbetet visat sig kunna ha goda effekter på individens sätt att hantera problem. Det har även visat sig att låg kontroll i arbetet, och i synnerhet låg kontroll i kombination med höga krav, var förenad med en ökning av psykisk ohälsa över tiden (Dalgard et al., 2009). Det kan tänkas att lärares krav kan vara svåra att minska då det finns krav att följa läroplanen, lagar och regler samt krav från elevers föräldrar, det är då viktigt att individen har god kontroll i och över arbetet, annars ökar risken för att hamna i en isospänd situation, vilken kännetecknas av höga krav och låg kontroll.
Socialt stöd
Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan de två grupperna i de frågor som tillhörde socialt stöd. Det fanns en fråga som särskiljde sig då den hade ett lågt p-value. “Man har förståelse för att jag kan ha en dålig dag” hade ett p-value på 0,060. Skillnaden mellan låg- mellanstadielärare och högstadielärares svar på den frågan var därmed i närheten av ett signifikant värde (p 0.05). Högstadielärare upplevde mindre förståelse för en dålig dag än låg- och mellanstadielärare. Författarna anser att ett gott socialt stöd från arbetskamrater och överordnade är en viktig trivselfaktor på arbetsplatsen. En studie visade att individer som hade gott stöd från både arbetskamrater och ledning hade lägre frånvaro från jobbet och färre smärtsymtom än de som hade dåligt stöd (Oxenstierna, Ferrie, Hyde, Westerlund & Theorell 2005).
Metoddiskussion
Det finns begränsningar med denna studie då inga signifikanta resultat kunde påvisas, och deltagarantalet var begränsat. Författarna valde att använda sig av mätinstrumentet DCSQ då den ansåg sig lämplig att undersöka studiens syfte. En styrka med DSCQ är att den är ett mycket beprövat mätinstrument som mäter den psykosociala arbetsmiljön och har framförallt använts i Skandinaviska studier (Sanne, Torp, Mykletun & Dahl, 2005). En annan fördel är att den går
16
förhållandevis snabbt att besvara då den endast innehåller 17 frågor. I denna studie lades bakgrundsvariabelfrågor till och antalet frågor uppgick till totalt 23 stycken. En svaghet med att använda DCSQ i denna studie var att den interna konsistensen kan ifrågasättas vad gäller frågorna i kontrollindex. Uträkning av Cronbach’s Alfa visade att delen med kontrollindex hade ett lågt värde (0,27) och det kan därför diskuteras om det är rätt att ha med dessa i resultatet. Det kan noteras att frågan “Innebär ditt arbete att du utför samma arbetsuppgifter om och om igen?” visade sig dra ned Alfa-värdet. Om den skulle ha raderats från kontrollfrågeindex hade Cronbach’s alfa blivit 0,46 istället för 0,27. Det kan därför diskuteras om den skulle ha tagits bort, men å andra sidan så blir värdet inte godkänt ändå, då den gränsen ligger vid 0,70 (Morera, Osvaldo, Stokes & Sonya, 2016). Vad gäller krav-kontroll-stödmodellen som sådan är den väl beprövad men har också blivit granskad och kritiserad (Van Der Doef & Maes, 1999). Bland annat har Verhoeven, Maes, Kraaij och Joekes (2003) föreslagit att KKS-modellen passar den Nordvästeuropeiska kulturen bäst och har sämre validitet i andra delar av världen. Morrison, Payne och Wall (2003) anser att det kan vara svårt att dra slutsatser på en hel yrkesgrupp utifrån resultatet baserade på KKS-modellen då samma yrke kan skilja sig enormt åt vad gäller kontext och organisation. Studier som gjorts har gett stöd för hypotesen om isospänt arbete (Van der doef & Maes, 1999; Sanne, Mykletun, Dahl, Moen, & Tell, 2005). Författarna har dock i denna studie ej räknat ut huruvida respondenterna befann sig i isospänt arbete eller ej, vilket kan vara en svaghet. Under datainsamlingen skickades påminnelse ut till rektorerna som skulle vidarebefordra påminnelsen till lärarna. Författarna upplevde i efterhand att detta blev en svaghet i datainsamlingen då författarna inte hade någon kontroll över att lärarna faktiskt fick sin påminnelse. Rektorerna kan av olika anledningar glömt eller på annat sätt missat utskicket av påminnelserna till lärarna. Påminnelserna skulle om möjligt skickats ut direkt till lärarna utan mellanhand. Detta kan ha påverkat deltagarantalet. På grund av det låga deltagarantalet valde författarna att begränsa analysen till att endast beräkna medianer och medelvärden för att kunna se skillnader mellan de två olika grupperna. Det kan ifrågasättas varför medelvärden räknats ut då materialet är snedfördelat och litet. Detta valdes av författarna då det är ett överskådligt sätt att presentera resultatet. Författarna anser att uträkningen av Cronbach’s alfa, som gjordes för att beräkna reliabiliteten av mätinstrumentet i denna studie, är en styrka.
