Protokoll
19-20 januari 2003 Cecilia Kvist Georgia Larsson
Protokoll från sammanträde med Ledningsgruppen för
regional planering
Måndag den 19 januari 2004
NärvarandeLeif Johansson, Kungälv, ordförande Roland Rydin, Göteborg, Vice ordförande Elaine Björkman, Ale
Kia Andréasson, Göteborg Kjell Björkqvist, Göteborg Annelie Hulthén, Göteborg Göran Hildén, Härryda Kenneth Johansson, Lerum Bjarne Färjhage, Lilla Edet Hans Bergfelt, Mölndal Hans Broberg, Mölndal Hans-Olof Engvall, Mölndal Lasse Selander, Partille Rolf Edvardsson, Öckerö
Övriga närvarande Pia Arnesson, GR Bo Aronsson, GR Siv Dahl, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Monica Lundberg, GR Erik Palme, GR
Det regionala uppdraget
Leif Johansson hälsade ledningsgruppen välkommen. Ledningsgruppen har varit verksam i ett år och under det året har det framkommit att det behövs ett planeringsmöte.
Dagens diskussion gäller ledningsgruppens uppdrag. Ledningsgruppen arbetar på styrelsens uppdrag och kan ses som ett ”utskott” till styrelsen.
Alla GR:s kommuner är representerade och ledningsgruppen har
sammanlagt 18 ledamöter. Ledningsgruppen är en sammanslagning av tre f.d. ledningsgrupper för trafik, miljö respektive regional planering. Bo Aronsson började som chef på planeringsavdelningen i december förra året. Han redogjorde för sina funderingar kring arbetsuppgifterna och hur planeringsavdelningen kan verka och stödja ledningsgruppen. Bo började med att göra en strukturskiss för att sätta in ledningsgruppen i ett
sammanhang och ge en ram för arbetet. Därefter tog han med avdelnings hjälp upp rådslagsprocessen och verksamhetsinriktningen för 2005.
Rådet och rådslagsprocessen
Pia Arnesson redogjorde för bildandet och uppgiften för Rådet för regional utveckling. Rådet bildades 2003 och utgörs av ledningsgruppernas presidier samt två tjänstemän från BRG. Ordförande är Frank Andersson. Inga konkreta direktiv är givna för hur Rådet skall arbeta. Syftet är att verka gemensamt och rådslagsprocessen är en del i den regionala utvecklingen. Frågor ställdes om Rådet kontra styrelsen och rådslagsprocessen framöver. Rådet lyfter till styrelsen de frågor som skall förankras och styrelsen fördelar de uppgifter/uppdrag som de anser är viktiga att GR arbetar vidare med. Det framkom också att rådslagsprocessen måste fortsätta med besök i kommunernas fullmäktige för att stärka deras roll. Det är viktigt att det är en kontinuerlig process.
Bo Aronsson fortsatte att berätta att någon formell regionplan kommer sannolikt inte att tas fram. Det diskussionsmaterial ”Inbjudan till rådslag” som alla kommuner tar/tagit del av i rådslagsprocessen utgör underlag för en konstruktiv dialog i den regionala utvecklingsprocessen.
Erik Palme sammanfattade hur rådslagsprocessen hittills har avlöpt. Elva rådslag har genomförts i kommunernas fullmäktige. De två sista
kommunerna har sina Rådslag inom kort. I kommunerna pratas det om samverkan; det är frivilligt men viktigt att samarbeta. Det har framkommit att vissa blandar ihop GR med Västra Götalandsregionen. Politikerna i GR måste profilera sig mer.
De tankar och frågor som väcks i ”Inbjudan till rådslag” har kommunerna diskuterat i någon form. Kort sammanfattat har fyra områden
utkristalliserats där kommunerna anser insatser vara viktiga: • goda sociala förhållanden
• en attraktiv region för boende och arbete • fungerande infrastruktur och god miljö
• ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad.
GR kan inom dessa områden verka både som initiativtagare, samordnare och påtryckare.
Verksamhetsinriktning 2005
Bo delade ut verksamhetsinriktning 2005 och med kollegornas hjälp gick han igenom den. Inriktningen skall ses som ett stöd för framtiden.
Grupparbeten
Ledningsgruppen delades i tre grupper (se bilaga 1) med två uppgifter att redovisa.
a) Vilka frågor är viktiga att arbeta med?
b) Diskussion kring ledningsgruppens framtida arbetsformer.
Grupperna fick med sig ett antal frågor att diskutera under punkt b (se bilaga 2).
Redovisning
a) Vilka frågor är viktiga att arbeta med?
