Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

(1)

Elisabeth Ahnberg

December 2010

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

INNEHÅLL

Bakgrund ... 1

Handledarnas erfarenheter och åsikter ... 2

Praktikanternas erfarenheter och åsikter ... 3

Avslutande diskussion... 4

Bakgrund

Projektet Five:s idé är i korthet att testa fem olika insatser i anslutning till en fortlöpande verksamhet av att lotsa arbetslösa unga (18-24 år) mot lämpliga praktikplatser. Syftet är att undersöka om insatserna kan underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden. En av insatserna är valideringsmaterial. Målet för insatsen är, enligt projektbeskrivningen, att utforma ett valideringsmaterial för att utvärdera och kommunicera en deltagares kompetensutveckling.

I förberedelsefasen till insatsen undersöktes andra befintliga metoder för validering av kunskaper, framförallt den så kallade OCN-metoden, vilken i Sverige tillhandahålls av företaget OCN Sweden. I korta ordalag går företagets erbjudande ut på att ge ett

kommunikationsinstrument, ett kvitto, på kunskaper och kompetenser erhållna i icke-formella verksamheter. Metoden riktar sig framförallt till redan yrkesverksamma. För att utforma en valideringsmetod anpassad till deltagarna i Five behövdes exempel på kompetenser som var relevanta för deltagarna i Five. Arbetsförmedlingen visade sig ha ett dokument kring vad det innebär att ha ett lönearbete där ett antal kompetenser radades upp, exempelvis kunna komma i tid, kunna samarbeta etc. Kompetenserna, eller referensbegreppen som de kom att kallas, sågs som relevanta av hela projektteamet, såväl medarbetarna inom Five som handläggarna på AF. Handläggarna menade dock att de haft svårt att presentera dokumentet ”Vad det innebär att ha ett lönearbete” för arbetssökanden i och med att kompetenserna uppfattades som självklara och lite löjliga av de sökande. Då dokumentet kombinerades med kunskaperna kring valideringsmetoder resulterade det i ett arbetsmaterial i form av fyra delar/blanketter.

Den första delen är utformad för praktikanten att fylla i innan praktikperioden. Syftet är att deltagaren ska välja fem referensbegrepp som den unge önskar få referens på efter avslutad praktik (Bilaga a).

Den andra blanketten är konstruerad för arbetsgivaren/handledaren, vilken ska välja fem kompetenser som denne önskar få referens på när arbetsplatsen avser att anställa en ungdom (Bilaga b).

Den tredje delen är utformad för att användas vid två avstämningar där handledaren ska bedöma hur praktikanten klarar av att leva upp till de kompetenser som valdes på första och andra blanketten. (Bilaga c)

(2)

Den fjärde delen har till syfte att användas vid ett avslutande möte där praktiktiden sammanfattas och praktikantens färdigheter diskuteras, både vad praktikanten visat att hon/han klarar av och vad hon/han kan utveckla. (Bilaga d)

Enligt Fives interna uppföljning hade arbetet med valideringsmaterialet påbörjats för 14 praktikanter och deras handledare. Av dessa hade tio genomfört alla stegen i materialet. För att som extern utvärderare följa upp vad deltagare och handledare ansåg om insatsen ringde jag upp och gjorde telefonintervjuer med de som enligt den interna uppföljningen hade genomfört alla stegen. (Bilaga e - intervjuguide) Nio praktikanter respektive nio handledare kunde jag få tag på och göra telefonintervju med. Intervjuerna skedde mellan den 1 november och den 9 november. Praktikanterna hade i haft sin praktik under våren/sommaren 2009, så en del praktikanter respektive handledare hade lite svårt att komma ihåg hur arbetet med

valideringsmaterial varit upplagt och fungerat för dem. Handledarna hade emellertid förberetts på att jag skulle ringa upp genom telefonsamtal från medarbetarna i Five.

Handledarnas erfarenheter och åsikter

Det övergripande förhållningssättet till valideringsmaterialet från handledarna var positivt även om engagemanget varierade med olika parametrar såsom handledarens personlighet, arbetsplatsens storlek etc. Att arbetet med materialet, d v s fylla i papperna, ha mötena etc, hade gått relativt snabbt, gjorde att ingen av handledarna hade upplevt det som betungande, snarare var omdömena att materialet fungerade som ett stöd i relationen med praktikanten.

