HÅLLBAR LOGISTIK I NORRA SVERIGE

Enheten för företagsekonomi

Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2020

Handledare: Peter Hultén

HÅLLBAR LOGISTIK I

NORRA SVERIGE

En kvalitativ studie om

hållbarhetstrender hos

tillverkningsföretag

Sammanfattning

Ämnet hållbarhet är mer aktuellt idag än någonsin och en stor uppmärksamhet riktas idag mot tillverkningsföretag i Sverige. Denna uppmärksamhet och en ökad medvetenhet om de strategiska konkurrensfördelarna som mer hållbara tillvägagångssätt kan medföra, har lett till ökade hållbarhetsinsatser hos svenska tillverkningsföretag. En hållbar logistik är avgörande för alla företag som önskar minska sin negativa påverkan på denna planet. Denna kvalitativa studie visar hur tillverkningsföretag i norra Sverige idag arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse om hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag för att sedan identifiera och presentera gemensamma trender. Förutom detta ges även rekommendationer på alternativa lösningar som tillverkningsföretag i framtiden kan implementera för att bygga på sina redan existerande hållbarhetåtgärder. Studiens kunskapsbidrag blir således en djupare förståelse om gemensamma hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag i Norra Sverige. Vidare har även ett teoretiskt bidrag givits i hållbarhetsmodellen Piekarski – Zemhret Sustainability Model, modellen förklarar vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet.

Intervjuguiden och den teoretiska referensramen är indelad efter fyra teman; hållbarhet, industrins behov, incitament till hållbar förändring och hållbarhetsutmaningar i framtiden. Empirin har samlats in genom fem separata semi-strukturerade intervjuer med tillverkningsföretag i norra Sverige. Den insamlade data visar hur de tillfrågade företagen arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Den ger även en förstahandsinsyn om vilka sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer som driver tillverkningsföretagens arbete med hållbarhet inom deras logistik. En analys av empirin identifierar totalt sex hållbarhetstrender som delas av en majoritet av företagen som intervjuats. Bland dessa trender ingår bland annat arbete med riskhantering genom logistikkedjan och intresset för en framtida implementering av returlogistik och en mer cirkulär ekonomi. Analyskapitlet refererar sedan till den teoretiska referensramen för att förklara hur och varför de gemensamma hållbarhetstrender som identifierats växt fram.

Baserat på analysen har två rekommendationer med alternativa lösningar givits. Dessa rekommendationer är en ökad användning av digitala verktyg och implementeringen av cirkulär ekonomi. Båda alternativen valdes på grund av dess goda möjlighet att uppnå en långsiktig hållbarhet inom logistikkedjan för tillverkningsföretag i norra Sverige. Detta eftersom båda alternativen gynnar hållbarhetens alla tre pelare (social, ekologisk och ekonomisk) som tillsammans med incitament och behov enligt Piekarski – Zemhret Sustainability Model är avgörande för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet.

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort till BAE Systems Hägglunds, Cytiva, Komatsu Forest AB samt Rototilt Group AB, Ålö AB som genom att ta sig tiden för att bli intervjuade bidrog med värdefull insyn och kunskap om företagen har hjälpt oss på vägen att slutföra studien. Vi vill också tacka vår handledare Peter Hultén för värdefull feedback, vägledning och kunskap som har hjälp oss genom hela processen. Vidare vill vi även tacka alla studenter som under arbetets gång har läst uppsatsen och kommit med värdefulla tips och råd. Avslutningsvis vill vi även tacka varandra för en termin fylld av ny kunskap, gifflar och te.

Handelshögskolan vid Umeå Universitet 2020–05–18

_________________ _________________

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1

1.1HÅLLBARHET INOM INDUSTRISEKTORN – EN BAKGRUND ... 1

1.1.1 Supply Chain Management ... 2

1.1.2 Hållbar logistik ... 3

1.1.3 Hållbarhet inom tillverkningsföretag ... 4

1.1.4 Företagens behov ... 4

1.1.5 Framtidens utmaningar ... 5

1.2FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE ... 5

1.2.1 Frågeställning ... 6

1.2.2 Syfte ... 6

1.2.3 Kunskapsbidrag ... 6

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 7

2.1HÅLLBARHET ... 7

2.1.1 Sustainable Supply Chain Management ... 8

2.1.2 Social hållbarhet ... 9

2.2INDUSTRINS BEHOV ... 11

2.2.1 Strategic Risk Management (SRM) ... 11

2.2.2 Risk och hållbarhet ... 11

2.2.3 Supply chain risk management (SCRM) ... 12

2.3INCITAMENT TILL HÅLLBAR FÖRÄNDRING ... 13

2.3.1 Stakeholder theory ... 13

2.3.2 Reaktiv och Proaktiv hållbarhet ... 15

2.3.3 Hållbar logistik som en konkurrensfördel. ... 16

2.4HÅLLBARHETSUTMANINGAR I FRAMTIDEN ... 17

2.4.1 Cirkulär ekonomi ... 17

2.4.2 Returlogistik ... 18

2.4.3 Digitalisering ... 19

2.4.4 Digital Twin ... 20

2.5SAMMANSTÄLLNING AV TEORETISK REFERENSRAM ... 21

3. METOD ... 23 3.1TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 23 3.1.1 Val av ämne ... 23 3.1.2 Förförståelse ... 23 3.1.3 Vetenskaplig ansats ... 23 3.1.4 Forskningsstrategi ... 24 3.1.5 Forskningsparadigm ... 25 3.1.6 Litteratursökning ... 25 3.1.7 Källkritik ... 25 3.2PRAKTISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 26 3.2.1 Struktur för intervju ... 27 3.2.2 Urval ... 28 3.2.3 Val av respondenter ... 29 3.2.4 Konstruktion av intervjuguiden ... 30 3.2.5 Genomförande av intervju ... 31

3.2.6 Hantering av insamlade data & analysmetod ... 32

3.2.7 Forskningsetik ... 33

4. EMPIRI ... 34

4.1PRESENTATION AV FÖRETAG OCH RESPONDENTER ... 34

4.1.1 Alö AB ... 34

4.1.2 Komatsu Forest AB ... 34

4.1.3 Rototilt Group AB ... 34

4.1.4 BAE Systems Hägglunds ... 35

4.2FÖRETAGENS RELATION TILL HÅLLBARHET ... 35

4.2.1 Företagens tolkning av ekologisk hållbarhet ... 36

4.2.2 Företagens tolkning av ekonomisk hållbarhet ... 37

4.2.3 Företagens tolkning av social hållbarhet ... 37

4.3FÖRETAGENS BEHOV IDAG ... 38

4.3.1 Dagens logistikflöde ... 39

4.3.2 Riskhantering ... 40

4.4FÖRETAGENS INCITAMENT TILL HÅLLBAR FÖRÄNDRING ... 42

4.4.1 Företagens relation till intressenter ... 42

4.4.2 Nya initiativ och motstånd ... 44

4.4.3 Ekonomiska fördelar ... 45

4.5FRAMTIDA UTMANINGAR INOM HÅLLBAR LOGISTIK ... 45

4.5.1 Dagens utmaningar inom hållbar logistik och dess effekter ... 46

4.5.2 Hantering av returlogistik ... 47 4.5.3 Tekniska utmaningar ... 48 4.6SAMMANFATTNING AV EMPIRI ... 49 5. ANALYS ... 52 5.1IDENTIFIERADE TRENDER ... 52 5.1.1 Effekter av hållbarhetsinitiativ ... 52

5.1.2 Företag vill mera ... 53

5.1.3 Pressen från intressenter ... 53

5.1.4 Alternativa transportsätt ... 54

5.1.5 Internt motstånd till förändring ... 55

5.1.6 Riskhantering ... 56

5.2PIEKARSKI –ZEMHRET SUSTAINABILITY MODEL ... 57

6. SLUTSATS & DISKUSSION ... 59

6.1SLUTSATS ... 59

6.2DISKUSSION OM STUDIENS BIDRAG ... 61

6.1.1 Teoretiskt bidrag ... 61

6.1.2 Praktiskt bidrag ... 61

6.1.3 Studiens begränsningar ... 61

6.3FRAMTIDA FORSKNING ... 62

7. SAMHÄLLELIGA OCH ETISKA ASPEKTER ... 64

8. SANNINGSKRITERIER ... 65 8.1KVALITETSKRITERIER ... 65 8.2ÄKTHET ... 66 REFERENSER ... 67 APPENDIX ... 76 APPENDIX 1 ... 76 APPENDIX 2 ... 76 APPENDIX 3 ... 77 Figurförteckning Figur 1, Triple Bottom Line (Egenarbetad illustration av Elkington, 1999) ... 8

Figur 2, Egenarbetad modell av SCRM baserad på Bios et al., (2009) ... 12

Figur 3, Egenarbetad illustration av Stakeholder Theory uppdelat på primära och sekundära intressenter av (Freeman, 1984) ... 14

Figur 4, Sammanfattade figur av teoretisk referensram ... 22

Figur 5, Piekarski - Zemhret Sustainability model , samband mellan analys och teori ... 58

Tabellförteckning Tabell 1, Presentation av respondenter ... 30

1

1. Introduktion

Introduktionen inleds med en bakgrundsbeskrivning av relationen mellan hållbarhet och lönsamhet samt vilka samband det finns mellan dessa och hållbar logistik. Därefter presenteras konceptet Supply Chain Management (SCM), vidare diskuteras och definieras hur hållbar logistik relaterar till SCM. Avslutningsvis följer en beskrivning om vilka möjliga utmaningar det finns inom hållbar logistik. Utifrån dessa olika perspektiv diskuteras sedan problematiken kring miljöutmaningar i framtiden. Detta för att påvisa ett forskningsgap som existerar inom området hållbar logistik och vilka möjliga lösningar det finns för att motverka utmaningarna i framtiden. Avslutningsvis presenteras frågeställning och syfte som denna studie ska besvara.

