SGU:s återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

(1)

SGU:s återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Vattenmyndigheterna har genom beslut av respektive vattendelegation riktat fyra åtgärder till SGU. SGU har sökt men inte erhållit medel för att utföra de riktade åtgärderna.

Bakgrund till svar avseende åtgärderna 10 och 12

Under arbetet med grundvattenberoende ekosystem 2013 (beskrivet mera i detalj under åtgärderna 10 och 12 nedan) har SGU internt och tillsammans med

Vattenmyndigheterna fortsatt med arbetet att tydliggöra ingående begrepp och

komponenter som hör till ämnesområdet. Arbetsinsatserna har strukturerats upp utifrån detta. Redan inför förra årets återrapportering redovisade SGU sin syn på detta. SGU angav då att vi anser att utifrån syftet med vattenförvaltningen så kan insatser för grundvattenberoende ekosystem beskrivas utifrån sammanlagt fyra olika begrepp. Dessa är definition av ekosystemen som terrestra ekosystem respektive akvatiska ekosystem samt ekosystemens grundvattenberoende utifrån kvantitativ påverkan respektive kvalitativ påverkan. SGU anser fortfarande att åtgärderna 10 och 12 i sin nuvarande formulering i viss mån blandar dessa begrepp vilket gör återrapporteringen av relevanta insatser mindre tydlig. SGU inser dock att formuleringarna av åtgärderna 10 och 12 inte kan förändras förrän nästa åtgärdsprogram träder i kraft och rapporterar därför här insatser avseende grundvattenberoende ekosystemen fördelat på åtgärderna 10 och 12.

Återrapportering per åtgärd

Åtgärderna rapporteras i följande ordning; 10, 12, 9, 11. Anledningen är att åtgärderna 10 och 12 berör gemensamma frågeställningar och lämpligen läses i anslutning till vararandra.

(2)

Åtgärd 10 Åtgärd 10Åtgärd 10 Åtgärd 10

10. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

Kunskapen om grundvattnets samspel med ytvattnet är generellt sett låg, både på SGU och troligen ännu mer så inom andra berörda samhällssektorer och myndigheter.

Utredningsarbete som fokuserar på att lyfta denna fråga har länge varit eftersatt.

Vattenmyndigheternas åtgärder 10 och 12 innebär en välkommen anledning att ta fasta på denna brist och satsa resurser på att komma framåt. I likhet med tidigare års

verksamhet, och som senast rapporterats (februari 2013), så anknyter åtgärden till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU med användning inom en rad

samhällsinriktningar. Förutom vattenförvaltningen gäller det mark- och vattenplanering, arbete med miljökvalitetsmål, energilagring, etc. där det sammantaget innebär stora samhällsvinster i att ha kännedom om förekomst av grundvatten som en nuvarande och framtida naturresurs. I denna kartläggning av grundvatten ingår att översiktligt beskriva utbytet mellan yt- och grundvatten inom grundvattenmagasinen. Det innebär

beskrivning av huruvida ett signifikant utbyte är att förvänta samt i vilken riktning detta sker; från grund- till ytvatten eller tvärtom. Det nytillskott vad gäller kartlagt område i fält är dock begränsat, i storleksordning 100 km² per år. Det innebär att för en helt övervägande majoritet av de grundvattenförekomster som ingår i förvaltningen finns ännu inte denna information.

Som en del av kartläggningen av grundvatten ingår också att avgränsa

grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Detta har även gällt vid den översyn och revidering av grundvattenförekomster som skett under året. Utöver bedömningen av utbytet mellan grund- och ytvatten som beskrivits ovan så utgör även

tillrinningsområden till grundvattenförekomster en viktig parameter för att börja få förståelse för vattenbalanser mellan ytvatten och grundvatten. Cirka 10 % av landets grundvattenförekomster är nu fältkarterade med sina respektive gällande

tillrinningsområden.

SGU har utvecklat metoder och rutiner för att i GIS-miljö generera tillrinningsområden till grundvattenförekomster och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra system genom s.k. flödesackumulation med hjälp av den nya nationella höjdmodellen, NNH. Metoden kan särskilja grundvattentillrinningen i relation till uppströms ytavrinning som kan erhållas genom SMHIs modellering av Sveriges samtliga delavrinningsområden. Därmed kan t.ex. information ges om vattenbalans mellan grundvatten och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska systemen. Metoden användes bland annat i samband med att SGU har granskat föreslagna vattenresursplaner, t.ex. den för Västernorrlands län, där SGU genererade tillrinningsområden till alla prioriterade

(3)

grundvattenförekomster som fördes fram i planen. Under året har tillrinningsområden genererats i GIS-miljö till alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster. Underlaget är levererat till Vattenmyndigheten.

