Arbetsförmedlingen Enheten Vägleda och Utbilda Sektion Poddar och webbinarier
Transkribering av Arbetsförmedlingens jobbpodd:
Tjäna pengar på ditt varumärke
Vinjettmusik (Bensound – Perception) (Charlotte Lindman)
Har du tankar på att starta företag och har tänkt på att skydda ditt varumärke? Eller har du inte tänkt på att skydda
ditt varumärke gällande till exempel designskydd, patentskydd och mönsterskydd? Oavsett vad så ska du lyssna vidare.
(Glad melodislinga spelas)
(Charlotte)
Välkommen, Anna Lundqvist från Patent- och registreringsverket.
Idag ska vi prata om varumärkesskydd. Välkommen!
(Anna Lundqvist) Tack så mycket.
(Charlotte)
Du ansvarar ju för att höja kunskapen, bland annat om varumärkesskydd.
(Anna) Mm.
(Charlotte)
Varför är det så viktigt med varumärkesskydd när man startar företag?
(Anna)
Jo, när man startar ett företag så vill man ju oftast sälja en vara eller tjänst, och ett varumärke är kännetecknet för den här varan eller tjänsten. Den ska inge en känsla hos köparen.
Och ett registrerat eller skyddat varumärke. Det ger dig
ensamrätten att använda varumärket kommersiellt. Det betyder alltså att det är du som bestämmer vem som får använda
varumärket och tjäna pengar på det, och ingen annan på marknaden.
(Charlotte)
Vad är då skillnaden om man inte skulle registrera det?
(Anna)
Skillnaden är att utan en registrering så kan någon annan, en konkurrent eller liknande, använda ditt varumärke utan att du kan göra så mycket åt det. Och i värsta fall så kan den personen ansöka om ett varumärke,
alltså registrera ditt varumärke, och då får du inte använda det varumärket.
(Charlotte)
De snor min idé helt enkelt.
(Anna) Ja.
(Charlotte)
Ja... (skrattar) Men vi ska gå tillbaka litegrann, för vi behöver
kanske reda ut vad det här är för någonting. Vad är
ett varumärkesskydd, egentligen? Vad är det man kan skydda?
(Anna)
Ja, varumärkesskydd. Ett varumärke är, som jag sa,
ett kännetecken för en vara eller en tjänst. Det behöver inte vara ett ord eller en logotyp. Det är kanske de två vanligaste
varumärkena man tänker på. Det kan vara en färg eller en slogan, eller... Nu har det kommit lite nya häftiga varumärken som är tredimensionella. Man kan ha en filmsekvens eller liknande.
Så det är ett kännetecken man sätter på en vara eller tjänst, som signalerar vad det handlar om och vad man kan förvänta sig när man köper den här produkten eller tjänsten.
Och ett varumärke kan man ju också göra affärer med, precis som med fysiska produkter. Man kan välja att licensiera det, till exempel.
Men sen så finns det ju fler saker som man kan skydda, beroende på vad det är för slags företag man har. Om man till exempel har kommit på en teknisk produkt, så kan man få patent på den tekniska lösningen. Om man har en produkt
med ett speciellt utseende kan man skydda det med designskydd.
Eller om man tar vackra fotografier, så får man upphovsrätt på det.
(Charlotte)
Det är många saker att hålla reda på, kan man väl ändå säga, när det gäller varumärkesskydd? För det är ju inte bara en sak.
Det förstår man ju att det både handlar om design, form, ljud, filer med texter och allt möjligt. Det är ganska brett det här.
(Anna) Mm.
(Charlotte)
Kan vi dra någon form utav exempel? Jag förstår ju ändå
att man kan skydda mer fysiska saker, till exempel den här pennan, kan jag tänka mig. De flesta kan säkert tänka sig
en sådan här vanlig kulspetspenna. Är det massor skydd i den här?
(Anna)
Det är det. Dels så kanske det är en Bic- eller Ballograf-penna som du har i tanken, nu när du har en kulspetspenna framför dig.
(Charlotte) Ja.
(Anna)
Och då är ju det kännetecknet på pennan.
(Charlotte)
Själva namnet, då.
(Anna)
Och kännetecknet sa vi precis att det var ett varumärke, så det kan man få ett varumärkesskydd för.
(Charlotte)
Så själva Ballograf-pennan är ett varumärke?
(Anna) Ja, Ballograf.
(Charlotte) Ballograf.
(Anna)
Ja. Eller Bic, eller vad det nu är för sorts penna.
(Charlotte)
Precis, det är själva namnet.
(Anna)
Och sen kanske den har någon tjusig försänkning,
där man håller pennan för att det ska vara lättare att hålla i den.
(Charlotte)
Precis så är det med den här. Det är en försänkning här.
(Anna)
Utseendet på den där försäkringen, det är ju någonting
som man kan få ett designskydd för. Då kan ingen annan göra pennor som har just den försänkningen.
(Charlotte)
Så troligtvis har den som tillverkar den här pennan ett varumärkesskydd på det här greppet, helt enkelt.
(Anna)
Ja, fast då är det ett designskydd.
(Charlotte) Aha.
(Anna)
Ja, så det är någonting annat.
Det tredje skyddet som man kan söka, det är själva utmatningen av bläcket, alltså kulan längst fram i en kulspetspenna.
Det är därför den heter så – spetsen är en kula.
Det är den som ser till att bläcket kommer fram när man skriver.
Det är ju en teknisk lösning, och det kan man få patentskydd för om man ansöker.
Sen har vi faktiskt en fjärde skyddsform som har med den här pennan att göra. Det är om du skriver en vacker dikt eller någonting annat.
Då får du upphovsrätt till den dikten, och det uppkommer automatiskt.
(Charlotte)
Ja, det finns ju en del att lära sig om det här, det förstår man ju.
Men nu är vi mer inne kanske då på det här med tekniska lösningar, och sen sa du det här med dikten. Men om man till exempel har en tjänst, vad är det man kan skydda då? Eller om man har ett koncept, till exempel?
(Anna)
Ja, vi brukar ofta ta exemplet Treehotel, när vi pratar om tjänster.
Det är alltså en hotellverksamhet. Man har byggt trädkojor uppe i norra delen av Sverige, som man hyr ut som hotellrum.
Och det här skulle ju egentligen någon kunna uppföra var som helst.
Vem som helst skulle kunna bygga trädkojor och sätta upp i träden.
Men de har jobbat väldigt strategiskt
med sina immateriella tillgångar, och det här är ju ett knepigt ord.
Immateriell, det är att de saker man inte kan ta på. Icke-materiella.
Materiella saker kan man ta på. De har alltså samlat
de här tillgångarna i ett koncept som har gjort det intressant för andra. Jag kan ta exempel på vilka saker de har.
Dels har de skrivit avtal med de arkitekter som har ritat trädkojorna.
Arkitekterna kan inte göra en likadan koja till någon annan,
utan de har låst sig till ägarna som driver Treehotel.
De har också en patentansökan för hur man ska få kojan att sitta fast på trädet utan att skada trädet, och också växa med trädet, så att man inte förstör dem. De har haft väldigt intressanta och kända personer som har bott på det här hotellet, så man har ett kundregister som är intressant. Och allt det här har man liksom samlat under ett varumärke.
Man har samlat det under varumärket Treehotel.
Och några av de här trädkojorna ser väldigt speciella ut
och har blivit omskrivna i press. Så det finns faktiskt en köpare i USA. En av arkitekterna är amerikan. Och de är villiga att köpa hela konceptet Treehotel. De kan då, kan man säga, få licensiera det här, så att de kan få bygga motsvarande kojor i USA
och kalla det för Treehotel. Så de köper det konceptet,
istället för att kalla det för något annat och bygga egna kojor.
(Charlotte)
Ja, det här är ju jättespännande, för jag antar att det ligger jättemycket pengar i det här också, att just skydda
de här olika delarna, som du säger. Att ingen annan kan sno det här, sätta sitt namn på det och säga att det här var min idé.
Men det jag funderar på är ju om man nu har en idé eller har ett namn som man känner: "Yes, det här vill jag använda."
Hur ska man kunna veta att jag får använda och gå vidare med det här?
(Anna)
Ja, en bra start är att titta i Svensk varumärkesdatabas. Där finns alla de varumärken som är registrerade i Sverige samlade.
Och finns det inte precis det, eller någonting som är alltför likt,
så är det ju stor chans att man kan använda det. Men sen
om man skulle hitta det, så behöver man inte tappa sugen direkt, utan man registrerar varumärken i olika klasser. Så om man till exempel tänker på Snickers, så finns det registrerat både för arbetskläder och för godis, och det gör ju ingenting.
(Charlotte)
Nej, det krockar inte, för det är två helt olika varumärkesklasser.
(Anna)
Ja, och man kan ringa till vår kundtjänst
och få hjälp med hur man ska tänka kring klasser.
(Charlotte)
Men om jag nu har registrerat företaget och har ett namn, är det bara att köra igång sen och släppa det där?
Sköter det sig självt, eller hur funkar det?
(Anna)
Det är ju viktigt att vårda sitt varumärke. Man vill ju att varumärket förknippas med det man har tänkt sig och
förekommer i de sammanhang man har tänkt sig. Man vill ju inte att det ska bli förvirrande för en kund. De ska ju veta
att när de köper den här produkten, så är det
just din fiffiga produkt eller tjänst som du har tagit fram.
Vi kan ta ett riktigt exempel från Löfbergs.
Då hette de Löfbergs Lila, nu heter de bara Löfbergs.
(Charlotte)
Ja, kaffet Löfbergs.
(Anna)
Kaffet Löfbergs, och hur de fick erfara att det är viktigt att vårda sitt varumärke. På den tiden hette de som sagt Löfbergs Lila och de sponsrade hockeylaget Färjestad, som spelade i lila dräkter med gula siffror. Och det gick bra för hockeylaget och det gick bra för kaffet. Men efter en tid upptäckte man att försäljningen av kaffe i storstäderna gick ner, särskilt vid slutspel i hockey.
(Charlotte) Okej!
(Anna)
Och då började man förstå att det är ju fans till andra hockeylag som inte vill dricka Färjestad-kaffe.
(Charlotte)
Ja, just det. Det blir en tvärtomeffekt.
(Anna)
Och det gick så långt att i en Ica-butik i Skellefteå, har jag fått berättat för mig, så hade man slängt allt Löfbergs-kaffe
och satt upp en skylt att på förekommen anledning så säljer vi inte Löfbergs kaffe. Därför att det var slutspel mellan deras lag
och Färjestad. Och man förstår hur viktigt det är för Löfbergs att förknippas med kaffe och inte med ishockey.
(Charlotte)
Nej, det blir ju jättekonstigt. Det blir ju jättefel. Så där blev det lite fel i varumärkesvårdandet, kan man väl säga då.
(Anna)
Ja, de sponsrar fortfarande hockeylaget,
men hockeylaget spelar inte längre i lila dräkter.
(Charlotte)
Nej, okej. Så där gjorde man en räddning på ett annat sätt.
Så att vårda sitt varumärke och göra det på rätt sätt är ju superviktigt då, förstår man ju. Men hur ska man börja, då?
Hur ska man veta att man gör rätt från början?
(Anna)
Ja, jag tycker att det är viktigt när man börjar företaget
att man ser över vilka sådana här tillgångar som man inte kan ta på som man har, varav varumärket är ett. Och då har vi
ett företagartest som vi kallar för Genomlysningen.
Då svarar man på 12 snabba frågor.
Jag tror att första frågan är just: "Har du ett kännetecken för din produkt eller tjänst?" Och har man då svarat ja på den frågan, så kommer man efter testet att få en lista på det man svarade ja på med mera läsning. Har man det där kännetecknet, då ska man nog fundera över att skydda ett varumärke. Så det kan vara en bra start att veta vad man har i företaget och behöver tänka kring.
(Charlotte)
Genomlysningen sa du att det heter.
Det är alltså på prv.se, på eran webbplats
(Anna)
Ja, och sen går man in under "För dig som är företagare".
(Charlotte)
Just det. Och det är 12 frågor man ska svara på.
Det verkar ändå ganska enkelt.
(Anna)
Ja, det tar ungefär tre minuter.
(Charlotte)
Ja, men det låter ju bra.
Vad finns det mer för vinster med ett varumärkesskydd?
(Anna)
Ja, om man tänker både på varumärken och de andra immateriella tillgångarna har det visat sig att de företag som har en plan för dem är mer konkurrenskraftiga,
har större omsättning och en starkare tillväxt. Så det är tydligt att om man tänker strategiskt kring de här frågorna,
där kanske varumärket är det viktigaste, så går det bättre för de företagen.
(Charlotte)
Vi ska ju alldeles strax avsluta, men finns det något mer ställe där man kan gå in och läsa om just varumärkesskydd
eller om man känner sig osäker just inom de här områdena?
(Anna)
Ja, vi har något som heter PRV-skolan, som ligger på vår webbplats. Det är en gratis onlineutbildning, där man får läsa och titta på filmer också, och lära sig lite
om varje av de här olika skyddsområdena och en del annat också med materiella tillgångar. Och sen finns det
en hel massa information på vår webbplats.
Det finns ett helt avsnitt om varumärken, till exempel.
(Charlotte)
Avslutande frågan då: Vad är de viktigaste
topp tre framgångsfaktorerna vid uppstarten av ett företag?
(Anna)
Ja, jag tycker att det viktigaste är att samla in kunskap om allt möjligt, också sådant som är krångligt. Jag vet
att immaterialrätt och immateriella tillgångar känns krångligt och jobbigt och är något som man lägger åt sidan tills man tänker att man har tid. Men de företag jag har träffat har oftast inte tid, så man kommer inte fram till de frågorna. Så samla in kunskap om det här och tänk igenom det ordentligt.
Sen en sak som är viktig, som är kopplad till just det vi har pratat om idag med varumärken, det är att tänka på vad man kan behöva i form av företagsnamn, varumärken och domännamn
ungefär samtidigt. För det är tre olika ställen man hör av sig till.
Det är inte kopplat. Det är Bolagsverket för företagsnamn, vi har varumärken och sen är det domännamn på sitt håll.
Så tänk på de 3 sakerna så att man inte tvingas att byta företagsnamn eller varumärke för att inte domänen fanns.
Och den tredje saken är: Tänk stort från början. Även ett litet företag växer och rätt vad det är så står du och har en expansion
på andra sidan jordklotet och då är det jätteviktigt att ha tänkt på de här frågorna om både varumärken
och internationella patent och annat redan från start.
(Charlotte)
Tack så jättemycket, Anna, för att du kom hit till Arbetsförmedlingens jobbpodd
och berättade om varumärkesskydd.
(Anna)
Tack, det var roligt.
(Glad melodislinga spelas)
(Charlotte)
Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd.
Jag heter Charlotte Lindman. Dagens gäst var Anna Lundqvist från Patent- och registreringsverket. Tekniker var PG Nordström.
Har du tankar och idéer på vad vi ska prata om i jobbpodden?
Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se.
Det här avsnittet producerades i december 2020. Vi hörs.
