09.1. Bilaga Inventering av lokalbehov 2019 Vård- och omsorgsnämnden

(1)

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2019

Vård- och omsorgsnämnden

2019-11-11 Strategisk lokalenhet

(2)

INVENTERING AV LOKALBEHOV – VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN

2

Innehållsförteckning

Inledning... 3

Befolkningsutveckling ... 5

Befolkningsprognos 2019-2028 ... 5

Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande ... 7

Befolkningsframskrivningar 2050 ... 8

Förutsättningar ... 10

Funktionshinder ... 11

Nulägesbeskrivning ... 12

Prognos för framtida behov 2019-2028 ... 15

Utmaningar och strategier för att omhänderta behov fram till 2028 ... 17

Planer & utredningar LSS ... 19

Slutsats behov av LSS-boenden fram till 2028... 21

Äldreomsorg ... 22

Nulägesbeskrivning ... 22

Prognos för framtida behov 2019-2028 ... 24

Utmaningar och strategier för att omhänderta behov fram till 2028 ... 27

LOV i särskilt boende för äldre ... 27

Slutsats behov av platser inom äldreomsorg till 2028 ... 28

Planer och utredningar äldreboende ... 31

(3)

3 Inledning

Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens behov av lokaler och anläggningar samt bo städer för sociala ändamål.

Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering.

Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anläggningar och bos täder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal.

Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där inventering av lokalbehov utgör det första skedet.

Inventering av lokalbehov

Inventering av lokalbehov redovisar verksamheternas lokalre surser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler. Inventeringen av lokalbehov har i första hand en tioårig planeringshorisont vilket är densamma som kommunens befolkningsprognos.

Inventering av lokalbehov antas i respektive nämnd och överlämna s till kommunstyrelsen för fortsatt beredning av kommunledningskontoret. Inventering av l okalbehov utgör underlag för framtagande av Lokalresursplan.

Inventeringsarbetet leds av strategiska lokalenheten i samverkan me d respektive verksamhetskontors ledningsgrupp.

Lokalresursplan

Lokalresursplanen, som är det andra skedet, är en kommungemensam plan som ska ge en samlad bild av kommunens lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler .

Strategiska lokalen hete n upprättar lokalresursplanen i samverkan med berörda aktörer, exempelvis fastighetsägare i kommunen, ekonomiavdelningen samt stadsbyggnadsavdelningen. Planen överlämnas för godkännande till kommunstyrelsen.

Lokalresursplanen utgör underlag för prioriterin g och beslut samt kommunens fortsatta planerings - och budgetarbete.

Regler för lokalresursplanering i Sollentuna : Antogs i KS 27/1 1 201 7

B ehandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering

I n nebär att kommunen årligen ska upprätta en Lokalresursplan samt att det ska finnas

en lokalberedn ingsgrupp och en lokalstyrgrupp

(4)

4 Lokalförsörjningsplan

Lokalförsörjningsplanen, som är det tredje skedet, är en projektlista med avgränsade och definierade behov.

Inför framtagande av lokalförsörjningsplanen kommer den att genomgå en beredning med tjänstemannaprioritering i lokaberedningsgrupp och lokalstyrgrupp. Därefter överlämnar lokalstyrgruppen förslag på Lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande i samband med budget.

Lokalanskaffning i Sollentuna

De identifierade behoven i lokalförsörjningsplanen följer kommunens process för lokalanskaffning.

Regler för lokalanskaffning antogs i KF den 20 september 2018. Kommunstyrelsen är beställare av lokalprojekt inom Sollentuna kommun. Fastighetsägare, i första hand Sollentuna Kommunfastigheter AB, är utförare av lokalprojekt. Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna.

Avgränsning

Lokalresursplaneringen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kommunens verksamheter. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår inte.

Behov av mindre hyresgästanpassningar samt underhåll hanteras ej i den årliga lokalresursplaneringen.

(5)

5 Befolkningsutveckling

Det långsiktiga behovet av lokaler för kommunal service utgår i första hand ifrån kommunens invånare och den förväntade befolkningsutvecklingen. I takt med att kommunens befolkning ökar, ökar således behovet av lokaler för kommunal service. Vid inventeringen av lokalbehov har utgångspunkten varit kommuns tioåriga befolkningsprognos. För att få en bild av kommunen s behov på längre sikt används även mer långsiktiga befolkningsframskrivningar samt olika exploateringsscenarion.

Befolkningsprognos 201 9 - 2028

Kommunens totala folkmängd var 72 528 personer vid årets slut 2018, se figur 1. Under 2023 beräknas folkmängden överstiga 76 000 personer, vilket kan jämföras med föregående års befolkningsprognos där detta förväntades ske redan 2021. Vid 2028 förväntas folkmängden överstiga 80 000 personer. Det ger en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 750 personer per år. Den procentuella befolkningsökninge n mellan 2018 och 2028 motsvarar cirka 10 %.

Figur 1 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1 975 - 201 8

Definitioner

Befolkningsprognos: Avser kommunens tioåriga befolkningsprognos, som är framtagen av Sweco Society.

Befolkningsframskrivning: Är en mer långsiktig bedömning av befolkningsutvecklingen och med en längre tidshorisont än befolkningsprognosen. Den är i regel mindre detaljrik och bygger på olika scenarion.

Byggherrarnas bostadsantagande: Ä r en sammanställnin g av byggherrarnas planer för bostadsbyggande inom respektive planområde under en tidsperiod.

Bostadsantagande: Avser kommunens bostadsantagande, som utgör underlag för kommunens tioåriga

befolkningsprognos. Bostadsantagandet är en nedjustering av byggherr arnas bostadsantagande, i syfte att

skapa en mer realistisk befolkningsprognos.

(6)

6

Befolkningsprognosen för perioden 2019 - 2028 har tagits fram av Sweco Society. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 2018 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas uppf öras under perioden.

Figur 2 Total befolkning i Sollentuna fördelat på ålder, utfall 201 8 - 1 2 - 31 (SCB)

De vanligaste åldersgrupperna i kommunen vid utgången av år 2018 var framförallt barn i åldern 8 - 14 år samt vuxna i åldern 44 - 54 år, enligt figur 2. Sollentuna har därmed en befolkningsstruktur som är jämförbar med Lidingö, Nacka och Täby.

Bostadsbyggande

Kommunens bostadsantagande för 2019 - 2028, enligt figur 3, innebär att det i genomsnitt kommer att uppföras 342 nya bostäder per år. Bostadsantagandet som kommunens befolkningsprognos bygger på ligger därmed på liknande nivå som vad utfallet varit under de senaste tio åren. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i högre nivåer, exempelvis 2011 och 2015 då 685 respekt ive 731 bostäder uppfördes.

Figur 3 Bostadsantagande 201 9 - 2028 för Sollentuna kommun. Avser både lägenheter i flerbostadshus och småhus

Bostadsantagandet som befolkningsprognosen bygger på är ett nedjusterat antagande av de olika byggherrarnas planer för nybyggda bostäder. Byggherrarna redogör kontinuerligt för hur många bostäder som de har för avsikt att uppföra varje år under en längre period. Eftersom ett flertal av dessa byggplaner sannolikt inte kommer att kunna genomföras nä r de planerats, har en nedjustering gjorts baserat på marknadsbedömningar för bostadsbyggande i regionen. Byggherrarnas bostadsantagande utgör dock en viktig planeringsförutsättning. Detta eftersom det ger en bild av hur många bostäder som är möjliga utifr ån gällande eller pågående detaljplaner.

