INVENTERING AV LOKALBEHOV 2019-2026
Vård- och omsorgsnämnden
2017-09-04 Jonas Appelgren
2
Innehåll
Bakgrund ... 3
Förutsättningar ... 3
Funktionshinder ... 4
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ... 4
Gruppbostad ... 4
Servicebostad ... 4
Resurslägenhet ... 4
Nulägesbeskrivning ... 4
Prognos för framtida behov 2019-2026 ... 5
LOV i bostad med särskild service ... 6
Strategi för att omhänderta behov fram till 2026 ... 6
Slutsats behov av LSS-boenden fram till 2026 ... 7
Äldreomsorg ... 8
Nulägesbeskrivning ... 8
Prognos för framtida behov 2019-2026 ... 9
LOV i särskilt boende för äldre ... 12
Strategi för att omhänderta behov fram till 2026 ... 12
Slutsats behov av platser inom äldreomsorg fram till 2026 ... 13
Kontoret ... 13
Framtid ... 14
3
Bakgrund
Inventering av lokalbehov ska synliggör a kommunens behov av lokaler för vård - och omsorgsverksamhet under kommande år.
Inventeringen fastställs av vård - och omsorgsnämnden o ch de identifierade behoven kommer att rapporteras i enlighet med givna instruktioner från kommunledningskontoret.
Föregående behovsinventering, avseende år 2018 - 2022, genomfördes 2016. Årets inventeringsperiod har förlängts och metoden utvecklats i syfte att utgöra ett bättre och tydligare beslutsunderlag.
Inventering av lokalbehov utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till kommunledningskontorets lokalresursplan 2017 . Denna plan är ny för i år och ger bättre förutsättningar för en strategisk kommunövergripande lokalförsörjningsplan . Syftet med förändringen är att stärka och effektivisera samarbetet inom lokalresursplanering med kommunnyttan i fokus.
Nytt för i år är också att inventeringsperioden förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, 2017 - 2026.
Förutsättningar
Vår d - o c h o m so r g sn ä m n d e n h a r d e t po liti ska a ns v are t f ör s t öd, s er v i c e o c h o m v år dn a d til l ä l d r e o c h til l p er son e r som h a r f u n k ti onsn e ds ä tt n i ng s a m t f ör d e n ko mm un a l a h ä l so - o c h s j ukv år d e n i s ä r sk il da bo e nd e n o c h d a g v er ks a m h e t er för äldre samt i boenden och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning .
Vår d - o c h o m so r g sn ä m n d e n a n lit a r o li ka u t f ö r ar e f ör a t t g e s t öd, s er v ic e e ll e r v år d o c h o m so r g til l ko mm un e ns i nv å n ar e v i d b e hov.
A nsv ar so m rå d e n som me d f ör e t t l ok a lb e hov:
M y nd i g h e t su t övn i ng i n o m f unk ti on s h i nd er , ä l d re o m so r g o c h bos t a ds a np a ssn i ng S är sk il t bo e nde för äldre
B os t a d m e d s ä r sk il d s er v i c e f ör b ar n, unga o c h vu x na m e d f unk ti onsn e ds ä tt n i ng B i s t å ndsb e dö m d d a g v e r k s a m h e t f ör ä l d r e
F ö re b y gg a nde v er ks a m h e t s å som s e n i o r t rä f fa r Korttidsboende
Daglig verksamhet
4
Funktionshinder
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser till personer med funktionshinder. Insatser beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon personkrets enligt 1§ LSS.
Funktionshinderområdet står inför en rad utmaningar. Nya ansökningar om bostad med särskild service inkommer löpande. En stor del av ansökningarna kommer från barn som har insatser från vård- och omsorgsnämnden och som nu har uppnått vuxen ålder (dvs personer som redan är kända för kontoret). En del av ansökningarna avser inflyttning till kommunen och så kallade ”förhandsbesked”.
Allt fler av de som ansöker har komplexa behov, vilket ställer större krav på utförarna. På uppdrag av nämnden pågår ett arbete med att säkerställa att rätt person bor i rätt typ av boende, d.v.s. ett arbete med boendekedja pågår.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Det finns två kategorier av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gruppbostad och servicebostad.
