Östlyckeskolans. plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Östlyckeskolans

plan mot diskriminering och kränkande behandling

2011

(2)

Vår vision

Östlyckeskolan ska vara en plats där det finns förtroende mellan elever och vuxna. Alla elever ska känna sig delaktiga och respekterade. Skolan ska vara en plats där lärarna tror på sina elever, är engagerade i elevernas utveckling och det eleverna säger ska spela roll.

Var och en ska ta ansvar för sitt beteende och tänka på vad man säger innan man säger det. Skolan ska vara en plats där eleverna får utveckla sin självkänsla så att man inte av rädsla för att själv bli utsatt, utsätter andra för kränkningar. Elever ur arbetslag C

Skolan ska vara en bra och trevlig plats att vara på. Alla ska få säga sin mening och man ska vara trevliga mot varandra. Elever ur arbetslag G.

Att acceptera och respektera varandra som man är, är viktigt. Alla på skolan är lika viktiga och både elever och vuxna ska lyssna på varandras åsikter. Man mobbar inte varandra för att man ser annorlunda ut eller kommer från ett annat land. Vi ska försöka att tycka om varandra och att stötta dem som är utsatta. Vi ska följa de regler vi har beslutat om. Elever ur arbetslag F.

Östlyckeskolan är en skola dit alla går med glädje. Både elever och vuxna ska känna trygghet, vilja och lust att lära och utvecklas. Skolledningen

Östlyckeskolans långsiktiga mål är

• att inga handlingar som på något sätt kränker en annan persons värdighet ska förkomma på skolan

• att ingen diskriminering ska förekomma

• att alla som vistas på Östlyckeskolan ska känna sig trygga

• att elever och personal på Östlyckeskolan har en god medvetenhet om vad diskriminering och kränkande handlingar innebär, kan få för konsekvenser och hur de ska undvikas

På Östlyckeskolan värnar vi om vår s.k. ”Östlyckeanda”. Med den menar vi en anda som innebär att vi är stolta över vår skola, att vi hjälper och uppmuntrar varandra och att vi ser och respekterar varje person. På vår skola ska varje elev utvecklas till en trygg individ med god självkänsla som kan ta ansvar både för sitt eget och för andras välmående.

(3)

Självfallet utgår likabehandlingsarbetet på Östlyckeskolan från de lagar och föreskrifter som gäller på området.

Vad säger läroplanen?

I Läroplan för grundskolan (2011), s 7 kan man läsa att ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla”. På samma sida står det:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Vad säger lagen?

I skollagen kap. 6, § 6-11 (2010) står att det inom verksamheten ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och det ska varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vidare står det att lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är skyldig att anmäla till huvudmannen, som skyndsamt måste utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

(4)

I skollagen kap. 5, § 5 kan man läsa att ”ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler”.

I diskrimineringslagen kap. 2 § 5 står att ”den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.”

I § 7 kan man läsa att om en utbildningsanordnare får kännedom om att en elev samband med verksamheten anser sig i ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra trakasserier i framtiden.

Enligt 3 kap. § 14 och 16 ska en utbildningsanordnare inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten. Likaså ska utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten.

Några definitioner

De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och det har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan verka neutral, men som i praktiken missgynnar en elev, och som

(5)

har samband med en diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen har ett berättigat syfte.

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan bl a ske genom nedsättande tilltal, fysiskt våld, utfrysning, förlöjliganden och ryktesspridning. Det kan ske direkt eller t ex genom Internet och mobiltelefoner.

Mobbning är en form av ”kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag” (Skolverkets allmänna råd, 2009, s 8).

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

De sju diskrimineringsgrunderna

Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier

Kränkande behandling Sexuella trakasserier

Bilden visar att direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling och sexuella trakasserier inte har det.

(6)

Arbetsplan

Östlyckeskolan har en tidsmässig plan över arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Bilaga 1)

Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet och i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling

• Innehållet i ordningsreglerna (se bilaga 2) tas upp diskuteras på mentorsträffar och på klassråd. Ordningsreglerna är förankrade i elevrådet och där sker eventuell revidering. Rektor beslutar och meddelar huvudman.

• ReageraMera-gruppen, som består av personal och elever från samtliga arbetslag, medverkar vid upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får tillsammans skriva sin vision hur Östlyckeskolan ska vara för att alla ska trivas och respekteras. Gruppen får också ta del av resultaten från de senaste enkätundersökningarna och utifrån dessa komma med förslag på kortsiktiga mål och ytterligare åtgärder. Gruppen tar också fram frågor att ställa vid nästa kartläggning.