201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Antal färdigställda bostäder 296 393 352 357 347 386 274 373 31 0 330

(7)

7 Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande

I figur 4 framgår hur de elva senaste befolkningsprognoserna för 1 - 5 åringar sett ut samt vad utfallet blivit. Genomgående är att samtliga prognoser har överskat tat den långsiktiga utvecklingen, och de senare prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall år 2017 och prognosen som togs fram för tre år sedan (2015 - 2024) skiljer det cirka 400 barn i förskoleålder, vilket motsvarar t re större förskolor. Förenklat innebär det att tidigare identifierade behov av tre förskolor antingen utgår eller kan flyttas längre fram i tiden.

Figur 4 Utfall 2008 - 201 8 och tioåriga befolkningsprognoser mellan 201 9 - 2028 för 1 - 5 åringar i Sollentuna

Att antalet barn 1 - 5 år kan avvika så mycket mellan utfall och befolkningsprognos beror framförallt på två faktorer. Den ena är inflyttning till nyproducerad e bostäder. Befolkningsprognosen utgår från en stor inflyttning i nyproducerade bostäder (kommunens bostadsantagande), där barn i de lägre åldrarna utgör en stor del. Vårdnadshavare tenderar att vara som mest flyttbenägna innan barnen uppnår skolålder. Fra mförallt är det när barnen är mellan 1 - 4 år som vårdnadshavarna väljer att flytta till kommunen. När antalet nyproducerade bostäder avviker avsevärt från bostadsantagandet under en längre period, bidrar det till att inflyttningen inte blir så stor som berä knat.

En annan viktig faktor för hur väl befolkningsprognosen stämmer in för barn i de lägre åldrarna är antalet nyfödda barn. De senaste tre åren har fruktsamheten (summerad fruktsamhet, TFR) i Sollentuna varit lägre än riksgenomsnittet. När antalet nyföd da blir märkbart färre än vad som beräknats för en årskull i befolkningsprognosen, får det en stor påverkan för kommande års utfall av antal barn 1 - 5 år.

Under en period mellan 2002 - 2005 tenderade befolkningsprognoserna att underskatta även den långsiktig a utvecklingen av antalet barn 1 - 5 år. Detta trots att antalet nyproducerade bostäder blev något färre jämfört med bostadsantagandet för samma period. En viktig förklaring är att det finns en stor skillnad i vilken typ av bostäder som byggs. I nyproducerad e småhus har det visat sig att det flyttar in en betydligt större andel småbarnsfamiljer än vad det gör i flerbostadshus. Mellan 2001 - 2010 utgjorde småhus 52 % av de nyproducerade bostäderna i kommunen, vilket kan jämföras med 15 % som är andelen för den s enaste tioårsperioden. En annan viktig förklaring är att kommunen hade en fruktsamhet som var betydligt högre än riksgenomsnittet under den första delen av 2000 - talet.

(8)

8 Befolkningsframskrivningar 2050

I rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsä ttning i östra Mellansverige” (Stockholms läns landsting, 2017) redovisas olika scenarion för respektive kommuns långsiktiga

befolkningsutveckling fram till år 2050, enligt figur 11. De scenarion som används är Låg, Bas och Hög. För Sollentuna förutspås en fortsatt positiv befolkningsutveckling inom samtliga scenarion, vilket även gäller för hela länet.

Enligt lågalternativet kommer kommunens befolkning år 2050 att vara ca 94 000, vilket innebär en ökning med ca 39 % jämfört med 2015. Enligt basalternative t kommer befolkningen att vara 105 000, vilket innebär en ökning med ca 49 %, och enligt högalternativet kommer befolkningen att vara 114 000, vilket innebär en ökning med ca 62 %.

Kommunens tioåriga befolkningsprognos följer i princip lågalternativet und er hela prognosperioden, dvs. fram till år 2028.

Figur 5 Befolkningsframskrivningar för Sollentuna enligt RUFS 2050, samt Sollentunas befolkningsprognos för 201 9 - 2028

(9)

9

Utfall och pr ognos 1 970 - 2027

I figur 6 framgår hur befolkningsutvecklingen har sett ut sedan 1970 - talet för åldrarna 65 - 79 år samt 80 år och äldre . Tabellen visar att antalet äldre ökar och en bidragande faktor till det är de stora barnkullarna födda på 40 - talet som börjar åldras och kommer upp i åldern 80 år och äldre.

Figur 6 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observera 201 7 prognos till 2027

I den senaste befolkningsprognosen från Sweco Society (201 9 - 2028) beräknas å ldersgruppen 80 - 84 öka kraftigt den första femårsperioden fram till 2023, för att därefter fortsätta öka i något svagare takt fram till 2028. De äldre åldersgrupperna ökar mest mota slutet av prognosperioden. Från år 201 8 fram till 2028 antas åldersgruppen 80 till 84 år ha ökat med 838 personer och åldersgruppen 85 till 89 år med 533 personer. De allra äldsta som är 90 år eller äldre ökar med drygt 150 personer fram till år 2028.

(10)

10

Förutsättningar

Vård- och omsorgsnämnden har det politiska ansvaret för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har funktionsnedsättning samt för den kommunala hälso- och sjukvården i särskilda boenden och dagverksamheter för äldre samt i boenden och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Vård- och omsorgsnämnden anlitar olika utförare för att ge stöd, service eller vård och omsorg till kommunens invånare vid behov.

Ansvarsområden som medför ett lokalbehov:

 Myndighetsutövning inom funktionshinder, äldreomsorg och bostadsanpassning Funktionshinder

 Bostad med särskild service för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning

 Korttidstillsyn Äldreomsorg

 Särskilt boende för äldre

 Korttidsboende

 Förebyggande verksamhet såsom seniorträffar

Valfrihet inom social omsorg

Sollentuna kommun har valt att tillämpa lagen om valfrihetssystem av utförare i hög utsträckning.

Valfriheten innebär att den enskilde brukaren själv kan välja utförare samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val. En förutsättning för att välja är att det finns ett biståndsbeslut om insats. Det är varje kommun som beslutar om valfrihet ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.

Kommunen tillämpar både lagen om valfrihetssystem (LOV) samt lagen om offentlig upphandling (LOU). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för verksamheterna.

Nämndens mål är att ingen vård eller omsorg ska bedrivas i egen regi av vård- och omsorgskontoret utan handlas upp. Idag har Sollentuna kommun flertalet privata aktörer, den största utföraren är dock AB SOLOM som är ett bolag inom kommunkoncernen och ses som ”det kommunala alternativet”

bland valmöjligheten.

I de fall där kommunen har handlat upp driften av en verksamhet (LOU, entreprenad) har kommunen fortsatt huvudmannaskapet för verksamheten. I huvudmannaskapets ansvar ingår bland annat att följa upp och kontrollera verksamhet som genom avtal utförs av privata utförare och uppföljning på individnivå. Kommunen gör även uppföljningar på verksamheter som är upphandlade enligt LOV.

