Vinnare i långa loppet

Vinnare i långa loppet

– Tränings- och tävlingslära i Specialidrott

Lärgruppsplan

Vinnare i långa loppet

Tränings- och tävlingslära i Specialidrott

Det här är en lärobok för dig som precis börjat läsa ämnet Specialidrott i gymnasieskolan och vill lära dig mer om prestationsutveckling inom din idrott. Hur tränar jag bäst? Vad och när bör jag äta? Hur lär jag mig att visualisera och fokusera inför en tävling?

Dessa svar och många fler får du i bok

ens 10 skilda kapitel – som alla till- sammans ger dig en grundläggande helhetsbild a

v olika aspekter inom området prestationsutveckling.

Boken är en huvudbok för Tränings- och tävlingslära 1 på 100 poäng som ges inom ramen för Specialidrott, och ger dig de kunskaper du behöver för att gå vidare i ämnet. Författarna består av forskare och andra exper- ter och texterna bygger på aktuella rön inom respektive ämnesområde.

Lycka till med att bli en vinnare i långa loppet!

Vinnare i långa loppet

Tränings- och tävlingslära i Specialidro tt

9 789186 323141 ISBN 978-91-86323-14-1

DIN IDROTTSBOKHANDEL PÅ NÄTET www.idrottsbokhandeln.se

Vinnare i långa loppet

Inledning

Är ni en grupp unga talanger som tillsammans med er tränare funderar över hur ni kan utvecklas och förbättras? Är ni intresserade av att ta reda på mer om vilka pre- stationsutvecklingsområden just er grupp generellt behöver jobba med?

Denna lärgruppsplan är gjord som ett stöd för att ni ska samtala och reflektera just kring detta. Lärgruppen utgår från materialet Vinnare i långa loppet – trä- nings och tävlingslära i specialidrott tillsammans med den tillhörande webbplatsen www.specialidrott.se.

Materialet består med andra ord både av en bok och en webbplats. Dessa ska ses som komplement till varandra och det är bra om man i gruppen använder sig av båda delar. Därför är det bra om samtliga deltagare har en egen bok och därigenom också ett personligt användarnamn till webbplatsen (en registreringskod till webb- platsen ingår när man köper boken). Har man inte det kan man till exempel inte skapa sin personliga träningsplanering och spara andra personliga beräkningar på mina sidor. Man kan också bara vara inloggad en person per användarnamn åt gång- en. Men finns inte möjligheten för alla deltagare att få en egen bok/inlogg kan ni till exempel gå igenom webbplatsens fördjupningar tillsammans på en större skärm.

Boken, som består av tio kapitel, ger en grundläggande helhetsbild av olika aspekter inom området prestationsutveckling. På webbplatsen kan ni fördjupa era kunskaper kring bokens kapitel (som till exempel kost, mental träning och träningsplanering) och därigenom få hjälp att praktiskt omvandla era nya erfarenheter.

Boken och webbplatsen är en huvudbok för kursen Tränings- och tävlingslära 1 som ges inom ramen för skolämnet specialidrott (på Riksidrottsgymnasium och Natio- nellt godkända idrottsutbildningar). Ämnet specialidrott ska bland annat ge elever- na kunskap om metoder och teorier för träning, kost, mentala aspekter och andra faktorer av betydelse för prestationsförmågan – och därmed är boken och webb- platsen intressanta även för dig som är allmänt intresserad av prestationsutveck- ling, både för att utveckla och utmana dig själv men också för att inspirera andra.

Den här lärgruppsplanen fungerar som en guide till, och en brygga mellan, materi- alet och webbplatsen och är ett redskap för att underlätta ert arbete. Vi har valt att inte dela upp lärgruppsplanen i sammankomster utan istället koppla diskussionsfrå- gor direkt till de olika kapitlen. Några diskussionsfrågor är detsamma som i boken, andra finns bara i lärgruppsplanen.

INLeDNINg

Arbetsplan för lärgruppen

Det är viktigt att varje grupp gör sin egen planering tillsammans. gå igenom boken och fundera på vilka kapitel som ni vill/behöver fördjupa er i (till exempel tränings- planering, antidoping eller kost). Kapitlen är olika omfattande och ni bör fundera på hur lång tid ni vill lägga ner på er lärgrupp och vad som känns mest angeläget.

glöm inte bort webbplatsen som ger ytterligare infallsvinklar och interaktivt arbets- material!