1.1 Hållbarhet inom industrisektorn – en bakgrund

Att agera hållbart inom logistik har länge varit fokuserat på ekonomisk hållbarhet, det vill säga kostnadsreduceringar (Smokers et al., 2014, s. 1). Idag är potentialen mycket högre, logistiken har verktygen för att sänka den ekologiska påverkan på hållbarheten samtidigt som den ekonomiska hållbarheten bevaras (Smokers et al., 2014, s. 1). Ett praktiskt exempel som bekräftar denna trend är öppnandet av Örebro Universitets nya forskningscenter inom hållbar logistik (Schriever-Abeln, 2018). Detta visar på att hållbar logistik är ett väldigt aktuellt ämne i dagens samhälle. Samtidigt går det att identifiera att den största negativa påverkan på hållbarheten inom en värdekedja är hos leverantörer och kunder (LiU, u.å.), det vill säga transporterna mellan dessa parter. Det finns med andra ord mycket bevis som pekar mot att hållbarhet är något viktigt och är ett område som mer fokus behöver läggas på. Det är även viktigt att inte se hållbarhet endast från det ekonomiska perspektivet, då begreppet även omfattar ekologiska och sociala implikationer (Hansson, 2020). Enligt FN, definieras hållbar utveckling som “meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (Brundtland, 1987). För att effektivt kunna arbeta med alla tre dimensioner av hållbarhet har FN även skapat Agenda 2030 (FN, u.å.) som innehåller 17 olika huvudmål med syftet att bevara och utveckla den hållbara utvecklingen.

Företag har länge sett lönsamhet och hållbarhet som två helt olika aspekter som är inkompatibla med varandra, det vill säga att en ökning av hållbarhet betydde en sänkning av lönsamhet och vice versa (Clemens, 2005, s. 492; Johansson, 2015). Det dröjde ända fram till1990-talet innan trenden bröts och det ansågs att hållbarhet kunde bidra till en ökad lönsamhet (Johansson, 2015; Eccles et al., 2014). Idag anses det däremot att hållbarhet har en positiv inverkan på företagens lönsamhet (Bodhanwala & Bodhanwala, 2018; Piedra-Mūnoz et al., 2016; Eccles et al., 2014). Fortsättningsvis är det viktigt för företagen att agera hållbart i framtiden då det anses vara ett krav för få en positiv lönsamhet (Istner-Byman, 2019; Hughes, 2019). Samtidigt ska hållbarhet inte endast ses som ett krav för företagen att överleva utan snarare som hela samhällens mål.

Samhället i stort står inför stora utmaningar när det kommer till hållbarhet, framförallt när det kommer till att hålla nere den globala uppvärmningen under 2 grader (Nyström, 2018). Idag arbetar cirka 55 procent av svenska små och medelstora företag med hållbarhet (Tillväxtverket, 2016), den vanligaste typen av arbetet handlar om inköp och

2 transporter. Studien av Tillväxtverket visar däremot att företagen tenderar att överskatta hur pass integrerat hållbarhetsarbetet egentligen är inom kärnverksamheten. Studien visar även att företag tenderar att endast utföra en hållbar aktivitet åt gången (Tillväxtverket, 2016). Därmed är det fortfarande en bit kvar för att uppnå hållbarhet som genomsyrar verksamheten. En viktigt poäng med studien är att företag tenderar att vara duktiga på hållbar design & produktutveckling men mindre bra på återvinning. Här finns det alltså ännu en utmaning i framtiden. Det vill säga hur returlogistiken kan hanteras på bästa sätt. Transparens av värdekedjan är en till utmaning för företagen, allt fler kunder efterfrågar allt från hur produkter produceras till hur den transporteras (Svensk Handel, 2018, s. 29). Då denna information ofta är spridd och finns i olika format blir det svårt för företagen att enkelt presentera det för kunderna vilket sänker transparensen. Framförallt när företagen även står inför politiskt tryck om att vara mer transparenta är det av vikt att hitta nya standarder som underlättar och förespråkar transparens.

En sådan standard som håller på att bli stor är Blockchain. Blockchain är ett utav flera nya tekniker i den nya eran vi befinner oss i nu, närmare sagt, Industri 4.0. Namnet är ett samlings ord för nya teknologiska metoder som är relaterade till automation (Heiner et al., 2014, s. 240). Med Industri 4.0 kommer en rad nya möjligheter med allt från smarta fabriker till bättre CSR-arbete (Corporate social responsibility). CSR innebär huvudsakligen företagens arbete med den sociala hållbarheten men inkluderar även på senare tid de två andra perspektiven, de ekologiska och ekonomiska (Cheng et al., 2012, s. 1; Yuan et al., 2017, s. 359). Dessa tre perspektiv beskrivs i mer detalj inom avsnitt 2.1. Ett lyckat CSR arbete kan ha en rad olika fördelar, bland annat ökat intresse från investerare, bättre rykte och en ökad lojalitet bland kunder (Motivation, 2011). Nyström (2009) skriver om en undersökning från PwC där de ställde frågor kring CSR till unga personer runt om i världen. Resultatet visade att 88 procent av tillfrågade svarade att arbetsgivarens CSR arbete påverkar deras val av arbetsplats, 86 procent svarade även att de skulle kunna tänka sig att lämna en arbetsplats om företagen inte uppfyllde CSR kraven. Med andra ord är CSR inte bara viktigt för en fortsatt utveckling av ett företag men är även viktigt vid rekrytering av ny personal.

1.1.1 Supply Chain Management

Ett begrepp som ofta kommer upp i samma mening som logistik är begreppet Supply Chain Management (SCM). En fråga som startat flera hälsosamma konversationer är vad den egentliga skillnaden mellan logistik och SCM är? Betyder inte det samma sak? Svaret på den frågan har delat många inom forskningsområdet med ett flertal olika definitioner av de båda begreppen. Det amerikanska rådet för SCM arbetare skiljer på de båda begreppen och menar att logistik innefattar planeringen, implementeringen och kontrollen av materialflödet mellan ursprungs- och slutdestinationen (CSCMP, uå). Samma råd beskriver dock SCM på följande vis:

‘’ Supply chain management is an integrating function with primary responsibility for linking major business functions and business processes within and across companies into a cohesive and high-performing business model. It includes all of the logistics management activities noted above, as well as manufacturing operations, and it drives

coordination of processes and activities with and across marketing, sales, product design, finance, and information technology...’’

3 Rådet förklarar skillnaden mellan de två och menar att kategorin logistik och dess tillhörande aktiviteter även tillhör SCM. Detta eftersom SCM, förutom att fokusera på aktiviteterna kopplade till logistik även fokuserar på en högre grad av integration och samarbete mellan logistikfunktionen och andra viktiga funktioner som exempelvis, marknadsföring, försäljning och finans (CSCMP, uå). Att enbart kalla de två olika begrepp för synonyma med varandra är därför inkorrekt. SCM bör istället ses som en utbredning av logistik där stort fokus även läggs på aktiviteter som traditionellt inte associerats med logistik. Ett större fokus kommer genom detta arbete att läggas på logistik och dess tillhörande aktiviteter. Båda begreppen kommer dock genom arbetets gång diskuteras för att kunna ge en bra bild om dess koppling till hållbarhet och hållbar logistik inom tillverkningsföretag.