Frågor:

Frågor:Frågor:

Frågor:

1. Vilka erfarenheter har åtgärdsarbetet bidragit till enligt er utvärdering?

SGU har ytterligare ökat sin kompetens och erfarenhet av att jobba med terrängmodellering och tillrinningsområden och oftare än tidigare fokuserat på

vattenbalans mellan yt- och grundvatten. En diskussion är på gång om de skillnader som finns i olika akvatiska miljöer beroende på om dessa återfinns direkt i

utströmningsområdet (källmiljöer) eller långt ner i avrinningssystemet. Under året har arbetet med att identifiera grundvattenkemiska påverkansfaktorer på naturtyper (också akvatiska) tagit fart genom ett projekt där externa konsulter varit involverade, se vidare svar till fråga 1 under åtgärd 12.

2. Hur ska ni sprida erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer?

SGUs erfarenheter om tillrinningsområden och akvatisk kontakt har redovisas vid träffar med Vattenmyndigheten. Ett heldagsseminarium om källmiljöer har hållits i samverkan med Akademin för de friska källorna. Grundvattenberoende ekosystem var ett av flera teman under Grundvattendagarna i Lund hösten 2013. En samverkan har skett inom en referensgrupp knuten till projektet avseende grundvattenkemiska påverkansfaktorer på akvatisk miljö, se vidare svar till fråga 1 under åtgärd 12. SLU, Uppsala universitet, HaV, Naturvårdsverket har hållits informerade.

3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet?

Karterat underlag lagras i SGUs databaser och utgör ett underlag för vattenförvaltning, miljömålsarbete och planering. GIS-modeller och rutiner dokumenteras och sprids internt. Frågan diskuteras internt. Rutiner för kartering av grundvatten i kontakt med ytvatten håller på att ses över utifrån åtgärdsarbetets resultat.

4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2013.

Åtgärden är pågående

5.1 Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden.

Åtgärdens administrativa kostnader har bedömts genom att ange vilka resurser som

(4)

motiveras genom det fokus som SGU lägger på grundvattenberoende ekosystem. De fördelas på följande:

• Ca 30% av kostnaderna för kartläggning av grundvatten

• Ca 50% av en kvalificerad GIS-tjänst

• Projektledning och stöd till Vattenmyndigheterna, ca 25% av en heltid

• ca 200 000 kr för upphandling av konsultstöd för grundvattenkemiska

påverkansfaktorer på känsliga naturtyper, se vidare svar till fråga 1 under Åtgärd 12.

5.2 Om möjligt, uppskatta de företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar för hela åtgärden

• Företagsekonomiska kostnader ryms t.ex. inom kostnaden för löpande kartering.

• Samhällsekonomiska kostnader har inte beräknats men det är tveklöst så att flera samhällssektorer kan dra nytta av ökad kunskap kring utbytet mellan yt- och

grundvatten. Dels de rent ekologiska värdena i anslutna system, men även sekundära sektorer som skulle kunna ha nytta av större kunskap om basflöde och

grundvattenutbyte, inte minst med tanke på klimatförändringar mm där grundvattnets utflöde under perioder kan visa sig bli än viktigare.

6. Hur finansieras genomförandet av åtgärden?

Vid SGU genomförs arbete med åtgärden inom tre verksamheter; 1) kartläggning av grundvatten (som framgår ovan), 2) verksamheten med miljökvalitetsmålet

”Grundvatten av god kvalitet” där resultat från arbetet behövs för uppföljning av flera av de gällande preciseringarna, samt 3) arbetet med Vattenförvaltningen. De två första delarna finansieras genom SGUs anslag medan SGU erhåller uppdragsmedel från HaV för genomförande av vattenförvaltningsarbetet.

Åtgärdsprogram 2015 Åtgärdsprogram 2015Åtgärdsprogram 2015 Åtgärdsprogram 2015----202120212021 2021

7. Hur kan SGU:s åtgärdsarbete utvecklas i kommande åtgärdsprogram 2015-2021?

Åtgärdsprogrammet kan utvecklas utifrån det arbete som har utförts i syfte att utreda grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Vissa av bedömningskriterierna för påverkan på ekosystemen kan vara synonyma med de akvatiska bedömningskriterierna som används för vattenförvaltningens klassning av kemisk och/eller ekologisk status.