Behöver ni hjälp hur ni ska göra en arbetsplan så finns en mall att utgå ifrån som ni hämtar på www.sisuidrottsutbildarna.se.

SISU Idrottsutbildarna – en resurs

Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en viktig samspelspartner för ert arbete, det kommer ni att ha mycket glädje och nytta av. För genomförande av en lärgrupp kan SISU Idrottsutbildarna från folkbildningsanslaget ge visst stöd och på så sätt ta vissa kostnader för studiernas genomförande. Det kan röra sig om mate- rial, lokalhyra för hyrd lokal, studiebesök, expertmedverkan eller andra kostnader i samband med studiernas genomförande.

Det finns en tydlig gräns mellan studier och utövande av idrott och andra tradi- tionella föreningsverksamheter. Ordinarie verksamhet som exempelvis innebär idrottsträning och tävling kan inte bedrivas inom ramen för en lärgrupp. en lärgrupp bygger på att gruppen söker ny teoretisk kunskap som sedan bearbetas tillsammans i diskussion. Att prova på praktiska moment kan av metodiska och praktiska skäl förekomma i lärgruppen.

SISU Idrottsutbildarnas olika distrikt kan ha olika rutiner och kan ibland även skilja sig administrativt åt. Kontakta ert lokala distrikt innan ni börjar planera för er lärgrupp så att ni vet vad som gäller. Kontaktuppgifter till dessa finner ni på www.sisuidrottsutbildarna.se.

Om lärgruppen

Kännetecknet för lärgruppen är självlärande grupper där initiativ och planering görs gemensamt i varje grupp. Samtal och diskussioner utgör kärnan. Lärandet sker se- dan i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärandematerial som alla deltagare har tillgång till. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i stu- diematerialet, även om de inte är ett krav. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er. en utbildningstimme är 45 minuter.

en lämplig gruppstorlek är mellan 5-8 deltagare. Då finns goda möjligheter till dis- kussioner, samtal och tankeutbyte.

I varje lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Rollen innebär ett lite större an- svar än övriga i gruppen vilket innebär lite extra förberedelser och administration.

Det är lärgruppsledarens uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare är alltså inte detsamma som att vara lärare – rollen ses mer som en samordnare, inspiratör och pådrivare.

Tips till dig som är lärgruppsledare

Du som är lärgruppsledare behöver skaffa dig en god insikt i materialet (både bok och webbplats) för att bli bästa möjliga guide. Du och din grupp planerar arbetet tillsammans men det är bra om du förbereder dig lite extra genom att skaffa så mycket kunskap som möjligt om de olika områdena. På så sätt kan ni lättare göra en bedömning om exakt vilka delar/kapitel ni vill arbeta med i lärgruppen.

På vilket sätt ska ni använda boken och webbplatsen?

Till varje bok medföljer en registreringskod till webbplatsen (denna hittar du på insidan av bokens omslag). Därigenom har ni tillgång till det material som finns där.

gå sen igenom webbplatsens fördjupningar och övningar, tillsammans med bokens kapitel, och bestäm er för hur just ni vill arbeta och vilka hjälpmedel som är lämp- ligast att ha tillgång till. Vi rekommenderar som sagt att alla deltagare har en egen bok, eftersom det då till exempel blir enklare att göra en personlig träningsplane- ring. Men finns inte denna möjlighet kan ni till exempel gå igenom webbplatsens fördjupningar tillsammans på en större skärm.

OM LÄRgRUPPeN

Arbetsformer

Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också lyssnar aktivt på var- andra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Här följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er lärgrupp:

f Grupparbeten under kortare tid. Detta är ett sätt att belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3-4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa dig om att alla har förstått uppgiften innan ni sätter igång. Bestäm gemensamt hur ni ska redo- visa uppgiften.

f Bikupa. en arbetsform som innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om 2-3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer än 5 minuter.

f Studiebesök. Att göra olika studiebesök är bra för att skaffa ny kunskap eller få inspiration. Att till exempel besöka en annan förening kan vara värdefullt för att få idéer och uppslag till er egen verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver både förberedelser och uppföljningsarbete.

f Fackmannamedverkan. ett annat sätt att tillföra lärgruppen kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Till exempel skulle det kunna vara någon annan duktig tränare i er förening (eller i någon närliggande förening) som skul- le kunna berätta lite om hur han/hon arbetar. Fråga er kontaktperson på SISU Idrottsutbildarna om tips på lämplig medverkan. Tänk på att ta upp era förvänt- ningar innan, förbered till exempel besöket genom att skriva ned frågor.

f Arbete mellan sammankomsterna. en arbetsform som är lika viktig som själva lärgruppen. Fundera på hur just ni ska arbeta mellan träffarna.