1.1.2 Hållbar logistik

Ordet hållbarhet har i dagens samhälle växt fram som en naturlig del av våra liv. Det är exempelvis svårt att läsa en tidning eller bläddra igenom sociala medier utan att stöta på en rubrik kopplad till hållbarhet. Detta är särskilt sant för företag som sitter på en viktig position med möjligheten att genom sin verksamhet bidra till hållbarheten på ett positivt eller negativt sätt (Carter & Easton, 2011, s. 46). Denna ökade fokus på hållbarhet är ett resultat av flera faktorer. En av dessa är människans ökade förståelse för hur vi påverkar jorden negativt genom vardagliga aktiviteter som exempelvis val av transportmedel eller avfallshantering (Carter & Easton, 2011, s. 46). Med en ökad förståelse för ämnet ökar även möjligheterna för företag att agera och ändra sina tillvägagångssätt och på sådant sätt minska sina negativa klimatavtryck på miljön.

Walley & Whitehead (1994, s. 48) beskriver hur industriföretagen under 1970-talet bemötte miljölagar med kraftigt motstånd och att majoriteten av företagen anpassade sina tillvägagångsätt på grund av rättsliga snarare än moraliska skäl. På den tiden var konsensus kring ämnet att hållbarhet var ett ansvar, snarare än någonting som kunde genera lönsamhet på sikt. Carter & Easton (2008, s. 47) menar även att forskare länge misslyckades med att tydligt inkorporera de ekonomiska aspekterna i diverse hållbarhetsmodeller vilket naturligt ledde till att industriföretag stötte bort dessa.

Under tidigt 2000-tal ökade industriföretagens produktionsvolym kraftigt som ett resultat av mer avancerade teknologier och strävan efter större ekonomiska vinster. Detta tillsammans med en allt större exploatering av jordens naturliga resurser attraherade flera forskare att genomföra studier på hur logistiska arbetssätt kunde integreras i existerande hållbarhetsmodeller (Rajeev, 2017, s. 300). Denna uppmärksamhet ledde till uppkomsten av ramverket som kom att kallas för Green Supply Chain Management (GrSCM). Ramverket uppmanade företag att utvärdera den påverkan deras verksamhet har på miljön genom alla leden inom logistikkedjan som exempelvis materialanskaffning, val av leverantör samt hantering av produkten efter användning (Rajeev, 2017, s. 300). Utvecklandet av GrSCM ses idag som en viktig millstolpe inom hållbar logistik, Ramverket mottog dock kritik eftersom fokus låg på ekonomiska och ekologiska aspekter av hållbarhet och ignorerade till stor del den sociala aspekten av hållbarhet som även den är av ytterst vikt inom hållbarhet (Rajeev, 2017, s. 300).

Sedan 2010 och framåt har därför ramverket Sustainable Supply Chain Management (SSCM), utvecklat av Carter & Rogers (2008, s.368) varit mest tongivande inom hållbar logistik. SSCM tar hänsyn till alla tre aspekterna av hållbarhet (ekologiska, ekonomiska och sociala). Den levererar ett potentiellt kraftfullt meddelande till företag om hur en ökad

4 hållbarhet gynnar företag långsiktigt. Istället för att fokusera på hållbara logistiska aktiviteter som minimerar företagens ekonomiska förluster hjälper SSCM företag identifiera ekologiska och sociala aktiviteter som specifikt genererar ekonomiskt värde (Carter & Easton, 2011, s.48).

1.1.3 Hållbarhet inom tillverkningsföretag

Idag satsas det mycket på diverse olika projekt med syftet att öka hållbarheten, både på global-, företags- och individnivå. Ett väldigt aktuellt och pågående projekt är uppbyggnad av Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Northvolts vision är att göra det möjligt för Europa att gå över till en ren och koldioxidneutral framtid (Northvolt, u.å.). Målet är alltså att skapa det “grönaste” batteriet i världen genom bland annat att utveckla olika flöden för att skapa mindre klimatavtryck, ett exempel är att fabriken kommer drivas på 100 % förnybar energi. Samtidigt kommer den nya fabriken i Skellefteå skapa cirka 3 000 nya jobb när bygget är klart år 2025 (EFN, 2020). Det kommer att leda till många nya etableringar inom området och staden spås få ett uppsving. Med andra ord kommer ett tillverkningsföretag bidra till hållbarheten på alla tre plan.

Ett annat stort projekt som sker inom tillverkningsindustrin i norra Sverige är Komtasu Forests nya fabrik, som även den har en hållbar produktion som fokus (Komtasu Forest, 2019). Fabriken kommer att vara CO2 neutral, med andra ord kommer den att bidra till en ökad miljömässig hållbarhet. Klimatneutralitet kommer att uppnås genom bland annat en effektiv energiförsörjning via solpaneler, modern byggteknik och geoenergi (berg/jord värme) (Komatsu Forest, 2019; Almedalen, 2019). Komatsu Forest kommer även att arbeta mer med IoT (internet of things) och ta ett steg mot industri 4.0 (för mer information, se avsnitt 2.4.4) vilket i sin tur kommer bidra till bättre uppföljning samt förbättra den ekonomiska hållbarheten. Ett tredje exempel på stora hållbarhetssatsningar i norra Sverige är LKAB:s miljardsatsning på utveckling och forskning, målet är som Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör på LKAB säger “Målet är en koldioxidfri värdekedja från gruva till färdigt stål” (Höiseth, 2020). För att underlätta utvecklingen har LKAB skapat en testgruva där de tillsammans med ABB, Volvo, Epiroc och Combitech testar nya lösningar för att nå ovan nämnda målet. Då gruvbranschen står för cirka 8 procent av Sveriges koldioxidutsläpp finns det stor potential till förbättring (Höiseth, 2020).

Sammanfattningsvis är hållbarhetsarbete ett väldigt aktuellt ämne där många stora aktörer kämpar för att göra vår tillvaro på jorden mer hållbar. Det startas nya initiativ hela tiden men hållbarhetsfrågan har funnits relativt länge i norra Sverige. Volvos hyttfabrik i Umeå har varit nästan helt klimatneutral (cirka 90 procent) sedan år 2009. Volvo har gått över från gasol till fjärrvärme och mellan 2006 och 2009 halverades utsläppsnivån (Wistrand, 2009). Med andra ord är hållbarhet ett av de viktigare områden som företag just nu arbetar med. Dock får det inte glömmas bort att hållbarhet omfattar mer än bara klimatet och bör ses från andra perspektiv, dessa perspektiv är beskrivna i mer detalj under avsnitt 2.1. 1.1.4 Företagens behov

Föregående avsnitt tar upp hållbarhet och hållbar logistik inom tillverkningsföretag. En högre grad av hållbarhetsengagemang från tillverkningsföretag är någonting som rekommenderas. Alla företag har dock ett flertal behov som behöver tillgodoses som de inte kan kompromissa med för att kunna uppnå en god lönsamhet och leverera god service till kunder. En av dessa är att kunna säkerhetsställa en stabil varuförsörjning och transport

5 av komponenter och annat material för att kunna montera, förädla eller på annat sätt göra varan redo för försäljning till kund (Shahbaz et al, 2017, s. 9236).

Denna uppsats kommer visa på diverse risker som kan hota denna stabilitet och hur hållbara tillvägagångssätt kan hjälpa företag mildra riskerna, de potentiella skador de kan orsaka företaget och hur företag kan arbeta för att mildra dessa. Riskerna kan visa sig i flera olika former. Samtidigt som denna uppsats skrivs upplever exempelvis hela världen förstahandseffekter av det nya viruset Covid-19. Kina var ett av de första länderna i världen där viruset fick fäste och större spridning (World Health Organization, 2020). Ett flertal företag som anskaffar större delar av sina varor i Kina upplever därför störningar i sin varuförsörjning som ett resultat av att kinesiska fabriker i vissa provinser plötsligt blivit nedstängda eller lider av brist på arbetare. Exemplet ovan är extremt och ingen kan klandras för att inte förutse pandemin som nu råder. Den synliggjorde dock riskerna med att exempelvis endast ha en underleverantör av en viss komponent. Avsnitt 2.2 kommer mer djupgående att förklara olika risker som kan uppstå genom logistikkedjan och varför företag bör arbeta proaktivt med sin riskhantering för att undvika störningar med potentiellt signifikanta skador för företaget.

1.1.5 Framtidens utmaningar

En större majoritet av befolkningen är idag ense om att ökade ansträngningar inom hållbarhet krävs av både privatpersoner samt företag (Boman, 2020). För privatpersoner som läsaren av denna uppsats kan det exempelvis innebära mindre förändringar i sitt vardagliga agerande. Att ta cykel till närbutiken istället för bilen eller att köpa fler begagnade plagg är små insatser som leder till ett minskat klimatavtryck för individen (Naturvårdsverket, 2019). Dessa omställningar i beteende är även relativt enkla att genomföra för den genomsnittliga individen.