Åtgärdsarbetet gentemot grundvattenberoende ekosystem kan därmed eventuellt prioriteras och insatser i åtgärdsprogram 2015-2021 kan riktas till yt- och grundvattenförekomster som klassats till annat än god status. Vissa

grundvattenförekomster berör/sammanfaller med grundvattenberoende ekosystem.

(5)

Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot relaterade till grundvattenproblem inte ska öka.

SGU deltar aktivt i dialog med Vattenmyndigheterna om revidering av åtgärdsprogram 2015-2021. Avseende grundvattenberoende ekosystem så anser SGU att det framtida åtgärdsprogrammet har en viktig uppgift att fördela ansvar för fortsatt arbete med utveckling av bedömningsgrunder mm till övriga expertmyndigheter. Formuleringen av åtgärdsprogram 2015-2021 skulle kunna innebära en möjlighet att rikta engagemanget åt flera håll. En samverkan med andra myndigheter kommer att krävas, inte minst för att få med kompetenser som ekologi som till stora delar saknas på SGU.

12. Sveriges geologiska undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

SGU har i vissa delar tagit över det projekt som drogs igång inom vattenförvaltningen som berört grundvattenberoende terrestra ekosystem kopplat till Natura 2000-områden.

Vattenmyndigheternas arbetsgrupp tog fram en metodik för identifiering av kvantitativt påverkade ekosystem och en genomgång av samtliga naturtypers

grundvattennivåberoende, även i relation till deras relativa värden (baserat på naturtypens totala areal). SGU har i GIS-miljö valt ut de N2000-områden som dels innehåller grundvattennivåberoende naturtyper och som också är belägna på eller nära en grundvattenförekomst och kontrollerat beroendet utifrån ett geologiskt och

topografiskt perspektiv. Underlaget är levererat till Vattenmyndigheten.

Den största bristen avseende bedömningsgrunder gäller vid identifiering av områden där försämrad grundvattenkvalitet är den begränsande faktorn för ekosystemets

bevarandestatus. SGU har under 2013 tagit arbetet med grundvattenberoende

ekosystem ett steg vidare genom att börja ta fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som på grund av antropogent betingade grundvatteneffekter identifieras som hotade. Först efter en ordentlig genomgång av skadliga ämnen och halter, vattenbalanser (yt- och grundvatten), utspädning, etc. kan arbetet med att lämna relevant underlag om grundvattnet ta vid. Detta kommer i framtiden troligen att förankras i den metodutveckling av tillrinning som beskrevs under åtgärd 10. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och Havs och Vattenmyndigheten blir nödvändigt för att samordna med arbetet att ta fram och revidera bedömningsgrunderna för yt- och grundvattnets kemiska respektive ytvattnets ekologiska status.

SGU har under 2013 fortsatt att satsa interna FoU-medel för kunskapsuppbyggnad och omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem och kommer att arbeta med detta även under 2014.

(6)

Frågor:

Frågor:Frågor:

Frågor:

Inom projektet för framtagande av grundvattenkemiska påverkansfaktorer på känsliga naturtyper SGU leder, har arbetet krävt nära samarbete mellan ekologer, limnologer och hydrogeologer på lokal och nationell nivå. Insatser från län och Natura 2000-

handläggarna är en grundförutsättning för att kunna identifiera ekosystem som inte uppnår bevarandevärden. Åtgärdsarbetet har inneburit en välkommen anledning för SGU att bygga upp erfarenheter och åtgärda tidigare kunskapsbrister avseende grundvattenberoende ekosystem och utbytet mellan grundvatten och ytvatten.

Se svar till fråga 2 under åtgärd 10.

3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet?

Kunskapen kring frågorna ökar stadigt. SGU samlar metodiskt in rapporter och underlag inom det interna FoU-projektet. Aktiviteterna kring frågan har ökat och kommer öka ytterligare under 2014. SGU kommer att sammanställa en gemensam rapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen, både kvantitativt och kvalitativt.

4. Hur samverkar ni med övriga aktörer inom vattenförvaltningsarbetet i detta åtgärdsarbete?

Frågan om grundvattenpåverkan på ekosystemen kommer att lyftas in styrdokument, exempelvis vägledningsdokumentet som återföljer SGUs föreskrifter gentemot

Vattenmyndigheterna. Åtgärden är fortsatt pågående och med en högre aktivitet, inte minst genom integrering med SGUs karteringsverksamhet och det miljömålsarbete som SGU bedriver i egenskap av miljömålsmyndighet

5.1 Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av december 2013.