Bortfall
Vad gäller frågan “ Som lärare undervisar jag” med alternativen klass 1-3, klass 4-6 och klass 7-9 fanns möjligheten att fylla i flera alternativ. Av de 63 respondenter som besvarade enkäten hade 13 av dem svarat att de undervisade på fler än ett alternativ. Detta gjorde att det ej gick att göra statistiska jämförelser mellan lärare på olika stadier, vilket var den ursprungliga planen. Författarna valde då att göra en sammanslagning av de respondenter som svarat att de
17
undervisar klass 1-3 och klass 4-6 till en grupp som döptes till “låg- och mellanstadielärare”. Varför just denna sammanslagning gjordes var för att tidigare rapporter visat att högstadielärare upplevde sig mer ansträngda än låg- och mellanstadielärare (Arvidsson et. al, 2013). Den andra gruppen döptes följaktligen till “högstadielärare” och där ingick lärare som undervisar i klass 7-9. De lärare som svarade att de undervisade på alla tre stadier och den lärare som svarat att den undervisar på låg- och högstadiet exkluderades helt ur studien. Efter dessa exkluderingar kvarstod 56 respondenter (45,2%), detta kan ses som en svaghet då ett så pass lågt deltagarantal gör det svårt att erhålla signifikanta skillnader mellan grupperna och dra slutsatser för hela populationen.
Implikationer för arbetsliv och hälsa
I inledningen nämndes att AFS 2015:4 lägger tyngdpunkten på följande begrepp: Krav i arbetet, kränkande särbehandling, ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö samt resurser i arbetet. När författarna valde DCSQ som enkätinstrument för denna studie var tanken att lägga tyngden på två av dessa begrepp, resurser i arbetet och krav i arbetet, dessa är aspekter som kan vara intressanta att mäta då krav, kontroll och socialt stöd visat sig spela roll för individens hälsa. Det kan tänkas att det kan vara bra för ledare på arbetsplatser att uppmärksamma hur de anställda upplever resurser och krav i arbetet eftersom det kan spegla hur ledarskapet påverkar de anställda och kan vara viktigt ur ett hälsoperspektiv för dem. Vad gäller preventivt och promotivt arbete i lärares arbetsmiljö så kan företagshälsovården fungera som en utomstående expertresurs och hjälpa till att exempelvis lyfta upp de olika delarna från AFS 2015:4 via utbildningstillfällen. Detta då arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1 160, 3 kap., 2 c §) ska: “svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå”. När det kommer till företagssköterskans roll i det promotiva och preventiva arbetet, så står det i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovård, att företagssköterskan utövar hälsofrämjande omvårdnad samt ska verka för förebyggande insatser som leder till att individens hälsa främjas och bibehålls (Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening). Det preventiva och promotiva arbetet bör vara en kontinuerlig process i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM (AFS 2001:1).
Slutsats
Inga signifikanta skillnader kunde påvisas angående krav, kontroll och socialt stöd mellan grupperna låg-mellanstadielärare och högstadielärare. Då deltagarantalet var relativt lågt är det dock svårt att dra slutsatser av resultatet som kan generaliseras på hela populationen.
18
Med tanke på att stress för många idag kan ge upphov till ohälsa och det visat sig i flera studier att lärare är en yrkeskår som ofta är drabbad, kan det tänkas att det behövs fler studier kring stress och upplevelse av krav- kontroll och socialt stöd. Det kan tänkas att en enkätstudie endast ger en överskådlig bild och ej undersöker på djupet. Därför föreslår författarna en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie, detta med en större studiepopulation. Intervjuer med ett urval av lärare och en enkät som inkluderar frågor kring krav, kontroll och socialt stöd på fritiden. Detta då det går att anta att fritid och arbete påverkar varandra, och det finns även evidens som visar detta. Exempelvis en studie av Petrou, Paraskevas, Bakker och Arnold (2016) som visade att arbete och fritid påverkar varandra istället för att vara två isolerade domäner. Vidare föreslås studier med mer konkreta utfallsmått kring stress, exempelvis studier som mäter olika biologiska parametrar som kan påverkas när en individ är stressad.
19
Referenser
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
SFS 1977:1 160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015). Hälsa och säkerhet. Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Stress. Hämtad 2016-05-16, från https: www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/
Arnetz, B. (2013). Organisationsstress-begrepp, definition och teorier. Arnetz, B., & Ekman, R. Stress - Gen individ samhälle. Stockholm: Liber AB.