Dessa omställningar är dock oftast svårare att genomföra i större skala genom en hel organisation av flera anledningar. Ett bevis på detta är faktumet att 70 procent av alla förändringsarbeten misslyckas (Ewenstein et al, 2015). Företag som under lång tid använt sig av beprövade metoder kan ofta missa poängen med att genomföra en omställning i sitt tillvägagångsätt om det inte finns några klara incitament till att göra det. Motstånd till föreslagna förändringar är därför den största anledningen till att företag idag misslyckas med diverse implementeringar, däribland implementeringar för en ökad hållbarhet (Chawla & Kelloway, 2004, s. 485). Förutom detta innebär även en större omställning mot en mer hållbar logistik vissa finansiella investeringar. För större tillverkningsföretag som studien undersöker är de finansiella investeringarna ofta höga och medför därför en stor grad risk som företaget måste hantera. Dessa och fler utmaningar kommer att presenteras i större detalj under avsnitt 2.4.

1.2 Frågeställning och syfte

Sammanfattningsvis är logistik ett område hos företagen med stor påverkan på samhället på den sociala, ekonomiska och ekologiska nivån. För att lyckas uppnå tidigare nämnda mål måste logistiken anpassas och förändras, att minska sitt klimatavtryck istället för att höja det. Hållbar logistik är en vidareutveckling av området logistik med syftet att adressera framtida utmaningar kopplade till hållbarhet. Med andra ord kan en hållbar logistik vara en väg för företag att minska sitt klimatavtryck och klara framtidens utmaningar. Med grund i tidigare introducerade avsnitt har fyra temaområden valts ut; (1) hållbarhet, (2) företagens behov, (3) incitament till hållbar förändring, (4) framtidens

6 hållbara utmaningar. Dessa fyra teman ligger till grund för frågeställningen som följer. Studien har för avsikt att kartlägga dagens situation hos företag gällande hållbarhet och identifiera potentiella hållbarhetstrender samt om möjligt ge rekommendationer på möjliga lösningar som kan adressera dessa trender. Studien omfattar därför företag samt deras påverkan på samhället i stort.

1.2.1 Frågeställning

Vilka gemensamma hållbara logistiska trender finns det hos svenska tillverkningsföretag idag samt finns det alternativa lösningar som går att applicera hos företagen för att öka hållbarheten?

1.2.2 Syfte

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse om hur situationen ser ut hos tillverkningsföretag idag inom området hållbar logistik. Med en djupare förståelse som grund ska studien identifiera gemensamma pågående trender hos svenska tillverkningsföretag inom hållbarhetsområdet, samt föreslå potentiella lösningar med syftet att öka hållbarhet.

1.2.3 Kunskapsbidrag

Genom att studera tillverkningsföretag i relation till hållbar logistik kommer studien ge ett praktiskt bidrag i from av en analys av dagens situation. Vidare kan studien även ge en klarare bild om vilka hållbarhetstrender som företagen ser idag samt vilka potentiella lösningar går att applicera för att möta dessa trender. Ur det teoretiska perspektivet kommer studien att bidra med en djupare förståelse i företagens tankesätt i samband med hållbarhet. Studien fyller därmed ett forskningsgap som har en hög relevans i dagens samhälle och kan ge en förklaring till hur och varför företag agerar inom området hållbar logistik.

7

2. Teoretisk referensram

Detta kapitel kommet att behandla befintliga fakta inom relevanta ämnesområden (4) för studien. Först beskrivs (1) hållbarhet ur olika perspektiv däribland Triple Bottom Line och Sustainable Supply Chain Management, detta görs för att få en uppfattning och förståelse för ämnet hållbarhet inom logistik. Därefter presenteras (2) behov som företag ställs inför samt hur riskerna hanteras genom bland annat Supply Chain Risk Management. Efter det följer en beskrivning om vilka (3) incitament det finns för att få företag att agera hållbart och vilken effekt dessa kan ha på ett företag. Dessa tre huvudämnen leder vidare till (4) framtida utmaningar som företag står inför när det frågas om hållbarhet, det ges även exempel på aktuella verktyg som underlättar hållbarhetsarbete för företagen. Avslutningsvis presenteras en egen modell baserad på ovan nämnde områden.

2.1 Hållbarhet

För att underlätta och göra det möjligt att undersöka hållbarhet i studien behövs det en definition av begreppet. En definition av hållbarhet kommer att underlätta vid vidare diskussion då begreppet blir tydligare vilket gör det enklare att hitta samband till andra områden inom studien. Den mest kända definitionen av begreppet hållbar utveckling är redan nämnd tidigare i introduktionen och lyder enligt följande:

“Meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.”

(Brundtland, 1987.; Kleindorfer et al., 2005, s. 484).

Kortfattat innebär hållbarhet att tillgodose dagens behov utan att äventyra behoven av framtida generationer. Ett problem med definitionen är att det är tvetydigt och “behoven” kan innebära en lång rad olika saker. Samtidigt ses definitionen från ett makroperspektiv vilket gör det svårt att anpassa på företagsnivå. Det blir med andra ord svårt för företag att förstå vilka behov det syftas på, både framtidens och dagens behov (Gimenez et al., 2012, s. 150). Med andra ord behandlar begreppet hållbarhet ett brett ämne inom en rad olika kontexter. Samtidigt är hållbart agerande en viktig grundpelare för många företag, framförallt då hållbarhet ses som en möjlighet att både öka lönsamheten och få fler konkurrensfördelar (Bodhanwala & Bodhanwala, 2018; Piedra-Mūnoz et al., 2016; Eccles et al., 2014).

För att underlätta förståelse av hållbarhet delas den ofta in inom tre kategorier; sociala-, ekonomiska- och miljöaspekter. Dessa tre kategorier beskriver hållbarhet från ett makro-perspektiv (Gimenez et al., 2012, s. 150). Det skapar en utmaning i form av applicerbarhet för företag som agerar från ett mikroperspektiv. Det blir med andra ord svårt för företag att identifiera vad deras behov är idag och i framtiden. Därför har tre liknande kategorier skapats för att underlätta förståelsen hos företag, dessa tre kallas för; miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt social jämlikhet (Bansal, 2002, s. 123). Dessa tre begrepp är mer kända som ”Triple Bottom Line” (TBL) (Kleindorfer et al., 2005, s. 483; Elkington, 1999, s. 2; Gimenez et al., 2012, s. 150), mer exakt som people (människor),

8 planet (planet), profit (lönsamhet). Konceptet skapades för att se över dessa tre områden från ett mikroperspektiv för att underlätta beslutsfattande.

Att agera i linje med miljömässig hållbarhet innebär att som samhälle begränsa användningen av naturresurser som luft, vatten, eller jord (Bansal, 2002, s. 123). Det är även viktigt att komma ihåg att dessa ekosystem har olika stora kapacitet för återuppbyggnad. Med andra ord måste människor se till att nyttja dessa naturresurser på ett hållbart sätt för att inte minska tillgången på dessa för framtida generationer. Från ett företagsperspektiv handlar det om att hur företag använder dessa resurser och vilken klimatpåverkan olika processer har (Gimenez et al., 2012, s. 150). Rent praktiskt handlar det om bland annat minskning av utsläpp, avfall, energianvändning och renare transportlösningar. Social jämlikhet behandlar istället frågor gällande sociala aspekter, att människor ska behandlas rättvist, ha samma rättigheter, förespråka diversifiering och social kontakt mellan människor. Det handlar även om att eliminera utnyttjandet av fattigare länder då dessa oftast har sämre levnadsvillkor och är billigare att producera i (Bansal, 2002, s. 123; Gimenez et al., 2012, s. 150). Slutligen handlar ekonomisk hållbarhet om att säkerställa människors basbehov för att det ska vara möjligt att lägga ner energi på att istället börja värna om miljön (Bansal, 2002, s. 123).

Sammanfattningsvis menar både Bansal (2002, s. 123) samt Gimenez (2012, s 150) att dessa tre kategorier är grundpelare inom TBL och att alla tre pelare är beroende av varandra (se figur 1). Tankesättet kring hållbarhet är inte bara positivt för miljön och människor utan bidrar även till högre lönsamhet och konkurrensfördelar för företagen som väljer att aktivt arbeta med dessa frågor (Smokers et al., 2014, s. 1). Poängen med resonemanget är att hållbarhet är något viktigt som inte bara bidrar till en bättre framtid men skapar även möjligheter för fortsatt tillväxt samt ökad lönsamhet. Ett argument kan därför ges att hållbarhetseffekter bör inkluderas inom varje beslutsprocess hos alla företag.