Upplägget av arbetet med valideringsmaterialet hade anpassats till hur situationen såg ut för praktikanten och praktikplatsen. Vad gäller det inledande momentet hade det varierat från att en del handledare hade valt referensbegrepp innan praktikperioden medan andra hade suttit tillsammans med coachen från Five och praktikanten i början av perioden och valt

referensbegrepp. Vid en större arbetsplats hade praktikanten introducerats på arbetsplatsen av chefen men vid avslutningsmötet hade istället en av skiftledarna, vilken arbetat närmare praktikanten, närvarat.

Överlag tyckte handledarna att referensbegreppen hade känts som relevanta egenskaper och att det varit relativt lätt att välja. De uppskattade att det fanns alternativ istället för att behöva skriva fritt.

En allmän uppfattning var att det var bra att få tillfälle att sitta tillsammans med den unge och understryka vad arbetsgivare tycker är viktigt. Även uppföljningsmötena tillsammans med coachen från Five sågs som bra tillfällen att, dels återknyta till referensbegreppen, men framförallt stämma av att allt fungerade som det skulle på praktiken. Då handlade det både om att praktikanten förstod vad som krävdes av honom/henne och att praktikanten gavs rimliga förutsättningar på praktikplatsen. En reflexion var att uppföljningsmötena kan ha påverkat praktikanterna att skärpa sig. En av handledarna menade att för praktikanten är det ofta mycket som är nytt i början, vilket kan göra det svårt för denne att ta in det som

förmedlas, och då är det bra att ta upp det igen efter ett tag, när det är lättare för den unge att smälta och förstå.

En ytterligare uppfattning var att speciellt om det inte fungerat så bra eller om det var något som kändes känsligt att ta upp med praktikanten hade uppföljningsmötena tillsammans med coachen från Five en viktig funktion. Att ha materialet kring referensbegreppen som en mall

(3)

att arbeta med kunde göra att det som handledaren hade att framföra kändes mindre personligt. Ett par av handledarna menade också att om det var något de själva inte ville ta upp med praktikanten hade det varit bra om de hade kunnat vända sig till coachen som eventuellt hade kunnat gå in och förmedla det som ansågs känsligt istället. Någon menade att mötena påminde om utvecklingssamtal och tyckte att referensbegreppen var så bra att han funderade på att använda sig av dem i utvecklingssamtalen med ordinarie personal.

Under själva praktiktiden hade annars referensbegreppen varit något som endast någon enstaka av handledarna menade att han/hon tänkt tillbaka på och haft nytta av. En utsaga var

”Att vi hade gått igenom begreppen tillsammans i början gjorde det lättare för mig att påminna praktikanten till exempel om att hon måste våga fråga etc. Det var som att vi hade satt upp ett gemensamt mål, och det blev lättare att följa upp eftersom båda var med på det.”

En annan kommentar från en äldre handledare var att: ”Vi har under årens lopp haft både många praktikanter och tillfälligt anställda, så vi har en vana att checka av hur det funkar.

Därför hade inte jag någon speciell hjälp av referensbegreppen, jag håller koll på om det är en bra person ändå”.

Angående det avslutande mötet menades allmänt att det fungerat bra, att det hade varit bra att göra ett avslut och summera hur praktiken varit, vad som varit bra respektive dåligt. En av handledarna berättade att de inte skrivit ner allting utan mest pratat kring punkterna, att det hade blivit som tips till praktikanten.

Angående frågan om materialet kunde vara till hjälp vid referensgivning till eventuell annan arbetsgivare menades att vid mindre företag hade de inga problem att komma ihåg sina praktikanter, men på större företag kanske materialet kunde vara till minneshjälp.

Praktikanternas erfarenheter och åsikter

Praktikanternas inställning till valideringsmaterialet var ännu tydligare positiv, även om engagemanget varierade, precis som hos handledarna. Det positiva var i korta drag att

praktikanterna ansåg att de genom arbetet med valideringsmaterialet haft lättare att förstå vad en arbetsgivare tyckte var viktigt, kunnat ha begreppen i bakhuvudet under praktiktiden och fått ett papper med sig efter praktiken som de kunde använda vid framtida jobbansökningar.

Upplägget kring valideringsmaterialet hade anpassats till praktikanten och praktikplatsens situation, och antalet möten etc. hade varierat från fall till fall. Alla praktikanter hade emellertid valt referensbegrepp. De flesta deltagarna tyckte att det hade gått relativt lätt och bra att välja referensbegrepp. Några hade reagerat på att begreppen kändes självklara och därför lite löjliga att skriva ner. Då handledarna visade att de tyckte begreppen var viktiga hade dock praktikanternas motivation ökat. En strategi var att välja egenskaper som

praktikanten trodde arbetsgivaren värdesatte snarare än att välja egenskaper den unge själv tyckte var viktiga. Ett förslag från en praktikant var att upprätta en databas eller dylikt där arbetsgivares prioriteringar av kompetenser samlades. Det trodde han att många

arbetssökanden skulle vara intresserade av att få ta del av.

