FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 1986:24 Utkom från trycket den 6 februari 1987
TRUCKAR
Utfärdad den 5 december 1986 (Ändringar införda t.o.m. 1995-05-18)
TRUCKAR
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om truckar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Utfärdad den 5 december 1986 (Ändringar införda t.o.m. 1995-05-18)
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om truckar
Utfärdad den 5 december 1986
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller lyftande truckar samt gaffelarmar och andra lyftaggregat för lyftande truck.
Bestämmelserna i 4-19 §§ gäller inte sådana truckar för vilka Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar, eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller när de släpps ut på marknaden eller tas i drift.
De gäller inte heller andra truckar som uppfyller kraven i kungörelsen 1993:10 eller motsvarande bestämmelser i något annat EES-land. (AFS 1995:2)
Definitioner
2 § I dessa förskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.
Lyftande truck Motorredskap avsett att med gaffelarmar eller andra lyftaggregat med motsvarande funktion, lyfta, sänka och bära gods inom begränsat område.
Åktruck Lyftande truck avsedd att manövreras av åkande förare.
Ledtruck Lyftande truck avsedd att manövreras av gående förare. Ledtruck kan ha fällbar plattform som föraren tillfälligt kan åka på.
Allmänna bestämmelser
3 § Allmänna bestämmelser om motorredskap finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6).
4 § Truck skall vara utförd så att den kan köras och manövreras säkert och så att dess hastighet lätt kan anpassas till olika förhållanden.
5 § Truck skall ha färdbroms som säkert kan stanna trucken med eller utan last.
Truck skall ha parkeringsbroms som oberoende av lastens vikt, kan hålla trucken kvar i största avsedda lutning också om föraren lämnat trucken.
6 § Föraren skall lätt kunna manövrera truckens manöverreglage från förarplatsen .
Manöverreglage, som styr funktion endast när det påverkas, skall återgå till neutralläge då det släpps. Manöverreglage skall vara märkt med symbol eller text på svenska.
7 § Truck skall vara utförd så att personskada och olämplig arbetsbelastning vid fortlöpande tillsyn eller reparation av trucken motverkas.
8 § Truck skall ha signalanordning med vilken uppmärksamhet lätt kan påkallas.
9 § Truck skall ha anordning som skyddar föraren om risk finns för nedfallande föremål från egen hantering.
10 § Draganordning på truck skall ha spärr eller annan anordning som hindrar att det som dras kopplas loss oavsiktligt.
11 § Truck och tillsatsaggregat skall vara tydligt och varaktigt märkta med uppgift om
tillverkare, typ, tillverkningsnummer, egenvikt och den högsta last (massa) som de är avsedda för. Om lastförmågan är beroende av tyngdpunktsavstånd eller lyfthöjd skall märkningen ge tillräcklig information om detta.
Gaffelarm och gaffelarmsförlängare skall vara märkt med av tillverkaren angiven högsta avsedda last och motsvarande tyngdpunktavstånd.
För batteridriven truck där batteriets massa inverkar på stabiliteten skall lägsta och högsta avsedda batterivikt (massa) anges.
Åktruckar
12 § Förarplatsen på åktruck skall vara utformad så att föraren kan arbeta säkert utan att skadas av utstående delar.
13 § Åktruck för sittande förare skall ha inställbar förarstol som medger bekväm
arbetsställning. Förarstol som kan svängas eller förskjutas skall automatiskt låsas säkert i önskat läge.
14 § Åktruck vars parkeringsbroms inte ansätts automatiskt skall ha anordning som varnar om trucken inte är bromsad när föraren lämnar förarplatsen.
15 § Åktrucks sitt- eller ståplats skall utformas så att föraren inte oavsiktligt kan hålla foten utanför trucken vid körning. Alternativt skall trucken ha anordning som snabbt gör föraren uppmärksam på att han inte har foten på avsedd plats.
Ledtruckar
16 § Ledtruck skall vara så konstruerad att den på horisontellt underlag inte kan ha högre hastighet än 1,75 m/sek.
Hastigheten hos ledtruck skall lätt kunna anpassas till förarens gånghastighet.
17 § När ledtruckens manöverarm släpps skall drivningen upphöra och parkeringsbromsen ansättas automatiskt. Trucken skall vara konstruerad så att föraren inte vid påkörning skadas av manöverarmen.
18 § Ledtrucks hjul skall avskärmas så att fotskada motverkas.
19 § Förarplattform på ledtruck skall tillåta säker manövrering och ha tillräcklig styrka för att motstå påkörning. Den skall fällas upp automatiskt efter avstigning och får inte oavsiktligt fällas ned.
Användning
20 § Arbete med truck skall planeras med beaktande av de särskilda risker som sådant arbete kan medföra.
Truck får inte belastas med större last än trucken och det monterade aggregatet är avsedda för.
Trucktrafik skall om möjligt avgränsas från annan verksamhet.
Person som utses att leda och övervaka att arbete med truck utförs på ett säkert sätt skall ha den kunskap och den information som behövs med hänsyn till säkerheten. Han skall ha tillräcklig tid för planering av arbete med truck innan detta arbete startas. (AFS 1993:1) 21 § Truck får användas endast av den som har tillräckliga kunskaper och innehar arbetsgivarens tillstånd.
Förare och passagerare får åka endast på sådan plats på trucken som är särskilt avsedd för åkande.
22 § Truckförare skall bära skyddsskor. Det samma gäller för annan personal som mer än tillfälligtvis arbetar med lastning och lossning med truck.
23 § Truck skall underhållas väl. Den skall underkastas fortlöpande tillsyn med intervaller som är anpassade till dess driftsförhållanden.
Truck med brister som kan äventyra säkerheten, får inte användas förrän bristerna avhjälpts.
24 § Truck skall ha parkeringsbromsen ansatt när föraren lämnar förarplatsen . Personlyft med truck
25 § Person får lyftas med lyftande truck endast vid tillfälliga arbeten av kortvarig natur.
Därvid skall truck ha arbetskorg monterad på truckens gaffelarmar.
Truck och arbetskorg skall användas på ett säkert sätt. Före användning skall kontrolleras att de funktioner som används vid personlyft fungerar säkert. (AFS 1993:1)
26 § Truckens avsedda högsta last skall vid maximal lyfthöjd och 600 mm tyngdpunktsavstånd vara minst 4 gånger arbetskorgens totalvikt.