Åtgärden är pågående. Genom SGUs medverkan som representerat i den europeiska arbetsgruppen Working Group Groundwater och inte minst kompletterat genom SGUs interna FoU-projekt och genom projektet med framtagande av grundvattenkemiska påverkansfaktorer på känsliga naturtyper som SGU finansierar, så har SGU stora förutsättningar att hålla sig väl framme och uppdaterad i frågan, både nationellt och internationellt.

(7)

6.1 Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden.

Se svaret som ges på fråga 5.1 under Åtgärd 10.

6.2 Om möjligt, uppskatta de företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar för hela åtgärden.

Företagsekonomiska kostnader ryms t.ex. inom kostnaden för löpande kartering.

Samhällsekonomiska kostnader har inte direkt beräknats, men det sker intressant

parallellt arbete med värdering av ekosystemtjänster där åtgärden på sikt kan bidra till en ökad precisering av naturgivna vinster i samband med utläckage, sanering, fastläggning och nedbrytning av ämnen från förorenade områden.

Se svaret som ges till fråga 6 under åtgärd 10.

Se svaret som ges till fråga 7 under åtgärd 10.

9. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

Under 2014 kommer ett kartunderlag som kan användas för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion att tas fram. Detta underlag framställs av Faruk Djodjic på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Modellen bygger till stor del på SGUs jordartsinformation. Arbetet finansieras av Jordbruksverket.

Under 2013 har Jordbruksverket låtit analysera 13 000 prover från svensk åkermark med avseende på bland annat textur (kornstorlekssammansättning). Det är dessa data som nu i kombination med SGUs jordartskartor används på SLU för att ta fram en karta som redovisar åkermarkens textur. Jordarterna delas in enligt ett system som utarbetats av

”Food and Agriculture Organization of the United Nations” (FAO). Jordarterna benämns där med utgångspunkt från förhållandet mellan silt, lera och sand. Kartorna

(8)

kommer att kunna användas för att modellera fosforerosion från åkermark, och för att identifiera områden där det finns risk för att fosforerosion pågår.

SGU har haft kontakt med både SLU och Jordbruksverket under planerandet av ovan nämnda arbete, och SGU bedömer att det arbete som nu pågår kommer att leda till ett kartunderlag som kan användas för att översiktligt bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion. SGU kommer att få att granska de kartor som nu tas fram på SLU.

De kartunderlag som nu tas fram på SLU bygger på analysdata från matjorden. Inom SGUs jordartskartering har prover från den djupare liggande alven analyserats med avseende på kornstorlek. Under 2014 kommer SGU att utvärdera om dessa data kan användas i kombination med de kartor som Faruk Djodjic tar framför att få en bättre kunskap om åkermarkens geologiska uppbyggnad.

Mats Söderström vid SLU i Skara har tidigare tagit fram detaljerade kartor som visar mullhalt och lerhalt för åkermarken i Västergötland och Skåne. Dessa kartor baseras på modellering med bl a strålningsdata från SGUs geofysiska mätningar från flyg. En jämförelse med analysdata från jordprover visar att det finns goda förutsättningar att det med denna metodik är möjligt att ta fram högupplösande kartor som visar åkermarkens lerhalt. Under hösten har SGU tillsammans med Mats Söderström utvärderat dessa lerhaltskartor och diskuterat vilka möjligheter det finns att minska kartornas osäkerheter.

Vid denna utvärdering har även annan geologisk information, använts för att modellera åkermarkens lerhalt. Studien har även inkluderat modellering av mullhalt och sandhalt.

Mats Söderström har nu fått medel för två fortsättningsprojekt, ett från Rymdstyrelsen och ett från SGU. Dessa projekt syftar dels till att förbättra den geografiska

noggrannheten för flyggeofysiska data som används vid modelleringen, dels till att ta fram kartor som redovisar lerhalt, sandhalt och mullhalt för åkermark i utvalda områden. Högupplösande geofysisk information kommer att ge bättre förutsättningar för att ta fram högupplösande lerhaltskartor. I ett senare skede planeras kartor som visar lerhaltens variation på all åkermark i södra Sverige. SGU bedömer att dessa detaljerade kartor kommer att ge mycket goda förutsättningar för att bedöma på vilka platser det finns risk för fosforerosion.

