,,,,,
Hässleholms ~
kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum Diarienummer
2015-09-02 2010/44 101
Kommunstyrelsen
§ 208
Svar på motion om "Klimatsmart mat- klimathänsyn i kommunens kostverksamhet"
Beslut
Kommunstyrelsen besl utar att föreslå k ommunfullmäktige att besluta att motionen med åberopande av vad som anförs nedan skall anses besvarad.
Ledamöter som avstår från att delta i beslutet Delores Öhman (MP) avstår från att delta i beslutet.
Beskrivning av ärendet
Peter Groth (MP) har i kommunfullmäktige väckt en motion rubricerad
"Klimatsmart mat - klimathänsyn i kommunens kostverksamhet". I motionen yrkar han på anförda skäl att
1) Hässleholms kommun väger in livsmedlens klimatpåverkan enligt de
beräkningar och rekommendationer som finns framtagna vid upphandling och vid val av menyvid kommunens skolor och äldreboe nde och att
2) "Förvaltningen" efter ett år redovisar till fullmäktige
vill~åtgärder man vidtagit och en beräkning av den reducering av C02-ekvi valenter som åstadlmmmits.
Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 201 5, dnr 2014-1503 att anta en gemensam måltidspolicy att gälla frå n och med den 1 juli 2015. I policyn stadgas bland annat följande.
Upphandling av råvaror
sl~präglas av god djurhållning. För att bidra till en hållbar utveckling är inriktningen att välja livsmedel som är säsongsanpas sade, ekologi skt och etiskt producerade. Mål sättningen är att öka andel en lokalt producerade livsmedel. Strävan att vara klimatsmart ska även gälla vid val av tillagnings-, förvarings- och transportmetoder.
Genom den sålunda beslutade måltidspolicyn får motionärens önskemål till stor del anses uppfyllda.
Kommunstyrelsen
Justering Utdraget bestyrkes
56(84)
Hässleholms kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-02
Diarienummer
2010/44 101
Kommunstyrelsen
Forts.§ 208
Ärendets tidigare behandling
Kornmnnstyrelsens arbetsutskott föreslår den 19 augusti 2015, § 146,
kommnnstyrel sen att föres lå kornmunfullmäktige att besluta att motionen med åberopande av vad som anförs nedan skall anses besvarad.
Sänt till:
Kornmnnjurist
Kommunstyrelsen
Justering Utdraget bestyrkes
57(84)
BESLUTSFÖRSLAG 1(2)
Datum Diarienummer
2015-06-15 2010/44 101
Kommunfullmäktige
Handläggare
Kommunjurist Magnus Gjerstad Kommunledningskontoret Kansliavdelningen
0451-26 83 73 0709-81 83 73 magnus.gjerstad@hassleholm.se
Motion om ”Klimatsmart mat – klimathänsyn i kommunens kostverksamhet”
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen med åberopande med vad som anförs nedan skall anses besvarad.
Redogörelse för ärendet
Peter Groth (MP) har i kommunfullmäktige väckt en motion rubricerad
”Klimatsmart mat – klimathänsyn i kommunens kostverksamhet”. I motionen yrkar han på anförda skäl att
1) Hässleholms kommun väger in livsmedlens klimatpåverkan enligt de
beräkningar och rekommendationer som finns framtagna vid upphandling och vid val av meny vid kommunens skolor och äldreboende och att
2) ”Förvaltningen” efter ett år redovisar till fullmäktige vilka åtgärder man vidtagit och en beräkning av den reducering av CO2-ekvivalenter som åstadkommits.
Bedömning
Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2015, dnr 2014-1503 att anta en gemensam måltidspolicy att gälla från och med den 1 juli 2015. I policyn stadgas bland annat följande.
Upphandling av råvaror ska präglas av god djurhållning. För att bidra till en hållbar utveckling är inriktningen att välja livsmedel som är säsongsanpassade, ekologiskt och etiskt producerade. Målsättningen är att öka andelen lokalt producerade livsmedel. Strävan att vara klimatsmart ska även gälla vid val av tillagnings-, förvarings- och transportmetoder.
Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen
Postadress: Stadshuset, 281 80 Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: 0451-26 70 00 Telefax: 0451-814 06 E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: 866-3494 Org. nr: 212000-0985 Webb: www.hassleholm.se
C:\Users\loda500\AppData\Local\Temp\WE4\0061 67599 2010-44motion-klimatsmart-mat3.DOC
2(2)
Genom den sålunda beslutade måltidspolicyn får motionärens önskemål till stor del anses uppfyllda.
Kommunledningskontoret
Bengt-Arne Persson Magnus Gjerstad
Förvaltningschef Kommunjurist
Maj-Inger Carlsson Avdelningschef
Kommunledningskontoret/ Kansliavdelningen
Postadress: Stadshuset, 281 80 Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: 0451-26 70 00 Telefax: 0451-814 06 E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: 866-3494 Org. nr: 212000-0985 Webb: www.hassleholm.se
C:\Users\loda500\AppData\Local\Temp\WE4\0061 67599 2010-44motion-klimatsmart-mat3.DOC
.. miljöpartiet de gröno~4 .. r,~.--•~--.-
..~
../~--~---;-_··· :·,;,----~--.
_ .. _ ... ,1
, ~ . .· . . .
(]3r{jnnestad den
11januari
201 Oi ' 2010 -01- 2 z
Motion till kommunfullmäktige i Hässleholms kommun -
Klimatsmart mat - klimathänsyn i kommunens kostverksamhet Maten står får ca en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen i Sverige, medräknat samtliga led frånjord till bord. Samtidigt finns det stora möjligheter att påverka klimatpåverkan genom att välja livsmedel som genererar mindre utsläpp.
I Region Skånes Klimatrapport står att om vi konsumerade mer klimatvänlig mat skulle energianvändningenför konsumtionen av livsmedel kunna minska med uppemot 30 procent.
Konkret skulle det innebära mer baljväxter istället för kött, rotfrukter i stället för grönsaker, närodlat istället för importerat (. . .) Att anpassa menyn efter årstiden är också att spara energi. Många av grönsakerna på vinterhalvåret kräver långa transporter eller uppvärmda växthus, medan vi kan odla rotfrukterna i Sverige och förvara dem för användning till nästa säsong.
Generellt ger vegetariska livsmedellägre klimatpåverkan än köttprodukter, men det finns stora variationer även bland animalieproduktema. Kyckling t ex genererar utsläpp som beräknas till 2 kg C0
2-ekvivalenter, medan nötkött beräknas generera 15 - 17 kg C0
2-ekvivalenter. Men även bland vegetabilier skiljer det sig åt. Ris ger höga metangasutsläpp i samband med odling, och växthusodlade grönsaker ger stora co2 utsläpp beroende på uppvärmningsmetod. Frukt, grönsaker och rotfrukter odlade på friland ger i gengäld upphov tilllåga utsläpp. Ä ven fisk skiljer sig åt utsläppsmässigt, där sill är ett exempel på ett
livsmedel med förhållandevis små utsläpp, medan torsk ger upphov till större utsläpp
(anledningen till skillnaden är rangstmetoden, och hur mycket motorbränsle som går åt per kg fångad fisk) (l). Musslor är ett exempel på ett livsmedel med obefintliga utsläpp, som t o m renar det vatten de odlas i, vilket gör att musselodling, och därmed konsumtion, bidrar till att minska övergödningen av haven (2).
I Livsmedelsverkets miljösmart a matval redovisar en ökad köttkonsumtionen med l O kg per person under de senaste l O åren, upp till de 65 kg kött som vi äter idag. Det finns också enligt Livsmedelsverket hälsomässiga fördelar att minska köttkonsumtionen.
Hässleholms kommun hanterar inom sina verksamheter stora volymer livsmedel. Genom att dels väga in respektive livsmedels beräknade utsläpp, dels säsongsanpassa livsmedelsvalen, har kommunen stora möjligheter att bidra till minskad klimatpåverkan genom sin
livsmedelhantering.