(11)

11

Funktionshinder

Vård- och omsorgsnämndens ansvarar för insatser till personer med funktionshinder. Insatser beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon personkrets enligt 1§ LSS. Personer med funktionsnedsättning har även rätt till stöd enligt Socialtjänstlagen.

Funktionshinderområdet står inför en rad utmaningar. Det inkommer ständigt nya ansökningar om bostad med särskild service. Allt fler av de som ansöker har komplexa behov, vilket ställer större krav på utförarna. På uppdrag av nämnden pågår ett arbete med att säkerställa att rätt person bor i rätt typ av boende, d.v.s. arbete med boendekedja pågår.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Det finns tre kategorier av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad, som ges i form av anpassad bostad utan personal.

Gruppbostad

Gruppbostad är en boendeform som består av 5-6 lägenheter i direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för personer med så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal dygnet runt. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ger inte tillstånd för mer än sex boende i en gruppbostad.

Servicebostad

Servicebostad är en boendeform där lägenheterna ligger nära varandra och som ger den boende tillgången till gemensam service samt individuella insatser. Idag finns det servicebostäder med 6-11 platser. I en servicebostad bor personer som klarar av en mer självständig vardag. Även i servicebostad finns dock tillgång till personal dygnet runt om behov finns.

Resurslägenhet

Resurslägenhet kan beviljas enligt 4 kap § 2 socialtjänstlagen till enskilda som är folkbokförda i Sollentuna kommun. VOK har anvisningsrätt till resurslägenheterna. Utredning och bedömning om rätt till bistånd av lägenhet görs av LSS-handläggare på Vård- och omsorgskontoret. Innan det blir aktuellt med inflyttning prövas den enskilde för godkännande av Sollentunahem, utifrån gällande uthyrningspolicy. Vård- och omsorgskontoret har anvisningsrätt till ca 110 st resurslägenheter.

Handikapplägenheter: Vård- och omsorgskontoret har anvisningsrätt till handikapplägenheter i Sollentunahems bestånd, dessa är anpassade i varierande omfattning utefter den boendens behov.

Utredning och bedömning om rätt till bistånd av lägenhet görs av LSS-handläggare på Vård- och omsorgskontoret. Beslut från kommunen där man beviljar enligt 9§9 LSS i form av annan särskilt anpassad bostad.

Daglig verksamhet

I kommunen finns det 9 dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning som bedrivs i huvudsak i AB SOLOM regi. Hundklubben bedrivs idag i VOK:s regi då verksamheten ej fått tillstånd i nuvarande lokal.

Den dagliga verksamhetens lokalbehov tillgodoses idag av LOV. För korttillsyn står idag barn och utbildningskontoret för lokalbehovet.

(12)

12

Nulägesbeskrivning

Den 1/9-2019 har 174 antal personer verkställda beslut med särskild service enligt LSS, både barn och vuxna. Endast en person står i kö till gruppbostad, ingen till servicebostad i dagsläget. De flesta har sina beslut verkställda på de boenden som är belägna inom Sollentuna kommun. I vissa fall

förekommer direktupphandlade platser utanför kommunen, oftast för att brukaren har behov av ett boende med specifik kompetens. Det har etablerats ett nytt LSS-boenden av en extern aktör i kommunen under 2019. Det är en gruppbostad med 5 platser.

Vissa brukare som omfattas av LSS har beslut om särskilt boende enligt SoL. Även i dessa fall görs en direktupphandling med anledning av att dessa boenden har specifik kompetens. Exempelvis

direktupphandlas platser för yngre med demens, personer med Huntington och personer med stora psykiska svårigheter i kombination med sina övriga diagnoser. Tre av de direktupphandlade platserna är en samplacering med SOK, där SOK har besluten men VOK betalar halva kostnaden.

Nedan följer en beskrivning av hur platserna är fördelade inom gruppbostad, servicebostad, boende för barn och unga, annan särskild anpassad bostad respektive särskilt boende SoL för personer med funktionshinder. Observera att uppgifter och siffror kan ha ändrats när denna inventering antas.

Figur 7 Karta över gruppbostäder och servicebostäder i Sollentuna kommun

(13)

13 Gruppbostad

Fem gruppbostäder drivs på entreprenad (LOU), fem gruppbostäder med LOV-avtal och en gruppbostad i egen regi.

För de tillkommande plasterna på gruppboendet Aberia skrivs individavtal. Nämnden har bara kvar de enheter som inte har fått tillstånd. Under 2019 har båda gruppbostäderna Lantgårdsvägen 170 A+C och Gröndalsvägarna avvecklats.

16 gruppbostäder/lägenheter är direktupphandlade.

Figur 8 Förteckning gruppbostäder Sollentuna kommun

Figur 8 visar att vård- och omsorgskontoret idag belägger 70 platser i gruppbostad.

LOV Antal platser Utförare Gransångarevägen 4 AB SOLOM Lantgårdsvägen 5 AB SOLOM

Risvägen 4 AB SOLOM

Rotsundagårdsvägen 5 AB SOLOM

Vetevägen 4 AB SOLOM

Aberia 5(ht2919) Aberia

LOU

Basunvägen 6 AB SOLOM

Ekmans väg 5 ATTENDO

Gammelvägen 6 InDies LSS AB

Malmvägen 6 AB SOLOM

Rotebergsvägen 6 Olivia

Stupvägen 3 AB SOLOM

Direktupphandlade platser

16

Totalt antal platser 70 Gruppbostad

(14)

14 Barnboenden

Vård-och omsorgskontoret har avtal med två barnboenden som båda drivs av AB SOLOM med LOV- avtal.

 Orsavägen

 Soldatvägen

Sollentuna kommun köper i dagsläget endast två platser på Orsavägen. Övriga platser på Orsavägen samt platserna på Soldatvägen säljs till andra kommuner.

Figur 9 Förteckning barnboenden Sollentuna kommun

Kommunen köper också profilplatser av andra kommuner, förnärvarande 28st (LSS). En profilplats upphandlas när den enskildes behov inte kan tillgodoses av något av de särskilda boendena som finns i Sollentuna. När kommunen bygger och planerar nya gruppbostäder bör möjligheten att planera för specialanpassade platser ses över.

Servicebostad

Tre servicebostäder drivs på entreprenad (LOU), sex servicebostäder med LOV-avtal. Inget boende drivs helt i egen regi. Under första halvåret 2019 har inga nya servicebostäder tillkommit på LOV. Två nya servicebostäder (lägenheter) har tillkommit på servicebostaden Drevkarlstigen.

Figur 10 Förteckning servicebostäder i Sollentuna kommun

Vård-och omsorgskontoret belägger idag 73 platser i servicebostad.

LOV Antal platser Utförare

Orsavägen 2 av 5 AB SOLOM

Direktupphandlade

platser 2

Totalt antal 4

Barnboenden

LOV Antal platser Utförare

Blåklockevägen 8 AB SOLOM

Bygdevägen 5 av 7 AB SOLOM Drevkarlsstigen 8 AB SOLOM Gransångarevägen 9 J 6 AB SOLOM

Mässvägen 8 AB SOLOM

Tomtegränd 6 AB SOLOM

LOU

Idrottsvägen 8 InDies LSS AB Linnés väg 11 InDies Omsorg AB

Rådanvägen 6 Nytida

Direktupphandlade

platser 12

Totalt antal platser 73 Servicebostad

(15)

15 Annan särskilt anpassad bostad

Idag har 14 personer beslut om särskilt anpassad bostad enligt LSS. Dessa beslut verkställs i ovan nämnda resurslägenheter alternativ i handikapplägenheter. Lägenheterna individanpassas efter brukarens behov. Dessa lägenheter tillhandahålls av Sollentunahem. De boende har förstahandskontrakt med Sollentunahem.