Från ungefär 2/3 av svensk åkermark har SGU tagit fram relativt detaljerade jordartskartor för skala 1:50 000. Merparten av övrig åkermark omfattas av

översiktligare kartor för skala 1:100 000. För en mindre andel av åkermarken saknas moderna jordartskartor. I de områden där jordartskartor saknas eller är av översiktlig karaktär är möjligheterna att ta fram ett underlag som visar risk för fosforerosion sämre.

SGU karterar dock kontinuerligt jordarter i dessa områden och förutsättningarna för att ta fram bra underlag för att bedöma risken för fosforerosion kommer följaktligen i framtiden att bli bättre. I dag pågår jordartskartering i två jordbruksintensiva regioner

(9)

(delar av Blekinge och Västergötland), samt i det mer skogsdominerade Västernorrland.

I vissa områden, där fosforerosion är ett problem, är de befintliga jordartskartorna av översiktlig karaktär. Ett sådant område är Bohuslän, där SGU enligt nuvarande planer kommer att påbörja en uppdatering av jordartskartan. Under 2013 har flera av SGUs äldre jordartskartor uppdaterats med hjälp av Lantmäteriets höjddata, i syfte att förbättra kartornas noggrannhet.

Övrigt

I främst Västerbotten och Norrbotten förekommer sulfidhaltiga sediment som om de oxiderar kan påverka vattenmiljön negativt. Denna oxidation är ofta en effekt av

markanvändning, t ex dikning, som leder till att sulfidjorden exponeras för syre, varefter pH sjunker och vissa metaller mobiliseras. SGU har tidigare samlat in data som visar var sulfidjordar förekommer och det finns en bra kunskap om dessa jordars regionala fördelning. För att säkrare identifiera områden med sulfidhaltiga jordar har SGU påbörjat en kartering av dessa jordar. Under 2012 och 2013 har data samlats in från delar av Norrbotten respektive Västerbotten. Dessa resultat håller nu på att utvärderas.

Arbetet har samordnats med berörda Länsstyrelser.

Frågor:

Frågor:Frågor:

Frågor:

SGU hade då arbetet inleddes endast liten kunskap om vilka faktorer som styr

fosforerosion. Det hade därför varit fördelaktigt om även andra aktörer från början hade berörts av åtgärden. SGU har under arbetet fått ett utökat kontaktnät med aktörer inom jordbrukssektorn, vilka har stor erfarenhet av frågor som rör fosforerosion. Eftersom behovet att identifiera områden med risk för fosforerosion är stort har SLU och Jordbruksverket tagit sig an frågan och tar nu fram ett underlag som kan användas för att modellera erosion av fosfor från åkermark. SGU har i denna process kunnat bidra med geologisk kompetens och data som kan användas som ett av de underlag som krävts för att ta fram kartor som visar de jordegenskaper som är relevanta för att bedöma risken för fosforerosion.

SGU har återkommande möten med Jordbruksverket och SLU 3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet?

Arbetet har lett till en kunskapsuppbyggnad och ett kontaktnät som SGU kan ha nytta av i andra sammanhang. Det gör förhoppningsvis att SGUs kunskap och data i

(10)

framtiden bättre kan komma till nytta då det gäller frågeställningar som berör

åkermarkernas jordarter. De olika kartor som nu tas fram på SLU kommer att användas som ett komplement till SGUs befintliga jordartskarta för att beskriva åkermarkens geologi.

4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av december 2013.

Åtgärden är pågående.

5.1 Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden

SGU uppskattar kostnaden för jordartskartering i områden med åkermark under 2013 till 2,3 milj kr. Karteringen har främst utförts i Västergötland och Blekinge. De resulterande jordartskartorna kan användas som ett underlag för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion.

5.2 Om möjligt, uppskatta de företagsekonomiska kostnaderna och samhällsekonomiska beräkningar för hela åtgärden.

Frågan ej besvarad

Åtgärden har helt finansierats genom SGUs anslag.

SGU föreslår ett fortsatt arbete, tillsammans med SLU, för att ta fram kartdata av t.ex.

marktextur i jordbrukslandskap.

11. Sveriges geologiska undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m³/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster.

SGU har byggt upp ett system för insamling, förvaltning och tillhandahållande av information om kommunala vattenverk/vattentäkter och vattenkvalitet (både ytvatten

(11)

och grundvatten). Informationen lagras i databasen Vattentäktsarkivet vid SGU.

Systemet för insamling är idag frivilligt och bygger på att kommunerna lämnar informationen. För att kunna möta det ökande behovet av denna typ av information och krav på tekniska lösningar, är det mycket viktigt att andra aktörer som länsstyrelser och vattenmyndigheter inte bygger upp parallella system utan istället uppmanar

uppgiftslämnare att använda SGUs vattentäktsarkiv. Detta för att kommunerna ska slippa lagra in samma typ av information i flera system och för att det är kostsamt att förvalta system med samhällsviktig information på ett lämpligt sätt. Den tekniska utvecklingen och kopplingen mellan olika typer av information underlättas mycket om det föreligger samordning kring ett eller ett fåtal system.

Åtgärden omfattar insamling av information för två typer av vattenverk/vattentäkter, (1) allmänna vattentäkter med kommunala huvudmän och (2) större enskilda

vattenanläggningar med privat ansvar. Insamlad information utgörs dels av information om själva vattenverket/vattentäkten och dels av information om vattnets kvalitet. När det gäller vattenkvalitetsinformation från allmänna vattenverk/vattentäkter sker provtagning regelbundet och utförs av vattenproducent enligt Livsmedelsverkets föreskrifter samt övrig egenkontroll. Provtagning av vatten i de större enskilda

anläggningarna sker i de flesta fall oregelbundet och kunskapen om detta varierar mellan tillsynsmyndigheterna. Insamlingsförfarandet för dessa två typer av

vattenverk/vattentäkter ser olika ut har olika ambitionsnivå. Åtgärden för avgränsning av betydande grundvattenförekomster begränsas till att omfatta avgränsning av områden kring de vattentäkter (>10m³/dygn) som har registrerats i Vattentäktsarkivet samt de förekomster som genom SGUs kartläggning bedöms som viktiga. Uppföljningen av åtgärden föreslås i följande tre delar:

a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman

b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar

c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster

Frågor FrågorFrågor Frågor::::

a) Insamlingen av information består av två delar:

– information om anläggningar för dricksvattenproduktion samlas in från vattenproducenterna via webbtjänsten

– vattenkvalitetsdata samlas in från laboratorierna

(12)

Eftersom det är frivilligt för vattenproducenterna att lämna information har det varit svårt att få alla vattenproducenter att lämna eller uppdatera sina uppgifter om vattenverk och vattentäkter. Det är tidskrävande att kontakta kommunerna och resultatet av den tid som läggs ner är ofta mindre än förväntat.

Insamlingen av analysdata görs också på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav på leveranserna. Det har varit tidskrävande att bygga upp kontakten med

laboratorierna men nu har vi nått så långt att alla laboratorier som vi har kontakt med levererar årligen. För att effektivisera omhändertagandet av analysdata har SGU försökt få alla laboratorier att använda överföringsformatet Interlab. Det är ännu inte alla laboratorier som levererar i Interlabformat och även leveranser som sker i Interlabformat har brister som gör att det är tidskrävande att ta hand om data. SGU har kontakt med laboratorierna och återrapporterar de problem som finns i leveranserna, men det är svårt att motivera vissa laboratorier att förbättra sina leveranser. Det har även visat sig att det i vissa fall saknas analysdata i de leveranser vi har fått från laboratorierna. Det är i dessa fall svårt för SGU att kunna kontrollera vad som saknas eftersom vi inte vet vad som har provtagits.

SGU kopplar ihop insamlad analysdata med vattenverk och vattentäkter. Detta arbete sker manuellt men SGU har effektiviserat arbetet och ser över möjligheterna till automatisering. Arbetet försvåras av t.ex. bristfällig provmärkning och att inte alla anläggningar för vattenproduktion finns inlagrade i Vattentäktsarkivet.

Sammanfattningsvis kan sägas att det är en lång kedja av beroenden som påverkar insamlingssystemets effektivitet. Det är svårt att förbättra insamlingen om inte vattenproducenterna blir mer motiverade att lämna information antingen genom att nyttan för dem är tillräckligt stor eller genom att lämnandet av uppgifter inte längre är frivillig. Det finns ett stort behov av att öka medvetenheten hos

kommunerna/vattenproducenterna om hur vi använder informationen och vad de kan dra för fördelar av det.

b) Erfarenheten från insamling av större enskilda vattenanläggningar är att det finns en stor osäkerhet i hur många anläggningar det finns i Sverige. I databasen

Vattentäktsarkivet vid SGU finns ca 700 större enskilda anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. Hur stor kännedomen är om dessa anläggningar varierar mellan kommunerna och det är därför svårt att samla in informationen på ett systematiskt sätt.

För att få in denna typ av information har SGU byggt ett system och tagit fram en metodik för insamling. Utöver det har SGU gjort ett fåtal riktade insatser att få in informationen. Om ambitionen är att få in en större andel av anläggningarna krävs det betydligt större insatser även från vattenmyndigheter och länsstyrelser. Det är dessutom en förhoppning att kommunerna ska se nyttan, både för egen del och för samhället, med

(13)

att använda det system som har byggts upp för att lagra information om större enskilda anläggningar, vilket skulle bidra till att mer information kommer in. Vi vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser när dessa ska användas för statusklassificering av

grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen.

c) Tillgången på uppgifter om vattentäkter är nödvändig för att identifiera grundvattenförekomster värdefulla för dricksvattenförsörjningen. Nya

grundvattenförekomster i sand och grus avgränsades och levererades under året.

Majoriteten av de 155 nya förekomsterna innehåller en känd dricksvattentäkt, men avgränsningar gjordes även efter förslag från länsstyrelserna och SGU där man sett ett behov av ny avgränsning. Under arbetet med avgränsningen av grundvattenförekomster har det visat sig att en del värdefulla grundvattenområden faller bort eftersom att inte alla vattentäkter finns registrerade i Vattentäktsarkivet eller att vissa uppgifter är felaktiga. Kvaliteten på avgränsningen av grundvattenförekomsterna beror också på det kartunderlag som används vid avgränsningarna. Om vattentäktsinformationen förbättras kan även avgränsningarna av grundvattenförekomsterna successivt förbättras.

2. Hur kan ni sprida erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer?

a) Allmänna vattenverk/vattentäkter - 2013 startade SGU ett användarråd för Vattentäktsarkivet. Till användarrådet bjöds representanter in från kommuner,

Vattenmyndigheterna, Livsmedelverket, länsstyrelser, Svenskt Vatten, Trafikverket samt universitet. I insamlingsarbetet har SGU kontinuerlig kontakt med kommunerna (vattenproducenterna) och analyslaboratorierna. I frågor som rör Vattentäktsarkivet har SGU även kontakt med Vattenmyndigheterna, Livsmedelverket, länsstyrelser, Svensk Vatten, HaV, Naturvårdsverket Trafikverket, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Smittskyddsinstitutet, m.fl. SGU deltar även i informationsmöten och ger ut statusrapporter om hantering och användning av uppgifterna.

b) Större enskilda vattenanläggningar – SGU har kontakt med de kommuner som lämnar information om större enskilda anläggningar. Vid ett antal tillfällen har SGU gjort speciella satsningar för att försöka få in information om fler anläggningar. Även informationen om större enskilda anläggningar levereras från SGU till olika användare (bl.a. Vattenmyndigheter, Länsstyrelser, Livsmedelsverket). I samband med leveranser av data hålls arbets- och informationsmöten om hantering och användning av uppgifterna.

c) Avgränsning av grundvattenförekomster sker i samverkan med länsstyrelser och vattenmyndigheter.

(14)

3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet?

Informationen görs i så stor utsträckning som möjligt tillgänglig för interna och externa användare. Tillgängliggörandet anpassas till olika behov. Inom SGU är det viktigaste användningsområdena miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”,

grundvattenkartering m.m. Erfarenheter från insamlingen och förvaltningen av systemet tillämpas även inom andra verksamheter internt, t.ex. miljöövervakningen.

4. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2013?

a) Allmänna vattenverk/vattentäkter – under 2013 genomfördes en riktad insamling av vattenverk och vattentäkter som SGU hade uppmärksammats på att de saknades i databasen. SGU kontaktade de kommuner där dessa vattenverk ligger. Detta resulterade i att 34 nya allmänna vattenverk lades in under 2013 (jämfört med 9 stycken 2012 och 10 stycken 2011). Insamlingen av vattenkvalitetsdata genomfördes på samma sätt som föregående år. Åtgärden är pågående.

Det finns idag inga exakta uppgifter på hur många vattenprover som tas inom rå- och dricksvattenkontrollen i Sverige. SGU har uppmärksammats på att det saknas resultat från flera kommuner. Det är omöjligt för SGU att säga hur mycket som saknas i de leveranser vi får eftersom vi inte vet hur många prover som tas.