Gruppbostad
Gruppbostad är en boendeform som består av 3-6 lägenheter i direkt anslutning till
gemensamma utrymmen. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för personer med så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal dygnet runt.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ger inte tillstånd för mer än sex boende i en gruppbostad.
Servicebostad
Servicebostad är en boendeform där lägenheterna ligger nära varandra och som ger den boende tillgången till gemensam service och individuella insatser. En servicebostad inrymmer
lämpligen ca 10 lägenheter. I en servicebostad bor personer som klarar av ett mer självständigt boende. Även i servicebostad finns dock tillgång till personal dygnet runt om behov finns.
Resurslägenhet
Vård- och omsorgskontoret har dessutom anvisningsrätt till 96 s.k. resurslägenheter samt 25 handikapplägenheter inom Sollentunahems bestånd. Handikapplägenheterna är anpassade i varierande omfattning av vård- och omsorgskontoret.
Nulägesbeskrivning
I nuläget finns i Sollentuna 63 platser i gruppbostad och 52 platser i servicebostad som är upphandlade enligt LOU alternativt drivs av SOLOM och bemannas av AB SOLOM. Utöver dessa platser finns 12 platser i servicebostad samt 4 platser i gruppbostad enligt LOV. Dessutom köps 31 platser för vuxna och 7 platser för barn i bostad med särskild service enligt LSS samt 17 platser för vuxna och barn i särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). För 4 av de köpta platserna delas
5 kostnaden med socialkontoret. Totalt betalar nämnden alltså för 186 platser vilket
betyder en kraftig ökning under senare år.
Utöver detta har 12 personer beslut om annan särskild anpassad bostad enligt LSS.
Dessa beslut verkställs i ovan nämnda resurslägenheter alternativt i handikapplägenheter.
Omsättningen är låg på LSS-boenden då insatsen ofta är livslång. Viktigt att beakta är dock att det idag bor ett stort antal äldre personer i nämndens LSS-boenden, ca 28 % av de som bor i kommunens gruppbostäder är över 60 år. I servicebostäderna är siffran lägre, endast 8 % är över 60 år.
Boenden
Servicebostad Gruppbostad Totalt Utförare
Blåklockevägen 8 0 8 SOLOM
Ekmans väg 11 0 5 5 Attendo
Gammelvägen 1 0 6 6 Nytida
Gransångarevägen 9A 0 4 4 SOLOM
Gransångarevägen 9J 6 0 6 SOLOM
Gröndalsvägen 17A+B 0 8 8 SOLOM
Idrottsvägen 56 8 0 8 InDies
Lantgårdsvägen 170 0 10 10 SOLOM
Linnés väg 2 11 0 11 Frösunda*
Mässvägen 2B 7 0 7 SOLOM
Rotebergsvägen 1 0 6 6 Olivia
Rotsundagårdsvägen 8 0 5 5 SOLOM
Rådanvägen 31 6 0 6 Nytida
Stupvägen 79 0 3 3 SOLOM
Tomtegränd 6 6 0 6 SOLOM
Vetevägen 2 0 4 4 SOLOM
Basunvägen 60 0 6 6 Frösunda**
Malmvägen 12 0 6 6 Frösunda**
Totalt 52 63 115
* Från 2/10 -17 InDies
** Från 2/10 -17 AB SOLOM
Risvägen 7 och Drevkarlsstigen 2 har gått över till AB SOLOM på LOV och är därför inte kvar på listan
Av hela befolkningen är det ca 0,262 % (186 platser/71 023 invånare) som bor i någon form av LSS-bostad. Nämnden utgår alltid från varje individ då boendeplaneringen görs och
personerna är i regel kända eftersom de har andra insatser sedan tidigare.
Prognos för framtida behov 2019-2026
Vid ett antagande om en konstant servicegrad, d.v.s. andelen av befolkningen som har behov av LSS-bostad är densamma, skulle behovet fram till 2026 se ut enligt figur 1 (tabeller). Den första är en ackumulerad bild och den andra är en årlig behovsbild fram till 2026. Statistiken bygger på Sollentuna kommuns befolkningsprognos för perioden 2017-2026. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 2016.
Ackumulerat behov Servicegrad 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Total befolkning 71 023 72 022 73 303 74 933 76 720 78 370 80 054 81 509 83 100 84 293 85 576
Behov LSS-bostad 0,262% 186 189 192 196 201 205 210 214 218 221 224
6
Figur 1 - Tabell Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad
Behovet vid ett antagande om en konstant servicegrad bedöms dock vara lägre än det verkliga behovet de närmaste åren. Bedömningen grundar sig dels på beräkningar som har gjorts kring redan kända personer som antas ha behov av boende längre fram, uppskattningar av antalet nya ärenden samt antalet förhandsbesked. Beräkningarna visar på ett behov av ca 3-5
gruppbostadsplatser samt 5-8 servicebostadsplatser årligen under de kommande fem åren. Att göra beräkningar på ytterligare fem år framåt anses inte görligt då det rör sig om barn som är små idag där det är svårt att sia om framtida vårdbehov samtidigt som nämnden troligen inte fått kännedom om samtliga barn som har funktionsvariationer som kan antas ha behov av boende.
Till detta ska även läggas de tillkommande platserna som uppkommer när befintliga LSS- boenden behöver byggas om eller avvecklas för att uppnå de krav i form av lagstiftning och föreskrifter som finns på LSS-boenden idag. Som nämnts ovan är dock ca 28 % av de boende i gruppbostad över 60 år, vilket behöver tas i beaktande då det är troligt att omsättningen på boendena kommer att öka de kommande åren.
LOV i bostad med särskild service
Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas gällande boenden med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Detta medför vissa svårigheter vad avser att beräkna hur stor del av platsbehovet som behöver tillgodoses av kommunen. För LSS-boenden som drivs enligt LOV är inte kommunen
garanterad anvisningsrätt för alla platser, utan utföraren har möjlighet att erbjuda individer från andra kommuner plats. Hur stor andel av platserna som tillfaller kommunens invånare är med andra ord osäkert och kan bland annat påverkas av LOV-ersättningens nivå över tiden.
Två LSS-boenden i kommunen, Risvägen och Drevkarlsstigen, överförts till AB SOLOM och drivs idag enligt LOV.
Hittills har det inte etablerats några nya gruppboenden av externa aktörer i kommunen. Detta beror delvis på tillgången på mark. Det ska också påtalas att nybyggda boenden genererar höga hyror såväl för de boende som för aktörerna som ska driva. Kostnaden för hyra och drift av boenden ska täckas av LOV-ersättningen för att det ska bära sig ekonomiskt.
Strategi för att omhänderta behov fram till 2026
Den goda byggkonjunkturen har inneburit att priserna på att bygga nya boenden har ökat kraftigt de senaste åren vilket t.ex. har fått till följd att det gruppboende som planerats på fastigheten Nocken 7 stoppats. Detta p.g.a. att trafik- och fastighetskontoret inte kunnat hitta en hyresgäst som har råd med den hyra ett nytt boende skulle innebära och dessutom blir hyrorna orimligt höga för kunden. Alternativet att bygga i kommunal regi kräver sannolikt antingen mer yteffektiva och kostnadseffektiva lösningar eller att byggkonjunkturen vänder, alternativt en kombination av båda delar.
För att komma till bukt med problematiken och få till stånd nya gruppboenden har olika möjligheter diskuterats, bland annat möjligheten att avyttra av kommunen ägda fastigheter till externa aktörer som får bygga och driva boenden. Kommunen köper sedan platser via LOV- avtal. Detta bygger givetvis på antagandet om att externa aktörer kan driva och bygga billigare
Årlig behovsbild Bor i LSS-bostad idag 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Behov LSS-bostad 186 189 192 196 201 205 210 214 218 221 224
Hjälpbehov 186 0 3 6 10 15 19 24 28 32 35 38
7 (trots rådande byggkonjunktur) än kommunen. Alternativet att avyttra fastigheter skulle kunna innebära att kommunen förlorar rådigheten och exempelvis riskerar att gå miste om
boendeplatser då aktörer kan erbjuda platser till individer från andra kommuner.