Särskilt boende SoL för personer med funktionshinder

Idag finns inga särskilda boenden enligt SoL för personer med funktionshinder inom Sollentuna kommun. Detta eftersom det oftast är personer som har specifika behov som beviljas insatsen och att deras behov skiljer sig så pass mycket åt att det skulle vara svårt att bygga ett boende som passar alla.

Samtliga platser är därför direktupphandlade. 14 platser med SoL beslut är idag direktupphandlade, varav 3 platser står både VOK och SOK för.

Omvärld

I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) kan information hämtas för att jämföra statistik över tid.

Tabellen nedan visar antalet personer enligt LSS har förändrats i takt med att befolkningen har ökat.

Det som redovisas i tabellen nedan är antalet personer med boende enligt 9 § 8 LSS (barn och ungdomar) eller 9 § 9 LSS (vuxna).

Figur 11 Personer med boende enligt LSS (antal) Källa: Kolada.se

Prognos för framtida behov 2019-2028

I tidigare års inventering har en prognos på framtida behov tagits fram genom att räkna ut en

servicegrad (del av befolkningen som har behov av boende enligt LSS, delat med totalt antal invånare i kommunen). Av hela befolkningen är det ca 0,24% (174/73 203) som bor i någon form av LSS- bostad.

Behovet vid ett antagande om en konstant servicegrad bedöms dock vara lägre än det verkliga behovet de närmaste åren. Bedömningen grundar sig dels på beräkningar som har gjorts kring redan kända personer som antas ha behov av boende längre fram, uppskattningar av antalet nya ärenden samt antalet förhandsbesked. Beräkningarna från senaste år har visat på ett behov av ca 3-5

gruppbostadsplatser samt 5-8 servicebostadsplatser årligen under de kommande fem åren. Men det nuvarande behovet för framförallt gruppbostad har ökat. För att få reda på hur behovet av platser fram till 2028 ser ur har istället en simulering tagits fram för årets inventering. Simuleringen är avser både gruppbostad och servicebostad.

Simulering av gruppbostad

Simulering av framtida behov av LSS-bostäder är baserat på de faktiska individer som har en annan insats idag som tex. korttidstillsyn, barnboende, ledsagning, assistans, kottidsvistelse än LSS-boenden.

Simuleringen är baserad på befolkningsprognosen för 2019.

Personer med boende enligt

LSS, antal 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Sollentuna kommun 137 133 144 154 169 175 174

(16)

16 Figur 12 Simulering gruppbostad fram till 2028

Simuleringen visar att ett nytt gruppboende skulle behöva startas från 2021 till 2024. Då det även skulle vara möjligt att göra hemtagningar av personer som bor i gruppbostad i andra kommuner kan siffrorna komma att justeras ytterligare.

Simulering av servicebostad

Figur 13 Simulering servicebostad fram till 2028

Simuleringen visar att behovet att av servicebostad skiljer sig i jämförelse mot gruppbostad. Att tillskapa nya servicebostäder är enklare då det inte behöver några extra tillgänglighetskrav på samma sätt som i gruppbostad. Skulle upphandlingen på den nya servicebostaden på Gillbostråket bli klar under år 2021, vilket är tidigare än vad simuleringen visar skulle hemtagningar av personer i andra

Gruppbostad År: År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 År 2025 År 2026 År 2027 År 2028

Servicegrad 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385%

Årlig ökning av demografi

(21-64 år) 1,65 1,89 1,92 1,84 1,71 2,04 1,50 1,86 1,45 1,46

Platsantal årligen totalt 156 156 158 160 161 163 165 167 169 170 172

Behov av nya platser (simulering av insatsstatistik)

2,00

3,60 4,40 6,20 8,20 10,20 11,20 13,00 11,60 11,40

Varav gruppbostad 60% 1,20 2,16 2,64 3,72 4,92 6,12 6,72 7,80 6,96 6,84 Platsantal årligen totalt,

gruppbostad 80 81 83 86 90 95 101 107 115 122 129

Bedömt antal tillkommande platser (utbudsförändring)

-2 0 6 12 18 24 24 36 36 36

Totalt tillgängliga platser 80 78 80 86 92 98 104 104 116 116 116

Brist/överkapacitet -3 -3 0 2 3 3 -3 1 -6 -13

Förväntad

kapacitetutökning/minskning

Aberia + 5 pl Gröndalsv -7

Vetevägen + 2 lgh i gruppb

Nocken 7 6 pl

Tureberg 6 pl

Gröndalsväge n 6 pl

Ekstocken 6 pl.

Två nya gruppb +12

Servicebostad År: År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 År 2025 År 2026 År 2027 År 2028

Servicegrad 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385% 0,385%

Årlig ökning av demografi

(21-64 år) 1,65 1,89 1,92 1,84 1,71 2,04 1,50 1,86 1,45 1,46

Platsantal årligen totalt 156 156 158 160 161 163 165 167 169 170 172

Behov av nya platser (simulering av insatsstatistik)

2,00

3,60 4,40 6,20 8,20 10,20 11,20 13,00 11,60 11,40

Varav gruppbostad 40% 0,80 1,44 1,76 2,48 3,28 4,08 4,48 5,20 4,64 4,56 Platsantal årligen totalt,

servicebostad 76 77 78 80 82 86 90 94 100 104 109

Bedömt antal tillkommande

platser (utbudsförändring) 2 2 2 2 10 10 20 20 20 20

Totalt tillgängliga platser

76 78 78 78 78 86 86 96 96 96 96

Brist/överkapacitet 1 0 -2 -4 0 -4 2 -4 -8 -13

Förväntad

kapacitetutökning/minskning

Drevkarlss.

+2

Gillbostråket 8 pl

Väsjön 10 pl

(17)

17 kommuner vara möjliga. Det skulle på så sätt vara möjligt att starta upp en ny servicebostad tidigare än år 2023.

Omsättningen är låg på LSS-boende då insatsen oftast är livslång. Viktigt att beakta är dock att det idag bor en stor andel äldre personer i bostad med särskild service beviljat från vård- och omsorgsnämnden. År 2018 var närmare 25% av de som bor i kommunens gruppbostäder över 60 år. I servicebostäder var siffran lägre, ca 10% var över 60 år (2018). Även detta behöver tas i beaktande då det är troligt att omsättningen på boendena kan komma att öka de närmaste åren.

Det kan också vara så att befintliga LSS-boenden kan komma att behöva byggas om eller avvecklas för att uppnå de krav i form av lagstiftning och föreskrifter som finns på LSS-boenden.

Utmaningar och strategier för att omhänderta behov fram till 2028

Den goda byggkonjunkturen som har varit de senaste åren har inneburit att priserna på att bygga nya boenden har ökat kraftigt. Det har fått till följd att det gruppboende som planerats på fastigheten Nocken 7 stoppats, då det blev en orimlig hög prisbild. När det blir dyrare att både bygga och hyra ställer det krav på att kommunens hela behovs- och byggprocess kan samordnas och effektiviseras.