Arvidsson, I., Gremark Simonsen, J., Dahlqvist., Granqvist , L., Larsson, A., Karlson, B., & Nordander, C., (2013). Arbetsmiljö och hälsa hos lärare i grundskolan. Rapport nr 14/2013. Arbets- och miljömedicin, Lund.
Bergman, P N., Ahlberg, G., Johansson, G., Stoetzer, U., Åborg, C., Hallsten, L., & Lundberg, I. (2012). Do job demands and job control affect problem-solving. Work, 2012; 42(2): 195-203. (9p).
Bradley, G. (2007). Job tenure as a moderator of stressor-strain relations: a comparison of experienced and new-start teachers. Work & Stress, Jan-Mar 2007; 21(1): 48-64.
Clays, E. Leynen, F. De Bacquer, D. Kornitzer, M. Kittel, F. Karasek, R. & De Backer, G. (2007). High job strain and ambulatory blood pressure in middle-aged men and women from the Belgian job stress study. Journal of Occupational & Environmental Medicine, 49(4), 360-367 368p.
Dalgard, OS.,Sørensen, T., Sandanger, I., Nygård, JF., Svensson, E., & Reas, DL. (2009) Job demands, job control, and mental health in an 11-year follow-up study: normal and reversed relationships. Work & Stress, Jul-Sep2009; 23(3): 284-296. (13p).
Endresen Reme, S., Odeen, M., Eriksen, H R., & Ursin H. (2013). Behandling av kognitiva stressåkommor. Arnetz B, Ekman, R. Stress - Gen individ samhälle. Stockholm: Liber AB.
20
Hanson, LLM., Theorell, T., Oxenstierna, G., Hyde, M., & Westerlund, H. (2008). Demand, control and social climate as predictors of emotional exhaustion symptoms in working Swedish men and women. Scandinavian Journal of Public Health. Sep2008; 36(7): 737-743. (7p).
House, J S. (1981). Work, stress and social support.
Massachusetts
: Addison-Wesley publishing company.Huang, Y., Xu, S., Hua, J., Zhu, D., Liu, C., Hu, Y., Liu, T., & Xu, D. (2015). Association between job strain and risk of incident stroke: A meta-analysis.Neurology, 11/10/; 85(19): 1648-1654. (7p).
Jeding, K., Hägg, GM., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T. & Vingård, E. (1999). Ett friskt arbetsliv. Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjlighet till prevention och tidig rehabilitering. Arbete och Hälsa, vetenskaplig skriftserie 1999:22. Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
Jonsdottir, I H., & Folkow, B. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. Arnetz B, Ekman, R. Stress - Gen individ samhälle. Stockholm: Liber AB.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kivimäki, M., Nyberg, S T; Fransson, E I., Heikkilä, K., Alfredsson, L., Casini, A L., Clays, E., De Bacquer, D., Dragano, N., Ferrie, J E., Goldberg, M., Hamer, M., Jokela, M., Karasek, R., Kittel, F., Knutsson, A., Koskenvuo, M., Nordin, M., Oksanen, T., Pentti, J. et al. (2013). Associations of job strain and lifestyle risk factors with risk of coronary artery disease: a meta-analysis of individual participant data. Canadian Medical Association Journal, 6/11/2013; 185(9): 763-769. (7p).
Landsbergis, P., Diez-Roux, A V., Kaori F., Baron, S., Kaufman, J D., Meyer, J D., Koutsouras, G., Shimbo, D., Shrager, S., Hinckley Stukovsky, K., & Szklo, M. (2015). Job strain, occupational category, systolic blood pressure, and hypertension prevalence. Journal of Occupational & Environmental Medicine, Nov 2015; 57(11): 1178-1184. (7p).
21
Linton, S J., & Flink I. (2011). 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Natur & Kultur. Stockholm.
Lärarförbundet. (2015). Allt fler lärare sjukskrivna på grund av stress. Hämtad 2016-04-19, från https://www.lararforbundet.se/artiklar/allt-fler-larare-sjukskrivna-pa-grund-av-stress.
McClenahan, C. A., Giles, M. L., & Mallett, J. (2007). The importance of context specificity in work stress research: a test of the demand-control-support model in academics. Work & Stress, 21(1), 85-95 11p.
Messing, K., Caroly, S., Ahlgren, C., Gillander & Gådin, K. (2011).Struggle for time to teach: Teachers' experiences of their worksituation. Work, 2011 Supplement 1; 40: 111-118. (8p).