En annan åsikt som framfördes var att det kunde upplevas som känsligt för den unge om hon/han inte valt samma begrepp som handledaren, att det kunde kännas som man valt fel då.

(4)

Majoriteten av praktikanterna menade att referensbegreppen hade haft betydelse för dem under praktiktiden genom att de hade haft dem i bakhuvudet och försökt leva upp till dem.

De som hade haft uppföljningsmöten hade över lag tyckt att de fungerat bra. Det hade varit bra tillfällen för praktikanten att få höra vad handledaren/chefen tyckte praktikanten var bra på respektive behövde utveckla mer. En åsikt från flera var att det annars var ovanligt att få veta det. En åsikt var att det var bra att handledaren kunde skriva på papper vad han tyckte och inte behöva framföra det ansikte mot ansikte.

Alla praktikanter som hade haft ett avslutande möte kring referensbegreppen hade positiva erfarenheter från det. I ett fall hade de endast pratat kring begreppen och inte skrivit ner något, vilket verkade vara helt okej för praktikanten. I ett annat fall menade praktikanten att det såg bra ut när referenserna om henne skrevs ner. Flera av praktikanterna berättade att de fått med sig ett papper med referenser de tänkte använda när de sökte jobb sedan.

Avslutande diskussion

Det övergripande intrycket är att arbetet med valideringsmaterialet har resulterat i en framväxt av ett verktyg vilket verkligen underlättar processen för unga att etablera sig på

arbetsmarknaden. En slutsats är därmed att arbetet med valideringsmaterial bör fortgå inom Five och gärna spridas till andra som också arbetar med ungas etablering på arbetsmarknaden samt andra intressenter. Genom intervjuerna har det dock utkristalliserats områden där

justeringar kan göras. Nedan kommer jag att diskutera för- och nackdelar med upplägget av arbetet under insatsperioden.

Utifrån hur jag tolkar intervjuerna fungerade inte upplägget av det inledande arbetet med valideringsmaterialet riktigt som det var tänkt. Det står i instruktionerna till praktikanterna att de ska välja referensbegrepp efter vad de själva tycker är viktigt att få referens på efter avslutad praktik. Utifrån intervjuerna tolkar jag att praktikanternas strategi för att välja

begrepp snarare har varit att försöka klura ut vilka egenskaper som arbetsgivaren/handledaren värdesatte än att välja egenskaper den unge själv tycker är viktiga.

Den stora behållningen med arbetet med valideringsmaterialet är, efter hur jag tolkar

intervjuerna, att arbetsgivaren kan förmedla vilka egenskaper som värdesätts på arbetsplatsen.

För praktikanternas del är det även detta som de är mest måna om att få veta. Att det är arbetsgivaren som säger det gör att kompetenserna känns relevanta och viktiga för praktikanten att försöka leva upp till, inte självklara och löjliga som handläggarna hade upplevt att det uppfattats när de förmedlat dokumentet ”vad det innebär att ha ett lönearbete”

till sökanden.

Flera av handledarna hade inte valt referensbegrepp innan praktiken utan suttit tillsammans med praktikant och coach under ett inledande möte till praktiken. Att sitta tillsammans och stryka under vilka egenskaper praktikplatsen värdesatte hade upplevts som positivt av såväl handledare som praktikant. En utsaga var att det hade känts som om praktikanten och handledaren därigenom satte upp ett gemensamt mål. Jag tycker därmed att det är ett bra upplägg som kan rekommenderas.

(5)

Ifall handledaren fyller i blanketten innan finns en risk att handledaren upplever att han

”beställer” en praktikant med önskade egenskaper. En handledare berättade exempelvis att den praktikant som kommit till hans arbetsplats inte alls hade haft de egenskaper som han angett då han i förväg fyllt i blankett en kring ”vad är viktigt när jag anställer”. Det hade varit en besvikelse och det hela hade slutat med att praktikperioden hade kortats, vilket självklart var tråkigt även för praktikanten. Samtidigt förmedlades från en annan handledare beröm till Five för att medarbetarna verkade ha god personkännedom och kunna se vilka deltagare som passade för just hennes arbetsplats. Men att matchningen praktikplats – praktikant verkligen fungerar handlar troligtvis om god kännedom om såväl praktikplatsen som praktikanten. En kännedom som coachen troligtvis kan skaffa sig bättre på andra sätt, exempelvis genom att besöka företaget respektive samtala med deltagaren. Blanketten kan troligtvis endast spela en marginell roll i det sammanhanget.