Figur 1, Triple Bottom Line (Egenarbetad illustration av Elkington, 1999)

2.1.1 Sustainable Supply Chain Management

Den snabba industriella utvecklingen har ansetts vara ohållbar och har enligt många forskare lett till oavsiktliga negativa effekter på planeten som global uppvärmning, försämring av ozonskiktet och stora industriella katastrofer (Paulraj et al., 2015, s. 239). Två tydliga exempel är atomkatastroferna i Tjernobyl samt Fukushima, båda exemplen

9 visar på att människans industriella agerande kan ha katastrofala effekter. Därför är det viktigt att företag börjar agera hållbart genom hela sin värdekedja, för att eliminera dessa negativa effekter. Ett koncept som syftar till att integrera hållbarhet inom hela värdekedjan är Sustainable Supply Chain Management (SSCM). Konceptet syftar på att integrera de tre pelarna från TBL inom varje process i syftet att öka hållbarheten (Paulraj et al., 2015, s. 240; Gimenez et al., 2012, s. 150; Carter & Easton, 2011, s. 48).

Wolf (2011, s. 221) beskriver två huvudroller som driver det hållbara arbetet inom SSCM. Den första rollen handlar om hantering av både förnybara och icke förnybara resurser. Då företag behöver resurser i deras verksamhet skapar det möjlighet för att välja hållbara resurser och bidrar till ett grönare klimat. Den andra rollen handlar om utövande av köparmakt mot sina leverantörer med syfte att få de agera grönare och mer rättvist. Tillsammans innebär båda rollen att företaget agerar hållbarare utifrån TBL där den första rollen handlar mer om det interna arbetet och den andra rollen mer om det externa (Wolf, 2011, s. 221) för att tillsammans bygga en värdekedja som är grön från start till slut. Definitionen av SSCM bygger övergripligt på ovannämnda roller, att integrera hållbarhetstänket utifrån de tre pelarna från TBL inom olika processer inom värdekedjan (kapitalflöden, materialhantering, informationsflöden, inköp, produktion etc.) samt att införa policyn som guidar företaget till att arbeta med hållbarhet som en grundsten (Ahi & Searcy, 2013, s. 339; Ansari & Kant, 2016, s. 2524; Carter & Rogers, 2008, s. 368; Tseng et al., 2015, s. 439). Samtidigt ska allt detta ske med lönsamhetsmål i åtanke, införandet av olika hållbarhets initiativ ska med andra ord inte påverka lönsamheten negativt. SSCM kan därmed ses som ett ramverk för hållbart agerande, att produkten eller tjänsten ska vara grön och ha låg eller inget klimatavtryck hela vägen från produktion av råvaror till dess att den ska återvinnas.

Ständigt ökade krav på stora industriella företag, exempelvis i form av transparens, rättvisa arbetsförhållanden, finansiella rapporters utformningar leder till att företag behöver se över alla tre utav TBL principer (Carter & Rogers, 2008, s. 360). För att underlätta denna process bör företagen använda sig av SSCM ramverket då denna som tidigare beskrivet ger underlag till bättre och tydligare beslutsfattande. Samtidigt kommer det ständigt nya utmaningar för företagen i form av ökad globalisering, nya och utmanade marknader samt osäkerhet i efterfrågan (Ansari & Kant, 2016, s. 2524). Dessa utmaningar sätter press på de redan befintliga värdekedjorna. För att behålla sin konkurrensfördel bör företagen återigen använda SSCM då hållbarhet anses bidra med dessa fördelar (Carter & Easton, 2011, s. 48).

2.1.2 Social hållbarhet

Mycket av fokuset hamnar oftast på de ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter, det sociala perspektivet får ofta mindre fokus (Kumar & Anbanandam, 2018; Mani et al., 2018). Det sociala perspektivet blir dock allt viktigare, kunder och olika intressenter har börjat att välja produkter och investera i företag som bryr sig om de sociala samt ekologiska aspekterna och en del intressenter kräver även en trygg och säker arbetsmiljö (Mani et al., 2018, s. 149). Mani et al. (2018, s. 150) beskriver social hållbarhet inom SCM som produktens och processens påverkan på människorna involverade inom logistikkedjan. Det inkluderar bland annat; rättvisa, säkerhet, arbetsrättigheter, filantropi och produktansvar. Sammanfattningsvis är det viktigt för företagen att integrera social hållbarhet inom deras verksamhet för att stärka deras bild och få konkurrensfördelar. Ett koncept som fokuserar på den sociala aspekten men även fångar i de resterande två,

10 ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter är corporate social responsiblity (CSR) (Cheng et al., 2012, s. 1; Yuan et al., 2017, s. 359). CSR finns idag inom de flesta bolag och det spenderas stora summor pengar och resurser i arbetet med konceptet (Cheng et al., 2012, s.1; Yuan et al., 2017, s. 359; Govindan et al., 2016, s.353). En rapport från Financial Times nämnd i Bhardwaj et al. (2017, s. 206) visar att Fortune 500 företag tillsammans har spenderat mer än 15 miljarder dollar på CSR arbete. Genom att implementera CSR kan företag öka sina marknadsandelar, intäkter samt förbättra kunders uppfattning om företaget (Govindan et al., 2016, s. 353). Johnson et al. (2017, s. 150) definerar CSR enligt följande:

”CSR is the commitment by organisations to behave ethically and contribute to economic development while improving the quality of life of the workforce and their families as well as the local community and society a large” (Johnson et al., 2017, s.

150).

Definitionen innebär att företag ska agera etiskt och bidra till en ekonomisk tillväxt samtidigt som de förbättrar livskvalitén för sina anställda, deras familj och det lokala samhället. Ett bra CSR arbete resulterar i bättre kundrelationer då kunderna tar företagens CSR arbete i beaktning vid köp, resultatet är att kunderna blir mer villiga att köpa en produkt eller betala ett högre pris (Bhardwaj et al., 2017, s. 206). Med andra ord är CSR ett stort område när det kommer till den sociala aspekten av hållbarhet och bör därför vara väl integrerad i den centrala verksamheten.

Företag kan enligt Johnson et al. (2017, s. 150–151) delas in fyra olika typer av CSR beroende på deras engagemang (se appendix 1); Laissez-faire (”låt göra” på franska), enlightened self-interest (upplyst självintresse), forum for stakeholder interaction (forum för interaktion mellan intressenter) och shaper of society (formare av samhället). Att dela in företag inom dessa fyra olika typer möjliggör det för intressenter att välja det företag som bäst passar ens krav. Det blir även möjligt för författarna att klassa in företag vilket underlättar framtida hållbarhetsanalyser. Laissez-faire är ett extremt exempel, företag som faller under denna typ jobbar endast med målet att få en lönsamhet och nöja aktieägarna (Johnson et al., 2017, s. 150). Frågor gällande hållbarhet sköts istället via lagar och regler bestämda av regeringen och följs till ett minimum. Enlightened self-interest innebär att företag ser långsiktiga finansiella fördelar med ett socialt arbete, att hjälpa underleverantörer kan skapa en starkare logistikkedja och skapa ett starkare band med intressenterna (Johnson et al., 2017, s. 151). Med andra ord jobbar företaget med sociala frågor då dessa kan få en positivt ekonomisk effekt. Forum for stakeholder interaction handlar om vidare utveckling av förra typen, här inser företagen vikten av intressenternas påverkan på företaget och arbetar med sociala frågor på den strategiska planen. Social hållbarhet börjar även mätas enligt TBL och företag är redo att reducera sin vinst på bekostnad av högre hållbarhet (Johnson et al., 2017, s. 153). Den sista typen är shaper of society och innebär bland annat att företag ser ekonomisk vinst som en sekundär betydelse, vill förändra samhället samt de sociala normerna till det bättre. Hos dessa företag är ekonomisk lönsamhet endast viktigt som ett medel att fortsätta förändringen (Johnson et al. 2017, s. 153).

Sammanfattnings visar resonemanget ovan att social hållbarhet är en viktig punkt hos företag, framför allt hos företag som arbetar med ohållbara processer. Att jobba med sociala frågor och integrera CSR skapar både möjligheter för människorna som påverkas

11 av företagen men ger även ekonomiska fördelar. Att jobba med CSR skapar fördelar för alla inblandade parter och bör därför efterföljas av alla företag.

2.2 Industrins Behov

Detta kapitel tittar på behovet för företagen att kontinuerligt arbeta med riskhantering. Kapitlet börjar med att diskutera Strategic Risk Management (SRM) och allmänt hur företag kan identifiera och adressera dessa risker. Vidare tar kapitlet upp Riskhantering och dess koppling till hållbarhet. Kapitlet avslutas med att ta upp Supply Chain Risk Management (SCRM) som specifikt undersöker riskhantering inom supply kedjan och dess relation till en högre hållbarhet. Verkliga exempel kommer genom kapitlet att presenteras i syfte att ge läsaren en bättre förståelse

2.2.1 Strategic Risk Management (SRM)

Organisationer är idag oftast verksamma i en bransch med ett flertal konkurrenter och ännu flera risker att förhålla sig till dagligen. De är tvungna att hantera ett flertal externa risker som i många fall är svåra att förutse. Dessa kan exempelvis vara teknologiska utvecklingar, maskinhaverier och nya konkurrenter som kommer in på marknaden (Slagmulder & Devoldere, 2018, s. 733). Detta är särskilt tydligt för organisationer som är i ett förändringsskede där de ännu inte vet vad de inte vet. Ett misslyckande med hanteringen av dessa risker har möjligheten att orsaka större störningar och skada företagets lönsamhet (Slagmulder & Devoldere, 2018, s. 734)

Forskare inom området Strategic Risk Management (SRM) fokuserar på hur organisationer på bästa sätt kan identifiera, utvärdera och adressera potentiella risker i sin övergripliga företagsmodell. Organisationer som genomgår en gedigen riskbedömning innan utförande blir mer motståndskraftiga gentemot diverse risker som oväntat kan slå emot organisationen. De blir även mer anpassningsbara till den rådande verkligheten som konstant förändras (Clandro, 2015, s. 27; Slagmulder & Devoldere, 2018, s. 734). Historiska exempel som visar på misslyckanden att genomföra en ordentlig riskbedömning inkluderar videouthyrningsföretaget Blockbuster som missbedömande den stora inverkan streamingtjänster som exempelvis Netflix skulle ha på deras verksamhet. Missbedömningen var i den grad att de år 2000 tackade nej till ett erbjudande om att köpa Netflix för 50 miljoner dollar. Marc Randolph, medgrundaren till Netflix sade i en intervju med tidningen The Guardian följande om Blockbuster år 2019 “Blockbuster had 9,000 stores. Now there is one.” (Levin, 2019).

2.2.2 Risk och hållbarhet

Det är författarnas åsikt att organisationer idag bör se hållbarhet som en naturlig faktor att tänka på vid utformning av nya projekt, samt om nödvändigt, ändra deras nuvarande tillvägagångsätt som ett led att uppnå högre hållbarhet. Författarna inser dock att denna omvandling är förenad med en viss grad risk. En sådan risk är den ekonomiska risken, detta eftersom större förändringar ofta innebär större investeringar i form av utbildning av personal, nya maskiner, byte av leverantör mm. Denna risk kan även verka som en avskräckande faktor för företagsledare. Implementeringen av dessa förändringar behöver därför vara väl uttänkt med målet att reducera risk. Forskare som exempelvis Yilmaz & Flouris (2010, s. 162) menar att en integrering av hållbarhet och riskutvärdering i sin övergripande strategi i framtiden kommer att vara nödvändigt för organisationer. Detta dels för att minska risken för ekonomiska förlusten men även på grund av ökad press från diverse intressenter till organisationen.

12 2.2.3 Supply chain risk management (SCRM)

Supply chain risk management (SCRM) bygger vidare på risk management med ett tydligt fokus på supply chain (se figur 2) och hur organisationer kan skydda sig mot diverse förutsägbara eller oförutsägbara händelser som kan ha en negativ inverkan på organisationen och dess lönsamhet (Shahbaz et al, 2017, s. 9223). Många större tillverkningsföretag har idag valt att placera produktion och/eller montering utomlands. Detta kan av ekonomiska och andra skäl vara fördelaktigt för organisationen i fråga. Det leder dock även till att logistikkedjan blir utspridd och mer komplex (Shahbaz et al, 2017, s. 9223). Den ökade spridningen innebär även en ökad risk för organisationen. Genom att exempelvis placera hela produktionen av en produkt i ett land som Kina är enbart den långa transportsträckan i sig en stor risk att ta ställning till. Andra risker att ta ställning till är exempelvis arbetsförhållanden samt risken för övernaturliga naturfenomen som exempelvis jordbävningar och orkaner (Norrman & Jansson, 2004, s. 435).

Figur 2, Egenarbetad modell av SCRM baserad på Bios et al., (2009)

Ett verkligt exempel som visar på hur en organisation kan tvingas förändra sina tillvägagångssätt kommer från Ericsson som år 2000 var en stor tillverkare inom mobiltelefonbranschen (Norrman & Jansson, 2004, s. 441). En mindre brand vid en produktionsenhet som storleksmässigt inte var större än ett konferensrum visade sig senare innebära enorma finansiella förluster för Ericsson (Norrman & Jansson, 2004, s. 441). Detta eftersom branden skedde i ett så kallat renrum där ett unikt chip tillverkades och speciella förhållanden rörande renlighet som exempelvis den totala avsaknaden av damm behöver vara uppfylld. På grund av denna höga standard tog det cirka tre veckor innan produktionen delvis var gång igen (Norrman & Jansson, 2004, s. 441).

Den verkliga omfattningen som den tillsynes lilla branden haft på Ericssons ekonomiska resultat visade sig tydligt vid deras årliga rapport, en förlust på totalt 400 miljoner dollar (Norrman & Jansson, 2004, s. 441). Förklaringen till detta var att produktionsenheten där branden skedde var den enda enheten som tillverkade detta unika chip, och ett flertal produkter kunde på grund av detta inte säljas under en för Ericsson viktig säsong under året. Denna händelse har senare beskrivits som en större faktor till varför Ericsson senare valde att dra sig ur mobiltelefonbranschen helt och hållet (Norrman & Jansson, 2004, s. 441). Händelsen som kom att kallas ‘’Albuquerque incidenten’’ för den amerikanska staden som incidenten skedde i fick stor uppmärksamhet och ledde till ett skifte i sättet Ericsson hanterade risk genom logistikkedjan. Incidenten gav Ericsson förutom en bättre förståelse om de diverse riskerna i logistikkedjan, även insikt om hur de framöver skulle arbeta för att snabbare kunna: (1) Identifiera dessa risker och (2) Snabbt hantera dessa i

13 förebyggande syfte innan en incident som i exemplet ovan sker (Norrman & Jansson, 2004, s. 442).

Detta är ett exempel på någonting som kallas för proaktiv SCRM, till skillnad från reaktiv SCRM som istället bemöter denna risk genom att ha tillgängliga säkerhetslager av diverse delar och material som tas till vara vid eventuella störningar i produktion (Grötsch et al, 2012, s. 2842). Detta är de två huvudsakliga strategier som används för att hantera risk i logistikkedjan. En reaktiv SCRM strategi är dock inte optimalt ur ett hållbarhetsperspektiv. För att på lång sikt kunna bibehålla en ekonomisk tillväxt kan det inte vara på bekostnaden av ökade säkerhetslager som ökar företagets kapitalbindning. Genom att använda sig av reaktiva metoder i sin riskhantering adresserar organisationen heller inte grundorsakerna till problemen och förhindrar inte störningar av samma typ från att uppstå i framtiden (Kirilmaz & Erol, 2017, s. 58). Det blir med andra ord endast en temporär lösning. För att hantera risker i sin logistikkedja behöver organisationer istället kontinuerligt arbeta proaktivt för att identifiera riskerna i sin logistikkedja. Det är viktigt att påpeka att tillverkningsföretag och andra organisationer inte helt och hållet kan undvika risker, detta är speciellt sant i dagens verklighet där logistikkedjor ofta är långa och utspridda. Genom att arbeta proaktivt med en snabb identifiering och hantering av dessa kan de dock drastiskt öka möjligheterna att effektivt bekämpa dessa risker. Detta innan olyckor eller andra händelser kan ske och orsaka större skador som Ericssons exempel från Albuquerque visar.

2.3 Incitament till hållbar förändring

Kapitlen ovan har hittills behandlat ämnen som hållbarhet och hållbar logistik. Men om organisationer i framtiden skall uppmuntras att utveckla mer hållbara tillvägagångsätt behövs först information om organisationernas incitament till förändring. Vad kan de få ut av att investera i mer hållbara metoder förutom moraliska klappar på axeln? Likt arbetare som inte jobbar utan lön förväntar sig även företag en utdelning på sina investeringar. Detta kapitel kommer visa olika incitament till varför tillverkningsföretag bör integrera ett mer hållbart synsätt i sin logistikkedja. Detta genom att först hänvisa till Freemans (1984) Stakeholder theory och betydelsen av att agera hållbart genom att inkludera flera intressenter inom större förändringsarbeten. Kapitlet avslutar sedan med att visa de olika konkurrensfördelar som kan uppnås genom att använda sig av en mer hållbar logistik.