Grupp I
Grupp I tycker det är viktigt att man får en helhetssyn i diskussionen, inte att frågorna diskuteras en i taget. Frågor av betydelse i ett helhetsperspektiv är bostäder, grönområden, övergripande trafikfrågor, konkurrenskraft inom näringsliv och skola, att vara initiativtagare och påtryckare och inte bara remissinstans. Se långsiktigt och planera för 50 år framåt. Svårigheten med helhetssyn är att processen kan bli konfliktfylld.
Grupp II
Grupp II tyckte att luftvårdsprogrammet skulle få mer av en dialog. Idag känns ärenderedovisningen ”teknisk”. Planeringsfrågorna måste få en mer framträdande roll. Frågor av vikt är boende, infrastruktur, kollektivtrafik, större handelsetableringar. Presidiet har också en viktig roll när
dagordningen görs till ledningsgruppens möte. De kan sålla bland ärendena.
Grupp III
Grupp III anser att den långsiktiga infrastrukturplaneringen är viktig. Kollektivtrafiken måste få en mer regional tyngd. Frågor som rör markanvändning kan tyckas vara varje enskild kommuns ansvar och konflikter kan uppstå.
b) Diskussion kring ledningsgruppens framtida arbetsformer.
Grupp I
1) Skapa rutiner kring beslutsärendena dvs en checklista. För att undvika tidspress föreslås tidigare samråd/samverkan mellan tjänstemännen. 2) Checklista.
3) Checklista. Information i flera former: utskick eller hämta hem från hemsidor. Handlingar och muntlig föredragning vid ett möte och beslut vid följande möte.
4) Bra att tjänstemän bjuds in, kommunerna avgör själv vilka som medverkar i olika grupper.
5) Hur ser det ut idag? Ledningsgruppens ledamöter kan också sätta upp frågor på dagordningen.
Grupp II
1) Skapa samverkan och dialog. Bra planering minimerar tidspressen. 2) Klara ut vad som skall behandlas. Större planer som påverkar hela regionen tas upp.
3) Valfritt för ledamöterna hur de vill ta del av ytterligare handlingar i ärendet. Uppdatera GR:s databaser.
4) Bredda samarbetet för tjänstemännen, t ex chefer/tekniker träffas. 5) Ta initiativ till ärenden till styrelsen.
Grupp III
1+2) Syssla med färre saker och få mer tid. Översiktplanen är viktig, inga detaljplaner.
3) Se svaren från grupperna ovan.
4) Finns fungerande nätverk. GR ta en större roll inom t ex djurskydd och miljöskydd.
5) Ta för sig inom ämnesområdet, vissa frågor på delegation. Presidiet och tjänstemännen löser behandlingen av vissa frågor.
Tisdag den 20 januari 2004
NärvarandeLeif Johansson, Kungälv, ordförande Roland Rydin, Göteborg, Vice ordförande Elaine Björkman, Ale
Kia Andréasson, Göteborg Kjell Björkqvist, Göteborg Göran Hildén, Härryda Kenneth Johansson, Lerum Bjarne Färjhage, Lilla Edet Hans Bergfelt, Mölndal Hans-Olof Engvall, Mölndal Lasse Selander, Partille Bo Pettersson, Stenungsund Rolf Edvardsson, Öckerö
Övriga närvarande
Owe Nilsson, Fastighetsnämnden i Göteborg Pia Arnesson, GR Bosse Aronsson, GR Siv Dahl, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson, GR Monica Lundberg, GR Erik Palme, GR
Vad ser vi framför oss? Hur ska vi arbeta?
Leif Johansson drar slutsatsen från gårdagen att frågor som är viktiga för ledningsgruppen att arbeta med är: infrastruktur, boende, handel, näringsliv samt kollektivtrafik. Även om det fanns tveksamhet i någon grupp att diskutera handel så har GR en roll att vara en plattform för diskussioner och belysa konsekvenser i frågan.
Ordet lämnas fritt och nedan följer en kort sammanfattning belyst med ett exempel på ärendehantering.
Ärendeberedning kan förbättras. En checklista för vilka planer som ledningsgruppen skall behandla är till hjälp både för kommuner och presidiet. Presidiet kan mer aktivt göra ett urval tillsammans med avdelningens chef vilka planer som skall behandlas i ledningsgruppen.
Ärendena som skall behandlas i ledningsgruppen följs av en sammanfattning och de politiker som önskar ta del av hela utredningen/planen meddelar detta och får information var de kan ta del av mer material.