• Vid enkätundersökningen i december får alla elever möjlighet att skriva förslag på förbättringar och åtgärder.

• Elever medverkar vid presentation av Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt vid presentation av elevenkäter.

• Elever medverkar i planering av främjande aktiviteter.

Östlyckeskolans främjande arbete

Östlyckeskolan har en lång tradition när det gäller aktiviteter för att öka elevernas trivsel.

Vi har den bestämda uppfattningen att en miljö där elever och personal trivs, där varje person blir sedd och uppmärksammad är den bästa förutsättningen för att främja en miljö utan kränkningar.

Exempel på aktiviteter som vi tror ökar trivseln och leder till respekt för allas lika värde:

• Mentorsträffar 40 minuter per vecka där mentorn träffar sin grupp. Samtal och övningar om människor lika värde.

(7)

• Morgonsamlingar en morgon per vecka, där eleverna informeras om viktiga saker som rör skolan eller där elever själva står för programmet. Dessa skapar en känsla av gemenskap på skolan.

• Lagdagar med aktiviteter för ett arbetslag. Planeras gemensamt av lärare och elever och är till för att öka samhörigheten i arbetslaget.

• Personal i korridorerna under hela skoldagen som tillhandahåller en mängd olika utrustningar för lek och spel. Eleverna träffas över klassgränserna, våra elever i förberedelseklassen och i särskoleklassen integreras på ett naturligt sätt.

• Vi ordnar årligen idrottsturneringar för varje årskurs.

• Arbetet med att upprätta en årlig kabaré stärker på ett fint sätt sammanhållningen mellan elever och ger möjlighet för många att komma till uttryck på andra sätt än vanligt i skolan. Kabaréns innehåll präglas ofta av människors olika förutsättningar, men lika värde.

Exempel på andra främjande insatser:

• Vi försöker att ge lika stor uppmärksamhet till pojkar och flickor. Att utifrån olika exempel i undervisningens innehåll synliggöra olika grupper vad gäller t ex kön och nationalitet är ett annat sätt att öka medvetenheten hos eleverna om våra olikheter.

• När det gäller könsöverskridande identitet eller uttryck har hela personalen genomgått en heldagsutbildning.

• Lärare ur varje arbetslag har nyligen genomgått en SET-utbildning (Social och emotionell träning).

• Vi utnyttjar elevers olika kunskaper i klassrummet som kan öka elevernas respekt och förståelse för olika etniciteter och religioner.

• I början av varje läsår ges information i samtliga nya klasser om vad det innebär att vara elev i särskolan och hur man på bästa sätt underlättar för dem.

• Sex- och samlevnad är ett område i undervisningen som vi lägger stor tonvikt på.

Här sker samtal och diskussioner bl a om att vara ung, om sexuell läggning och om begreppet kön.

• Ett annat område som vi alltid arbetar grundligt med är Andra världskriget och förintelsen.

(8)

• Vi genomför enkätundersökningar och kartläggningar varje termin, vilket undersökningar visar har en främjande effekt i sig.

• Inför varje utvecklingssamtal besvarar eleverna frågor om trivsel och miljö.

Föräldrarna uppmanas att läsa elevernas svar och ges möjlighet att kommentera dem.

• I början av varje läsår presenteras skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna. Begreppen exemplifieras och diskuteras.

• Läraren bestämmer hur gruppindelningarna ska se ut vid halvklassundervisning och vid grupparbeten.

Östlyckeskolans förebyggande arbete

Så fort vi får information om händelser eller behov försöker vi att åtgärda dessa.

Händelser som skett antingen på skolan, på någon annan skola eller i samhället i stort kan diskuteras i mentorsgruppen. T ex kan mobbningsfall som tagits upp i dagstidningar diskuteras. Behov som vi uppmärksammat och åtgärdat kan vara att extra rastvakter behövs på särskilda platser eller tider.

Östlyckeskolans upptäckande arbete

• I början på läsåret ringer varje mentor till sina nya elevers målsmän och frågar bl a om trivsel på skolan.

• Våra elever uppmanas kontinuerligt, ofta på morgonsamlingar, att vara uppmärksamma på om någon far illa. De uppmanas att tala med sin mentor eller annan vuxen. Vi betonar att detta inte är att skvallra.