Trucken skall även i övrigt med hänsyn till material, konstruktion, utförande och stabilitet erbjuda betryggande säkerhet för personlyft. (AFS 1993:1)
27 § Arbetskorg med fästanordningar skall vara utförd, ordnad och utrustad så att den kan användas och underhållas med betryggande säkerhet mot personskada.
Personlyft får inte kunna manövreras från arbetskorg. (AFS 1993:1) Besiktning
28 § Upphävd genom AFS 1995:2 Återkommande besiktning
29 § Truck och arbetskorg som används för personlyft i hamnarbete skall så länge de är i bruk genomgå återkommande besiktning. Denna skall utföras senast inom den kalendermånad som infaller tolv månader efter det att truck och arbetskorg togs i bruk eller senaste återkommande besiktning utfördes.
Ordinarie besiktningsmånad är den kalendermånad som motsvarar den månad då den första återkommande besiktningen utfördes. Om en återkommande besiktning utförs mer än tre månader före ordinarie besiktningsmånad skall ny ordinarie besiktningsmånad beräknas med utgångspunkt från den månad besiktningen utfördes. (AFS 1995:2)
30 § Återkommande besiktning skall omfatta kontroll av att truck och arbetskorg fortfarande fyller kraven i 26 och 27 §§. (AFS 1993:1)
Godkännande m m
31 § Besiktning skall utföras av ett kontrollorgan i tredjepartsställning som är ackrediterat för sådan besiktning enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll. (AFS 1995:2)
32 § Om truck och arbetskorg har bedömts uppfylla kraven i 26 och 27 §§ skall de förses med besiktningsorganets märke samt uppgift om besiktningsmånad och -år. (AFS 1993:1)
33 § Intyg, eller kopia därav, över senaste besiktning skall hållas tillgängligt på arbetsstället så länge truck och arbetskorg används tillsammans. (AFS 1995:2)
Särskilda bestämmelser
34 § Bestämmelserna i 29-32 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap 1 § 2 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Brott mot nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 § första stycket samma lag medföra böter. (AFS 1995:2)
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter1 träder i kraft den 1 januari 1988. Samtidigt upphävs:
1 AFS 1986:24
- Arbetarskyddsstyrelsens allmänna rad om skyddsåtgärder vid truckar som manövreras av åkande förare(f d anvisningar nr 94).
- Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1973:4, Fortlöpande tillsyn av truckar och lyftvagnar.
- Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1973:25, Obemannad truck skall vara bromsad.
- Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:18), om bromsar på åktruckar.
Bestämmelserna i 6 - 7, 11-14 §§ och 16-17 §§ gäller inte för truckar som tagits i bruk före den 1 januari 1988. För sådana truckar träder dessutom 18-19 §§ i kraft först 1 januari 1990.
Maskiner som tagits i bruk före den 1 januari 1988 skall anpassas till de nya föreskrifterna i den utsträckning som är möjlig och rimlig med hänsyn till användningen.
___________________
Ändringarna2 träder i kraft den 1 januari 1994. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddsåtgärder vid lyft av personer med hjälp av gaffeltruck (tidigare anvisning nr 101). Besiktning som har utförts enligt de upphävda föreskrifterna skall gälla som besiktning enligt de nya bestämmelserna.
Till den 1 januari 1995 eller till det senare datum då ett ackrediterat organ utsetts för besiktning enligt 28-33 §§ får sådan besiktning även utföras av Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning. (AFS 1993:59)
____________________
Ändringen3 träder i kraft den 1 juli 1995
2 AFS 1993:1
3 AFS 1995:2
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om truckar
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 15 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande allmänna råd om tillämpningen av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS
1986:24) om truckar.
Inledning
Kungörelsen med föreskrifter om truckar utgör en omarbetning av styrelsens allmänna råd om åktruckar, (f d anvisningar nr 94) från 1974. Den innebär huvudsakligen en redaktionell omarbetning samt anpassning till den tekniska utvecklingen inom området. Eftersom truckar ingår i gruppen motorredskap har kungörelsen anpassats till arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6).
Annan lagstiftning t ex från trafiksäkerhetsverket och statens sprängämnesinspektion kan också påverka utformning respektive användning av truck.
För maskiner eller komponenter som omfattas av vägtrafikförordningen hänvisas till denna och till trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om sådana maskiners beskaffenhet och utrustning.
Truckar av högst skilda slag används allmänt inom näringslivet. Användningsområdet varierar kraftigt dels mellan skilda trucktyper dels mellan företag som använder samma typ av truck.
Dessa föreskrifter har utformats i syfte att medge smidig anpassning till lokala förhållanden.
Av de olyckor som rapporteras till arbetarskyddsstyrelsens informationssystem om arbetsskador (ISA) utgör truckolyckorna ca 2 % eller ungefär 2 000 olyckor årligen.
En analys visar att det vanligen är föraren som skadas vid olyckor där truck varit inblandad.
Fotskador är därvid den vanligaste skadetypen - framför allt gäller det skador orsakade av ledtruckar och åkstaplare. En vanlig olycka är snedtramp i samband med avstigning.
Huvudskador uppkommer oftast i samband med hastiga stopp hos truckar. Ryggskador tycks ofta vara en kombination av skador orsakade av manuellt arbete och truckkörning.
Handskador orsakade av slag i ratt eller styrspak är en vanlig skada.
En vanlig påkörningsolycka är den när någon rör sig baklänges ut i en gång där en truck passerar. Vid hantering av last uppkommer olyckor i samband med att medhjälpare t ex försöker rätta till last som stjälper. Här dominerar hand- och fotskador men även skador på rygg är vanliga.
Truckar används i viss utsträckning på lastkajer för lastning av fordon eller uppställning av gods. Fall av truck från lastkaj kan orsaka svåra personskador t ex genom att föraren kläms mellan skyddstak och mark.
Krav på effektivt utnyttjande av utrymmet inom industri och terminaler resulterar ofta i mindre utrymme för trucktrafik och högre lagerställ. Det har bl a medfört krav på begränsning av truckarnas yttermått. Många truckar har som följd därav trånga förarplatser. Förarna ådrar sig därför ofta belastningsskador i nacke och rygg samt klämskador.
Enligt arbetsmiljölagens (SFS 1977:1160) 3 kap 8 § skall bl a de anvisningar medfölja vid avlämnandet som behövs för montering, användning och skötsel av teknisk anordning. Av förarbetena till lagen framgår att dessa anvisningar normalt skall vara på svenska.
Omfattningen av dessa anvisningar (instruktioner) är givetvis beroende av utförandet av trucken. Det medför att komplicerade truckkonstruktioner och arbetsuppgifter kan kräva mera omfattande anvisningar (instruktioner).