Klimatanpassning av livsmedlen kan också med fördel samordnas med målsättningen med ekologiska livsmedel samt med en ambition om en större andel närodlade livsmedel. Åtgärden bör inte heller medföra ökade kostnader, utan bör kunna genomföras inom befintlig
ekonomisk ram.
miljöpartiet de gröna.
CBrönnestatf tfen l l januari 2010
Bifogade sammanställning från CUL (Centrum för uthålligt lantbruk) redovisar
rekommendationer riktade i första hand till enskilda konsumenter, men ger ändå en god bild av de möjligheter som finns även inom ramen för offentlig verksamhet.
Referenser
l. SIK-rapport Nr 776, 2008 (SIK- Institutet för livsmedel och bioteknik) 2. Livsmedelsverketsmiljösmarta matval
(http:/ /www.slv.se/upload/ dokument/miljo/livsmedelsverkets %20miljosmarta matval til l EU.pdf)
3. http://www.cul.slu.se/ (Centrum för uthålligt lantbruk, SLU)
Med anledning av ovanstående yrkar Miljöpartiet de Gröna
Att Hässleholms kommun väger in livsmedlens klimatpåverkan enligt de
beräkningar och rekommendationer som finns framtagna vid upphandling och vid val av meny vid kommunens skolor och äldreboende.
Att förvaltningen efter ett år redovisar till fullmäktige vilka åtgärder man vidtagit och en beräkning av den reducering av C02 -ekvivalenter som åstadkommits
F ör Miljöpartiet de gröna
/)~~/1)
Sex tu• .... l•r
~
Tänk på hur du tar dig till affären, låt bilen stå så ofta du kon~
Ät mindre kött~
Följ den svenska odlingssäsongen~
Köp så närproducerat som möjligt~ Spara energi genom att sätta lock på kastrullen
~
Ät upp det du köpt hem~ ~,
Joqlll?lf ue. • , qB!!A
JQ! l:'!u~~~:::;
ddolstn 11!4 6oJp!CJ
·Jaso6snlftXQA AD n.y od
JDJasn~o!
«!P D'!SU!W uo'l np
~os
fDW woPI?~
uap!n&·J.YW!I11
All~
~-- r6cl
G6, cykla
eller åk kollektivt till affären - bilåkandet till och från affären står för en stor del av växthusgasutsläppen från maten.Använd
vattenkokare och mikrovågsugn - lago mycket mot samtidigt när du använder ugn, eftersom uppvärmningen drar mycket el.Följ säsong och köp närproducerat för att minska transportema - till exempel färska grönsaker på sommaren, lamm, bär och frukt på hösten och rotfrukter på vintern.
Välj ekologiskt producerade varor (KRAV- märkta). Dessa har producerats utan konst- gödsel och kemiska bekämpningsmedel som är energikrävande att framställa.
Minska ned på godis, läsk och snacks, och drick kranvatten i stället för flaskvatten.
Köp mat med så lite förpackningar som möjligt och undvik aluminium som är energikrävande att produce
Oj0Ljd~!M~lrJWO::I'OlO!.jd~:lO.j$! Ql :yoJBOtO~ 'nlS 'ln:) 0 :BU!UA!6WJOj tpo fXQl SQQ(; ~JOW
)/n.tqJuvz +g!znnun .tpj um.t:JUJ:J
as•n1s•1n:t•MMIA
"J06r;u!stay6!119~n Sta~nJqiUDI y::>o ~OJqiUDi t~S!OOiO~a 6up~ 6U!U~SJO! WO JOJaWJO!U! y::>o JOUpJOWOS
(tat!SJaA!UOS~nJC]tUOI sa6!JaAs) ms P!A (ln:)) ~nJgtuol t6!119~n J9! wnJtUa:)
6Jaq1a6o:J 6JaqJa6ol aHOIJD4) y:>o uossuoyor auuosns puniV9!13 ouuoyor
aJDA!6P9ll
n1s ... ,
J
För dig som vill veta mer
Frukt och grönt:
• Köp mer rotfrukter på vintern, frossa i färska grönsaker på sommaren och frukt och bär på hösten.
• Välj så närodlat som möjligt för att minimera transporterna.