Idag har dock läget förändrats något då byggkonjunkturen har börjat vända.

För att komma till rätta med problematiken och få till stånd nya gruppboenden har olika möjligheter diskuterats, bland annat möjligheten att avyttra av kommunen ägda fastigheter till externa aktörer som får bygga och driva boenden. Detta bygger på ett antagande om att externa aktörer kan driva och bygga billigare. Men att avyttra fastigheter innebär också att kommunen förlorar rådigheten och exempelvis riskerar att gå miste om boendeplatser då aktörer kan erbjuda platser till individer från andra kommuner.

I dagsläget finns tre kommunägda fastigheter vilka enligt detaljplan möjliggör byggnation av separat gruppbostad. Dessa är Nocken 7 och Tureberg 26:80, samt Gröndalsvägarna. För samtliga fastigheter pågår nu ett förstudiearbete som beräknas bli klar under 2020. Det är viktigt att dessa kan påbörjas så snart som möjligt för att kunna få fram nya boendeplatser i rätt tid. Som simuleringen visar så kommer det behövas många boendeplatser framöver och tidplanen är avsevärt viktig för projekten. Det finns ytterligare fastigheter som av stadsbyggnadsnämnden anses lämpliga för LSS-boenden. Dock saknas framtagna detaljplaner för dessa, vilket kan variera i tid beroende på detaljplanens status.

Vanligtvis tar det mellan 2-3 år att ta fram en detaljplan.

Under 2019 har en behov-och lokaliseringsutredning för gruppbostad genomförts där två tomter har valts ut. Nästa steg i processen blir att påbörja ett detaljplanearbete. Att ha framtagna detaljplaner gör det enklare att kunna uppskatta hur lång tid det kommer att ta från beställning till färdig produkt eftersom detaljplaneprocessen kan ta olika lång tid. Vad avser servicebostäder är läget något annorlunda då de ofta kan inkluderas i bostadskvarter. För att kunna tillgodose behovet av servicebostäder kan ett alternativ vara att förvärva bostadsrätter eller blockförhyrda nyproducerade hyresrätter.

Idag pågår det också ett arbete med att utveckla med fler lägenheter till befintliga servicelägenheter i Sollentunahems bestånd. Det är främst de servicebostäder som har få lägenheter idag, och som skulle gynnas av att ha fler lägenheter. Idag har kontoret totalt 110 st resurslägenheter. På sikt har Vård- och omsorgskontoret en ambition att minska antalet resurslägenheter. De personer som bor i lägenheterna har förstahandskontrakt med Sollentunahem har vanliga förstahandskontrakt med Sollentunahem.

(18)

18 LOV i bostad med särskild service

Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas gällande boenden med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Detta medför vissa svårigheter vad avser att beräkna hur stor del av platsbehovet som behöver tillgodoses av kommunen. Dessutom har aktörer möjlighet att erbjuda individer från andra kommuner plats i särskilt boende. Hur stor andel av platserna som tillfaller kommunens invånare är med andra ord osäkert och delvis beroende på LOV-ersättningens nivå över tiden.

En anledning till att det inte byggs fler LOV-boenden i kommunen kan delvis bero på att det kan vara svårt för externa företag att få tag i lämplig mark. Det ska också påtalas att nybyggda boenden kan generera i höga hyror såväl för de boende som för aktörerna som ska driva. Kostnaden för hyra och drift av boenden ska täckas av LOV-ersättningen.

(19)

19

Planer & utredningar LSS

Inom ramen för vård- och omsorgskontoret pågår flera olika projekt, både löpande och större lokalförändringar. Det är olika aktörer som driver projekten. Nedan redovisas pågående/kommande projekt som påverkar Vård- och omsorgskontorets verksamhet. På s.30 (figur 23) är samtliga projekt nedan utmarkerade på en karta.

Kommunens projekt

Nocken 7 och Tureberg 26:80

Ett beslut för återrapportering av uppdrag om försäljning av fastigheterna Tureberg 26:80 och Nocken 7 med syfte att uppföra LSS-boende antogs i KS 2018-11-12. Kommunledningskontoret skulle ta fram underlag till en markanvisningstävling där båda fastigheterna ingår för att sedan upplåtas med tomträtt.

Villkor som skulle uppfyllas i avtal med kommunen var att verksamhetsutövaren ska teckna LOV- avtal med kommunen. Utöver detta skulle varje ledig plats i boendet erbjudas kommuninvånare i första hand, samt att ingångshyran för brukaren ska regleras.

Mot bakgrund av att det är viktigt för kommunen att ha långsiktig rådighet över plasterna har uppdraget om markanvisningstävling återtagits. Kommunledningskontoret har istället fått uppdrag av KS att göra en förstudie för nya gruppboenden där byggnation sker i kommunens eller Sollentuna kommunfastighet AB:s regi.

Gröndalsvägarna avveckling/utveckling

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2019-05-28 att ge kontoret i uppdrag att avveckla gruppboendet Gröndalsvägarna.

För att skapa ett godkänt gruppboende krävs att fastigheten sitter ihop och har 6 st lägenheter. Idag är det två olika fastigheter med 4 st lägenheter vardera. Det finns en ändring av detaljplan som möjliggör ett nytt boende med 6 platser.

En förstudie för fastigheten är beställd och beräknas vara klar under 2020.

Behov och lokaliseringsutredning för gruppbostad

Under våren 2019 har ett arbete genomförts som har syftat till att tillskapat nya gruppbostäder på längre sikt. Under 2020 kommer en beställning av detaljplanearbete därför ske för lämplig tomt.

Projektet kommer att följa regler för lokalanskaffning. Det är en process som beräknas ta 4-5 år till tillträde.

Utveckling servicebostad Sollentunahem (Gillbsotråket)

Det pågår ett arbete med att utveckla en ny servicebostad av befintliga tomma lägenheter som Vård- och omsorgskontoret betalar för, vilket benämns resurslägenheter. I nuläget finns det totalt 8 st tomma lägenheter. Under vinter 2019/2020 kommer en upphandling att påbörjas, målet är att det under upphandlingens gång tillkommer nya lägenheter så det totalt blir ca 10+1(personallägenhet) när serviceboendet är färdigupphandlat.

(20)

20 Privat initiativ

Aberia 5 platser

Under hösten 2019 startade ett privat vårdbolag Aberia) igång ett nytt boende med 5 platser på Sörmlandsvägen 1.

Glommen & Lindberg (Väsjön)

Glommen & Lindberg har planer på att uppföra bostadsprojekt kallat Versus. Möjligheten att kunna integrera servicebostäder utreds vidare. Frågor om bostadsprojektet i sin helhet behöver utredas innan ett beslut kan tas om att hyra lägenheter för servicebostäder.

Sollentunahems projekt:

Sollentunahem (Esset 1-2)

Ny detaljplan som syftar till att möjliggöra bostäder. Det pågår diskussioner om en förändring av Esset 1-2 då det ej finns ekonomi i att bygga så som nuvarande koncept ser ut. I grundförslaget föreslås att fastigheten ska inrymma ett gruppboende med 6 st lägenheter. Projektet står just nu stilla.

Parkeringsutredning pågår gällande projektet. Detta projekt finns på sätt inte med i simuleringen.