I dagsläget finns enbart tre av kommunen ägda fastighter vilka enligt detaljplan möjliggör byggnation av separat gruppbostad. Dessa är Vipan 2, Nocken 7 och Tureberg 26:80. Den förstnämnda är avsatt för socialkontorets behov. Det finns ytterligare fastigheter som av stadsbyggnadsnämnden anses lämpliga för LSS-boenden. Dock saknas framtagna detaljplaner för dessa, vilket uppskattas ta 2-3 år att arbeta fram.
Vad avser servicebostäder är läget annorlunda då de ofta kan inkluderas i bostadskvarter. Med stigande priser på bostäder i och kring Sollentuna har det dock visat sig alltför kostsamt att förvärva bostadsrätter i syfte att få till nya servicebostäder. Detta är särskilt tydligt i de mer centrala delarna av kommunen som exempelvis Tureberg där byggföretag har erbjudit kommunen möjlighet att köpa lägenheter för över 60 000 kr/kvm, vilket skulle generera orimligt höga hyror för de boende och nämnden. Alternativet att förvärva bostadsrätter ses därför inte som en bra strategi.
Ett alternativ till att förvärva bostadsrätter är ett utökat samarbete med Sollentunahem i syfte att få till stånd nya servicebostäder och eventuellt även gruppbostäder. I detta arbete krävs fokus på att hitta yteffektiva lösningar med lägsta möjliga hyra. Sollentunahem har ett antal pågående bostadsprojekt, exempelvis inom fastigheterna Ekstocken och Ekbacken i Edsberg, där ett förslag på detaljplan i syfte att bygga 99 lägenheter har tagits fram.
Slutsats behov av LSS-boenden fram till 2026
Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att en ny grupp- eller servicebostad behöver tillkomma per år för att täcka det uppskattade behovet. Behovet av servicebostäder bedöms dock som större än gruppbostäder varför en fördelning på 2/3 servicebostäder och 1/3
gruppbostäder förordas. I praktiken behöver det således tillkomma en gruppbostad var tredje år och två servicebostäder under loppet av tre år.
I kommunens framtida planering bör beaktas huruvida nämnden eller annan aktör (och i slutändan kunden) ska ha råd att bära tillkommande högre hyror för nybyggda boenden. Detta oavsett LOV-avtal eller LOU-upphandling av utförare.
8
Äldreomsorg
Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för den vård och omsorg som
tillhandahålls enligt Socialtjänstlagen samt den del av hälso- och sjukvård som ska finnas på särskilda boenden och biståndsbedömd dagverksamhet.
Nulägesbeskrivning
Nämnden har idag totalt 527 egna platser i kommunen inklusive servicehuset Tors backe (LOU-upphandlade platser och direktuppdrag till AB SOLOM). Reducerat med kommunens nuvarande 29 korttidsplatser blir det 498 egna permanenta platser (478 exklusive Nytorp där ombyggnation pågår). Det pågår ett arbete med att omvandla Tors backe från servicehus till trygghetsboende. Tors backe, där det finns 71 lägenheter kommer bli ett ordinärt boende där Sollentunahem ansvarar för kön.
Vård- och omsorgsnämnden har minskat antal korttidsplatser med 20 stycken under våren 2017 på Nytorps korttidsboende. De 20 korttidsplatserna ska omvandlas till ca 10 permanenta demensplatser och ca 10 permanenta psykogeriatriska platser. Ombyggnation på Nytorps korttidsboende pågår under hösten 2017.
De 9 korttidsplatserna för personer med demens som idag finns på Soltorp kommer att fasas ut.
Soltorp kommer att få 41 permanenta demensplatser fr.o.m. 2018-02-02. Nämnden kommer att ha ca 436 egna permanenta platser när Soltorps korttidsplatser för personer med demens blir permanenta demensplatser. Utöver detta kommer det att finnas 20 korttidsplatser på Nytorp.
Det pågår ett arbete med att se över behovet av korttidsplatser för personer med demens.
Nedan framgår fördelningen mellan omvårdnads-, demens- och korttidsplatser samt vilka utförare som driver verksamheterna. Utöver denna volym tillkommer i nuläget 8 platser enligt parbogarantin, 17 platser som köps externt samt 46 platser enligt LOV.
Boenden Demens Omvårdnad Korttid Totalt Utförare
Bergkälla 25 33 58 Vårdstyrkan
Gabriels gård 20 0 20 Vardaga
Gillbogården 0 26 26 AB SOLOM
Lenalundsgården 24 16 40 AB SOLOM
Minerva 16 9 25 Aleris
Norrgården 26 20 46 Aleris
Ribbings Backe 32 16 48 Temabo
Rådans äldreboende 32 20 52 Förenade Care
Soltorp 32 0 9* 41 Förenade Care
Ulrikas gård 0 60 60 AB SOLOM
Tors Backes**
servicehus 0 71 71 AB SOLOM
Nytorp 10*** 10*** 20 40 AB SOLOM
Totalt
korttidsplatser 207 271 20 527
* Korttidsplatser fasas ut, Soltorp kommer få 41 permanenta demensplatser fr.o.m. 2018-02-02
** Tors backe omvandlas till trygghetsboende
*** Ombyggnation pågår
Antalet äldre på särskilt boende i Sollentuna är ca 522 st. (inklusive Tors backe men ej
inkluderat korttidsboende). Av dessa är 112 personer 65-79 år och 410 personer 80 år och äldre.
9 Medelåldern för äldre på särskilt boende i Sollentuna var år 2016 84,4 år enligt kolada.se . F ör samtliga kommuner var medelåldern samma år i genomsnitt 83,9 år . Beläggningsgraden för kommunens egna platser är mycket hög . Dock är det i år svårt att återge exakta siffror då förändring och omvandling av antalet platser på både Nytorp och Soltorp påverkar
beläggningsgraden och dessutom omvandlas Tors backe ti ll trygghetsboende . Tidigare år har beläggningen på egna permanenta boenden legat nära 100 % medan den för korttidsboenden legat mellan 85 och 95 %.
Prognos för framtida behov 2019 - 2026
På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkni ngsprognos för perioden 2017 - 2026. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 2016.
Av figur 2 och 3 (tabell och diagram) framgår att antalet äldre i Sollentuna kommer att öka de kommande tio åren både in om gruppen 65 - 79 år och inom gruppen 80 år och äldre.
Figur 2 - Tabell Befolkningsprognos 65 år och äldre
Figur 3 - Diagram Befolkningsprognos 65 år och äldre
Särskilt an märkningsvärt är att gruppen 65 - 79 år bara ökar med 7 % medan gruppen 80 år och äldre under samma period väntas öka med hela 60 %. Tittar man ännu närmare på flera
åldersintervall visar det sig t.o.m. att vissa grupper minskar, exempelvis gruppen 70 - 74 - åringar, vilket framgår av figur 4 (diagr am).
Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
65-79 8 371 8 511 8 622 8 642 8 728 8 815 8 843 8 854 8 838 8 871 8 941 80 år och äldre 2 746 2 788 2 875 2 997 3 134 3 265 3 470 3 702 3 953 4 182 4 384 65 år och äldre 11 117 11 299 11 497 11 639 11 862 12 080 12 313 12 556 12 792 13 054 13 324
10
Figur 4 Diagram Befolkningsutve ckling i olika åldersintervall
Av figur 4 (diagram) kan man dra slutsatsen att de äldre målgrupperna, som har ett större hjälpbehov, ökar kraftigare än de yngre målgrupperna, som har ett mindre hjälpbehov. Detta kommer med största sannolikhet att resultera i ett utökat behov av särskilda boendeplatser de kommande tio åren. Gruppen 65 år och äldre ökar som helhet med ca 20 % att jämför a med gruppen 80 år och äldre som ökar med 60 %.
Av figur 5 (diagram) framg år att befolkningsutvecklingen för gruppen 65 år och äldre ser lite olika ut beroende på område. Störst ökning av gruppen syns i Tureberg , Häggvik och Edsberg medan en viss minskning sker i Norrviken.
Figur 5 - Diagram Befolkningsutveckling för gruppen 65 år och äldre per område
Vid ett antagande om att servicegraden, d.v.s. andelen av befolkningen som har hjälp idag , kommer att vara konstant kommer det framtida behovet av särskilda boendeplatser se ut enligt figur 6 (tabeller). Den första är en ackumulerad bild och den andra är en årlig behovsbild fram till 2026.
11
Figur 6 - Tabell Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad
Ett antagande om att servicegraden förblir konstant till 2026 är dock orealistiskt då den grupp (80 år och äldre) som har störst hjälpbehov ökar betydlig mer än gruppen 65 år och äldre i stort.
En konstant servicegrad på 4,70 % skulle generera ett behov av ca 104 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026.
Sollentuna har dock en högre servicegrad än vad kommuner i genomsnitt har haft. Enligt kolada.se låg den genomsnittliga servicegraden på ca 4,1 % för 2016. Skillnaden mot
Sollentunas snitt på 4,7 % skulle inte göra någon större skillnad för det framtida behovet, den demografiska utvecklingen spelar större roll. Servicegraden har med anledning av nya LOV- avtal med det nytillkomna äldreboendet i Viby ökat marginellt det senaste året. Omvandlingen av Tors backe till ett trygghetsboende medför att servicegraden kommer att minska successivt de kommande åren förutsatt att inga nya särskilda boendeplatser tillkommer.
Det är mer relevant att separera gruppen i två intervaller, 65-79 år och 80 år och äldre. Med nuvarande servicegrad på 14,93 % för gruppen 80 år och äldre skulle enbart denna grupp generera ett behov av 244 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 7 (tabell). Med nuvarande servicegrad på 1,34 % för gruppen 65-79 år skulle denna grupp generera ett behov av 8 nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 8 (tabell).
Genom att separera gruppen äldre i de två huvudgrupperna, 65-79 år och 80 år och äldre, blir det uppskattade behovet av nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 totalt 252 mot 104 vid antagande om konstant servicegrad för hela gruppen (65 år och äldre).
Figur 7 - Tabell Behov av särskilt boende för gruppen 80 år och äldre
Figur 8 - Tabell Behov av särskilt boende för gruppen 65-79 år
Under senare år har kontoret noterat en ökad efterfrågan på olika profilboenden t.ex. för personer med psykisk ohälsa samt funktionsnedsättning. Med anledning av detta sker ombyggnationen på Nytorp.
Ackumulerat behov Servicegrad 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
65 år och äldre 11 117 11 299 11 497 11 639 11 862 12 080 12 313 12 556 12 792 13 054 13 324
Hjälpbehov 4,70% 522 531 540 547 558 568 579 590 601 614 626
Årlig behovsbild Har hjälpbehov nu 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
65 år och äldre 522 531 540 547 558 568 579 590 601 614 626
Hjälpbehov 522 0 9 18 25 36 46 57 68 79 92 104
Ackumulerat behov Servicegrad 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
80 år och äldre 2 746 2 788 2 875 2 997 3 134 3 265 3 470 3 702 3 953 4 182 4 384
Hjälpbehov 14,93% 410 416 429 447 468 488 518 553 590 624 654
Ackumulerat behov Servicegrad 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
65-79 8 371 8 511 8 622 8 642 8 728 8 815 8 843 8 854 8 838 8 871 8 941
Hjälpbehov 1,34% 112 114 116 116 117 118 118 119 118 119 120
12 LOV i särskilt boende för äldre
Vård- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas gällande särskilda boenden för äldre i Sollentuna kommun. Sex boenden är godkända i dagsläget, varav två är belägna i Sollentuna.
Det medför vissa svårigheter att beräkna hur stor del av platsbehovet som behöver tillgodoses av kommunen. För boenden som drivs enligt LOV är inte kommunen garanterad anvisningsrätt för alla platser, utan utföraren har möjlighet att erbjuda individer från andra kommuner plats.
Hur stor andel av platserna som tillfaller kommunens invånare är med andra ord osäkert och kan bland annat påverkas av LOV-ersättningens nivå över tiden.
Hittills har aktörer inom LOV etablerat sig i Sollentuna vad avser särskilt boende för äldre, vilket tyder på att det kommer att etableras nya boenden i kommunen i framtiden. Exempel på områden där det finns planer på nya boenden för äldre är: Väsjön, Sjöberg och inom Skanskas fastighet på gamla Mässområdet i Tureberg.
Strategi för att omhänderta behov fram till 2026
Sammanfattningsvis uppskattas Sollentuna kommun ha ett tillkommande behov fram till 2026 på mellan 104 och 252 nya platser inom äldreomsorg. Ett stort intervall beroende på hur man ser på servicegraden inom de olika åldersgrupperna enligt tidigare resonemang.
Tidigare år har nämnden gjort antagande om en konstant servicegrad för hela gruppen 65 år och äldre vilket har lett till slutsatsen att tillkommande behov bör kunna täckas av befintliga
boenden samt de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med. Detta antagande kan längre inte antas realistiskt då behovsinventeringsperioden nu har förlängts och för att servicegraden antas öka p.g.a. att gruppen 80 år och äldre väntas öka med hela 60 % fram till 2026.
För att lösa det tillkommande behovet av platser till 2026 skulle det med nuvarande
servicegrader för 65-79-åringar respektive 80 år och äldre behövas byggas ca fem äldreboenden (av storleken 54 platser enligt nuvarande funktionsprogram). Alternativet att helt förlita sig på att aktörer som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med ska tillgodose dessa platser kan innebära en risk då kommunen ej har rådighet. Aktörer kan erbjuda individer i andra kommuner platser och antalet platser i kommunen kan därmed variera över tiden.
En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden. Omvandlingen av Tors backe till trygghetsboendet är ett bra exempel på detta, med bra tillgång till hemtjänst och sitt centrala läge blir det ett attraktivt tillskott på boendemarknaden för äldre och därmed ett komplement till särskilt boende. På detta sätt är det trots en åldrande befolkning möjligt att reducera behovet av platser i särskilt boende på sikt.
Omvandlingen av Tors backe sker i samarbete med Sollentunahem, möjligheten till utökat samarbete i syfte att bygga ytterligare nya trygghetsboenden bör inte uteslutas. Det finns även andra aktörer på marknaden som inriktar sig på boendeformer för äldre vilket bör uppmuntras.
Nya trygghetsboenden byggs med fördel i så fall i t.ex. Tureberg, Häggvik eller Edsberg där gruppen äldre väntas öka kraftigt de kommande tio åren, vilket framgår av figur 5 (diagram).
Nya attraktiva boenden i dessa områden ger äldre möjlighet att bo kvar i sitt närområde och dessutom förbli hemmaboende längre med eller utan hemtjänst. Därmed skulle behovet av särskilt boende minska på sikt. Bra boenden för äldre skapar också flyttkedjor vilket är positivt.
Möjligheten att på sikt bygga fler nya äldreboenden i kommunal ägo och driva via LOU- upphandling bör inte uteslutas som ett komplement till att köpa platser av aktörer som ansökt om LOV i kommunen. Detta för att kunna garantera kommuninvånarna plats i äldreboende i
13 takt med att andelen äldre i kommunen och i grannkommunerna ökar. Med fördel byggs dessa boenden på strategiskt lämpliga platser där andelen äldre väntas öka som mest, exempelvis i Tureberg, Häggvik eller Edsberg.
En möjlighet som bör övervägas är att i kommunal regi bygga, alternativt låta privata aktörer bygga ett större kombinerat hus för exempelvis äldreboende och förskola. Detta skulle vara kostnadseffektivt såväl ur ett byggnadstekniskt som ur ett hyres-/driftsmässigt perspektiv.
Exempelvis kan då storkök, samlingslokaler, angöringsytor och utemiljöer samnyttjas av olika kommunala verksamheter. Dessutom finns det positiva mjuka värden som att integrera de äldres vardag med barnens pedagogiska utveckling, exempelvis genom uteservering för de äldre i anslutning till barnens utemiljö, eller gemensam örtträdgård.
En lämplig plats för ett kombinerat kommunalt äldreboende (lämpligen om minst 54 platser enligt nuvarande funktionsprogram) och förskola (lämpligen om 80-140 platser enligt nuvarande funktionsprogram) är i Väsjön. I den nya stadsdelen beräknas behövas ett stort tillskott av platser i förskola samtidigt som andelen äldre i Edsberg, där Väsjön ingår, beräknas öka under den kommande tioårsperioden. I Väsjöprojektet finns två ej färdigställda detaljplaner, Norrsätra och Västra Norrsätra, där förutsättningar för att möjliggöra ett sådant hus bör finnas om det tas med i fortsatt planarbete.