Bakgrund
Den 1 juli 1995 träder föreskrifterna i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1993:10 (omtryckt i sin helhet efter ändringar i AFS 1994:48) i kraft för bl.a. truckar som släpps ut på marknaden eller tas i drift i Sverige från och med den dagen. Truckar som följer de regler som anges i AFS 1986:24 får dock släppas ut på marknaden, eljest avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december 1995.
Enligt de ändringar som införts genom AFS 1994:48 ingår anordningar för personlyft vilka medför risk att falla från en höjd överstigande tre meter i Bilaga 4. De skall därför genomgå en särskild kontrollprocedur (8 § tredje stycket b) eller c)).
I kungörelsen AFS 1994:48 finns särskilda övergångsregler för maskiner för lyft eller
förflyttning av personer. Övergångsreglerna innebär att sådana personlyftande anordningar får släppas ut på marknaden, eljest avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift t.o.m. utgången av 1996 om de följer de föreskrifter som gällde i juni 1993. Hittillsvarande lydelse av
kungörelsen (AFS 1986:24 med ändringar i AFS 1993:1 och 1993:59) om personlyft med truck får således tillämpas till 1996 års slut.
Bestämmelserna om användning av truckar i 20-27 §§ kvarblir oförändrade efter 1995 års ändringar. Dessutom gäller även Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Dess 4 § anger följande.
När användning av en arbetsutrustning kan medföra en speciell risk för säkerhet och hälsa, skall arbetsgivaren se till att
1. endast de personer, som har till uppgift att använda arbetsutrustningen, får göra detta samt 2. de personer som tas i anspråk vid reparation, ändring, service och underhåll är särskilt utsedda för detta. (AFS 1995:2)
Kommentarer till vissa paragrafer
Kommentarerna ger förslag till åtgärder och lösningar. Andra sådana kan också uppfylla kraven i paragraferna.
Till 2 § Till Iyftande truckar räknas även terminaltruckar och grensletruckar samt hjullastare och liknande motorredskap som mer än tillfälligtvis används med gaffelarmar eller andra lyftaggregat med motsvarande funktion .
Till 3 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6) 1- 20 §§ om motorredskap samt 32-35 §§ och 38 § gäller lyftande truckar.
Till 4 § Vid konstruktion av truck är det viktigt att kartlägga de faktorer som har betydelse för truckens användning.
Kraven på truckens utförande skiftar med rådande arbetsförhållanden. Det är önskvärt att dessa olika faktorer vägs in vid utformandet av trucken. Som exempel kan nämnas att många truckar kan komma att förses med belysning och annan trafikutrustning. Det är lämpligt att sådana truckar utförs så att utrustningen kan monteras på ändamålsenligt sätt. På truckar som har avrundade hörn eller avvisare minskar risken för fasthakning eller klämning.
Vid utformning och dimensionering av en truck är det väsentligt att beakta även mindre vanliga belastningsfall som kan uppkomma vid användandet av trucken. Vissa av dessa kan vara orsakade av plötsliga fel hos trucken. Som exempel kan nämnas de risker som kan uppstå om lasten okontrollerat skulle sjunka vid t ex brott på hydraulledning.
Andra risker som det är angeläget att beakta är t ex oavsiktlig frigöring av eller oavsiktlig horisontell förskjutning av lasthållare, gaffelarmar, tillsatsaggregat eller last. Finns risk för oavsiktlig rörelse när förbränningsmotor startas med fordonets växel ilagd bör detta förhindras t ex med s k startspärr.
Det är viktigt att truck kan köras utan att besvärande ryck uppkommer vid lasthantering, under acceleration eller bromsning, växling eller urkoppling av motstånd i körkretsen. Detta gäller inte minst körning vid stapling på stor lyfthöjd.
Det är likaså angeläget att rörelser med lastbärande organ, kan utföras mjukt och utan att besvärande "gungningar" uppkommer hos trucken. Detta gäller framförallt stativets lutningsrörelse (tilt).
Uppkommer fel i truckens manöversystem kan detta innebära att trucken gör oväntade rörelser. Hos elektiskt drivna truckar kan denna risk minskas om styrsystemet är utfört så att ett eventuellt fel medför att trucken inte går att köra - "Fail Safe". Det är viktigt att trucken trots fel i drivsystemet kan styras och stannas säkert.
Medför fel i servoassisterade styrsystem inte omedelbar fara är det önskvärt att föraren uppmärksammas om det inträffade, t ex genom att det fysiska motståndet i manöverdonet blir högre än normalt. Fel i styrsystem bör inte kunna orsaka slag eller oväntad farlig rörelse.
För höglyftande truck är det angeläget att stativet ges sådan utformning att sikten blir god utan att stativet förlorar i styrka eller stabilitet. Det är också viktigt att risken för klämskada
orsakad av stativets rörelser uppmärksammas. Svensk standard SS 3458, - Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar - Säkerhetsregler - punkt 12.1.2 innehåller regler om detta.
Truckar används under mycket varierande driftsförhållanden. För vanligen förekommande driftsförhållanden har svenska standarder utarbetats rörande provning av truckens stabilitet.
Det är viktigt att truck har god stabilitet för avsedd användning.
Följande standarder ger vägledning i hur paragrafens krav kan uppfyllas för vissa maskintyper.
SS-ISO 1074, Truckar och lyftvagnar - Motviktstruckar - Stabilitetsprovning.
SS-ISO 3184, Truckar och lyftvagnar - Skjutstativtruckar och bredspåriga stödbenstruckar - Stabilitetsprovning.
SS 3462, Truckar och lyftvagnar - Ramstyrda motviktstruckar med lyftarmssystem eller lyftstativ och stela motviktstruckar med lyftarmssystem - Stabilitetsprovning.
SS-ISO 5766, Truckar och lyftvagnar - Höglyftande smalspåriga stödbenstruckar och plattformstruckar - Stabilitetsprovning.
Det är viktigt att uppmärksamma att ovanstående standarder avser provning vid stapling med vertikalt stativ (eller motsvarande). Truck som skall stapla med framåtlutat stativ och som har stabilitet motsvarande SS-ISO 5767, Truckar och lyftvagnar - Stapling med framåtlutat stativ - Stabilitetsprovning, uppfyller i allmänhet även kravet på stabilitet när arbetet sker på
horisontellt underlag.
Batteridriven truck bör ha batteriet så fäst vid trucken att det inte skadar föraren vid vältning.
Lyftande truckar används allt oftare för speciella arbetsuppgifter som kräver anpassade tillsatsaggregat. Det är därför viktigt att den som kombinerar system av truckar,
tillsatsaggregat och andra komponenter vidtar åtgärder för att motverka risken för arbetsskada.
Det kan ske genom att tillverkare tillfrågas om komponenternas lämplighet för den aktuella användningen och om begränsningar i rörelser och belastningar. Det är också viktigt att föraren har tillgång till skriftliga instruktioner, belastningstabeller m m som anvisar säker användning av systemet.
Till 5 § Truck som har bromskraft som motsvarar kravet i svensk standard SS 3437, Motordrivna industritruckar - Bromsar - uppfyller i allmänhet kraven i paragrafen.
Elektriska åktruckar kan ocksa "bromsas" på elektrisk väg, t ex genom att motsatt körriktning kopplas in, s k reverseringsbromsning. Detta körsätt är avsett att användas företrädesvis i samband med byte av körriktning. Reverseringsbroms är i regel inte tillräckligt tillförlitlig för att användas som färdbroms.
Det är särskilt angeläget att trucken kan bromsas säkert även med högsta avsedda last och oavsett lastens storlek och läge eller truckens körriktning.
För truckar där lastens läge kan förflyttas i horisontalplanet, t ex skjutstativtruckar, är det viktigt att säkerställa att trucken kan bromsas säkert oavsett lastens läge. I vissa fall kan därför truckens användningssätt behöva begränsas.
Truck med vridbar eller rörlig stol för körning i olika riktningar bör vara bromsad under den tid stolen ej befinner sig i körläge framåt eller bakåt.
Parkeringsbroms på truck, olastad eller med en last upp till den av tillverkaren angivna högsta vikten, som har bromskraft som motsvarar den som krävs i svensk standard SS 3437 uppfyller i allmänhet kraven i paragrafen. Denna standard anger även maximal (avsedd) lutning vari truck kan köras med klassad last.
Det är väsentligt att komponenterna i bromssystemet har tillräcklig styrka för att motstå även extrema bromsningar t ex i en nödsituation. Standarden SS-ISO 6500, Motordrivna
industritruckar - Färdbromsar - Hållfasthet hos komponenterkan ge vägledning vid bedömning av hållfastheten.
Till 6 § Det är viktigt att manöverreglagens rörelseriktningar uppfattas som naturliga.
Lämpliga manövermotstånd och placeringar av reglage underlättar förarens arbete.
Exempel på lämpliga symboler finns i svensk standard SS-ISO 3287, Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar - Symboler för reglage.
På åktruckar är det viktigt att manöverreglagen är placerade så att en betjänande hand, arm eller fot inte kommer utanför truckens profil på sätt som medför risk för skada. Detta gäller även t ex vid fullt utslag hos reglagen.
Risken för ofrivillig påverkan av manöverreglagen kan minimeras t ex genom att avstånden mellan reglagen är tillräckligt stora.
I vissa fall, t ex på åktruckar som används i arbete där föraren har anledning att bära klädsel till skydd mot kyla, eller bära grova skor, är det lämpligt att avstånden mellan reglagen är större än vad annars skulle vara nödvändigt.
De flesta åktruckförare är också bilförare och har därför en väl inarbetad känsla för hur manöverreglagen i en bil är placerade. Det är därför angeläget att motsvarande
manöverreglage i truck, placeras som i en bil. Detta gäller framför allt ratt, kopplings-, broms
och accelerationspedaler samt funktionen hos dessa. Det är lämpligt att använda samma färdbromsfunktion för åktruckar som för bilar (pedalen trycks ned och ökad nedtryckning ger ökad bromskraft).
Det är angeläget att manöverreglage har samma funktion hos olika typer av åktruckar samt att reglagen är märkta. Vid byte mellan truckar bidrar detta till att minska risken för felmanöver.
Färdriktningsväljare på åktruckar bör arrangeras så att deras manövrering överensstämmer med den önskade färdriktningen.
Ett bra sätt att uppfylla kraven för åktruck med sittande förare är att placera manöverreglagen enligt svensk standard SS 3459 och figur 25 i SS 3458. För åktruckar med stående förare behandlas bromspedalfunktionen i punkt 8.4.2.1. i SS 3458. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6) och ISO 6682 ger också anvisningar.
I den svenska standarden SS 3458 lämnas under punkt 8.4.3 exempel på hur manöverreglagen kan placeras hos ledtruckar.
Det är väsentligt att ledtruck kan köras utan att oväntade eller okontrollerbara rörelser
uppkommer vid acceleration liksom vid bromsning t ex om truckens manöverreglage påverkas snabbt. Särskilt viktigt är det att sådana rörelser inte uppkommer vid tagning och avställning av last på hög lyfthöjd.
Det är angeläget att ledtruckens manöversystem är utformat så att vald körhastighet lätt kan hållas. Enligt 16 § skall ledtruckens hastighet kunna anpassas till den gående förarens
hastighet. Det är viktigt att uppmärksamma att gånghastigheten varierar högst avsevärt mellan olika individer.
Det är likaså viktigt att lyftrörelser kan utföras mjukt så att inte besvärande "gungningar"
onödigtvis uppstår hos trucken.
Till 7 § Det är angeläget att redan vid konstruktion av truck och dess komponenter hänsyn tas till hur fortlöpande tillsyn och underhållsarbete skall kunna utföras säkert. Det är också fördelaktigt om truck och dess komponenter är utförda så att arbetet kan utföras enkelt t ex genom god åtkomlighet.
Det är t ex fördelaktigt om truckhjul inte har delbar fälg. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbete med hjul och däck (AFS 1985:9) kan vara till ledning.
För att förbättra åtkomligheten till andra komponenter hos trucken utförs ibland förarhytten fällbar. Då är det viktigt att förhindra att person kan skadas på grund av att upplyft hytt oavsiktligt sjunker. Särskild anordning, t ex en mekanisk spärr, kan behövas för att nå avsedd säkerhet.
Det är fördelaktigt om daglig tillsyn kan utföras utan svårighet. Erfarenheten visar att den tillsyn som är lätt att utföra också oftare blir utförd än den som är svår att genomföra.
Till 8 § Ljudsignal som föraren snabbt kan påverka bör finnas. Ljudsignal som varnar för backande truck samt Ijussignaler är exempel på andra lösningar.
Till 9 § Anordning kan utgöras av skyddstak, laststöd m m. Laststöd kan behövas t ex när en truck används för att stapla gods som kan falla ner och skada föraren eller annan person. Det är lämpligt att trucken utförs så att den lätt kan förses med laststöd.
Skyddstak är vanligen nödvändigt på truck som hanterar gods så högt att detta vid fall kan skada föraren. Exempel på sådant gods är pappersrullar som fristaplas på stor höjd över förarplatsen.
Vid utformning av skyddstak är det väsentligt att hänsyn tas till typ av gods som hanteras, t ex kan det vara nödvändigt att skyddstaket är helt utan öppningar vid hantering av glasflaskor som kan falla ner. Vid bedömning av hur skyddstak för åktruckar lämpligen kan utföras kan SS-ISO 6055, Truckar och lyftvagnar - Höglyftande åktruckar - Skyddstak - Utförande och provning - tjäna till ledning.
Det är lämpligt att vissa trucktyper konstrueras så att de lätt kan förses med skyddstak eller hytt. Skyddstaket kan vara en del av förarhytten.
Till 10 § Det är viktigt att säkerställa att draganordning inte öppnas oavsiktligt vid körning t ex på ojämnt underlag. Det kan ske genom förregling, eller utformning av reglage. Reglage för draganordning som manövreras från förarplats bör vara märkt så att förväxling ej kan ske.
Till 11 § I svensk standard SS 3458 punkt 5 ges exempel på lämplig märkning.
Leverantörens namn kan anges när så är befogat.
På batteridrivna truckar är ofta batteriet en del av truckens motvikt. Batteriets utförande och vikt (massa ) kan således påverka truckens stabilitet. Det är i dessa fall viktigt att kontrollera att batteriets massa ligger inom av trucktillverkaren angiven tolerans.
Det är lämpligt att batterier har uppgift om vikt (massa).
Det är vanligt att den högsta lasten är olika stor vid skilda tyngdpunktslägen hos lasten liksom att den avtar med ökad lyfthöjd. Den högsta lasten, klassad lyftförmåga, finns definierad i svensk standard SS-ISO R 1214.
När truck har tillsatsaggregat är det viktigt att se till att ingen av delarna utsätts för större belastningar än de avsetts för. T ex kan massan av tillsatsaggregat, gaffelarmar och utskjutbara gaffelarmar förändra högsta last och lastens tyngdpunktsläge.
I svensk standard SS-ISO 2330 visas hur gaffelarmar märkes.
Gaffelarmar provas normalt enligt SS-ISO 2330 och SS-ISO 2331.
Till 12 § Det är väsentligt att förarutrymmet på åktruck har tillräcklig storlek. Erfarenheten visar att det vid körning på jämnt underlag - t ex på golv i lagerlokaler - behövs ett fritt utrymme på ca 200 cm mellan golv och tak för truck med stående förare. För truck med sittande förare behövs vanligen fritt utrymme på ca 100 cm från stolens referenspunkt enligt SS-ISO 6055. Körning på ojämnt underlag kräver större fritt utrymme. Se även
arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6).
Bland de risker som det är viktigt att uppmärksamma vid utformning av förarplatsen kan förutom kollision nämnas påkörning av pallställ eller liknande. Vid hantering och transport av last tvingas föraren ofta vrida sig för att se bakom trucken eller böja huvud och rygg kraftigt bakåt vid hantering av gods högt över golvplanet. Det är därför angeläget att förarplatsen utformas så att risken för skador på förarens höft, rygg och hals minimeras.
Det är önskvärt att utrustning som behövs i åktrucken placeras där risken är liten för att föraren skadas vid häftig rörelse, t ex hastigt stopp, och så att föraren inte hindras i sitt arbete.
Om detta inte är möjligt kan utrustningen förses med lämplig dämpande beklädnad.
Om hytt finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6).
Förarhytt är vanligen nödvändig på åktruckar som används regelbundet utomhus vid kyla eller annat otjänligt väder.
Åktruck som stadigvarande används i kyl- och frysrum förses lämpligen också med förarhytt varvid det är viktigt att tänka på att förare har möjligheter att erhålla god imfri sikt t ex om trucken omväxlande körs i kyld och icke kyld lokal.
Vanligen är det nödvändigt att ha torkare för vindruta och bakruta. I vissa fall kan det finnas behov av torkare även för "takfönster". Rent allmänt är det önskvärt att den av torkaren svepta ytan är så stor som möjligt och lagd där föraren bedöms ha största behovet av god sikt.
Spolare är vanligen nödvändig där föroreningar på rutor ofta ger siktproblem.
Vid placeringen av öppningsbart fönster är det väsentligt att hänsyn tas till att sådant fönster ofta, förutom för ventilation och talkommunikation också används för andra ändamål, t ex att föraren kan behöva nå portmanöverdon.
I vissa fall, t ex i starkt dammande miljö som vid en stenkrossanläggning, kan det vara mindre lämpligt med öppningsbart fönster med hänsyn till risken att damm kommer in i hytten.
Möjligheten till talkommunikation kan i sådana fall lösas t ex med radio.
Det är önskvärt att värmetillförsel till hytt kan regleras steglöst. Vid vattenburna värmesystem är detta ofta lätt att ordna. Vid elektriska värmesystem är det ofta nödvändigt att effektstegen är små för att erhålla godtagbar reglerbarhet. Det är likaså önskvärt att fläkten till ventilations
och uppvärmningsanordning har flera hastigheter för att erhålla den avsedda reglerbarheten.
Det är önskvärt att lufthastigheten invid föraren är låg och det bör uppmärksammas att stora temperaturdifferenser mellan skilda delar av hytten ofta upplevs som besvärande.
Till 13 § Det är angeläget att förarstol är inställbar så att förarens arbete kan underlättas och hans arbetsbelastning minskas.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 1985:6) behandlar också förarsitsen.
För åktruck med sidsittande förare är det till stor fördel om stolen tillåter föraren att lätt vrida sig. Detta medför att det ofta är lämpligt att stolens sits är plattare och ryggstödets höjd lägre än på motviktstruckar. Är ryggstödets övre del avfasat underlättas överkroppens vridning.
Det är viktigt att sitsen kan ställas in enkelt och utan verktyg.
Om arbetsställningar finns bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6).
Till 14 § Ett vanligt utförande är att en signal ljuder när föraren lämnar förarplatsen utan att ansätta parkeringsbromsen.
Till 15 § Åktruckar med stående eller sidsittande förare - det gäller främst batteridrivna truckar - har ena färdriktningen åt det håll där föraren stiger på eller av trucken. Det är viktigt att säkerställa att trucken bara går att köra när föraren helt befinner sig på förarplatsen, t ex genom att truckens manöversystem annars är brutet. Se SS 3458.
Till 16 § Gående personer förflyttar sig med olika hastighet och skillnaden kan vara högst påtaglig. Det är nödvändigt att ledtruckens hastighet lätt kan anpassas till den aktuella förarens hastighet t ex genom lämplig utformning av styrsystemet.
Till 17 § Ledtruck som i detta avseende är utförd i enlighet med svensk standard SS 3458, punkt 8.4.3.1.2 uppfyller i allmänhet kravet i paragrafen.
Risken för att föraren kläms mellan manöverarm, eller truck och annat föremål när trucken körs i riktning mot föraren kan minskas. En lämplig lösning är att förse manöverarmen med en anordning som när den påverkas kastar om truckens körriktning och som stannar trucken när anordningen inte längre påverkas. Den yta som påverkas bör vara tillräckligt stor.
Till 18 § Ett vanligt sätt att motverka risk för framför allt fotskador är att montera avvisare där truckens chassi inte hindrar att fot skadas av hjulen. Erfarenheten visar att lämpligt avstånd från marken för dessa avvisare är ca 30 mm. Det är lämpligt att dessa avvisare utförs i relativt hårt gummi eller liknande material som kan vikas undan ifall det stöter emot ett hårt föremål t ex en stålbrygga mellan fordon och kaj.
Till 19 § Det är väsentligt att hänsyn tas till förarens behov av tillräckligt utrymme för att kunna manövrera trucken säkert. Erfarenheten visar att en plattform vars plana yta har måtten 0,4 m längd och 0,6 m bredd i allmänhet ger tillräckligt utrymme.
Förarplattform har i allmänhet tillräcklig hållfasthet om den utan att deformeras så att förarens säkerhet äventyras kan motstå en sidokraft motsvarande den som uppkommer då trucken med högsta last och med högsta hastighet kör mot ett fast föremål.
När förarplattform är uppfälld bör eventuella sidostöd för föraren vara infällda för att förhindra klämning.
Risken att skada annan person vid påkörning minskar t ex om plattformen är tjockare än 50 mm och inte har skarpa hörn. Förses plattformens sidor med dämpande material, t ex
gummilist, minskar risken för skador vid påkörning ytterligare. Det är därvid viktigt att listen fästs på ett tillförlitligt sätt mot plattformens sidor. Det är viktigt att inte själva fastsättningen kan orsaka skada t ex genom skruv som sticker ut om listen slitits bort.
Det är också viktigt att tänka på risken för klämning eller halkning.
Till 20 § Det är viktigt att beakta att dragning med bakhjulsstyrda truckar kan medföra risker.
Om truck utan hytt arbetar på kaj eller ojämn mark kan ett säkerhetsbälte av midjetyp minska förarens skaderisk.
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om motorredskap och traktorer (AFS 19856) innehåller ytterligare regler som gäller för truckar.
En truck kan förses med tillsatsaggregat och andra gaffelarmar avsedda för speciell hantering av last. Det är därför viktigt att kontrollera vilken last som kan tillåtas vid aktuell kombination av truck, tillsatsaggregat och gaffelarmar.
Den högsta last och det tyngdpunktsavstånd som truck, tillsatsaggregat eller gaffelarm avsetts för skall enligt 11 § framgå av märkning. (SS 2780, SS-ISO R 1214, SS 3460.)
Det är här viktigt att påminna om att den högsta lasten är olika stor beroende på lyfthöjd och tyngdpunktsavstånd vilket framgår av skylt på trucken.
Gaffeltruck bör inte bära gods under längre förflyttning.
Lastens form och storlek har ofta en avgörande betydelse för sikten. I de fall lasten skulle skymma sikten kan det vara lämpligt att trucken körs med lasten bakom föraren (sett i
färdriktningen) så att tillfredsställande sikt kan erhållas. I andra fall kan körning med höjd last och låg hastighet vara en lämplig metod, t.ex. vid containerhantering. Sådan hantering medför särskilda risker och det är viktigt att val av truck (storlek) sker i samråd med truckleverantören
efter noggrann kartläggning av förväntad användning.
Hjälpmedel för att förbättra sikten kan också vara vridbar förarstol, uppbyggd eller höjbar hytt, eller TV för att minska risken för påkörning vid dålig sikt.
Det är viktigt att arbete med truck planeras så att föraren inte utsätts för olämplig belastning.
Risken för personskada i samband med trucktrafik kan minskas genom att arbetsstället planeras så att trafik med truckar så långt möjligt förläggs till särskilda områden, t.ex.
särskilda truckgångar, skilda från annan verksamhet.
Genom att markera truckgångarna tydligt är det lättare att hålla dem fria från t.ex. uppställt gods. Markeringen uppmärksammar också gående på faran från trucktrafik. Markeringen kan exempelvis ske genom målning på golvet.
Är det inte möjligt att helt skilja trucktrafik från område där gående och annan trafik behöver uppehålla sig kan andra åtgärder vara nödvändiga för att minska riskerna för skador, t.ex. att förbättra möjligheterna för truckförare att upptäcka gående.
Trafikspeglar kan i vissa fall vara till god hjälp. God belysning förbättrar möjligheten till upptäckt, liksom att skymmande gods eller motsvarande placeras på mindre skymmande plats.
Har trucken en från omgivningen klart avvikande färg eller varnande belysning har utomstående lättare att upptäcka den.
I bullrig miljö och utomhus är signaler med ljus ofta ett lämpligt sätt att varna personer för trucken.
Särskild uppmärksamhet kan behöva ägnas t.ex. sådana områden där trucktrafik kan uppträda utan förvarning för en gående och siktfältet är begränsat. Som exempel kan nämnas att gående passerar genom en dörr ut till område där trucktrafik förekommer.
Vid användning av truck är det väsentligt att arbetsgivaren förvissar sig bland annat om att truck underhålls väl, utrustas och används rätt, att egen och inhyrd personal har eforderlig kunskap och att åtgärder vidtas vid avvikelser. Detta gäller även om trucken ägs av någon annan. 3 kap 6 och 7 §§ arbetsmiljölagen gäller också för truckanvändning på gemensamt arbetställe. Truckanvändning kan medföra risk även för andra än truckföraren.
Det är därför viktigt att arbetsledningen har tillräckliga kunskaper, resurser och befogenheter.
Beträffande utbildning för ansvarig för truckanvändning se även Till 21 §, andra stycket. Det finns kurser för truckansvariga. (AFS 1993:1)
Till 21 § Enligt 3 kap 3 § arbetsmiljölagen åligger det arbetsgivaren bl.a. att förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet.
I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 19926) finns krav på att de arbetstagare som inte har tillräckliga kunskaper skall få den introduktion, instruktion och övriga information som behövs. Detta kan bl.a. avse teoretisk och praktisk utbildning för truckförare. Vidare ställs i de nämnda föreskrifterna krav på att rutiner skall
finnas för informationsinsatser av detta slag. Dessutom att arbetsgivaren skall se till att chefer och arbetsledande personal har de särskilda kunskaper om arbetsmiljöaspekterna som de behöver med hänsyn till sina uppgifter i verksamheten.
Det är viktigt att arbetsgivaren beaktar att olika personer har olika fysiska och psykiska förutsättningar att klara uppgiften att vara truckförare.
Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 199019) får truck med vissa undantag bara köras av den som fyllt 18 år.
Tillämpliga delar av kap 14 i SS 3458 kan vara till ledning vid utformning av regler och instruktioner för användning av truck.
Det är viktigt att truckföraren kan hantera godset på ett säkert och snabbt sätt samt har allmän kännedom om trafikförhållanden och trafikregler och vet hur trucken med och utan last beter sig i skilda situationer.
Det är ofta nödvändigt att den som utses till truckförare får utbildning. Utbildning för
truckförare bedrivs bl.a. av företag och organisationer. Lämplig utbildning är sådan som följer av central skolmyndighet eller arbetsmarknadens parter fastställd utbildningsplan vari ingår, förutom teori, ett antal körövningar där truckens beteende i olika situationer belyses.
Det är angeläget att utbildningen är sådan att den ger de kunskaper som på bästa sätt
motsvarar den arbetsuppgift som föraren förväntas ha efter avslutad utbildning. Detta bör ske genom företagsanpassad utbildning.
Inom flera av arbetsmarknadens avtalsområden finns avtalat om truckförarutbildning och krav på den som skall bli truckförare, exempelvis krav på körkort samt att truckföraren har fyllt 18 år.
Efter att ha blivit godkänd i genomgången kurs får eleven vanligen ett intyg om genomgången truckförarutbildning. Intyget medför dock inte tillstånd att köra truck. Tillstånd att föra fordon ges av arbetsgivaren. Det är viktigt att denne först förvissar sig om att föraren kan använda trucken på ett sätt som är säkert för denne och andra. Sådant tillstånd gäller endast hos den arbetsgivare som utfärdat detta och enligt dennes begränsningar.
Det är en fördel om arbetsgivarens tillstånd är skriftligt och begränsat till att gälla typ av truck, t.ex. ledtruck. Det är väsentligt att det tydligt framgår vilken omfattning, t.ex. arbetsområde, godsslag, tid, personlyft och körning på väg som tillståndet medger. Uppgifter om
ordningsregler, trafikregler, underhåll m.m. kan också ingå.
Det kan också vara nödvändigt att senare lämna ytterligare information till truckförare. En fortbildningskurs kan även vara nödvändig för tidigare utbildade förare vid större förändringar i arbetet. Som exempel kan nämnas när en truck börjar användas, som har andra och
avvikande egenskaper än vad tidigare använda truckar har haft.
I Arbetarskyddstyrelsens kungörelse med föreskrifter om skyddsåtgärder mot skada genom ras (AFS 198115) finns allmänna krav om vad som skall vidtas för att förhindra olycka genom ras. Bl.a. krävs att om det behövs skall arbetet utföras från skyddad plats och att gods och andra föremål skall ställas, läggas, hängas, staplas eller på annat sätt placeras och hanteras så
att risk för ras motverkas. Av föreskrifternas kommentarer framgår vikten av att underlaget är bärigt och materialet staplingsbart.
För att hindra obehöriga personer att köra truck kan det vara lämpligt att som på en bil montera in en nyckelmanövrerad strömställare i manöverkretsen.
Faran av att åka på en truck som saknar förberedd plats för säker åkning bör beaktas.
Ett bra sätt att motverka icke önskad åkning är, särskilt för ledtruckar som saknar
förarplattform, att utforma truckkroppen så att den endast med svårighet kan användas som sittplats, t.ex. genom att truckkroppens överdel utförs starkt sluttande. (AFS 1993:1) Till 22 § När gods hanteras med truck behöver föraren ibland hjälp av annan personal för justering av godsets läge m m. Det är viktigt att personal som återkommande utför sådant arbete bär skyddsskor.
Till 23 § Omfattning av och intervaller för fortlöpande tillsyn bestäms av ägaren och följer vanligtvis de anvisningar rörande truckens skötsel som enligt 3 kap 8 § arbetsmiljölagen skall medfölja vid leverans. Checklista kan vara en lämplig form. SS 3458 och SS-ISO TR 5057 kan ge ledning.
Det är angeläget att den fortlöpande tillsynen också omfattar förarstolen eftersom erfarenheten visar att dennas kondition ofta är dålig.
Det är viktigt att komma ihåg att också tillsatsaggregat, gaffelarmar, förlängningsarmar till gaffelarmar samt eventuella lyftöglor, batterifastsättning m m omfattas av tillsyn och underhåll.
Det är ur förebyggande synpunkt fördelaktigt om fortlöpande tillsyn, bristrapportering, händelser som kan medföra förändrad säkerhet och vidtagna åtgärder registreras inom företaget.
Förare bör före varje arbetspass kontrollera truck och tillsatsaggregat samt anmäla brister till arbetsledningen. De moment som kan ingå i en sådan kontroll bör framgå av instruktion som föraren har tillgång till.
Det är väsentligt att de moment som vanligen ingår i detta kontrollarbete gås igenom vid förarutbildningen eller vid den information (utbildning) som föraren får med avseende på den aktuella trucktypen.
Till 24 § Truck som inte är bromsad kan oavsiktligt komma i rörelse t ex genom att
underlaget lutar Om färdriktningsväljaren på en förbränningsdriven truck lämnas i drivläge kan trucken oavsikligt komma i rörelse när motorn är igång.
Hos eltruckar är det vanligt att manöverkretsen för drivning bryts när parkeringsbromsen ansätts. Risken för att oavsiktlig rörelse hos eltruckar orsakas av tekniskt fel - vilket tidigare inträffat - minskas genom sådan åtgärd .