Sollentunahem (Ekstocken)

Ny detaljplan som syftar till att pröva möjligheterna att uppföra fem stycken flerfamiljshus omfattade totalt ca 100 bostäder. Sollentunahem har gjort ritningar för att kunna inkludera ett gruppboende med 6 lägenheter i fastigheter. Efter synpunkter från strategiska lokalenheten och Vård-och omsorgskontoret inväntas nya ritningar.

Sollentunahem skrev ej på exploateringsavtalet i februari 2019. Detaljplanen har ingen preliminär tidpunkt för antagande.

Vidare utveckling med att inrymma LSS-bostäder kommer ske med Sollentunahem. Men det är i nuläget svårt att avgöra när ett nytt gruppboende kan väntas bli klart.

AB Solom

Utvecklingsprojekt (befintliga gruppbostäder):

AB Solom har tillsammans med Sollentunakommunfastigheter AB undersökt möjligheterna att bygga ut med flera lägenheter på redan befintliga gruppbostäder som de driver på LOV. Sammanlagt skulle det kunna generera i 6 st nya lägenheter. Idag pågår ett arbete med att bygga ut Vetevägens gruppboende med två lägenheter, preliminärt färdigställande är sommaren 2020.

- Vetevägen - Risvägen

- Lantgårdsvägen - Gransångarevägen

Det finns planer på att påskynda de tre sista projekten för att få en bättre lönsamhet i de olika gruppbostäderna men också att tillskapa nya boendeplatser. Endast Vetevägens utbyggnad finns med i simuleringen.

(21)

21

Slutsats behov av LSS-boenden fram till 2028

Tidigare år har nämnden gjort bedömningen att en ny grupp- eller servicebostad behöver tillkomma per år för att täcka det uppskattade behovet. Fördelningen har då varit 2/3 servicebostad och 1/3 gruppbostad .

Dock ska det påpekas att de under de senaste åren inte tillskapats någon ny gruppbostad eller servicebostad vilket har föranlett till att behovet av gruppbostad har blivit särskilt stort. Nerläggning av gruppbostäder har också varit en bidragande faktor till det ökade behovet. Därav kommer det behöva byggas en ny gruppbostad varje år under 2021 till 2024. Behovet av servicebostad bedöms täckas med det nya boendet på Gillbostråket de närmaste åren.

De nya gruppbostäderna som planeras måste vara kostnadseffektiva, vilket innebär att kostnader ska hållas nere i den mån det går. Det kan bland annat handla om att med dagens teknik bygga yteffektiva lösningar för att hålla nere antal kvadratmeter i den mån det är möjligt. Det kan exempelvis innebära mindre kvadratmeter per boende men också tekniska lösningar som underlättar personalens arbete.

Bostäderna ska vara ändamålsenliga, det vill säga att de ska tillgodose behovet för målgruppen som flyttar in eller nyttjar lokalen.

I kommunens framtida planering bör beaktas huruvida nämnden eller annan aktör (och i slutändan kunden) ska ha råd att bära tillkommande högre hyror för nybyggda boenden. Detta oavsett LOV-avtal eller LOU-upphandling av utförare. Idag finns ett kommunalt bostadsbidrag som går att söka.

Bostadsbidraget riktar sig till personer som har funktionsnedsättning och bor i grupp- eller servicebostad enligt LSS, är folkbokförd i Sollentuna kommun, har beviljad bostadstillägg eller bostadsbidrag från försäkringskassan samt har en hyra som överstiger 6.620 kr i månaden.

(22)

22

Äldreomsorg

Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för den vård och omsorg som tillhandahålls enligt Socialtjänstlagen samt den del av hälso- och sjukvård som ska finnas på särskilda boenden och biståndsbedömd dagverksamhet.

Nulägesbeskrivning

Kommunen har idag totalt 8 särskilda boenden för äldre, vilka presenteras i kartan nedan och i figur 15. Nämnden har idag totalt 448 platser i kommunen, där 20 platser utgörs av korttidsplatser och resterande av permanenta platser. Våningsplanet på Edbergs äldreboende som tidigare har nyttjas av socialkontoret, har nu återgått till vård- och omsorgskontoret. Under oktober tömdes Lenalundsgården.

Figur 14 Karta över äldreboende i Sollentuna kommun

Vård- och omsorgsnämnden har senaste åren minskat korttidsplatserna på Nytorp. Boendeplatserna har istället gjorts om till permanenta platser, demensplatser samt platser med psykogeriatrisk inriktning. Utöver denna volym tillkommer i nuläget tre platser enligt parbogarantin, 21 platser som

(23)

23 köps externt samt 37 platser enligt LOV. Nedan framgår fördelningen mellan omvårdnads-, demens- och korttidsplatser samt vilka utförare som driver verksamheterna.

Äldreboenden

Figur 15 Förteckning äldreboende Sollentuna kommun

Tidigare år var två lägenheter avsedda för förråd på Nytorp, idag har en plats istället gjorts om till en säboplats för demens.

Medelåldern för äldre på särskilt boende i Sollentuna kommun var år 2018 85,7 år enligt kolada.se.

För samtliga kommuner var medelåldern 2018 i genomsnitt 85,6 år 2018. Beläggningsgraden för kommunens egna platser är mycket hög. Tidigare år har beläggningen på egna permanenta boenden legat nära 100 % medan beläggningsgraden för korttidsboenden beräknas vara ca 75%.

Boenden Demens Omvårdnad Korttid Antal platser Utförare LOU/LOV

Bergkälla 33 25 58 Vårdstyrkan LOU

Gillbogården 26 26 AB Solom LOU

Norrgården 26 20 46 Vardaga LOU

Nytorp 9 8 20 37 AB Solom LOU

Ribbingsbacke 32 16 48 AoO Omsorg LOU

Rådans 33 19 52 Vårdstyka LOU

Soltorp 41 41 Norlandia/Förenade care LOU

Edsberg 40 60 100 AB Solom LOU

Totalt 408

(24)

24 Prognos för framtida behov 201 9 - 2028

På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befo lkningsprognos för perioden 2019 - 2028 . Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per å lder och kön 31 december år 2018 .

Figur 1 6 B efolkningsprognos olika åldrar

Av figur 16 framgår att antalet äldre i Sollentuna kommer at t öka de kommande tio åren för samtliga redovisade åldrar. Särskilt anmärkningsvärt är att gruppen 65 - 79 år bara ökar med 3 % medan gruppen 80 år och äldre under sam ma period väntas öka med hela 49 %.

Figur 1 7 Befolkningsprognos 65 år och äldre

Av figur 17 kan man dra slutsatsen att de äldre målgrupperna, som har ett större hjälpbehov, ökar kraftigare än de yngre målgrupperna, som har ett mindre hjälpbehov. Detta kommer med största sannolikhet att resultera i ett utökat behov av särskilda boendeplatser de ko mmande tio åren. Gruppen 65 år och ä ldre ökar som helhet med ca 15 %.

Ålder 201 8 201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 65-79 år 8 602 8 579 8 61 0 8 643 8 645 8 632 8 585 8 61 0 8 647 8 71 2 8 853 80 år och äldre 1 407 1 432 1 461 1 51 3 1 542 1 594 1 672 1 761 1 841 1 959 2 096 65 år och äldre 1 1 452 1 1 542 1 1 704 1 1 858 1 2 035 1 2 225 1 2 393 1 2 609 1 2 800 1 3 01 9 1 3 230

(25)

25

Figur 1 8 Befolkningsutveckling 201 8 och 201 9 års prognos

Av figuren ovan framgår att befolkningsprognosen för 201 9 är något mer försiktig i jämförelse mot förgå ende års prognos (201 8) , speciellt för gruppen 80 år och äldre.