Flera tycker att ledningsgruppen kan ta mer en mer aktiv roll. Inte vara rädd att fatta beslut om vilka ärenden som skall vidare till styrelsen. Protokollen från ledningsgruppen skall läggas ut på hemsidan.
Ett exempel på remissförfarande togs upp, ”Program Tjuvkil – Riktlinjer för kommande detaljplaneläggning – Förslag”. Tjuvkil är ett fritidsområde nära kusten i Kungälvs kommun. Planen beskriver en utbyggnad där
miljökonsekvensbeskrivningen påvisar en ökning av biltrafiken.
Första frågan som ställs är om planen är av regional betydelse. Ärendet tar upp trycket mot kustzonen vilket är intressant ur regional synpunkt. En principdiskussion kan föras i ledningsgruppen om rekreationsområden i regionen.
Slutsatsen är att ledningsgruppen inte skall ta upp enskilda planer om de inte har betydelse för hela regionen. Presidiet får ta ett större ansvar om vilka planer som skall tas upp och göra prioriteringar. Ärendet om utbyggnad är intressant men kan då föras som en principdiskussion i ledningsgruppen om rekreationsområden i regionen. I detta fall görs bedömningen att det räcker med ett tjänstemannasvar som stödjer sig på befintliga policys och det GR yttrat sig om i Kungälvs översiktsplan.
Ledningsgruppen skall koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Det är viktigt med en öppen dialog och att
kommunala frågor diskuteras. Det faller sig dock mer naturligt att yttra sig i kommunernas översiktsplaner då den regionala frågeställningen är mer tydlig genom att mellankommunala intressen behandlas. GR:s roll är inte att granska utan att ”hjälpa till” i ett tidigt skede.
Bostadsbyggande. En regional fråga? – Owe Nilsson,
Fastighetsnämnden i Göteborg
Owe Nilsson är ordförande i Fastighetsnämnden i Göteborg som är kommunens organ för mark- och bostadsfrågor. Under nämndens ansvarsområde faller inköp och försäljning av fastigheter samt
bostadsproduktionen. Owe berättade hur man i Göteborg har gått från ett bostadsöverskott (ca 5 år sedan) till dagens bristsituation samt vilket framtidsberedskap kommunen har för att undvika att hamna i en Stockholmssituation. Kommunens målsättning är att år 2002 – 2006 producera 2000 nya bostäder/år.
arbetsmarknadsregion? Är det möjligt att planera för en gemensam
bostadsplanering? Hur kan vi i sådana fall hjälpas åt? Dessa var några av de frågor som Owe lyfte upp.
Owe informerade även kring BoPlats Göteborg som är en Internet baserad sökmotor där man kan ta del av bostadsutbudet samt få en bild av
bostadsbyggandet som pågår runt om Göteborg. BoPlats Göteborg har tillkommit genom ett samarbete mellan flertalet hyresvärdar i Göteborg och Göteborgs Stad.
Owe undrade om det vore intressant för GR att vara med och marknadsföra sina bostäder på en gemensam plats som BoPlats Göteborg. Detta vore ett sätt att dels få en uppfattning över hur tillgången av bostäder ser ut inom GR: s kommuner samt skaffa sig en bild över det framtida bostadsbyggandet i regionen. Innan ledamöterna bestämmer sig över Owes fråga kommer det att samordnas ett studiebesök till BoPlats Göteborg.
Avslutningsvis berättade Owe att befolkningsutvecklingen i Göteborg har från 1970 och fram till 2000 i princip stått still medan ökningen har i stället skett i kranskommunerna.
Tidigt i diskussionen lyftes upp behovet av en sammanställning av läget kring bostadsbyggandet i regionen. Ledningsgruppen för regional planering efterlyste därmed en kartläggning över kommunernas framtida samt
pågående bostadsplaner. Regionens attraktivitet skulle kunna styrkas om GR kunde presentera en samlad bild över bostadssituationen. Kansliet fick i uppdrag att arbeta med ovanstående kartläggning.
Flera ledamöter påpekade vikten av samarbete och information för att på sikt kunna utvecklas gemensamt. Det är även angeläget att hitta de rätta arbetsformerna. Det diskuterades kort kring hur bostadsbehovet förändras i samband med ändrade familjeförhållanden och åldern. Ledningsgruppen ansåg att bostadsfrågan i högsta grad är en regional fråga som kräver samordning. Diskussionen kommer att fortsätta vid kommande sammanträden.
Beslutsärende: ”Finansiering och utbetalning av projekt inom
Göteborgsöverenskommelsen -98, etapp 23”
Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Ledningsgruppen beslöt
Göteborg dag som ovan
Georgia Larsson
Justeras:
