• No results found

Björn sätter upp ett prismål

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Björn sätter upp ett prismål"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006 10

På Hånsta gård i Uppland od-lar Björn Wallin en fyrklöver av oljeväxter. Höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs ger bra od-lingsnetton men också variation i växtföljden. Priset på oljeväx-terna säkras redan innan de är sådda om bara prismålet är nått.

Text & foto: Johan Biärsjö, Svensk Raps AB

För att få en företagares syn på pris-säkring besökte Svensk Frötidning Hånsta gård i Vattholma norr om Uppsala. På en ren växtodlingsgård med nästan 800 hektar får några ören upp och ner på priset stor ef-fekt.

– Försäljning av produkterna till

rätt pris är lika viktigt som att vara en skicklig växtodlare.

Blandar friskt

Björn Wallin blandar konventionell och ekologisk odling på Hånsta för att få bästa ekonomi i sin odling. Vallfröodlingen består av både eko-logisk vitklöver (30 hektar!), timotej, rödklöver, ängssvingel och rajgräs. Den sammanlagda arealen frö är inte mindre än 160 hektar och är en viktig ekonomisk stomme i företaget.

Björn går sin egen väg i sitt före-tagande och delar gärna med sig av sina åsikter om hur både det egna företagandet och hur handelsledet bör skötas. Jag hinner få flera raka besked under den eftermiddag i

Björn sätter

upp ett prismål

början av juli då vi åker runt på de egna och arrenderade markerna runt Vattholma.

Fyra oljeväxtslag

En fyrklöver av oljeväxter finns med på Hånsta – höstraps, höstrybs, vår-raps och vårrybs. Det verkar som om ordföranden i Stockholm/Upp-sala Frö- och Oljeväxtodlare och styrelseledamoten i både SFO och Svensk Raps AB tar sitt ansvar för ri-kets försörjning av oljeväxter. Men så är det absolut inte.

– I grödvalet på Hånsta finns inte utrymme för idealism, slår Björn Wallin fast.

Han förklarar att spannmål går för-hållandevis bra på de lerhaltiga

(2)

jor-11 Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006

darna som han brukar. Följaktligen är vete den dominerande grödan med 50 hektar vårvete och 200 hek-tar höstvete.

Men oljeväxter odlas på drygt 70 hektar i år och är givetvis ett viktigt inslag i växtodlingen. Björn redogör för de olika oljeväxternas plats i pla-neringen.

Höstraps bästa grödan

Höstraps är den lönsammaste av gårdens grödor och skulle odlas ännu mer om det bara gick att hinna så. År 2006 växte 17 hektar kraftig höstraps på gården. Den såddes ef-ter träda. Hånsta befinner sig nog på den yttre gränsen för var man kan odla höstraps utan alltför stor risk för utvintring. Men Björn betonar att om man sår en hybridrapssort i tid kring 20 augusti och den därmed hinner växa till ordentligt på hösten, så har den lika bra eller bättre vin-terhärdighet än höstvete.

– Men höstraps här förutsätter trä-da eller möjligen vallbrott av ängs-svingel som förfrukt.

Vårraps kompletterar

Med dagens höga oljeväxtpris är vårraps en klart konkurrenskraftig gröda och nödvändig för att få till räckligt stor areal avbrottsgrödor. I år utsädesodlas SWs nya sort Joplin. Den 40 hektar stora odlingen ser lo-vande ut med i stort sett inga ska-dor av rapsbagge trots ganska kraf-tig inflygning under knoppstadiet.

– Rapsbaggar i våroljeväxter mås-te bekämpas nästan innan man ser dem. Så fort vi konstaterar den för-sta inflygningen gör vi en bekämp-ning. Det är de första baggarna som ger det största skördebortfallet, sä-ger Björn.

Ekologisk höstrybs

Oljeväxtturnén fortsätter i Hånstas 8 hektar stora höstrybsodling av sor-ten Largo.

– Höstrybs förtjänar ett bättre ryk-te, noterar Björn.