Figur 1 9 Befolkningsutveckling för gruppen 65 år och äldre i olika områden

(26)

26 Av figur 19 framgår att befolkningsutvecklingen för gruppen 65 år och äldre ser lite olika ut beroende på område i kommunen. Störst ökning av åldersgruppen väntas ske i Helenelund med 37% (bortsett från Järva/Restförda), den procentuella ökningen är också stor i Viby med 28%. En minskning med 102 personer väntas ske i Norrviken enligt nuvarande befolkningsprognos.

Vid ett antagande om att servicegraden, d.v.s. andelen av befolkningen som har hjälp idag, kommer att vara konstant kommer det framtida behovet av särskilda boendeplatser kunna se ut enligt figur 20. Den första är en ackumulerad bild och den andra är en årlig behovsbild fram till 2028. Servicegraden på 4%

är hämtad från Kolada och avser 2018. Servicegraden beräknas genom att dividera antalet personer som bor i permanent i särskilt boende för vardera åldersgrupp med antalet invånare inom åldersgrupperna.

Figur 20 Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad

Figur 20 visar att det med nuvarande servicegrad skulle generera i ett behov av ca 71 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2028.

Figur 21 Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad (Totalt behov 3+85=88)

Ett antagande om att servicegraden förblir konstant till 2028 är dock orealistiskt då den grupp (80 år och äldre) som har störst hjälpbehov ökar betydlig mer än gruppen 65 år och äldre i stort. Det är mer relevant att separera gruppen i två intervaller, 65-79 år och 80 år och äldre. Med nuvarande servicegrad på 14,60 % för gruppen 80 år och äldre skulle enbart denna grupp generera ett behov av 88 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2028 vilket framgår av figur 21. Med nuvarande servicegrad på 1,30 % för gruppen 65-79 år skulle denna grupp generera ett behov av 6 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2028.

Genom att separera gruppen äldre i de två huvudgrupperna, 65-79 år och 80 år och äldre, blir det uppskattade behovet av nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2028 totalt 88 mot 71 vid antagande om konstant servicegrad för hela gruppen (65 år och äldre).

Prognosen för 2019 är betydligt lägre än tidigare år. Från 239 nya platser till 2027 (enligt förra årets prognos) till 85 nya platser 2028. Det beror dels på en nedskruvad befolkningsprognos samt en lägre servicegrad.

Det finns idag flera privata aktörer som planerar att bygga nya äldreboenden inom kommunen vilket tyder på att det kommer finnas gott om säboplatser inom LOV de kommande åren (se pågående projekt s.29). Detta förutsätter att de privata aktörerna bygger i den takt de har planerat. Men för att få

Behov Servicegrad 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

65 år och äldre 11 452 11 542 11 704 11 858 12 035 12 225 12 393 12 609 12 800 13 019 13 230

Hjälpbehov 4,00% 458 462 468 474 481 489 496 504 512 521 529

Årlig behovsbild Har hjälpbehov nu 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

65 år och äldre 458 462 468 474 481 489 496 504 512 521 529

Hjälpbehov 458 0 4 10 16 23 31 38 46 54 63 71

Ålder Servicegrad 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

65-79 år 8602 8579 8610 8643 8645 8632 8585 8610 8647 8712 8853

1,20% 103 103 103 104 104 104 103 103 104 105 106

Kommande behov 103 0 0 0 1 1 1 0 0 1 2 3

Behov Servicegrad 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

80 år och äldre 1 407 1 432 1 461 1 513 1 542 1 594 1 672 1 761 1 841 1 959 2 096

Hjälpbehov 12,30% 173 176 180 186 190 196 206 217 226 241 258

Kommande behov 173 0 3 7 13 17 23 33 44 53 68 85

(27)

27 full rådighet över platserna skulle det behöva öppnas ett nytt äldreboende i kommunal regi runt år 2024-2025.

Nyckeltal

Figur 22 Servicegrad för närliggande kommuner, 2018 Källa: Kolada

Utmaningar och strategier för att omhänderta behov fram till 2028

Äldreboenden

Sammanfattningsvis uppskattas Sollentuna kommun ha ett tillkommande behov fram till 2028 på mellan 71 och 88 nya platser inom äldreomsorg baserat på befolkningsprognosen och servicegrad.

Tidigare år har nämnden gjort antagande om en konstant servicegrad för hela gruppen 65 år och äldre vilket har lett till slutsatsen att tillkommande behov bör kunna täckas av befintliga boenden samt de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med. Detta antagande kan längre inte antas realistiskt då behovsinventeringsperioden nu har förlängts och att helt förlita sig på LOV medför vissa osäkerhetsfaktorer.

Åldersgruppen 80 år och äldre väntas öka med hela 49 % fram till 2028. Å andra sidan förväntas kommande 65-79 åringar och 80 år och äldre vara friskare eftersom vi idag har ett mer aktivt liv samtidigt som samhällsstrukturen ser bättre ut för kommande generationer. Hur servicegraden kommer utvecklas på sikt är så sätt svårare att förutse idag.

För att lösa det tillkommande behovet av platser till 2028 skulle det med nuvarande servicegrader för 65-79-åringar respektive 80 år och äldre behöva byggas ett nytt äldreboende i kommunal regi.

Alternativet att helt förlita sig på att aktörer som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med ska tillgodose dessa platser skulle kunna innebära en risk då kommunen ej har rådighet. Aktörer kan erbjuda individer i andra kommuner platser och antalet platser i kommunen kan därmed variera över tiden.

Möjligheten att på sikt bygga fler nya äldreboenden i kommunal ägo och drift via LOU upphandling bör därför planeras för att kunna vara ett komplement till att köpa platser av aktörer som ansökt om LOV i kommunen. Detta för att kunna garantera kommuninvånarna plats i äldreboende i takt med att andelen äldre i kommunen och i grannkommunerna ökar. Med fördel byggs dessa boenden på strategiskt lämpliga platser där andelen äldre väntas öka som mest, exempelvis i Helenelund, Rotebro eller Edsberg. Det finns flera positiva effekter att bygga större äldreboenden med platser upp till 60 st.

Det skulle kunna vara möjligt att samlokalisera flera olika kommunala verksamheter i samma fastighet

En möjlighet som skulle kunna övervägas är att i kommunal regi bygga ett större kombinerat hus för exempelvis äldreboende och förskola. Detta skulle vara kostnadseffektivt såväl ur ett byggnadstekniskt som ur ett hyres-/driftsmässigt perspektiv. Exempelvis kan då storkök, samlingslokaler, angöringsytor och utemiljöer samnyttjas av olika kommunala verksamheter. Dessutom finns det positiva mjuka värden som att integrera de äldres vardag med barnens pedagogiska utveckling, exempelvis genom uteservering för de äldre i anslutning till barnens utemiljö.

LOV i särskilt boende för äldre

Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas gällande särskilda boenden för äldre i Sollentuna kommun.

