Arbetsförmedlingen Enheten Vägleda och Utbilda Sektion Poddar och webbinarier
Transkribering av Arbetsförmedlingens jobbpodd:
Stick ut och var kreativ när du söker jobb men håll dig till upphovsrätten!
Vinjettmusik (Bensound – Perception) (Charlotte Lindman)
Vilka bilder får man använda i sina ansökningshandlingar när man söker jobb?
Kan man sprida det hur som helst eller behöver man ha någons tillstånd?
I det här avsnittet ska vi prata om upphovsrätt när man söker jobb.
Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd, och jag heter Charlotte Lindman.
(Vinjettmusik)
Catharina Ekdahl, du är jurist på Patent- och registreringsverket och du
jobbar med upphovsrätt. Välkommen till Arbetsförmedlingens jobbpodd.
(Catharina Ekdahl) Tack så mycket.
(Charlotte)
Vi ska prata om just upphovsrätt idag.
(Catharina) Vi ska ju det.
(Charlotte)
Ja. Men min första fråga är ju då: Varför ska vi ens prata om det här? Är det en viktig fråga?
(Catharina)
Ja, det har ju blivit det, och särskilt med tanke på den digitala utvecklingen så har det blivit om möjligt ännu viktigare.
Upphovsrätten är ju någonting vi omges av varje dag, från det att vi vaknar på morgonen och kanske slår på någon morgon-tv och tar del av det som har skapats där,
till att vi lyssnar på en bok på vägen till jobbet, eller lyssnar på musik på vägen till jobbet.
Och så kanske vi har någon körövning på eftermiddagen där vi framför musik, eller sätter oss och kollar på någon film på någon streamingtjänst på kvällen när vi kommer hem, så upphovsrätt är verkligen en del av vår vardag.
Och med digitala medier så har det blivit ännu viktigare att hålla reda på
vad man får och inte får göra med det som andra har skapat.
(Charlotte)
Just det. För det är min nästa fråga.
Vi måste reda ut lite grann vad själva upphovsrätten är för någonting och i vilka situationer.
Nu har du gett några exempel, men kan vi få lite mer substans till vad det här är?
(Catharina)
Ja, upphovsrätten är ju en ensamrätt för den som har skapat någonting, och det ska ju inte vara vad som helst, utan det ska ju vara någonting där man till exempel har skapat musik eller en text, en film, ett konstverk, eller tagit ett fotografi eller så.
Så det finns ju uppräknat i upphovsrättslagen ett antal kategorier som är skyddade.
Om du då har skapat någonting så innebär det att du har ensamrätt till det här som du har skapat i samma stund som du har skapat det här verket och det innebär att du har rätt att bestämma när, var och hur det här verket ska och får användas av till exempel andra som är intresserade av att använda det här.
Så fort man vill använda någonting som någon annan har skapat, det är då man måste veta och känna till vad lagen säger.
I vilka sammanhang är det tillåtet? I vilka sammanhang är det inte tillåtet?
Då behöver man istället ett tillstånd från upphovspersonen till det verk man vill skapa.
(Charlotte)
Och då tänker jag att många som lyssnar nu undrar: Vad har det här med jobbsökande att göra?
Men där har ju vi haft en diskussion och det finns ju många situationer där
det här är jätteviktigt.
(Catharina) Ja, oh ja.
(Charlotte)
Och vi på Arbetsförmedlingen, vi säger så klart att vi uppmuntrar alla som söker jobb att man ska söka många jobb.
Man ska helst vara kreativ och sticka ut på olika sätt. Man ska sprida sitt cv på olika sätt också, kanske genom sociala medier.
Man använder olika nätverk. Vad är det som är viktigt att hålla koll på här?
(Catharina)
Alltså så länge du skapar saker själv. Du tar en selfie, till exempel, och använder i din jobbansökan eller du har själv skrivit ihop en text som du lägger in i den här jobbansökan.
Då är det inga som helst problem, för då är det ju du som har skapat någonting.
Men när du vill använda det som annan har skapat, det kan vara en bild som din bästa kompis har tagit eller något fotografi från ett sammanhang där du finns med,
det kan vara föreningen som du är verksam i, till exempel, där bilden har skapats av någon annan.
Då behöver du sannolikt ett tillstånd för att få använda det här i din ansökan, och det är inte så att det är för ditt privata bruk.
Du är visserligen privatperson som vill använda det här i ditt jobbsökeri, men du lämnar ju iväg det här till någon som inte är privatperson eller din närmaste familj och vänkrets,
och det är ju då upphovsrätten aktiveras om du använder det som någon
annan skapat i din ansökan.
(Charlotte)
Alltså så länge jag har det själv när jag skapar mitt cv, jag kanske använder någon annans bild,
då är det helt okej, men det är just det när jag släpper iväg det...
(Catharina) Japp.
(Charlotte)
...och när det hamnar hos en arbetsgivare...
(Catharina) Ja.
(Charlotte)
...eller i en databas...
(Catharina)
I en databas, och det kallas på juristspråk för att du gör det här tillgängligt för allmänheten.
Sen kanske det inte innebär att allmänheten totalt får tag på det här eller kan se det här, men i allmänheten så ligger även hypotetiska och potentiella arbetsgivare. Du släpper iväg det och gör det offentligt.
(Charlotte)
Om vi tar lite olika exempel nu, för jag tänker mig olika scener framför mig.
Jag tänker att vi kanske har någon som verkligen vill vara kreativ och skicka iväg en video i sitt cv och kanske har en bakgrundsmusik,
och sen pratar sitt cv eller berättar om sig själv. Vad behöver man tänka på
där?
(Catharina)
Ja, men där har du ju musiken och det är sannolikt ett upphovsrättsligt skyddat musikverk
och i det här sammanhanget så om inte du själv har skrivit och komponerat musiken, så är det någon annan som har gjort det,
och då behöver du ett tillstånd för att lägga in det här i din ansökan och sprida det vidare till någon annan som ska ta emot det. En arbetsgivare, till exempel, hypotetiskt.
Så fort det är något skapat av någon annan som du vill lägga in i din
ansökan, så är just situationen sådan att du behöver ett tillstånd för att det där ska få finnas med när du sen sprider det vidare.
(Charlotte)
Men om vi säger så att jag har en snygg bakgrundsbild.
Oftast har man ju kanske en porträttbild på sig själv och så har man oftast en bakgrundsbild också i olika sociala medier till exempel.
(Catharina) Ja.
(Charlotte)
Och så sprider man det här. Man kanske vill sprida sitt cv på LinkedIn och då kanske man har, som du pratade om förut, en gruppbild där man kanske är i ett sammanhang.
Vi säger att jag är med i ett fotbollslag och har hela gruppen eller föreningen bakom mig. Får jag inte göra det då?
(Catharina)
Nej, inte nödvändigtvis. Det är klart att det finns ganska mycket ute på
nätet som är fritt.
Alltså, man brukar säga att det är fritt från copyright. Det har lagts ut av någon anledning.
Bakgrundsbilder kan vara en sådan bild som kan vara fri att använda, men din utgångspunkt ska alltid vara att vill du använda det som någon annan har skapat,
det är då du kan behöva ett tillstånd om det inte uttryckligt står där du hämtar ner den här bakgrundsbilden,
exempelvis att det är fritt och använda, att det inte finns någon copyright kopplad till det här
eller att det kanske är någonting som heter creative commons-licensierat, alltså en licens som innebär att du kan få använda det utan att be om tillstånd.
Den här fotbollsbilden då från föreningen? Ja, men det är någon annan som har tagit den bilden och ursprunget var ju att du finns med i
fotbollslaget.
Bilden togs där, du har fått en kopia av den här bilden och nu vill du använda den bilden i ett annat sammanhang som det inte finns ett
tillstånd för
och då måste du vända dig till klubben och fråga: Vem var fotografen?
Eller det kanske är klubben som har fått rättigheterna till den här bilden.
Ställ frågan och få ett tillstånd. Det är vad du behöver.
(Charlotte)
Räcker det med att jag får ett muntligt svar eller måste jag ha det skriftligt?
(Catharina)
Ett muntligt svar räcker alldeles utmärkt.
Och i de här sammanhangen skulle jag säga att muntliga svar är helt okej.
Vad du kan göra, för det kan ju faktiskt uppstå en situation där någon ifrågasätter varför du använder den här fotbollsbilden, och där kan det vara skönt för dig om du har det åtminstone i ett mejl, det här tillståndet. Men rent juridiskt så gäller muntliga
överenskommelser
lika mycket som skriftliga överenskommelser. De är bara lite svårare att bevisa,
de här muntliga överenskommelserna.
(Charlotte)
Och sen kan det ju finnas personer på den här bilden också som kanske inte vill att jag sprider det här vidare.
(Catharina)
Det kan det finnas, och då är vi inne på en annan lagstiftning vid sidan av upphovsrätten som kallas för integritetsskyddslagstiftningen,
alltså identifierbara personer som finns med i ett sammanhang där de kanske inte tycker att det är okej att finnas med,
och då behöver man egentligen samtycke från de personerna också.
Det här är en annan lagstiftning, men man ska alltid utgå ifrån att det kan
behövas samtycke eller tillstånd. Det är grunden.
(Charlotte)
Men är det alltid så, att så fort någon annan har tagit bilden eller om jag vill ha med andra personer med mig,
så måste jag alltid kolla av först?