Utifrån intervjuerna framstår det för mig som bättre om praktikant och handledare sitter tillsammans och väljer referensbegrepp/kompetenser att arbeta på, än att de väljer var och en för sig. Även för praktikanten finns ett onödigt riskmoment i att denne kan känna att han/hon valt fel om hon/han inte valt samma begrepp som handledaren.

Ett förslag till upplägg på den inledande valprocessen av referensbegrepp är att:

• deltagaren inledningsvis får ta del av dokumentet ”vad det innebär att ha ett lönearbete” där kompetenser/referensbegrepp finns uppskrivna. Coachen kan

förmedla att det skiljer mellan olika arbetsplatser vilka kompetenser som prioriteras.

Som exempel på hur det kan skilja sig kan den sammanställning som gjorts av hur handledarna prioriterade bland kompetenserna förmedlas till praktikanten. Detta skulle minska risken att kompetenserna uppfattas som självklara och löjliga.

• Efter att deltagaren funnit en praktikplats kan ett inledande möte där praktikanten, handledaren och coachen från Five närvarar hållas. Vid mötet kan handledaren välja ett antal kompetenser som värdesätts på just den arbetsplatsen. Att praktikanten under praktikperioden ska klara av dessa blir ett gemensamt mål; något för praktikanten att sträva efter och något för handledaren att vara uppmärksam på.

• Uppgifter kring hur handledarna väljer skulle kunna samlas in av coacherna och komma till nytta genom att förmedlas även till andra arbetssökanden. Den

sammanställning som gjordes i och med Fives interna uppföljning av insatsen är en bra början vilken borde kunna fyllas på och organiseras allt eftersom.

Uppföljningsmötena verkar bra och framförallt fylla en funktion i att stämma av att det fungerar på praktiken - både att praktikanten förstår vad som krävs av honom/henne och att praktikanten ges rimliga förutsättningar på praktikplatsen. Coachen har en viktig roll både gentemot handledaren och praktikanten i att kunna fungera som medlare om det uppstår problem. Om det är något som inte riktigt fungerar och som känns obehagligt att ta upp ansikte mot ansikte borde handledaren, respektive praktikanten kunna kontakta coachen för stöd i frågan. Att ha materialet kring referensbegreppen som en mall att arbeta med kan underlätta genom att det gör att det som förmedlas känns mindre personligt.

Även det avslutande mötet är viktigt och har till syfte att summera hur praktiken varit, hur praktikanten utvecklats och om hon/han kunnat leva upp till det gemensamma målet kring önskade kompetenser på arbetsplatsen. Det vore bra om praktikanten kan få med sig ett papper med referenser kring sina kompetenser. Det skulle kunna fungera som ett konkret verktyg vid framtida arbetssökande, som stärker den unges möjligheter på arbetsmarknaden.

(6)

Bilaga a

Ifylls av deltagare / praktikant (del 1 av 4) Namn ...

Referensbegrepp - Förmågor / färdigheter som du vill ha en referens på.

• eget förslag ... • kan umgås med arbetskamrater

• kan hålla tillbaka sina egna personliga behov • orkar slutföra arbetsuppgifter

• står ut med att det tar tid att visa vad man kan • stannar hela arbetstiden

• står ut med att ingen arbetsplats är perfekt • kan samarbeta

• ser när något är fel och kan påtala detta • kan arbeta flexibelt

• vågar fråga när man inte förstår eller inte kan • kan prioritera

• utför arbetsuppgifter som annan bestämt • kan ta in information

• står ut med att man inte kan från början • kan koncentrera sig

• står ut med att göra fel och att få kritik • kommer i tid

• ser i vilken ordning uppgifter ska utföras • kommer varje dag

Vad är viktigt när jag söker arbete

Välj fem av ovanstående ”referensbegrepp”. Dessa kommer att stämmas av i de möten som görs med dig, praktikplats och coach från FIVE.

Avsikten är att ett praktikföretag ska kunna ge dig referenser på sådant som du själv tycker är viktigt. Praktikföretaget får göra samma

”reflektion”.

1 ... Varför ...

...

2 ... ^Varför...

...

3 ... Varför ...

...