Invånare i särskilda

boendeformer, andel (%) Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Ålder 65-79 år 1.2 0.9 1.1 1.0 1.1 1.3

Ålder 80+ 12.3 14.1 9.0 11.9 9.6 13.6

(28)

28 Detta medför vissa svårigheter vad avser att beräkna hur stor del av platsbehovet som behöver tillgodoses av kommunen. Dessutom har aktörer möjlighet att erbjuda individer från andra kommuner plats i särskilt boende. Hur stor andel av platserna som tillfaller kommunens invånare är med andra ord osäkert och delvis beroende på LOV-ersättningens nivå över tiden. Fördelarna med LOV är att kommunen inte behöver betala några lokalkostnader för platserna. En annan fördel är att man endast köper de platser som det finns behov av och slipper på så sätt ha några tomplatser. LOV kan på så sätt också innebära en besvärsfrihet för kommunen. Det är också viktigt att kommunen ställer krav i avtalen, dock inte högre krav än vad andra kommuner gör. Avtalen bör på sätt vara jämförbara med andra kommuner.

Trygghetsboenden och seniorbostäder

Trygghetsboende eller seniorbostäder är för äldre som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet än vad de kan få i sitt nuvarande hem, det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Trygghetsboende kan vara såväl bostadsrätt som hyresrätt. I jämförelse med äldreboende så ingår inte mat, service eller omvårdnad på ett trygghetsboende, men ett krav är att bostäderna ska vara funktionellt utformade med gemenskapsytor i olika former samt personal/bovärd på angivna tider. Trygghetsboende har ofta en åldersgräns på 70 år för att få flytta in. När det gäller makar eller sambor räcker det med att en av personerna har uppnått den åldern som krävs för att få flytta in.

En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden eller seniorbostäder. Omvandlingen av Tors backe till trygghetsboendet är ett bra exempel på detta, med bra tillgång till hemtjänst och sitt centrala läge blir det ett attraktivt tillskott på boendemarknaden för äldre och därmed ett komplement till särskilt boende. På detta sätt är det trots en åldrande befolkning möjligt att reducera behovet av platser i särskilt boende på sikt. Det finns även andra aktörer på marknaden som inriktar sig på boendeformer för äldre vilket bör uppmuntras.

Nya trygghetsboenden byggs med fördel i nya bostadsprojekt i t.ex. Tureberg, Helenelund eller Edsberg där gruppen äldre väntas öka de kommande tio åren, vilket framgår av figur 19. Nya attraktiva boenden i dessa områden ger äldre möjlighet att bo kvar i sitt närområde och dessutom förbli hemmaboende längre med eller utan hemtjänst. Därmed skulle behovet av särskilt boende minska på sikt. Bra boenden för äldre skapar också flyttkedjor vilket är positivt för hela kommunen.

Sollentunahem har idag seniorhus integrerade i sitt bostadsbestånd i Edsberg, Häggvik och Tureberg som har en åldersgräns på 60 år. För den som är 70 år eller äldre finns ett trygghetsboende/seniorboende på Tors backe i Tureberg. Seniorbostäder förekommer både som hyresrätter och bostadsrätter, i Sollentuna finns det endast hyresrätter. De seniorbostäder som finns i kommunen hyrs ut av Sollentunahem, för dessa lägenheter finns en specifik kö. Det behövs inget biståndsbeslut för att flytta in till ett seniorboende. Boendet är ofta utrustat med extra hög tillgänglighet.

Från och med den 2 april 2019 är verksamhetstypen biståndsbedömt trygghetsboende tillståndspliktigt.

Det betyder att privata aktörer behöver ha tillstånd från IVO för att bedriva verksamheten. För kommuner gäller anmälningsplikt om verksamheten bedrivs i kommunal regi.

Planer och utredningar äldreboende

Inom ramen för vård- och omsorgskontoret pågår flera olika projekt, både löpande och större lokalförändringar. Nedan redovisas pågående/kommande projekt som påverkar Vård- och omsorgskontorets verksamhet. Det är olika aktörer som driver projekten.

(29)

29 Kommunens projekt

Lenalundsgården: Arbetsmiljöverket har kommit med ett förbud och förläggande med vite om verksamheten drivs vidare senast 2020-03-06. Anledningen är att det ska finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter, vid sidan om toalettstolen, där arbetstagagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller där arbetstagaren behöver vrida, huka eller böja sig ned.

Det ska dessutom finnas ett fritt utrymme för de hjälpmedel som behöver användas både i hygienutrymme och i den boendes rum så dessa kan passera och manövreras. Boendet tämdes i oktober.

Med anledning till detta har de boende varit tvungna att flytta ut. Det pågår idag ett arbete med att se över möjligheten att bygga om boendet.

Privata initiativ Attendo, Silverdal:

Nytt äldreboende i Silverdal (Johannesbergsvägen) ,54 platser (LOV-platser) Status: Preliminär klart 2021

Attendo, Helenelund:

Nytt äldreboende planeras i Helenelund (vid fågelsången),54 st platser (LOV-platser) Status: Preliminärt klart 2022

Framtagande av detaljplan Detaljplan Norra Väsjön

Det finns ett pågående detaljplanearbete i Väsjön som möjliggör ett nytt äldreboende. Det är en privat fastighetsägare som äger tomten vilket gör att kommunen har mindre rådighet om och när det eventuellt skulle kunna bli ett nytt äldreboende.

Detaljplanen innehåller ca 700 lägenheter i flerbostadshus, ca 60 lägenheter i äldreboende, ca 200 nya småhus och 5 befintliga villor. Mellan bebyggelse sparas stråk med naturmark.

Detaljplan Mässan (Tureberg)

Inom området planeras bostäder, kontor, handel, hotell, skola, förskola och äldreboende samt nya och ombyggda gator. Fastigheten där äldreboendet är planerat ägs av Skanska. Antagande för detaljplanen beräknas till kvartal 4, 2019.

Ändring av användning (Sjöberg)

Syftet med planarbetet är att pröva möjligheten att ändra tillåten användning för att medge vårdbostäder. Planarbetet planeras startas under våren 2019 och avslutas sommaren 2020.

(30)

30

Nedan är samtliga pågående projekt för både LSS och Säbo utmarker ade.

Figur 23 Pågående planer och utredningar för LSS och Säbo

(31)

31

Slutsats behov av platser inom äldreomsorg till 2028

Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att 71-88 nya platser inom äldreomsorg kommer att behövas fram till 2028. Detta med tyngdpunkt åt 88 platser enligt resonemang ovan. För att tillgodose detta behov föreslås att det, utöver de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med, även planeras för ett nytt kommunalt äldreboende.

En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden likt omvandlingen av Tors backe. Att sträva efter att komplettera utbudet av ytterligare attraktiva boenden för äldre (exempelvis trygghetboenden eller seniorbostäder) är något som bör övervägas.

Sollentunahem är i en utvecklingsfas och har i uppdrag att bygga 1500 nya hyresrätter fram till 2024.

Under året kommer ett arbete påbörjas som syftar till att se över möjligheten att integrera seniorbostäder i något eller några av de olika bostadsprojekten. Det är kostnadseffektivt för kommunen att tillskapa trygghetsboenden eller serviceboenden.

Nya myndighetskrav kan göra att nya behov kan uppkomma vilket kan skapa nya lokalbehov.