2.3.1 Stakeholder theory

Freeman (1984) introducerade Stakeholder Theory i mitten av 80-talet och teorin har sedan dess fått större stöd. Stakeholder Theory uppmanar företagsledare att inte endast agera med mål att generera värde mot delägare inom företaget. Ledare skall istället ha olika intressenter i åtanke vid exempelvis planering av ett större förändringsarbete (se figur 3). Nationalencyklopedin definierar en intressent som någon som ‘’ påverkas av företagets åtgärder och själv kan påverka dem. Exempel på intressenter är, förutom ägarna, de anställda, fordringsägare, kunder, leverantörer, långivare samt stat och kommun’’ (NE, u.å. C).

14

Figur 3, Egenarbetad illustration av Stakeholder Theory uppdelat på primära och sekundära intressenter av (Freeman, 1984)

Detta synsätt har fått ökad uppmärksamhet idag då många företag mottagit stor kritik för agerandet av externa intressenter som exempelvis underleverantörer. Ett exempel är den stora kritiken som snabbmatskedjan McDonald's mottog för underleverantörers utövande vid odlingen av sojabönor i Brasilien. Greenpeace, en annan intressent till McDonald's var de som uppmärksammade detta och kunde visa att underleverantörens handlingar hade en direkt negativ effekt på Amazonas regnskog i Brasilien (Gualandris, 2015, s. 1). Detta exempel belyser även hur kritik riktas mot företaget även om det är en underleverantör som utför det moment som kritiseras.

Clarkson (1995) skulle ett decennium efter teorins födelse komma att introducera en distinktion mellan vad han kallade för primära och sekundära intressenter. Med primära intressenter menas intressenter till en organisation vars stöd är kritiskt att erhålla för att fortsätta verka som organisation (Clarkson, 1995, s 106). Dessa består vanligtvis av delägare, anställda, kunder samt leverantörer. Skulle organisationen vid något tillfälle tappa stödet av någon av dessa intressenter förlorar organisationen möjligheten att fungera ordentligt vilket i längden skulle leda till en kollaps (Clarkson, 1995, s 106). Andra primära intressenter som exempelvis regeringen och samhället är ytterligare två kritiska intressenter att ta hänsyn till på grund av den stora påverkan som dessa har på organisationen. Tillverkningsföretag i Sverige som behandlas inom denna uppsats behöver exempelvis följa lagar som bestämts av regeringen om de önskar fortsätta bedriva sin verksamhet. De är även beroende av kompetent arbetskraft och pålitlig infrastruktur som samhället levererar (Clarkson, 1995, s 106). De intressenter som behandlats ovan utgör tillsammans det som till denna dag benämns som primära intressenter för en organisation och är kritiska för organisationens fortsatta överlevnad.

Med sekundära intressenter menas de grupper av intressenter som påverkas av organisationens handlingar och själva har makten att påverka organisationen genom sitt handlande (Clarkson, 1995, s 107). De ingår dock ej, till skillnad från primära intressenter, i några ekonomiska transaktioner med organisationen i fråga. De kan därför

15 inte anses vara kritiska för organisationens överlevnad. (Clarkson, 1995, s 107). En intressegrupp som tillhör denna kategori är media som har möjligheten att forma allmänhetens attityd gentemot en organisation. Clarkson (1995, s. 107) menade att även om dessa intressenter inte kan klassas som kritiska för organisationens överlevnad har de möjligheten att orsaka signifikant skada för organisationen. Organisationer bör därför ha dessa intressegrupper i åtanke vid utformning av projekt eller andra större aktioner. 2.3.2 Reaktiv och Proaktiv hållbarhet

Oberoende grupper som exempelvis Greenpeace kan orsaka stor skada genom att uppmärksamma moraliska snedsteg från företag, detta betyder inte att organisationen brutit mot några lagar, men att de agerat på sådant sätt att det haft en negativ ekologisk, ekonomisk eller social påverkan genom sin verksamhet. Ett välkänt exempel som visar på detta involverar Greenpeace och pressen som de riktade mot tillverkningsföretaget Nestlé år 2009 över deras tillverkning av chokladprodukten KitKat (Wolf, 2013, s. 317). En viktig ingrediens vid tillverkningen av KitKat var och är fortfarande palmolja. Framkallningen av palmoljan resulterade dock i stora mängder skövling av regnskog i Indonesien som har en stor negativ påverkan på naturen. För att kontra detta utövande skapade Greenpeace en reklamfilm som uppmanade till bojkott av alla Nestlés produkter. Nestlé som tillverkar en mängd olika produkter inom olika områden förutom KitKat, agerade reaktivt för att minska skadan och annonserade två månader senare att de skulle byta leverantör av palmolja. Bojkotten hade dock redan hunnit göra märkbar skada i form av minskade finansiella inkomster och negativ marknadsföring mot Nestlé som varumärke (Chaudhari & Purkayastah, 2011, s. 13)

Exemplet ovan visar på en reaktiv inställning från tillverkningsföretag angående ett mer hållbart tillvägagångssätt och visar hur en extern intressent kan orsaka skada mot organisationen. Wolf (2013, s. 319) menar istället att organisationer skall agera proaktivt i sitt hållbarhetsarbete och visar på hur ett sådant angreppsätt i längden inte bara gynnar miljön, utan även organisationen i fråga. Att agera proaktivt i sitt hållbarhetsarbete innebär att organisationen i fråga förstår sitt eget långsiktiga behov av nödvändiga resurser och agerar på sådant sätt som adresserar risker innan de förekommit (Wolf, 2013, s. 319; Grotsch et al., 2013, s. 2842). Genom att agera på sådant sätt som främjar ekologisk och social välfärd vid anskaffning av nödvändiga resurser säkerhetsställer tillverkningsföretag en långsiktig tillgång till dessa.

Ett exempel som visar på detta faktum är amerikanska Wal-Marts hantering av den minskade tillgången på fisk under 1990-talet. För att adressera detta problem valde de att endast anskaffa fisk från miljöcertifierade leverantörer. De insåg att överfiske och havsföroreningar i framtiden skulle leda till ännu sämre tillgång till fisk i framtiden. Genom att byta strategi och endast använda sig av miljöcertifierade leverantörer av fisk som använder hållbara fiskemetoder bidrar de till att vända på den negativa trenden (Wolf, 2013, s. 319). Genom att adoptera denna proaktiva strategi säkerhetsställde de även sin tillgång till fisk i framtiden eftersom leverantörerna som de använde sig av inte bidrog till de negativa trenderna som lett till bristen av fisk. Detta visar hur användningen av hållbara tillvägagångsätt inte nödvändigtvis behöver framträda som ett resultat av press från diverse intressenter. De kan även vara begrundade i ekonomiska intressen från organisationen som önskar stabilisera varutillförseln av en råvara (Wolf, 2013, s. 319). Detta är ännu ett incitament och argument till varför tillverkningsföretag bör integrera hållbarhetsstrategier genom sin supply chain.

16 2.3.3 Hållbar logistik som en konkurrensfördel.

Hållbarhet som länge var synonymt med extra kostnader och som motvilligt implementerats av exempelvis industriföretag för att möta miljölagar ses idag av många som ett viktigt strategiskt område. Detta eftersom forskning idag visar på en positiv korrelation mellan ett aktivt hållbarhetsengagemang och högre ekonomisk prestanda (Wu & Pagnell, 2011, s. 578., Paulraj et al, 2015, s. 241). Paulraj et al (2015, s. 241) menar även att företag endast engagerar sig i hållbarhetsarbete när det genererar värde tillbaka till företaget. Detta kan komma genom ren ekonomisk lönsamhet som ett resultat av hållbara tillvägagångssätt eller positiv publicitet utåt mot allmänheten. Runtom i världen har större tillverkningsföretag framgångsrikt förändrat sina logistiska processer med mål att exempelvis sänka sitt negativa avtryck på jorden. Med en framgångsrik förändring menas det att tillverkningsföretag förutom att sänka deras ekologiska avtryck, även lyckats generera ytterligare värde för organisationen och på sådant sätt skapa en konkurrensfördel.