• Vi genomför enkäter med bl a frågor om trivsel och trygghet minst en gång varje termin där eleverna får vara anonyma.

• Vid varje utvecklingssamtal ställs frågor om elevens trivsel och trygghet. T ex

”Hur känns det på morgonen när du ska gå till skolan?”

• Personalen försöker att vara lyhörd och att reagera på sådant som händer i korridorer, matsal och klassrum.

(9)

Östlyckeskolans utredande och åtgärdande arbete (se bilaga 3)

• Om någon får kännedom om att en elev upplever sig att ha utsatts för diskriminering eller kränkande behandling ska en anmälan till rektor göras.

Ansvar: lärare eller annan personal.

• Vid akut situation ingriper personal, som blir vittne tillhändelsen, genast genom att avbryta handlingen. De inblandade tas om hand av närvarande personal.

Ansvar: lärare eller annan personal.

• Den som blir vittne till händelsen informerar berörda elevers mentorer. Ansvar:

lärare eller annan personal.

• Mentorerna till den utsatte och till den utövande eleven samtalar med eleven för att få en uppfattning om situationen och tar därefter kontakt med elevens målsman. Ansvar: mentor

• Anmälan till rektor görs. Ansvar: mentor

• Rektor tillser att händelsen utreds och att Elevhälsan meddelas. Ansvar: rektor.

• Rektor anmäler händelsen till huvudmannen. Ansvar: rektor.

• Åtgärdsprogram – kränkande behandling eller diskriminering, skrivs. Ansvar:

rektor.

• Uppföljning av åtgärdsprogram – kränkande behandling eller diskriminering.

Ansvar: rektor

• Eventuellt görs anmälan till andra myndigheter. Ansvar: rektor

Kartläggning vt 11

Under en av vårterminens första veckor svarade skolans elever på frågor om trivsel i skolan. Eleverna diskuterade frågorna i sina mentorsgrupper tillsammans med mentorn och sedan fick var och en svara enskilt och anonymt (bilaga 4).

Av svaren som samlades in framgick det att:

• eleverna inte alltid har ett respektfullt språk gentemot varandra.

• det förekommer mycket bråk som det är svårt att veta om det är allvar eller inte.

• det finns platser där inte alla känner sig trygga. Omklädningsrummen, utanför musiksalen, utanför hemkunskapen, D-korridoren och vid A-lagets salar var exempel på ställen där eleverna kunde känna oro att vistas på.

• eleverna efterfrågade fler vuxna i korridoren.

(10)

88 av skolans 105 elever i åttonde klass besvarade i vecka 11-17 Göteborgsregionens enkät om sin uppfattning om skolan. Resultatet framgår av tabellen nedan.

Analys av kartläggningen

Som framkommer av tabellen känner de allra flesta elever i åk 8 sig trygga i skolan. Vi är inte helt nöjda med att så många som 19 av 88 elever anser att de inte har någon vuxen att prata med när de behöver.

En enkät (bilaga 5) besvarades av skolans elever i maj 2011. Den gav följande resultat:

• språket är ofta respektlöst mellan elever. Vanligast förekommande i åk 6 och 7.

• språket mellan elever och personal är respektfullt.

• det finns elever på skolan som upplever sig ha blivit mobbade eller utsatta för kränkande behandling. Kränkningarna har handlat om utseende, beteende, ursprung, sexuell läggning och åsikter.

• de flesta eleverna känner sig trygga på skolan.

Trivsel och trygghet Medel

Stämmer inte alls (1)

Stämmer ganska dåligt

(2)

Stämmer ganska bra

(3)

Stämmer helt och hållet

(4) Vet ej Totalt

Jag känner mig trygg i skolan 3,6 2 1 35 61 0 100

Det finns vuxna i skolan/personal på utbildningen att prata med

när jag behöver det 3,1 3 16 42 27 11 100

Jag trivs i skolan/bra på utbildningen 3,4 3 3 43 50 0 100

Delaktighet och inflytande

Lärarna i min skola/på utbildningen tar hänsyn till

elevernas/studerandes åsikter 2,9 5 19 55 22 0 100

Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan/på

utbildningen 2,7 6 26 55 11 2 100

Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i

skolan/undervisningens innehåll 2,6 7 39 42 9 3 100

Skolm iljö

Jag får möjlighet till studiero i skolan 3,0 0 17 59 18 6 100

Vi har god tillgång till datorer på min skola 2,7 11 25 47 16 1 100

Klassrummen på min skola är bra 2,9 3 14 65 15 3 100

Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under

rasterna 3,1 6 16 40 34 5 100

Skolans toaletter är bra 1,8 42 36 19 1 1 100

Jag tycker att maten som serveras i min skola är god 2,1 30 30 38 2 1 100

(11)

Konkretiserade mål 2011

1. Ingen elev ska bli utsatt för ”skoj” som han eller hon tar illa upp av. (Formulerat av elever ur D-laget.) Se bilaga 6.