(Catharina)
Ja, jag skulle säga det. Det finns alldeles för mycket bilder ute i sociala medier, till exempel, där andra människor finns med på bilderna.
De är högst identifierbara och de här bilderna har du ju faktiskt ingen aning om var de hamnar i slutänden
och du är bidragande till att de här sprids genom att använda dem och lägga upp dem i olika sammanhang,
så att jag skulle säga att ta det säkra före det osäkra och utgå ifrån dig själv.
Använt sunt förnuft.
Skulle du vilja finnas med i någon annans jobbansökan på en bild som har tagits i ett sammanhang som var något helt annat än den här
jobbansökningen?
Om svaret blir nej, så ska du utgå ifrån det själv också. Blir svaret ja, då kanske det står för dig, men inte för de andra som finns på fotografiet.
(Charlotte)
Men om vi säger att vi inte har fotografier, utan vi tar kanske...
På sitt cv så vill man vara kreativ och ha med alla företagsloggor där man kanske då har jobbat tidigare,
för att det blir både snyggt och det blir tydligt var jag har varit och man
sätter det här i ett sammanhang.
(Catharina) Ja.
(Charlotte) Får jag göra det?
(Catharina)
Ja, då är vi inne på en syster, kan vi säga, till upphovsrätten, som kallas för varumärkesrätten,
och här handlar det ju om kännetecken av olika slag, logotyper till exempel, företagsnamn och så där. Den rätten...
För det första så måste man ha registrerat ett varumärke för att det ska vara skyddat, om det inte kallas för att det är inarbetat och det är väldigt ovanligt.
Då pratar vi om väldigt välkända varumärken som kan anses vara inarbetade.
Men registreringen är grunden för varumärken och om det då är en registrerad logotyp eller varumärke,
då får man lov att använda det så länge det inte sker i näringsverksamhet, alltså att du drar en nytta av det som företagare, till exempel.
Om du är privatperson och vill skicka med logotyper från ställen du har jobbat på tidigare i din jobbansökan,
så finns det egentligen inga hinder från att du kan få göra det, för då sker inte det i näringsverksamhet.
(Charlotte)
Det är skönt att höra, för det har jag sett jättemånga exempel på att personer är kreativa på det sättet.
Men om jag säger då har en bild på mig själv, men från mitt tidigare
arbete, kanske en porträttbild eller en pressbild,
som är i lite mer professionellt sammanhang, men jag själv är på bilden.
Får jag använda den?
(Catharina)
Inte nödvändigtvis, för den bilden är ju tagen i ett sammanhang från början, det vill säga din tidigare arbetsgivare,
och din tidigare arbetsgivare har kanske kommit överens med den fotograf som man har anlitat att det bara ska användas för den arbetsgivarens verksamhet,
så om du då inte längre jobbar där och vill använda bilden i ett jobbsökeri för att jobba någon annanstans,
så har du ju liksom frångått det som din tidigare arbetsgivare hade tillstånd att göra.
Så återigen: Då behövs det ett tillstånd från fotografen som tog den här bilden för din tidigare arbetsgivare, även om det är du som är på bilden.
(Charlotte)
Det låter som att standardsvaret är att alltid kolla upp, fråga, be om lov.
(Catharina)
Ja, jag skulle säga att det är huvudregeln i alla fall. Sen innehåller ju upphovsrätten ett antal inskränkningar, som det heter.
Och det kallas för inskränkningar och inte undantag, för det är
inskränkningar i upphovspersonernas ensamrätt till det de har skapat.
Men i det här sammanhanget då går vi utanför en sådan väldigt vanlig inskränkning som kallas för privat bruk,
som handlar om att ja, men du får lov att kopiera för privat bruk.
Bilder... Du kanske kopierar någon cd-skiva för ditt privata bruk. Absolut en dvd-film för ditt privata bruk.
Men då ska det stanna inom familjen och den närmaste vänkretsen.
Men så fort du kommer utanför det där, så gäller inte din rätt att kopiera
för ditt privata bruk.
(Charlotte)
Men då kommer vi in också på det här med sociala medier,
för man kan ju ha det privat och sen har man det här "bekanta och vänner"
och "offentligt".
(Catharina) Ja.
(Charlotte)
Kan jag lägga upp det så att det ändå är på sociala medier, men att jag gör det i en väldigt liten krets, eller vad gäller där?
(Catharina)
Nej, där går man ju utanför, även om vi har förflyttat successivt den här kretsen för vänner,
och vi kallar de som följer oss i våra sociala medier-konton för vänner, så är det ju inte riktigt det som lagstiftaren tänkte på när man gjorde den här inskränkningen för privat bruk.
Så har du en följarskara på ett par hundra personer på ditt Facebook- konto eller Instagram-konto...