Första träffen

Vid den första sammankomsten kan det kännas lite ovant för alla. Några har kanske inte deltagit i en lärgrupp tidigare och dessutom är det troligtvis ett nytt ämne eller område ni ska ge er i kast med. Situationen är lite annorlunda än den när man ex- empelvis umgås i omklädningsrummet eller åker på läger. Ha därför inte bråttom att komma igång med studiearbetet. ett förslag på upplägg:

f Lär känna varandra. Även om vissa känner varandra så kanske inte alla gör det och oavsett så kan som sagt lärgruppssituationen vara ny. gör ett litet upprop och låt alla komma till tals. Var och en kan till exempel berätta något om sig själv eller om något speciellt minne från sin idrottskarriär. Det kan vara något som man precis har upplevt eller kanske från när man just börjat idrotta.

f Bekanta er med materialet. Bläddra i boken och upptäck hur den är upplagd.

Klargör vilka de grundläggande avsnitten och kapitlen är. Vad vill ni särskilt fo- kusera på? glöm inte bort webbplatsen. Hur ska ni kombinera arbetet med bok och webbplats på bästa sätt?

f Gör en gemensam arbetsplan. Vilka dagar och vilken plats gäller? Är det något speciellt som måste ordnas och förberedas? Kom helt enkelt överens om ”spel- reglerna” för era träffar.

OM LÄRgRUPPeN

f Start. efter inledningen kan lärgruppen börja. Låt var och en läsa igenom det avsnitt eller kapitel som ni har valt att inleda med. Bearbeta sedan era intryck:

fånga upp olika frågeställningar, diskutera och försök klargöra eventuella tvek- samheter. Kanske finns det någon som har synpunkter eller erfarenheter som går att koppla till det ni har läst?

f Avslut. I slutet av sammankomsten bör en kort tillbakablick göras. Vad var speci- ellt viktigt och betydelsefullt av det vi gick igenom idag? Kom också överens om vilka förberedelser som ska göras till nästa träff.

Efterföljande träffar

När den första träffen är avklarad blir det genast lite enklare. Så här kan ni förslags- vis inleda de följande sammankomsterna:

f Laget runt. gör en laget-runt-vända där deltagarna får berätta om vad de funde- rat över sedan förra träffen.

f Vad ska göras? gör en kort genomgång där ni går igenom vad ni ska diskutera i dagens sammankomst. Vilka moment och avsnitt/kapitel ska behandlas?

f Är alla med? gör då och då korta gemensamma uppehåll för att gå igenom eventuella tveksamheter samt för att fånga upp frågeställningar, tankar och fun- deringar.

f Plats för rast. Ta en fikapaus när det börjar ”gå på tomgång” och det behövs ett avbrott.

f Till sist. I slutet av varje sammankomst bör en tillbakablick göras. Vad var speci- ellt viktigt och betydelsefullt? Följ upp och kolla av eventuella oklarheter. Kom också överens om vilka förberedelser som ska göras till nästa träff.

Sista träffen

efter att ha arbetat igenom de sista momenten eller avsnitten/kapitlen bör en tillba- kablick och summering av studiearbetet göras. Här får ni tips på några användbara frågeställningar:

f Har vi lärt oss det vi ville?

f Vilka svar har vi fått på de frågor och funderingar vi har haft?

f Vad vill vi göra med våra nya kunskaper? Vilken praktisk nytta kan vi ha av det vi lärt oss?

f Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta? Vad skulle vi kunna göra annorlunda nästa gång?

f Vad är bra att tänka på när man arbetar i en lärgrupp?

f Hur vill vi fortsätta att fördjupa oss i ämnet? Kanske genom att prova något helt annat?

Kapitel 1

– Elitidrotten i Sverige

(s. 12-23)

Läs igenom bokens kapitel som generellt handlar om idrott ens organisati on i Sveri- ge, och mer specifi kt om hur eliti drott en är organiserad.

Fundera sedan kring frågorna:

f Hur blir du en vinnare i långa loppet? Hur kan ditt liv se ut när elitsatsningen är över?

f Har du goda möjligheter att kombinera skolgång med idrott andet?

Kika även på webbplatsen. Under ”eliti drott en i Sverige” (under ”Fördjupningar och övningar”) står det lite mer om idrott ens organisati on i Sverige. Här hitt ar du även bra länkar samt fl er fördjupande diskussionsfrågor.

Ett av målen med elitidrotten i Sverige är att varje idrottare och samhällsmedborgare ska kunna känna nationell stolthet och att vi får respekt utifrån våra personliga egenskaper och utvecklade idrottsliga färdigheter

. det handlar också om vär- deringar och attityder där du är en företrädare för dig själv , ditt lag, din förening och att du i landslagssammanhang är en företrädare för vårt land, våra traditioner och våra gemen samma värderingar. -

Elitidrotten i Sverige

1

Kapitel 2

– Talangutveckling

(s. 24-37)

Läs igenom bokens kapitel om talangutveckling.

gå sedan runt en runda i lärgruppen och refl ektera kring vad var och en fi nner extra intressant i kapitlet. Jobba eft er det vidare med begreppet systemati sk träning som fi nns beskrivet i boken (med start på s. 25 och framåt). Vad menas egentligen med systemati sk träning? Låt var och en beskriva begreppet med egna ord.

f Ser ni någon skillnad mellan systemati sk träning och systemati sk lek för att ut- veckla talang?

f Hur tränar just du/ni systemati skt?

Läs mer om utvecklingstrappan LTAD (Long Term Athlete Development) som pre- senteras på sid 34 i boken. Diskutera sedan frågorna:

f Var är du själv i LTAD-trappan?

f Känner ni igen den från er förening?

På webbplatsen fi nns fördjupad informati on om LTAD, samt en förläsning av profes- sor Istvan Balyi, som är världskänd expert på LTAD-trappan.

På webbplatsen hitt ar ni även två andra föreläsningar om talangutveckling. Dessa är Tomas Peterson som pratar om ”föreningsfostran och tävlingsfostran” (ca 40 min) samt Pg Fahlström som samtalar om rubriken ”att fi nna och utveckla talang” (ca 40 min). Har ni inte möjligheten att se hela föreläsningarna kan ni välja ut delar som känns mest angelägna. Du fi nner även Pg Fahlströms studie med samma namn på webbplatsen.

Ta även hjälp av frågorna på webbplatsen som handlar om dig, ditt idrott sutövande och din talang, och hur du balanserar mellan vardagen och idrott sutövandet. Disku- tera gärna frågorna med varandra!

Talang utveckling

Vad krävs av mig för att nå toppen?

hur mycket tid behöver jag lägga på träning? Vad spelar livsstil och stödjande nät verk för roll? -

För att du ska få möjlighet att nå din fulla potential som idrot - tare är det mycket som spelar in, och det har forskats en hel del inom området talangutveckling. I det här kapitlet får du ta del av några faktorer som är viktiga att känna till.

2

Kapitel 3

– Mental träning

(s. 38-69)

Börja med att läsa kapitlet om mental träning i boken. I den första delen, s. 38-59, beskrivs fem grundläggande psykologiska färdigheter. Dessa är: mål och moti vati on, självförtroende, spänningsreglering, koncentrati on och mentala föreställningar. I kapitlets andra del, s. 59-69, beskrivs betydelsen av balans och välbefi nnande (att hitt a balansen) samt förberedelserna inför en prestati on (mentalt redo).

Fundera på om det fi nns något eller några av dessa områden som ni är mer intres- serade av och vill fördjupa er i. Fundera gärna också generellt kring följande fråge- ställning:

f På vilket sätt skulle mental träning kunna hjälpa dig?

När ni har bestämt er för ett eller fl era områden inom mental träning som ni vill gå vidare med, hitt ar ni olika självskatt ningstester på webbplatsen (har inte alla ti llgång ti ll webbplatsen kan ni skriva ut dem innan). Dessa fi nns under mental träning och du fyller i dem direkt på webbplatsen (om ni väljer den arbetsformen). Då får du omedelbart svar på om det fi nns delar du behöver jobba mer med. Refl ektera sedan gärna ti llsammans över era svar i gruppen.

Under respekti ve område fi nner ni även fl er övningar på webbplatsen. Beroende på vilket eller vilka områden ni har beslutat er att fördjupa kunskapen om, kan ni gå igenom även dessa (anti ngen var och en eller gemensamt i gruppen).

I anslutning ti ll färdigheten ”mentalt redo” och fl ow-begreppet kan ni även gärna fundera över följande frågor:

f På vilket sätt skulle ni kunna använda mentala förberedelser inför träning och tävling?

f Hur skulle ni beskriva fl ow i er idrott ? Har ni några egna erfarenheter kring fl ow-upplevelser? Vad kan ni i så fall lära er av dessa?

Tips! Vill ni fördjupa era kunskaper ytt erligare kring området mental träning kan ni läsa boken Prakti sk Idrott spsykologi (SISU Idrott sböcker, 2009) och En vinnande väg – Idrott spsykologi för gymnasiet (SISU Idrott sböcker, 2013).

3

För att du ska lyckas inom din idrott är det givetvis viktigt att träna rätt. Fysiska förberedelser är gr

undläggande och framgång förklaras ofta med förfinade träningsmetoder

, för- bättrad teknik, bättre utrustning samt med insikten att hård träning måste balanseras med optimal återhämtning.

Men för att lyckas måste du också kunna prestera bäst när det verk - ligen gäller – och då behöver du vara mentalt förberedd inför prestationsögonblicket. I det här kapitlet blandas teori med tips och råd om hur du kan utveckla dina idrottspsykologiska färdigheter och på så sätt öka din

prestationsförmåga. det handlar om mental träning.

Kapitel 4

– Grundläggande träningslära

(s. 70–109)

Läs igenom kapitlet om grundläggande träningslära i boken. Fundera sedan ti llsam- mans på följande:

f Vad tyckte ni kändes nytt och spännande? Fanns det något särskilt område som ni blev intresserade av?

f Vilka fysiska krav ställer din idrott på dig?

f Vad behöver du träna mera på (styrka, konditi on etc.)? Moti vera gärna för var- andra varför det känns vikti gt.

f Finns det i din idrott en vedertagen träningslära kopplad ti ll idrott ens kravprofi l och utvecklingstrappa?

I slutet av kapitlet hitt ar ni ti o olika arbetsuppgift er som ni ti llsammans kan jobba igenom, dels för att öka förståelsen kring träning generellt men också för att förbätt - ra er i er specifi ka träning.

På webbplatsen hitt ar ni olika typer av tester där ni kan testa er förmåga i bland annat uthållighet och styrka.

Träningslära är helt enkelt läran om hur du ska träna.

skapen om hur du bäst tränar kommer både från aktiva och kun- deras tränares erfarenheter och mer vetenskapliga studier . I Sverige har vi 70 specialidrottsförbund (SF) med cirka 250 olika idrotter som alla har sitt eget specifika utförande.

för talar vi om både grundläggande eller allmän träningslära, där- och specifik träningslära.

4

Kapitel 5

– Träningsplanering

(s. 110–121)

Läs kapitlet om träningsplanering i boken och fundera däreft er på följande frågor:

f ”Rätt träning vid rätt ålder och ti dpunkt” – vad betyder det för er?

f Vad siktar ni mot? Har ni några gemensamma mål? Om ni har det, fundera på hur de målen skulle kunna se ut.

f Skulle en träningsdagbok kunna utveckla dig/er ytt erligare? I så fall hur?

Uti från den kunskap ni har fått i kapitlet kan ni sedan på webbplatsen utf orma en egen träningsplanering där varje person själv skriver in sin krav- och kapacitetsa- nalys. Verktyget fi nns under ”Mina sidor” och hjälper er att sätt a mål och planera träningen på lång eller kort sikt. Tränings- och tävlingsverktyget består av tre steg:

f Du börjar med att skapa en kravprofi l. Vilka krav ställer din idrott på dig, ifall du ska kunna tävla och prestera på den nivå du siktar ti ll? Vad krävs för att nå internati onell eller nati onell elitnivå?

f Skapa en kapacitetsprofi l. Hur ligger du ti ll i förhållande ti ll de krav som ställs inom din idrott ? Här kan du analysera dina testresultat, tävlingsresultat och fär- digheter.

f Skapa en tränings- och tävlingsplan. Planera din träning och tävling med ut- gångspunkt i krav- och kapacitetsanalysen. Med hjälp av dett a får du en översikt över hur du ska träna, vila och tävla under en period för att nå dina uppsatt a mål.

Fundera också ti llsammans på följande frågeställning:

f Hur skulle du eller ni ti llsammans kunna bli ännu bätt re genom att arbeta mer frekvent med träningsplanering?

5

110 Träningsplanering

Systematisk och sammanhängande träning är nyckelbegrepp när det handlar om att utveckla en elitidrottskar

riär. Vilken träning är mest gynnsam just för dig?

planerar du din trä- ning specifikt utifrån dina för

utsättningar, livssituation och mål kan du hitta balans och få stör

re kvalitet i din träning, vilket i sin tur kan hjälpa dig fram till den nivå som krävs för att prestera på topp.

Tränings planering

5

Kapitel 6 – Kost

(s. 122-136)

Kosten är en vikti g del för prestati onsförmågan. I det här kapitlet fi nner ni mer kun- skap kring medvetna matvanor, både för träning och tävling. Läs igenom kapitlet och avsluta med att diskutera arbetsuppgift erna på s. 137. Diskutera även följande:

f Följer ni idag något särskilt kostupplägg? gå laget runt och berätt a för varandra hur ni får det att fungera i vardagen.

På webbplatsen hitt ar ni ännu mer informati on om kost. Här fi nns bland annat en kostkalkylator (som ni hitt ar under ”näringsberäkna din kost”). I den kan ni enkelt näringsberäkna era målti der. Skriv ti ll exempel in vad du åt ti ll frukost i morse så räk- nar kalkylatorn ut både näringsvärde per porti on, energiprocent och näringsvärde per ingrediens. Du får även förslag på ett bra matupplägg för tävlingsdagar (för olika typer av idrott er) samt förslag på bra, nytti ga och energirika basvaror att ha hemma.

Tips! Ordna en eller fl era matlagningskvällar ti llsammans. På webbplatsen hitt ar ni energirika recept som ni då förslagsvis kan testa att laga. Dela också gärna med er av era egna energifulla recept. Kanske kan ni sätt a ihop en egen, energirik och nytti g receptsamling?

Vad du äter är en av flera faktorer som påverkar din presta tionsförmåga. Fler och fler idrottare och tränare inser kostens - betydelse och inkluderar den i träningsplaneringen. när du har blivit medveten om dina matvanor och när du äter rätt i förhållande till träning och tävlingar

, kan du i hög grad påver- ka hur bra du presterar. det gäller alla idrottare, oavsett nivå.

6

Kapitel 7

– Idrottsskador

(s. 138-153)

Läs bokens kapitel om idrott sskador. Här får ni kunskap om olika typer av vanliga idrott sskador, hur de ser ut och varför de uppstår. I slutet av kapitlet kan ni ti llsam- mans diskutera de arbetsuppgift er som fi nns (s. 153).

På webbplatsen lär ni er mer om akut omhändertagande och hur man tejpar en fotled. Ägna gärna en sammankomst åt att prakti skt öva på varandra! ett annat ti ps är att ladda ned appen ”Knäkontroll” som har producerats av Svenska Fotbollför- bundet, Folksam och SISU Idrott sböcker. I den får ni massa bra ti ps på förebyggande träning för bätt re knästabilitet.

Tips! Vill ni fördjupa era kunskaper ytt erligare kring förebyggande träning kan ni läsa böckerna Starka fött er, Träna ryggen och Knäkontroll – en väg ti ll skadefri idrott (SISU Idrott sböcker, 2013).

Idrottsskador

att träna hårt innebär att man pressar kroppens för måga, och en skadefri karriär är tyvärr något som många elitidrottare bara drömmer om. Men ju mer kunskap du har om idrotts skador, desto mer kan du undvika dem så långt det är möjligt.-

7

Kapitel 8

– Idrottens värdegrund

(s. 154–159)

eti k och moral är vikti ga begrepp inom idrott och alla idrott are på alla nivåer behö- ver känna ti ll och respektera idrott ens värdegrund, som ni läser om i boken på s.

154-159.

Diskutera däreft er frågorna ti llsammans som fi nns i boken på s. 159.

På webbplatsen jobbar ni sedan vidare med ytt erligare ingångar kring idrott ens vär- degrund. Här kan ni testa hur ni själva reagerar i olika situati oner, det fi nns också fl er diskussionsuppgift er.

Tips! SISU Idrott sutbildarna bedriver en satsning som benämns ”Värdefullt”, www.sisuidrott sutbildarna.se. Där hitt ar du fl era kända svenska idrott sprofi ler som pratar om sitt idrott ande där vissa delar handlar om rent spel och värderingar. Titt a och lyssna på intervjuerna och diskutera sedan vad ni tycker låter rätt och klokt och om det fi nns något i intervjuerna ni vill ifrågasätt a.

Tips! Av RF fi nns ett insti ft at Fair Play-pris. Du kan läsa mer om priset och ti digare pristagare på RF:s hemsida: www.rf.se.

Idrottens värdegrund

”du respekterar inte dig själv och det är ditt problem, men du respekterar inte spelet och det är mitt problem.”

ur filmen Bull durham Från allra första början handlade inte idrott bara om att träna kroppen, utan i lika hög grad att stärka karaktären.

ur det perspektivet är det viktigt att kunna lära sig både av sina misstag och av segrarna, och att ta eget ansvar och samtidigt vara en del av ett lag. Etik och moral är viktiga begrepp inom idrott och alla idrottare på alla nivåer behöver känna till, och respektera, idrottens värdegr

und.

8

Kapitel 9

– Antidoping

(s. 160–167)

I det här kapitlet får du baskunskaper om idrott ens dopingregler och vägledning om var man kan söka mer kunskap om anti doping. Läs igenom bokens kapitel och fundera sen ti llsammans kring följande:

f Hur gör ni för att hålla er uppdaterade inom området?

f Hur arbetar er förening idag? Vad skulle ni kunna göra ännu bätt re?

I boken hitt ar ni ett antal arbetsuppgift er (eft er varje stycke) som gör att ni ti llsam- mans kan lära er mer om vad som gäller kring dopingreglerna och arbetet med anti doping.

På webbplatsen kan ni arbeta vidare med frågorna och få ytt erligare fördjupad kun- skap i ämnet. Ni väljer själva om ni vill arbeta enskilt eller ti llsammans.

Tips! Kolla in hur du kan vaccinera din förening mot doping. Du hitt ar informati on på htt p://www.rf.se/Vi-arbetar-med/Anti doping2/Vaccinera-klubben/

Antidoping

9

I det här kapitlet får du baskunskap om idrottens dopingreg - ler och vägledning om var man kan söka mer kunskap om antidoping. det sker ständiga uppdateringar av dopingreg ler och tillämpning. på riksidrottsförbundets hemsida finns - alltid gällande dopingregler och aktuell infor

mation, därför följer efter varje stycke uppgifter och förslag på hur du bäst arbetar vidare, och söker den infor

mation du behöver.

Kapitel 10

– Idrottaren och Media

(s. 168–181)

I kapitlet om idrott aren och media får du en bild av hur det svenska medieland- skapet ser ut, hur journalister arbetar och hur du som akti v bäst möter dem. Läs igenom kapitlet och fundera sedan på följande fråga:

f Finns det i er förening en plan för hur ni bäst möter och jobbar med media? Om inte, skulle ni behöva det?

I boken hitt ar ni fl era arbetsuppgift er (s. 181) där ni kan träna på olika tänkbara situati oner.

Till det här kapitlet fi nns det också en hel del att läsa och se på webbplatsen. Det fi nns ti ll exempel länkar ti ll intervjuer med unga talangfulla idrott are, samt frågor ti ll dessa. Ni hitt ar även rollspelsövningar och ytt erligare bra ti ps som alla förbätt rar mötet med media.

Idrottaren och media

att vara en ung och talangfull idrottare innebär att du tidigt måste förhålla dig till media. Samarbete och att hitta ett bra förhållningssätt är viktigt och du bör känna till medier

nas och journalisternas uppdrag och arbetsvillkor

. I det här kapitlet får du en bild av hur det svenska medielandskapet ser ut, hur journalisterna arbetar och hur du som aktiv bäst möter dem.

10