2. Alla områden på skolan ska vara trygga att passera oavsett om det är nästintill tomt eller är fullt med elever. (Formulerat av elever ur A-laget.) Se bilaga 7.

3. Alla elever, oavsett ålder eller kön, ska kunna använda rastaktiviteterna utan att utsättas för kommentarer eller blickar. (Formulerat av elever ur A-laget.) Se bilaga 8.

4. Alla skolans elever ska känna att det finns någon vuxen att tala med om de behöver. Se bilaga 9.

Åtgärder 2011 Vt 11:

• Vaktmästarna ska förlägga delar av sin verksamhet i bortre delen av korridoren.

Ht 11:

• Idrottslärarna byter sin vanliga vakttjänstgöring till rasterna före och efter sexornas och sjuorna idrottslektioner.

• För åk 6 planeras ett tema i januari 2012 som ska handla om minoriteter.

• Personalen som deltagit i SET-utbildningen leder övningar för personalen som sedan ska tillämpas i mentorsgrupperna (en övning per månad).

• Lektioner eller samtal om vad kränkande behandling är och att det finns många som tar illa vid sig av det som skämtas om och det som sägs utan eftertanke. Detta ska ske minst två gånger per termin i mentorsgruppen. (Elever ur B- och D-laget)

• Lärarna ska ta det som elever säger till den på allvar och följa upp det som hänt.

(Elever ur A-laget)

• Läraren ska ta reda på varför en elev inte jobbar på lektionen. (Elever ur F-laget)

Resultat, utvärdering och uppföljning

Enkät till samtliga elever kommer att delas ut i december. Resultatet av enkätundersökningen analyseras och ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas.

(12)

Bilagor

Bilaga1 Arbetsplan

Bilaga 2 Ordningsregler

Bilaga 3 Handlingsplan vid akuta fall

Bilaga 4 Frågeformulär jan 2011

Bilaga 5 Enkät maj 2011

Bilaga 6 Dokumentation av mål 1

(13)

Bilaga 1

Plan över arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på Östlyckeskolan

Augusti-september Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras och tydliggörs för elever och föräldrar.

Val av elev- och personalrepresentanter till ReageraMera- grupp, val av elevrådsrepresentanter.

Ordningsregler (självklara förväntningar) revideras av elevrådet och ReageraMera-gruppen.

Augusti-december Arbete med att vidta åtgärder utifrån plan mot diskriminering och kränkande behandling.

December Kartläggning av nuläget och inventering av behov.

Januari Utvärdering och analys av förra årets plan.

Analys av kartläggningen.

Ny plan skrivs.

Januari-juni Arbete med att vidta åtgärder utifrån den nya planen.

Maj Kartläggning av nuläget.

(14)

Bilaga 2

Självklara förväntningar på Dig som elev på Östlyckeskolan

1. Att Du uppträder på ett sådant sätt som Du själv vill bli bemött

2. Att Du aktivt bidrar till att skapa trivsel

3. Att Du är rädd om skolans lokaler och utrustning 4. Att Du själv tar ansvar för Din utbildning

5. Att Du använder ett vårdat språk

6. Att Du aldrig accepterar mobbning

(15)

Bilaga 3

Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling

Åtgärd Ansvar

Avsluta handlingen, ta hand om berörda elever.

Lärare eller annan personal som blir vittne till händelsen

Meddela mentorer Lärare eller annan personal som

blir vittne till händelsen

Samtal med berörda elever Mentor

Meddela målsman Mentor

Anmäla till rektor (särskild blankett finns på Kommun- portalen)

Mentor

Elevhälsan meddelas Rektor/Mentor

Händelsen utreds Rektor/Elevhälsan

Händelsen anmäls till huvudman Rektor Eventuell anmälan till annan

myndighet

Rektor

Åtgärdsprogram skrivs Rektor/Elevhälsan

(16)

Bilaga 4

Elevenkät januari 2011

Har du uppmärksammat att du eller dina klasskamrater eller andra på skolan har utsatts för kränkande behandling det här läsåret?