• Välj hellre inhemska grönsaker odlade på mark (rotfrukter, ärtor och bönor, vitkål) än grönsaker från oljeuppvärmda växthus.
• Om du handlar importerat: välj produkter som rest med båt eller tåg, undvik flygtransporterat
• Köp inte så mycket bananer- de reser med kyltransport
• Välj soltorkat framför färska importerade frukter och grönsaker.
• Odla örtkryddor själv hemma i fönstret, eller på balkongen på sommaren tillsammans med sallader. Undvik kruk- kryddor och sallader från oljeuppvärmda växthus.
• Grodda och odla smörgåskrasse hemma -bra och billiga vitaminer på vintern.
Ris, gryn och potatis:
• Ersätt ris med matvete, korngryn och andra svenska sädesslag samt med pasta och potatis. Ris odlas i huvudsak på vattentäckta fält som avger metangas, en av de stora utsläppskällorna som människan bidrar till.
• Välj ekologiskt odlad potatis, då potatis är en av de grödor där man använder stora mängder kemiska bekämp- ningsmedel. Välj också potatis som är så lokal som möjligt eftersom den är tung att frakta.
KöH och djurprodukter:
• Ä t mindre kött.
• Välj gärna viltkött -det vill säga kött från djur som samlat sin egen föda i naturen.
• Köp svenskt lammkött som slaktats på hösten då de oftast ätit mer grovfoder och mindre mängd importerat kraftfoder.
• Ä t nötkött från mjölkkor och deras kalvar som fötts upp på bete och grovfoder. "Hagmarkskött", "naturbeteskött",
"stenålderskött" och KRAV-märkt kött är de bästa valen.
Köp gärna kött från djurets framdelar (till exempel bogkött och oxbringa). Idag importerar vi bakdelskött vilket ger upphov till onödig klimatpåverkan.
• Välj kött från grisar som inte fötts upp på importerat foder, och som bökat utomhus. Idag finns det tyvärr ingen märk- ning för detta i affären men om vi frågar efter det kan det ändras. KRAV-märkt griskött är det bästa valet. Även här är det bra att välja kött från djurets framdelar och inälvs- mat, till exempel sidfläsk, bacon, korv och leverpastej, så att vi använder hela djuret.
• Välj om möjligt kött från djur som gjort nytta utöver att ge oss kött. Det gäller till exempel djur som ätit sådant som vi inte kan äta (som gräs eller biprodukter från livsmedelsin- dustrin), djur som hållit landskapet öppet och bidragit till den biologiska mångfalden i våra hagmarker eller bidrar med gödsel som ger biogas och näringsämnen till marken.
Det finns idag ingen märkning för sådant här kött heller.
• Välj ägg från frigående höns som får vara ute, och helst KRAV-märkta. Om du kan, köp ägg från lokal småskalig produktion.
• Välj KRAV-märkt kyckling på grund av bättre djurvälfärd.
• Köp mjölk, ost, smör och andra mejeriprodukter från mjölkkor som fötts upp på bete och grovfoder utan importerat kraftfoder. Får- och getost samt KRAV-märkta produkter är bra val.
• Välj i första hand svensk insjöfisk (t.ex. Hjälmaregös som är miljömärkt) eller fisk från kustnära fiske. Sill, sej, skarpsill, flundra, musslor och hummer är bra val. En bra fiskguide med fokus på hållbart fiske finns på WWF:s hemsida:
http:/ /www.wwf.se/show.php?id=1133536
Bröd:
• Välj lokalbakat bröd och hårt bröd - helst inte "bake off"
eller frysta bröd som reser lång väg i kyl- och frysbilar.
Drycker:
• Undvik att köpa vatten på flaska.
• Välj ekologisk mjölk framför konventionell.
• Drick juice gjord på lokala råvaror som morötter, äpple, päron och liknande.
• Köp närproducerad öl och läsk- eftersom dessa varor är tunga att transportera.
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)
samordnar och informerar om forskning kring ekologiskt lantbruk och lantbrukets uthållighetsfrågor.
www.cul.slu.se
Mors 2008 Text och formgivning. (O CUL, SLU. Fotogroh 10 iStockphoto.com/JlewlsPho!o