Utveckling och förbättringar pågår löpande allteftersom kraven ökar. Uppdatering av uppgifterna kring inregistrerade vattenverk och vattentäkter är en löpande verksamhet som till stor del beror av vattenproducenternas och länsstyrelsers engagemang. För att motivera informationslämnarna skulle bättre samordning mellan Vattentäktsarkivet och Vattenmyndigheterna behövas för att minimera risken för dubbelarbete. Vid en

uppföljning av åtgärdsprogrammen bör man se över möjligheten att information som ska lämnas direkt av kommunen till Vattenmyndigheterna och som omfattar

information som finns i Vattentäktsarkivet ska hämtas direkt ur Vattentäktsarkivet. På så sätt skulle en uppdatering av informationen i Vattentäktsarkivet göras minst en gång per år i samband med åtgärdsrapportering och kommunen skulle slippa dubbelarbete.

b) Större enskilda vattenanläggningar – En rimlig målambition (med dagens resurser) är att det ska finnas ett system att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter samt en metodik för hur insamlingen ska gå till. Den åtgärden är uppfylld.

SGU saknar resurser för att genomföra en systematisk insamling av större enskilda vattenanläggningar. Antalet registrerade större enskilda anläggningar beror till stor del på bl. a. kommunernas engagemang. Idag finns ca 700 större enskilda anläggningar

registrerade i Vattentäktsarkivet. Denna åtgärd är beroende av samordning med kommunerna och de främsta användarna av informationen; Vattenmyndigheterna,

(15)

länsstyrelser och Livsmedelsverket. Åtgärden är pågående, men inte aktiv.

c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster – Åtgärden pågår, se även åtgärd 10.

5.1 Uppskatta de administrativa kostnaderna

SGU har inte fått några extra medel för att genomföra åtgärden. Här redovisas de medel som har använts till utveckling och drift av Vattentäktsarkivet.

Hela åtgärden: För att utveckla och driva databasen Vattentäktsarkivet sedan 2009 har följande medel använts:

-Medel för stöd till Vattenmyndigheterna, ca 9 900 000 kr (2009-2013) -Medel från Livsmedelsverket, ca 6 600 000 kr (2009-2013)

–SGUs ramanslag, ca 3 200 000 kr (2009-2013)

–SGUs särskild satsning kvalitetshöjande insats 650 000 kr (2011)

Åtgärden fram till den sista december 2013: För att utveckla och driva databasen under 2013 användes följande medel:

-Medel för stöd till Vattenmyndigheterna, ca 1900 000 kr (2013) -Medel från Livsmedelsverket, ca 800 000 kr (2013)

-SGUs ramanslag, ca 600 000 kr (2013)

5.2 Om möjligt, uppskatta de företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar

För att möta upp krav på data till nationell och internationell rapportering, miljöövervakning, forskning m.m. krävs stora resurser för att upprätta

övervakningsprogram och informationssystem m.m. I så stor utsträckning som möjligt bör man utnyttja det som redan är gjort och använda befintlig information och

gemensamma informationssystem. Den kommunala kontrollen av rå- och dricksvatten är ett sådant exempel. Uppskattningsvis samlar SGU årligen in analysresultat från prover på råvatten och dricksvatten där endast analyskostnaderna uppskattas ha uppgått till ca 15 milj kr för råvatten och ca 50 milj kr för dricksvatten (15 000 vattenprover x 1000 kr resp. 50 000 vattenprover x 1000 kr).

(16)

Uppbyggnaden av databasen har pågått sedan början av 2000-talet, men 2009 gjordes extra satsningar för att få fart på insamling och teknisk utveckling. SGU har inte erhållit några ytterligare medel för att genomföra åtgärd 11. Sedan 2009 har utveckling och drift finansierats av medel som SGU får för att stödja Vattenmyndigheterna, medel för att samla in och förvalta drickvatteninformation från Livsmedelsverket samt från SGUs ramanslag.

7. Åtgärdsprogram 2015-2021 – Hur kan SGUs åtgärdsarbete utvecklas i kommande åtgärdsprogram 2015-2021?

Utifrån åtgärdsformulering 11. Systemet med insamling av data till Vattentäktsarkivet är idag frivilligt. Kommunerna behöver incitament för att fortsätta uppdatera

informationen. Detta kan göras genom att öka medvetenheten om vad informationen används till och hur de själva kan dra nytta av den eller vad som krävs att de gör för att Sverige ska kunna uppfylla bl.a. rapporteringskrav i olika direktiv. För detta krävs samverkan med andra myndigheter. Utöver frivilligheten vill SGU påminna om att Vattenmyndigheterna har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 § Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

I handläggningen av detta ärende har Helena Whitlock, Björn Holgersson, Gustav Sohlenius och Jenny McCarthy deltagit.

På Sveriges Geologiska Undersöknings vägnar

Göran Risberg

Avdelningschef, Mark och grundvatten