Till 25 § Exempel på tillfälliga arbeten är underhållsarbete, inspektionsarbete och inventering.
Föreskriften innebär bl.a. att en person som står eller sitter på gafflarna eller på lastpall, provisorisk plattform e.d. inte får lyftas.
Ett sätt att uppfylla kravet i andra stycket är att användningen följer svensk standard SS 3628, Truckar och lyftvagnar - Arbetskorgar för tillfälliga personlyft - Krav.
Det är viktigt att tillverkare lämnar uppgifter om användning, montering, begränsningar, truckens uppställning, ansättande av stöd m m och att dessa följs. Personlyft med ledtruck bör begränsas till 3 m. Arbetsgivares instruktioner för användningen bör utformas med ledning av bl.a. sådana uppgifter och bör finnas lätt tillgängliga på arbetsplatsen.
Verktyg och arbetsmaterial kan tappas från korgen. Arbetet kan medföra att det från korgen ansätts krafter som kan påverka truckens stabilitet. Dessa och andra risker kan minskas t.ex.
genom utbildning, tydliga instruktioner och genom att korgens rörelser utförs lugnt och jämnt.
Utförs personlyft på arbetsplats med fordonstrafik kan det vara nödvändigt att spärra av eller på annat sätt markera arbetsplatsen så att påkörning undviks.
Det är viktigt att korgens golv hålls i sådant skick att halk- och snubbelrisker undviks.
Truck och specialanpassad arbetskorg (montagekorg) används även så att man samtidigt lyfter personer och last, t.ex. byggelement. Då är det viktigt att kombinationen riskbedöms av kompetent person före första användning på varje arbetsställe, t.ex. terminal, byggarbetsplats, verkstad o.d., så att lokala förhållanden kan beaktas. (AFS 1993:1)
Till 26 § Regler om truckar och arbetskorgar och användningen av dessa finns bl.a. i svensk standard SS 3628.
Årlig noggrann kontroll av truck och korg utförd av sakkunnig person gör användningen säkrare. Resultatet av sådan kontroll bör lämpligen införas i en journal. Det är viktigt att reparation och nya delar ger minst samma säkerhet åt anordningen som tidigare. Se även 28 §, tredje stycket. (AFS 1993:1)
Till 28 § Vid bedömning av truck med arbetskorg kan bl.a. svensk standard SS 3628 tjäna till ledning. Se även 25 § och kommentar till denna.
Är trucken utrustad med funktion som medger att korgens tyngdpunkt förskjuts är det viktigt att stabiliteten för kombinationen bedöms i farligaste riktning eller att det finns anordning som hindrar sådan förskjutning vid personlyft. (AFS 1993:1)
Till 33 § Intyg bör innehålla uppgift om de begränsningar som behövs för säker användning av kombinationen. Sådana begränsningar kan gälla lyfthöjd, korgens tillåtna totalvikt, tillåten last, antal personer m.m. (AFS 1993:1)
Till ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1977:12 om skyddsskor vid arbete med åktruck eller ledtruck innehåller en ändring i punkt 11.4 i arbetarskyddsstyrelsens åktrucksanvisningar (nr 94). Meddelandet upphör automatiskt med nämnda anvisningar.
Andra aktuella regler m m
Regler som är tillämpliga på truckar finns bl a i följande föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen .
AFS 1980:11 Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa AFS 1980:13 Anlitande av minderåriga i arbetslivet
AFS 1981:14 Skyddsåtgärder mot skada genom fall AFS 1981:15 Skyddsåtgärder mot skada genom ras AFS 1983:6 Arbetsställningar och arbetsrörelser
AFS 1984:14 Första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom AFS 1985:6 Motorredskap och traktorer
AFS 1985:9 Arbete med hjul och däck AFS 1986:21 Maskiner
Åberopade standarder
SS-ISO 2330 Truckar och Iyftvagnar - Gaffelarmar - Tekniskt utförande och provning SS-ISO 2331 Truckar och lyftvagnar - Gaffeltruckar Gaffelarmar - med fästklackar -
Terminologi
SS 2780 Truckar och lyftvagnar - Terminologi
SS 3437 Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar Bromsar - Del 1:
Höglyftande, låglyftande och ej lyftande truckar
SS 3458 Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar - Säkerhetsregler SS 3459 Truckar och lyftvagnar - Stela och ramstyrda motviktstruckar med
lyftarmssystem - Säkerhetsregler
SS 3460 Truckar och lyftvagnar - Stela och ramstyrda motviktstruckar med lyftarmssystem - Klassad lyftförmåga
SS 3461 Truckar och lyftvagnar - Gaffeltruckar - Gaffelarmar för gaffeltruckar med klassad lyftförmåga över 6 300 kg
SS 3462 Truckar och lyftvagnar - Ramstyrda motviktstruckar med lyftarmssystem eller lyftstativ och stela motviktstruckar med lyftarmssystem -
Stabilitetsprovning
SS 3628 Truckar och lyftvagnar - Arbetskorgar för tillfälliga personlyft - Krav SS-ISO TR 5057 Truckar och lyftvagnar - Gaffelarmar - Kontroll och reparation
SS-ISO 1074 Truckar och lyftvagnar - Motviktstruckar - Stabilitet - Grundprovningar SS-ISO R 1214 Truckar och lyftvagnar - Motviktstruckar - Klassad lyftförmåga
SS-ISO 3184 Truckar och lyftvagnar - Skjutstativ - Truckar och bredspåriga stödbenstruckar - Stabilitet
SS-ISO 3287 Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar - Symboler för reglage
SS-ISO 5766 Truckar och lyftvagnar - Höglyftande smalspåriga stödbenstruckar och plattformstruckar - Stabilitetsprovning
SS-ISO 5767 Truckar och lyftvagnar - Stapling med framåtlutat stativ - Stabilitetsprovning
SS-ISO 6055 Truckar och lyftvagnar - Höglyftande åktruckar - Skyddstak - Utförande och provning
SS-ISO 6500 Truckar och lyftvagnar - Motordrivna industritruckar - Färdbromsar - Hållfasthet hos komponenter
ISO 6682-1980 Earthmoving machinery - Zones of comfort and reach for controls
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter kan köpas från Liber Distribution, tfn 08-739 96 30 SS-ISO standard från Standardiseringskommissionen i Sverige tfn 08-23 04 00 eller från Sveriges Mekanstandardisering, tfn 08-783 80 00.
IKH-normer från Transportforskningskommissionen tfn 08-22 07 60. (AFS 1993:1)