Om du svarat ja, vad inträffade?

Vid vilka situationer och var på skolan inträffar sådana händelser?

Finns det platser på skolan som man undviker för att de är obehagliga att vara på?

Hur tycker du att vi på skolan ska jobba för att undvika kränkande behandling? Tänk både på vad vi ska göra hela tiden och vad vi gör när någon blir utsatt

(17)

Bilaga 5

Elevutvärdering läsår 10 / 11

klass:……… kön:………

Hur väl tycker du att följande påståenden stämmer?

Stämmer Stämmer Varken Stämmer Stämmer inte alls dåligt eller ganska bra precis

1. Jag kan påverka arbetssätten i skolan.

2. Jag kan påverka redovisningsformerna.

3. Jag känner till målen i alla ämnen

Nej, Nej, Ja, Ja, alltid inte alls inte helt för det mesta

4. Tar du ansvar för din inlärning?

5. Är det arbetsro i klassrummet?

6. Tar du ansvar för ditt uppträdande i skolan?

(18)

Bilaga 5 forts.

7. Är språket mellan eleverna på skolan respektfullt?

8. Tilltalar du personalen på skolan på ett respektfullt sätt?

9. Tilltalar personalen dig på ett respektfullt sätt?

…...

Nej, Nej, Varken Stämmer Stämmer inte alls inte helt eller ganska bra precis

10. Känner du dig trygg i skolan?

12. Hur har ditt självförtroende förändrats under det senaste läsåret?

det har det är det har det har ökat mycket minskat oförändrat ökat något

13. Känner du till skolans likabehandlingsplan?

Ja Nej

(19)

Bilaga 5 forts.

14. Har du under det senaste läsåret blivit utsatt för kränkande behandling på grund av:

Nej Ja, någon gång Ja, många gånger

kön?

ursprung?

religion?

utseende?

åsikter?

sexuell läggning?

15. Har du under det senaste läsåret blivit utsatt för mobbning?

Ja Nej

Om du svarat ja: Har mobbningen upphört?

………..

Egna kommentarer:……….

……….

(20)

Östlyckeskolan 11-10-05 Bilaga 6

Dokumentation av: Mål 1 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: september-december 2011

Mål ur läroplan och/eller kursplaner:

Ämnets syfte:

Centralt innehåll:

Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska respektera andra människors egenvärde och kunna leva sig in i och förstå andra människors situation.

Konkretiserade mål: Ingen elev ska bli utsatt för ”skoj” som han eller hon tar illa upp av.

Arbetssätt:

Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut?

Elevers inflytande? Individanpassning?

Diskussion i varje mentorsgrupp under vecka 40-41. Mentorer får information om innehåll under personalkonferens måndag vecka 40.

Bedömning:

Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas?

Enkätfrågor i december som handlar om i vilken grad elever tagit illa upp av kommentarer från nära vänner, andra elever och från personal.

Resultat:

Analys av resultatet:

Ledde de vidtagna åtgärderna till att målen nåddes? Varför?/Varför inte?

Utveckling:

Vilka ska åtgärderna vara nästa gång, för att nå ökad måluppfyllelse?

Ansvarig för dokumentationen: Personalens representanter i ReageraMera-gruppen

(21)

Dokumentation av: Mål 2 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: februari-december 2011

Ämnets syfte:

Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska ta avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling och ska medverka till att hjälpa andra människor.

Konkretiserade mål: Alla områden på skolan ska vara trygga att passera oavsett om det är nästintill tomt eller är fullt med elever.

Arbetssätt:

Omfördelning av rastvakter och rastaktiviteter.

Bedömning:

Elevenkät i december med frågor om trygga respektive otrygga platser på skolan.

Resultat:

Utveckling:

(22)

Ämnets syfte:

Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om grundläggande demokratiska värderingar.

Konkretiserade mål: Alla elever, oavsett ålder eller kön, ska kunna använda rastaktiviteterna utan att utsättas för kommentarer eller blickar.

Arbetssätt:

Samtal i mentorsgrupper under vecka 42-43.

Bedömning:

Elevenkät i december.

Resultat:

Utveckling:

(23)

Ämnets syfte:

Övergripande mål (kap. 1och 2): Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Konkretiserade mål: Alla skolans elever ska känna att det finns någon vuxen att tala med om de behöver.

Arbetssätt:

Frågan ska diskuteras i personalgruppen.

Bedömning:

Elevenkät i december Resultat:

Utveckling: