Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan.

(1)

455 80 MUNKEDAL•Telefon växel 0524-180 00•Fax 0524-181 10•www.munkedal.se•munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260•Organisationsnummer 21 20 00-1330

KOMMUNSTYRELSEN

Bilaga 3 – Verksamhet som ska bedrivas i samverkan.

Utifrån tidigare erfarenheter av samverkan kring olika målgrupper planeras en gemensam lokal som plattform för möten med målgruppen och aktuella aktörer kring dem. Utöver det praktiska arbetet kring varje enskild individ, finns också en ambition att skapa en kultur för utveckling av fler samarbetsformer som ska fungera på lång sikt oavsett vilka utmaningar som kan uppstå.

Munkedals kommun i form av Arbetsmarknadsenheten, åtar sig ett övergripande ansvarar för den gemensamma samverkan, detta i form av två

arbetsmarkandskonsultenter. Dessutom åtar sig Arbetsmarknadsenheten uppdraget att styra samverkansarbetet i riktning mot måluppfyllelsen inom ramen för

samverkan. Vidare ansvarar Arbetsmarknadsenheten för den dokumentation som rör samverkan, processutveckling och måluppfyllelsen i sig.

Arbetsmarknadsenheten åtar sig även att ansvara för lokalen.

Aktörerna ansvarar själva för det dokumentationsansvar som åligger dem inom ramen för respektive uppdrag. Vidare så ansvarar aktörerna även i fortsättningen för det myndighetsansvar eller ansvarsområde som åligger dem inom ramen för respektive uppdrag.

För att främja samverkan inom ramen för överenskommelsen så kommer aktörerna att samförlägga sin arbetstid under tid som motsvarar två förmiddagar i veckan till en gemensam lokal. Dels för att främja klustret och de processer som vi

eftersträvar att generera inom ramen för utvecklingsarbetet i sig. Dels för att bygga en mötesplats för de ungdomarna som omfattas av målgruppen. Utöver att

målgruppen ska erbjudas den service som innefattas av respektive aktörs uppdrag, syftar vi till att genom utökad samverkan kunna öka avkastningen av de insatser som erbjuds och på så vis öka effektiviteten i insatserna.

I ett första led ämnar vi lägga fokus på de unga arbetslösa som har kontakt med mer än en aktör. Dessa har speciella behov där det krävs mer resurser för att hjälpa dem ut mot den reguljära arbetsmarknaden. Kartläggningen har visat att det i dagsläget rör sig om 20-30 ungdomar.

Samverkan i sig syftar även till att effektivisera omställningar för att möta framtida behov inom målgruppen.

Kortsiktiga mål kring samverkan:

 Att samverka i en gemensam lokal.

 Att ta fram ett namn på samverkan.

 Att klusterprocesser startar.

 Att gemensamt analysera hur vi kan kraftsamla kring den del av målgruppen som samverkan gäller i ett första led.

 Att gemensamt analysera hur vi kan kraftsamla kring och kartlägga den del av målgruppen som samverkan kommer att omfatta i större utsträckning i framtiden.

 Att aktörerna i samverkan får utförlig information om utbildningskontrakt och traineejobb för att kunna arbeta med dessa metoder så effektivt som möjligt.

 Att processutvärdera samverkan i riktning mot måluppfyllelse

 Att aktörerna i samverkan får bättre kännedom om varandras arbetsmetoder, kompetenser och styrkor. Analysera om någon nyckelkompetens saknas.

 Att arbeta fram gemensamma mätbara korta- och långsiktiga mål för hela målgruppen

(2)

Långsiktiga mål kring samverkan:

 Att utöka samarbetet med Ung Fritid.

 Att starta upp ett SSA-råd.

 Att utöka samverkan med Högskolan Väst

 Att utöka informationen till föräldrar med barn inom skolväsendet

 Att utöka arbetet kring de föräldrar som uppbär försörjningsstöd

 Att förbättra dialogen med unga via internet

 Att förbättra samverkan kring det förebyggande arbetet med målgruppen

Samverkan i klustermodell

Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö. Tidigare industribaserade modeller för nationell utveckling har i den globaliserade ekonomin ersatts av kunskapsbaserade integrerade strategier med tätare samarbete och öppna gränser mellan den akademiska, offentliga och industriella sektorn (Etzkowitz, 2002).

Förenklat kan man säga att den globaliserade ekonomin och i förlängningen den nationella utvecklingen gällande tillväxtstrategier samt den företagsekonomiska utvecklingen med kunskapsfokus och nätverksbildning har lett fram till ett bredare spektrum för innovation (Etzkowitz, 2002). Dessa nya specialiserade tillväxtregioner kan benämnas kluster (Porter, 1980). Exempel på kluster är till exempel Hollywood (filmindustrin), Silicon valley (IT och telecom), Kista Science city (IT), Vreta kluster (grön näring) men listan på exempel kan göras lång.

Genom att samlokalisera våra verksamheter under ett antal timmar i veckan i gemensamma lokaler vill vi skapa en kreativ utvecklingsarena och mötesplats för de olika aktörerna likt ett kluster. Syftet med samlokaliseringen är att främja nytänkande, skapa nya arbetsmetoder och kunskapsutbyte. I förlängningen vill vi genom samverkan över verksamhetsgränserna skapa mervärden och främja utvecklingsarbetet för de olika aktörerna. Genom att skapa en levande mötesplats mellan de olika aktörerna hoppas vi skapa förutsättningar för samarbete som i längden ska främja arbetet med fokus på vår gemensamma målgrupp.

Kluster i praktiken

Kluster utgår generellt från ett kärnområde, i vårt fall den gemensamma målgruppen alla unga inom åldersspannet 16-24 år och vad som krävs för att utföra våra enskilda ansvarsområden i arbetet med målgruppen. I klustret ingår inte bara huvudaktörerna Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och Familjeomsorgen utan flera intressenter och aktörer som arbetar mot målgruppen på ett eller flera sätt i den lokala miljön. Dessa skulle kunna vara Vården, Capio (psykiatrin), Komvux och introduktionsprogrammet, Aktivitetsansvaret, grundskolan, gymnasieskolan, Ung Fritid, näringslivet, Feriepraktiken och högskolan. Dessa aktörer stödjer eller samarbetar på ett eller annat sätt med huvudaktörerna i deras arbete kring målgruppen.

(3)

Framgångsfaktorer i regionala kluster och ökat samarbete kring målgruppen:

1. Förutsättningen är att det skapas mötesplatser som är effektiva och där samverkansparternas behov sätts i fokus. Samverkansparternas behov utgår från aktörernas ansvar gentemot målgruppen inom samarbetet.

2. Att aktörerna skapar tydliga gemensamma mål och visioner kring sitt arbete med målgruppen.

3. Att aktörerna delar ett gemensamt språk och värdegrund. Detta för att öka förståelsen och skapa ett gemensamt utgångsläge, en gemensam plattform att utgår ifrån.

4. Att det finns en arbetsdelning mellan aktörerna. Detta innebär att samarbetsparterna känner till varandras ansvarsområden, arbetsmetoder, verktyg och i förlängningen styrkor.

5. Att de olika aktörerna aktivt arbetar för att skapa ett regionalt varumärke. För samverkans del skulle man kunna tala om att stärka vår image gentemot målgruppen och andra berörda parter som vi arbetar med och för. Detta fungerar som en sammanhållande kraft.

6. Att samverkansparterna är intresserade av att utveckla klustret.

7. Att samverkansparterna arbetar aktivt med olika typer av utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser.

8. Att det finns en drivande klustermotor eller klusterorganisation som har målgruppen, lokala förutsättningar och styrkor och utveckling i fokus.

Dessa faktorer är måste inte följa i en speciell ordning och vara isolerade ifrån varandra utan förstärker varandra inbördes.

Jmf. Källa: Andersson, E., Hallencreutz, D. & Lundequist, P. (2002)

Följande modell beskriver en utvecklingsprocess för ett aktivt samarbete som syftar till förändring i strukturen och utveckling. Genom att hålla en kontinuerlig dialog i alla leden så säkerhetsställs samarbete och samhandling och på så vis utvecklas klustret effektivt i en positiv riktning. (Jmf. Eriksson 2002)

(4)

I det första steget samtal handlar det om att etablera en plattform för möjlighet till kommunikation. I samverkan är den gemensamma lokalen symbolisk för samtal, genom att samförlägga olika verksamheter kring den gemensamma målgruppen under ett antal timmar i veckan så finns möjligheter för de olika aktörerna att aktivt föra diskussioner och utbyta information. Viktigt i sammanhanget är att lokalen är öppen för alla aktörer och att det finns en aktör som aktivt sammanlänkar de andra aktörerna och att den nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det andra steget samsyn handlar om hur aktörerna genom en gemensam syn kan sammanlänka och göra sitt arbete kring den gemensamma målgruppen mer effektivt.

Samverkan handlar om de gemensamma mål som aktörerna kommit fram till. En förutsättning för samverkan är att berörda parter har insikt i varandras kompetenser och förtroende för varandra. Samverkan utgår från att varje part har egna hållbara arbetsmetoder kring den gemensamma målgruppen som blir en kompetensvinning för de andra aktörerna.

Samhandling och strukturförändring blir en direkt effekt av ökad kommunikation, samsyn och samverkan.

(5)

Ökad samverkan

Genom att skapa en mötesplats och plattform i form av en gemensam lokal för de aktörer som i dagsläget samarbetar kring målgruppen så öppnar vi upp för ökad samverkan. Aktörerna ges chans till ökad kommunikation och det skapas

möjligheter till samsyn och kompetensutbyte, och på så vis en utvecklingsplattform där aktörerna gemensamt kan arbeta fram ett effektivare arbetssätt gentemot målgruppen. Arbetet kommer att ledas av en styrgrupp på chefsnivå, samt drivas framåt av en arbetsgrupp på handläggarnivå.

I Munkedals kommun har det inom ramen för kartläggningen inför den lokala överenskommelsen vid sidan av att redovisa de olika aktörernas statistik också genomförts ett antal fokusgrupper kring samverkan och djupintervjuer med vad vi bedömer som berörda parter.

Fokusgrupperna har syftat till att kartlägga vilka behov och vinster olika aktörer ser av ökad samverkan och till att samla berörda parter kring ett bord. Vi har valt att bjuda in de parter som vi tänker arbetar med målgruppen. Dessa är IFO, AME, AF, näringslivet, vården, Capio (psykiatrin), Ung Fritid, Komvux och KAA. Av de

inbjudna parterna så har inte alla valt att delta. De som faktiskt varit närvarande är IFO, AME, AF, näringslivet och KAA. Fokusgrupperna har vid sidan av att försöka kartlägga vilken vinning partnerna ser med en ökad samverkan, även lett till att parterna har givits möjlighet att diskutera kring samverkan.

Vid sidan av ökad samverkan enligt klustermodellen, så är den nya lokalen även till för målgruppen. Det ska vara en plats där individerna känner sig hjälpta och kan trivas, en serviceinrättning för ungdomar. På G, ett tidigare projekt inom

kommunen har visat att ungdomar ser det som positivt att kunna möta t.ex. IFO utanför deras lokaler. De påtalade att det kändes bra att det inte stod

socialförvaltning på dörren, eftersom det kändes som en utpekande att behöva gå dit. Liknande erfarenheter finns det hos individer som är inskrivna i AMEs

verksamhet. Att kunna möta målgruppen på neutral mark där individen kan få en samriktad hjälp.

Beräknade kostnader i samverkan

Lokalhyra för träffpunkt.

Vardera samverkanspart planerar att bidra med ca. 0,5 tjänst om ca. 250 tkr, förutom AME som bidrar med 1,0 tjänst om ca. 500 tkr.

Övriga omkostnader så som utrustandet av lokaler etc.

Tidsplan

Lokal samt utsedd personal som ska arbeta i denna samverkan beräknas vara klar under första kvartalet 2016. Beräknad uppstart under andra kvartalet.