4 ... ^Varför...

...

5 ... ^Varför...

...

Näringslivet Falun Borlänge AB www.falunborlange.se

FIVE Falun: Besöksadress; Regementet, A kasernen, plan 3. Postadress; Kaserngården 4, fack 58, 791 40 Falun 023-698 00 FIVE Borlänge: Besöksadress; Teknikdalen. Postadress; Forskargatan 3, 781 70 Borlänge 0243-698 00

(7)

Stöd till att fylla i ovan, del 1

• Överlämnas i samband med att deltagaren kommer på möte nr2.

• Betona att syftet är att få referensbegrepp från en praktikplats. Nödvändigt när man söker jobb i framtiden.

• Deltagaren fyller i själv till nästa besök.

• Uppgifterna gås igenom mellan Deltagare och Coach

• Koppla samman till den bransch som deltagaren söker praktik inom, styrkor - svagheter, jämför med uppdrag, nr 3, i ”dagboken”

• Denna del (1) ska senare användas när vi summerar ihop (del 3) referensbegreppen med praktikplatsens referensbegrepp (del 2).

(8)

Bilaga b

Ifylls av praktikplats (del 2 av 4) Företag ...

Namn ... Bransch ...

Referensbegrepp - Förmågor / färdigheter som du som arbetsgivare önskar få referens på när du avser att anställa en ungdom.

• eget förslag ... • kan umgås med arbetskamrater

• kan hålla tillbaka sina egna personliga behov • orkar slutföra arbetsuppgifter

• står ut med att det tar tid att visa vad man kan • stannar hela arbetstiden

• står ut med att ingen arbetsplats är perfekt • kan samarbeta

• ser när något är fel och kan påtala detta • kan arbeta flexibelt

• vågar fråga när man inte förstår eller inte kan • kan prioritera

• utför arbetsuppgifter som annan bestämt • kan ta in information

• står ut med att man inte kan från början • kan koncentrera sig

• står ut med att göra fel och att få kritik • kommer i tid

• ser i vilken ordning uppgifter ska utföras • kommer varje dag

Vad är viktigt när jag anställer

Välj fem av ovanstående. Dessa ”referensbegrepp” kommer att stämmas av i de möten som görs med dig, praktikant och coach från FIVE.

Avsikten är att praktikanten senare ska kunna använda dig som referent och få nedanstående ”referensbegrepp” exemplifierade. Praktikanten har fått göra samma ”reflektion”.

1 ... ^Varför...

...

2 ... ^Varför...

...

3 ... ^Varför...

...

4 ... ^Varför...

...

5 ... ^Varför...

...

(9)

• Överlämnas till företaget innan deltagaren startar upp en praktikplats.

• Betona att det mynnar ut i att ge referensbegrepp till en praktikant. Nödvändigt när praktikant söker jobb i framtiden.

• Arbetsgivaren fyller själv i denna del innan man träffas och startar upp praktikplatsen med vårt kontrakt/handlingsplan.

• Denna del, 2, gås igenom mellan deltagare, praktikplats och coach vid uppstartstillfället.

• Del, 1, gås igenom mellan deltagare, praktikplats och coach för att belysa deltagarens valda referensbegrepp.

• Del 3 renskrivs av FIVE på dator och lämnas över till praktikplats och praktikant efter mötestillfället, 3 exemplar. Se del 3 för fortsättning.

(10)

Bilaga c

Avstämning Referensbegrepp (del 3 av 4)

Nedanstående förmågor / färdigheter har tidigare angivits som viktiga av praktikant (del 1) och företag (del 2).Arbetsgivaren gör bedömning av nedanstående ”referensbegrepp”.

Deltagare: ... Företag: ...

Markera din ”bedömning” på skalorna nedan. Siffra 1 motsvarar avstämning 1 osv.

..1.. Datum: ... Handledare: ...

Referensbegrepp Bedömning

^företag

1 ... praktikant /...x.../ Mindre bra Mycket bra - utveckla mer - behåll

Kommentar:...

praktikant

företag

2 ... ^praktikant /...x.../ Mindre bra Mycket bra - utveckla mer - behåll

Kommentar:...

^företag

3 ... praktikant /...x.../ Mindre bra Mycket bra - utveckla mer - behåll

Kommentar:...

^företag

Kommentar:...

företag

Kommentar:...

(11)

• Denna del är summerat från del 1 (deltagaren) och del 2 (praktikplatsen), innan praktikuppstarten.

• Renskrivs av FIVE

• Om nödvändigt så används fler av denna, max 10 referensbegrepp.

• Arbetsgivare har gjort bedömning och kommentar innan mötet för del 3.

• Görs vid varje avstämning och skrivs under av båda parter.

• Avsikten är att samma papper ska användas vid de olika avstämningarna. På så vis blir det mer överskådligt att se ev skillnader i den utveckling som sker hos

praktikanten.

• Efter att utvärdering 1 är genomförd så tar FIVE tillbaka del 3 och renskriver, skickar ut till praktikant och handledare.

• Till utvärdering 2 så tar FIVE med sig den tidigare renskrivna versionen av

utvärdering 1 (handledare och praktikant har säkert inte sin med sig). Lämpligt med 3ex.

• Dessa delar ligger sedan till grund för del 4.

(12)

Bilaga d

Summering av Referenser (del 4 av 4)

Förmågor / färdigheter (referensbegrepp) är utvärderade under praktiktiden (del 3) och sammanfattas nedan i referenser till praktikanten och sådant som praktikanten kan utveckla.

Kommentera gärna referensen så den blir tydlig och svarar på frågan – på vilket vis, när, hur.

Avsikten är dels att praktikanten ska kunna beskriva sina referenser, dels underlätta för en referent att ge en tydlig beskrivning till en annan arbetsgivare om praktikantens förmågor / färdigheter.

Handledarens referens till praktikanten

1 ... Kommentar.....

...

2 ... ^Kommentar...

...

3 ... ^Kommentar...

...

4 ... ^Kommentar...

...

Att utveckla

1 ... ^Kommentar...

...

2 ... ^Kommentar...

...

3 ... ^Kommentar...

...

4 ... ^Kommentar...

...

Praktikperiod: ... - ... Företag: ...

Praktikant: ... Handledare: ...

(13)

• Innan avslutningssamtalet med båda parter har detta diskuterats innan, så att FIVE inte behöver bli någon medlare / moderator eller liknande. Företaget får ta ett större ansvar i avslutningssamtalet då denna del i princip ska vara klar innan mötet.

Önskvärt men kanske svårt.

• Till grund för detta ligger avstämningsamtalen som varit, del 3. Det är

arbetsgivaren som ska tycka till om detta, inte vi eller deltagaren (dock lämpligt att företaget tagit upp detta / funderat med praktikanten innan vi är där på

avslutningssamtalet).

• FIVE renskriva och slutsummera, skickas till respektive part när allt är klart. Om möjligt så ha stämt av detta i samband med att man gör sista uppföljningen så att det avslutande samtalet blir ”enkelt”.

• Avsikten är att få max 4 bra referensbegrepp. Finns fler så är det bra om praktikant kan välja ut de 4 viktigaste. Annars blir det för många.

• Denna del ska ej skickas med i en ansökan utan användas av praktikant och företag för att beskriva referenser och sätta in dem i ett sammanhang.

• Vara tydliga till deltagare och företag om att vi inte sparar detta utan ska behållas av praktikanten och även av företaget.

(14)

Bilaga e Intervjuguide utvärdering av valideringsfasen

Praktikanterna

Hur fick du först information om arbetet med valideringsmaterialet?

Hur var mötet då du fick första delen av materialet?

Vad tyckte du om att välja referensbegrepp?

Hur tänkte du kring dina valda referensbegrepp under praktiktiden?

Hur upplevde du uppföljningsmötena då du och handledaren tillsammans med coachen från FIVE gick igenom referensbegreppen?

Hur upplevde du det avslutande mötet (kring del fyra i valideringsmaterialet, då handledaren skulle formulera referenser och områden att utveckla).

Anser du att arbetet med valideringsmaterialet var lyckat/ något att fortsätta med?

Har du något övrig du vill berätta kring arbetet med valideringsmaterialet?

Handledarna

Hur fick du först information om arbetet med valideringsmaterialet?

Hur var mötet då du fick första delen av materialet?

Vad tyckte du om att välja referensbegrepp?

Hur tänkte du kring dina valda referensbegrepp under tiden praktikanten var hos er?

Hur upplevde du uppföljningsmötena då du och praktikanten tillsammans med coachen från FIVE gick igenom referensbegreppen?

Hur upplevde du det avslutande mötet (kring del fyra i valideringsmaterialet, då du skulle formulera referenser och områden att utveckla för praktikanten).

Anser du att arbetet med valideringsmaterialet var lyckat/ något att fortsätta med?

Finns det något övrig du vill berätta kring arbetet med valideringsmaterialet?