Just denna höstrybs är ekologisk

vilket passar rybsen utmärkt. Men i höstrapsen ytterområden borde man ägna höstrybs ett större intresse. Det är för det första fullt möjligt att hinna så efter spannmål, utsädet är billi-gare, kvävebehovet lägre och oftast krävs ingen ogräsbekämpning. Vårrybs fixar baggar

Så odlas då även 8 hektar vårrybs, även denna ekologisk. Björn före-drar egentligen vårraps om man ska ha vårsådda oljeväxter. Med den se-naste tidens milda höstar är det ing-et bekymmer att hinna så höstving-ete

efter vårraps. Men som ekooljeväxt passar vårrybsen bättre än vårraps. Snabb uppkomst skapar mindre be-kymmer med ogräs och större chans att växa förbi baggangreppen. Tar priset i egna händer På Hånsta är prissäkring en själv-klarhet.

– När man har möjlighet att själv bestämma priset ska man givetvis göra det, säger Björn.

Sedan lägger han ut sitt resone-mang.

– Direktleverans till Karlshamn innebär dessutom att man inte be-höver bidra till Lantmännens täm-ligen dryga anläggningskostnader. Bara det ger ett bättre pris!

Men hur vet du då att du säkrar till rätt pris, frågar jag.

– Det vet man givetvis inte på för-hand. Man måste sätta upp ett mål vid vilken nivå man är beredd att låsa priset. När detta mål nås ska man säkra, även om man i det läget ofta är lockad att se om man kan nå lite till, svarar Björn.

Säkrar före sådd

Han har satt det tämligen utmanan-de målet till 2:30 per kilo fritt

Karls-hamn. För skörd 2006 nådde han målet men fick vänta ända till mitten av maj innan priset kunde säkras på denna nivå. Samma målsättning sätts upp för skörd 2007 och för när-varande ser det ut som om det pri-set blir enklare att nå kommande år.

Björn betonar att man måste från-gå en hel del traditioner när man ska prissäkra. De flesta tycker att man ska ha sin gröda i handen innan man kan börja handla med den, el-ler åtminstone att den ska stå på fäl-tet. Men Björns strategi går ut på att säkra en kvantitet om hans prismål

nås på hösten året före skörd, även om det är på den gröda han ska så följande vår.

– Lika väl som jag beställer utsä-de och gödning till nästa års gröda i god tid före sådd, så ska jag prissäk-ra åtminstone delar av skörden om priset är det rätta. v

Fakta Hånsta Odlare: Björn Wallin Gård: Hånsta, Uppland Åker: 770 ha

(äger 100 ha, resten arr) Skog: 85 ha Grödor 2006: Oljeväxter: ca 70 ha Fröodling: ca 160 ha Spannmål: ca 350 ha Ärter: ca 35 ha Vall: ca 35 ha Träda: ca 100 ha

”Försäljning av produkterna till rätt pris är lika

viktigt som att vara en skicklig växtodlare.”

References

Related documents

There are different possible approaches to do this, I will describe one approach that utilise the token rate and latency (assumed to be equal to the inter-arrival time of L2CAP

Instead the off- line stage is limited to fracturing the data into larger dependent sub-areas, called buckets, as well as doing a workload distribution by simply splitting

Dock krävs viss (ibland betydande) omskrivning för anpassning för ”Web Controls” och konvertering av t.ex. ADO’s RecordSet till ASP.NET’s DataSet för användandet

Det här faktabladet handlar om hur man kan undvika att skapa problem med björnar genom att känna till deras beteende och genom att ta ansvar för att björnar inte hittar något

Se till att stora stenar eller andra upphöjda föremål som björnen skulle kunna använda sig av för att kliva in i hägnet inte finns i direkt anslutning till stängslet.. I

En grundregel för att ett möte mellan björn och människa inte ska leda till en konflikt är att se till att varken björn eller människa blir överraskade av ett möte.. En björn

Björn Alling Configur ational and Magneti c Inter actions in Mul ticomponent S ystems Björn Al ling Linköping 2010.. Linköping Studies in Science and Technology

73 anges att med hotbild ska förstås att det förekommer eller finns risk för att kontakt mellan parterna leder till att någon av föräldrarna eller barnet utsätts för hot om