Morera, O F & Stokes, S M. (2016). Coefficient α as a Measure of Test Score Reliability: Review of 3 Popular Misconceptions. American Journal of Public Health, Mar2016; 106(3): 458-461. (4p)
Morrison, D., Payne, R. L., & Wall, T. D. (2003). Is job a viable unit of analysis? A multilevel analysis of demand-control-support models. Journal of Occupational Health Psychology, 8(3), 209-219.
Nyberg, S T., Fransson, E I., Heikkilä, K., Ahola, K., Alfredsson, L., Bjorner, J B., Borritz, M., Burr, H., Dragano, N., Goldberg, M., Hamer, M., Jokela, M., Knutsson, A., Koskenvuo, M., Koskinen, A., Kouvonen, A., Leineweber, C., Madsen, I E. H., Magnusson Hanson, L L., Marmot, M G., et al. (2014). Job strain as a risk factor for type 2 diabetes: A pooled analysis of 124,808 men and women. Diabetes Care, Aug2014; 37(8): 2268-2275. (8p).
Näring, G., Briët, M., & Brouwers, A. (2006). Beyond demand-control: emotional labour and symptoms of burnout in teachers. .Work & Stress, Oct/Dec2006; 20(4): 303-315. (13p).
Oxenstierna, G., Ferrie, J., Hyde, M., Westerlund, H., & Theorell T. (2005). Dual source support and control at work in relation to poor health. Scandinavian Journal of Public Health, Dec2005; 33(6): 455-463. (9p).
22
Peltzer, K., Shisana, O., Zuma, K., Van Wyk, B., & Zungu-Dirwayi, N. (2009). Job stress, job satisfaction and stress-related illnesses among South African educators. Stress & Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, Aug 2009; 25(3): 247-257. 11p.
Petrou, Paraskevas., & Bakker, Arnold B. (2016). Crafting one’s leisure time in response to high job strain. Human Relations, Feb2016; 69(2): 507-529. (23p).
Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2010). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovården. Hämtad 2016-05-09, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-
jon-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/foretagsskoterksa.sjukskoterska.inom.foretagshalsovard.kompetensbeskrivning.p df
Sanne, B., Mykletun, A., Dahl, A. A., Moen, B. E., & Tell, G. S. (2005). Testing the job demand-control-support model with anxiety and depression as outcomes: the Hordaland health study. Journal of Occupational & Environmental Medicine, 55(6), 463-473.
Sanne, B., Torp, S., Mykletun, A., & Dahl, A. A. (2005). The swedish demand-control-support questionnaire (DCSQ): factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scandinavian Journal of Public Health, 33(3), 166-174 169p.
SCB (2016). Examinerade i lärarutbildning till lärare i grundskolan. Hämtad 2016-05-13 från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Fordjupningar/Utbildning-och-forskning/Larare-och-skolledare/Examinerade-i-lararutbildning-till-larare-i-grundskolan/
Skolverket (2015). Skolreformer i praktiken. Rapport 418. Hämtad 2016-04-29 från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3553.pdf%3Fk%3D3553
SOU 2011:63. Framgångsrik företagshälsovård: möjligheter och metod. Stockholm: Norstedts juridik.
23
Stadnyk, R L., Hultell, D., & Gustavsson, J. P. (2011). Factors affecting burnout and work engagement in teachers when entering employment. Work, 2011; 40(1): 85-98. (14p).
Stansfeld, S A., Shipley, M J., Head, J., &Fuhrer, R. (2012). Repeated job strain and the risk of depression: longitudinal analyses from the Whitehall II study. American Journal of Public Health, Dec2012; 102(12): 2360-2366. (7p).
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Theorell, T. (2006). I spåren av 90-talet. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Theorell, T. (1993). Karolinska sjukhuset. Yrkesmedicinska kliniken, & Statens institut för psykosocial miljömedicin - IPM. Krav - kontroll - stöd: ny modell i arbetsmiljöforskning.
Van Der Doef, M., & Maes, S. (1999). The job demand-control (-support) model and psychological well-being: a review of 20 years of empirical research. Work & Stress, 13(2), 87-114 128p.
Vetenskapsrådet. (2016). CODEX- regler och riktlinjer för forskning. Forskning som involverar människan. Hämtad 2016-05-02, från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Verhoeven, C., Maes, S., Kraaij, V., & Joekes, K. (2003). The job demand-control-social support model and wellness/health outcomes: a European study. Psychology & Health, 18(4), 421-440 420p.
Westerlund, H., Nyberg, A., Bernin, P., Hyde, M., Oxenstierna, G., Jäppinen, P., & Theorell, T. (2010). Managerial leadership is associated with employee stress, health, and sickness absence independently of the demand-control-support model. Work, 37(1), 71-79 79p.