Slutsats behov av platser inom äldreomsorg fram till 2026
Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att 104-252 nya platser inom äldreomsorg kommer att behövas fram till 2026. Detta med tyngdpunkt åt 252 platser enligt resonemang ovan. För att tillgodose detta behov föreslås att det, utöver de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV-avtal med, även planeras för ett nytt boende i Väsjön, med fördel integrerat med en förskola i området Norrsätra eller Västra Norrsätra enligt kapitel ”Strategi för att
omhänderta behov fram till 2026” ovan.
En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden likt omvandlingen av Tors backe. Att sträva efter att komplettera utbudet av ytterligare attraktiva boenden för äldre (exempelvis trygghetboenden) är något som bör
övervägas.
Kontoret
Vård- och omsorgskontoret växer, eftersom ett ökat antal kunder också innebär behov av ett ökat antal handläggare. Det har medfört att det idag är brist på arbetsplatser på våning 10 i Turebergshuset, där kontoret sitter. En ombyggnation är förknippad med stora kostnader och behöver synkroniseras med andra kontors behov av lokaler i kommunhuset.
Kommunstyrelsen har tagit beslut om att göra en förstudie om en ombyggnation och renovering av Turebergshuset. Inför förstudien ska en behovsanalys utarbetas. Behovsanalysen tar upp vilka verksamhetskrav som ska vara styrande för ombyggnationen.
Behovsanalysen och förstudien kommer att genomföras av kommunledningskontoret i
samarbete med en extern konsult. Tanken är att konsultens utredning är klar i slutet av hösten 2017.
Förstudien kommer sedan att presenteras för kommunstyrelsen som beslutar om en fortsättning.
Vill kommunstyrelsen gå vidare med en ombyggnation och renovering kommer ett förslag om detta presenteras för Sollentuna kommunfullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet i frågan.
14 Efter beslut följer detaljplanering av projektet, upphandling av byggentreprenad samt själva ombyggnationen.
Vid en ombyggnation och renovering av Turebergshuset är det troligt att hela eller delar av huset måste evakueras och verksamheten flyttas till en eller flera evakueringslokaler.
Ombyggnationen och renoveringen kan tidigast komma att genomföras om ca 2 år.
Framtid
För att möjliggöra en mer långsiktig strategisk planering har kommunledningskontoret för i år tittat på en 10-årig tidshorisont istället för mot tidigare års 5-åriga. Tanken är att även i
framtiden genomföra inventering av lokalbehov på tio års sikt vilket taktar med befolkningsprognosen.
En utmaning för nämnden är befolkningstillväxten vilket genererar ett ökat behov av boenden för de med funktionsnedsättning samt den demografiska utvecklingen med en större andel äldre i framtiden. Detta kräver sannolikt nya lösningar för att få en hållbar ekonomi samt för att erbjuda personer med funktionsnedsättning och äldre en god livskvalité i kommunen.
Tanken är att inför nästa års ”Inventering av lokalbehov” för vård- och omsorgskontoret genomföra en lokalrevision i syfte att inventera samtliga av kontorets befintliga lokaler. Detta avser avtal på inhyrda lokaler från både externa fastighetsägare samt från trafik- och
fastighetskontoret.
Ambitionen är att på sikt ta fram en samlad och överblickbar plan, benämnd lokalresursplan.
Planen ska ge förutsättning för samplanering av samtliga kontor och nämnders lokalbehov där kommunnyttan är i fokus. Denna inventering av lokalbehov 2019-2026 fastställs av nämnden och ligger till grund för den kommunövergripande lokalresursplanen.
Under 2017 har Sollentuna Kommunfastigheter AB bildats i syfte att på sikt överta kommunala verksamhetsfastigheter både från Sollentunahem AB och trafik- och fastighetskontoret. Detta innebär att vård- och omsorgskontoret kommer få en ny hyresvärd.