Ett praktiskt exempel från möbelvaruhusjätten IKEA visar den positiva kedjeeffekt som tillsynes mindre förändring kan ha genom logistikkedjan. Som ett led att minska sin användning av trä genom logistikkedjan arbetade IKEA för att utveckla ett alternativ till traditionella träpallar som tidigare använts för att lasta och frakta gods. Detta arbete ledde till en ny sorts pall, ”OptilLedge” som var starkare, lättare och återvinningsbar (Laurin & Fantazy, s. 315). Denna nya lösning hade förutom sina ekologiska fördelar även flera positiva kedjefördelar. Dess lätta vikt har lett till kostnadsbesparingar i form av mindre bränsleutgifter samt enklare manuell hantering för arbetare. Andra kostnadsbesparingar inkluderar även minskade skador relaterat till hantering av pallarna och mer effektivt utnyttjande av utrymme. Detta eftersom den till skillnad från traditionella pallar inte hade några standardiserade dimensioner och kunde anpassas efter aktuell last (Laurin & Fantazy, s. 315; Hellström & Nilsson, 2011, s. 646)

Paulraj et al (2015, s. 241) menar även att en positiv korrelation mellan organisationers hållbarhetsarbete inom logistik och prestanda kan visa sig på andra sätt. Ett exempel på detta är en moralökning bland de anställda som ett resultat av en mer hållbar logistik. En annan är en förbättrad relation med primära och sekundära intressenter som exempelvis investerare och statliga myndigheter (Paulraj et al, 2015, s. 241). Förbättrade relationer med båda dessa intressenter ligger i organisationens ekonomiska intresse. Investerare skulle då vara mer benägna att bekosta verksamheten och det kan även sänka kostnader från styrande myndighet (Paulraj et al, 2015, s. 241). Utåt sett ökar ett tydligt hållbarhetsengagemang även organisationens varumärke gentemot kunder och media. Genom att erhålla denna gröna stämpel utåt differentierar organisationen sig gentemot sina konkurrenter på marknaden och skapar sig en värdefull konkurrensfördel (Paulraj et al, 2015, s. 241).

17

2.4 Hållbarhetsutmaningar i framtiden

Framtidens utmaningar relaterade till hållbarhet kan sammanfattas i ett ramverk med namnet planetära gränser. Ramverket syfte är att dela in hela jordens ekosystem i 9 olika processer (klimatförändring, havsförsurning, uttunning av ozonskiktet i stratosfären, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, färskvattenanvändning, biogeokemiska flöden, aerosoler i atmosfären och nya kemiska substanser (Rockström et al., 2009). Tillsammans reglerar dessa processer hela jordens stabilitet och dess kapacitet för självreglering. Med andra ord reglerar dessa 9 processer samspelet mellan hav, mark, atmosfär och biologisk mångfald som skapar våra förutsättningar att leva och agera på jorden (Rockström et al., 2009). Att vara innanför gränserna för alla processer innebär att agera inom säkra ramar och inte riskera ovan nämnda samspelet (Whiteman et al., 2013, s. 309). Enligt en rapport av Steffen et al. (2015) har fyra utav dessa processer (klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och förändrade flöden av biogeokemiska flöden) nått gränsen för osäkerheten, planetära gränser, varav tre (exklusive klimatförändringar) har nått utanför osäkerhetszonen och klassas därför som kritiska. Att nå dessa gränser kan innebära irreversibla utfall (Rockström et al., 2009). Det ligger med andra ord i samhällets intresse att agera på ett sätt som innebär att dessa gränser inte nås samt att minimera och återgå tillbaka till de nominala värden för gränser som redan passerats.

Enligt Galaz et al. (2012) faller arbetet kring planetära gränser inom bland annat policy-skapare och konventioner (ex. Förenta Nationer). Med andra ord avser teorin oftast hur arbetet ska ledas/styras för att uppnå önskad effekt. Whiteman et al. (2013, s. 328) diskuterar att radikala förändringar med syfte att förbättra hållbarheten lyckas inte att minimera degradationen av miljön. Detta då omvärlden är ett komplext samspel mellan flera olika organisationer och det krävs ett samarbete mellan alla aktörer för att lyckas skapa långvariga resultat. Det går dock att argumentera att de planetära gränserna kan och bör fortfarande ses från ett företagsperspektiv. Whiteman et al. (2013, s. 328) argumenterar att ramverket bör istället användas för att uppmuntra företag att basera deras beslut utifrån de 9 processer. Med andra ord krävs det en förändring i tankesättet hos alla intressenter, inte bara enskilda företag. En aktör kan fortfarande inspirera andra till förändring och bör därför fortsätta göra det i syftet att eftersträva hållbar förändring. 2.4.1 Cirkulär ekonomi

Ett koncept med syftet att bryta den linjära trenden inom industrier (extrahera-producera-använda-dumpa material) är cirkulär ekonomi (CE) (Korhonen et al., 2018, s. 37). Fokus skiftar istället till ett cyklist arbetssätt, med målet att få ett slutet ekosystem med liten mängd spill. Med andra ord försöka efterlikna det naturliga ekosystemet. Korhonen et al. (2017, s. 547) definierar CE enligt följande:

“CE is a sustainable development initiative with the objective of reducing the societal production-consumption systems' linear material and energy throughput flows by applying materials cycles, renewable and cascade-type energy flows to the linear system. CE promotes high value material cycles alongside more traditional recycling and develops systems approaches to the cooperation of producers, consumers and other

societal actors in sustainable development work.”

Definitionen beskriver hur CE är ett initiativ inom hållbar utveckling med målet att reducera de linjära produktion-konsumtion systemen av både material och energiflöden.

18 Samhället ska istället gå mot ett mer cykliskt system där målet är att återanvända så mycket som möjligt. Samtidigt bidrar det till ökad kooperation mellan producenter, konsumenter och andra aktörer i arbetet kring hållbar utveckling. Definition skapad av Korhonen et al. (2018) är en sammanslagning av flera tidigare definitioner. CE förespråkas av bland annat EU och länder som Kina, Japan, England samt flera olika företag runt om i världen. Samtidigt visar studier från Europeiska kommissionen att EU:s tillverkningssektorn kan få en årlig ekonomisk tillväxt om cirka 600 miljarder euro om företagen adopterar CE (Korhonen et al., 2018, s. 37). Företag som applicerar CE kan arbeta mot målen beskrivna av konceptet planetära gränser samtidigt som de behåller eller ökar sin ekonomiska vinst. Stahel (2016, s. 435) skriver att en adoptering av CE inom EU kan minska växthusutsläpp med cirka 70% samtidigt som det skapar nya jobb möjligheter. CE inkluderar därför alla tre hållbarhetsperspektiv (sociala, ekologiska, ekonomiska).

Det krävs dock en förändring i arbetsprocessen för att uppnå dessa fördelar med CE. Tillverkningsföretagen måste börja designa sina produkter med syftet att återanvändas vid slutet på sin livscykel (Stahel, 2016, s. 437). För att lyckas med förändringen krävs det en ökad medvetenhet kring fördelarna, vilket bör spridas genom exempelvis tidningsartiklar, inte genom vetenskapliga artiklar då dessa inte når ut till den breda massan. Sammanfattningsvis krävs det ett stort paradigmskifte för att lyckas med målen av CE som kommer att resultera i en stor förändring av dagens industri (Korhonen, et al., 2017, s. 551). Ett sådant skifte kommer att transformera processerna att gå från ett beroende av icke-förnybara flöden av produktion och konsumtion till mer hållbara och förnybara flöden. Iaquaniello et al. (2018, s. 11832) påstår även att en implementering av CE är ett steg mot en mer hållbar industri genom bättre hantering av resurser. Ett praktiskt sätt att arbeta med CE är att industriföretagen börjar arbeta mer med returlogistik (se avsnitt 3.4.2), vilket är en central del av CE.

2.4.2 Returlogistik

En stor utmaning idag för företagen är hantering av returlogistik (RL), det vill säga hantering av returflöden av resurser (Bernon et al., 2010, s. 484). Då returflöden är en av delarna i SSCM och en aktuell utmaning för företag bör det utforskas i mera detalj. Returlogistik huvudsyfte är att reducera påverkan på klimatet i from av återanvändning av avfallet som exempelvis råvaror inom andra industrier, återvinning och reducera användandet av material (Carter & Ellram, 1998, s. 85). Därför anses RL vara väldigt viktig för industrier i deras arbetet för att förbättra det ekonomiska och ekologiska arbete (Nikolaou et al., 2013, s. 173). Dock finns det fler dimensioner av returlogistiken, bland annat frågor gällande den sociala aspekten, där fokusen skiftar till frågor gällande etik och moral av företagets agerande (Nikolau et al., 2013, s. 174). Genom att arbeta med RL konceptet kan tillverkningsföretagen få nya fördelar samtidigt som deras ekologiska avtryck blir mindre och får en mer välmående arbetskraft. Lai et al. (2013, s. 107) menar att användning utav RL har visat på en ökning av lönsamhet hos studerade företag. Samtidigt som företag gör ekonomisk vinning på returer av material istället för framtagning av nytt påverkas klimatet positivt. Energi och resurser läggs istället på att producera produkter från redan existerade material, vilket som redan nämnt, sänker klimatavtrycket (Lai et al., 2013; Iaquaniello et al., 2018; Pacheco et al., 2018).

Sammanfattningsvis står företag idag inför en rad olika utmaningar när det kommer till hantering av avfall och returer. Dessa utmaningar kan i sin tur leda till positiva effekter både för miljön och företag förutsatt att RL konceptet följs. Dock för att kunna utnyttja