Det är inte för den privata sfär med din närmaste familjekrets och vänkrets som gäller, och då har du gått utanför.
Då gör du det tillgängligt för allmänheten, vilket kräver tillstånd enligt lagstiftningen.
(Charlotte)
Men vi tar ett exempel till när det gäller just att skriva cv.
Det kan ju vara så här att man vill vara kreativ med sitt typsnitt och
använda något roligt,
och kanske hittar något kul typsnitt på nätet någonstans. Kan jag ta det?
(Catharina)
Ja, typsnitt är lite speciella, för det är ju någon som har skapat dem också.
Det är klart, använder du ett vanligt datorprogram som något företag har skapat
där det ingår typsnitt som du sedan kan skriva i Word-dokument, till exempel...
Ja, men det är ju helt okej att använda, men att ta någon annans typsnitt kan kräva licens, alltså som du hittar ute på nätet.
Nu är väl licenserna i första hand till för företag som vill använda det här kommersiellt,
och inte så mycket privatpersoner som vill skriva en jobbansökan, men grunden är ju att även typsnitt har någon annan skapat
och där man då jobbar med licenser och avtal för att någon annan ska få lov att använda det här.
Som en privatperson som söker jobb och hittar någonting ute på nätet, ja, men då kanske du inte behöver tänka så mycket på vem som har skapat det här,
men vill du använda i något annat sammanhang...
Om du till exempel blir en enskild företagare, om du själv blir en näringsidkarperson, en näringsverksamhet,
då får du nog tänka på ett annat sätt om du hittar ett coolt typsnitt som du
vill profilera just ditt företag med.
(Charlotte)
Men Catharina, det finns ju så otroligt mycket bilder ute på nätet.
(Catharina) Ja, det gör det.
(Charlotte)
Och det är ofta så att man googlar fram.
"Åh, jag vill ha en häftig bild. Den här skulle jag vilja använda."
Hur ska jag veta då om den får användas utan tillstånd eller med tillstånd?
Finns det någonstans man kan kolla det här?
(Catharina)
Jag skulle vilja vända på kuttingen och säga istället att om det inte uttryckligt framgår
att du får använda de här bilderna på olika sätt där du hittar bilden, då ska du utgå ifrån att det behövs ett tillstånd
och då får du kontakta den vars namn eller mejladress finns kopplat till bilden i så fall för att få det där tillståndet.
Det behöver inte alltid kosta pengar att få tillstånd. I vissa sammanhang, och det beror ju på hur du vill använda det här...
Men vänd dig och ställ frågan och vänta på svaret innan du börjar använda de här bilderna i din jobbansökan eller i ditt cv, skulle jag säga.
(Charlotte)
Jag brukar tänka på det. Ibland står det ju så när man söker just på bilder, så brukar det stå att den här bilden kan vara skyddad enligt
upphovsrättslagen. Det kan det stå ibland så där.
(Catharina) Ja.
(Charlotte)
Men det står ju "kan vara skyddad"
och det kanske är just för att det ska vara en påminnelse för de som tittar på bilderna.
"Okej, bäst att kolla här".
(Catharina)
Ja, och det är oftast då...
Vi har ju också det här copyright-c:et som används väldigt mycket ute på nätet, det här med "c" och sen en ring runt.
Det är just för att göra folk uppmärksamma på att här finns det ett skydd.
Men det här skyddet för till exempel ett fotografi...
Även om inte det där copyright-c:et finns med, så är det ju skyddat i alla fall.
Så grunden återigen är: Har någon annan skapat det som du vill använda, utgå ifrån att det behövs ett tillstånd
om det inte står uttryckligt i samband med bilden där du hittar den att det är helt okej att använda den utan tillstånd.
(Charlotte)
Men man brukar ju också säga att man ska dela vidare eller sprida sitt cv, framför allt på sociala medier.
Delvis att jag själv kanske gör det som arbetssökande och ber andra att sprida vidare, eller att jag får någon annans delning.
Och så tänker jag: "Det här är ju jättebra, klart att jag sprider det vidare."
Vad händer där?
(Catharina)
Alltså vad du gör då är att du aktiverar någonting
och det är användarvillkoren för de här olika tjänsterna som sociala medie-plattformarna innebär.
Och egentligen när du skapar ett konto på Facebook eller Instagram eller LinkedIn eller var det nu är någonstans,
så har du redan genom att du börjar använda den här tjänsten accepterat de villkor som företaget ställer upp.
I användarvillkoren så framgår det till exempel att de andra som finns på plattformen får dela det här vidare.
Rent upphovsrättsligt... Och jag ska också säga att företagen bakom får en rätt
att använda det som du laddar upp på ditt konto i form av bilder och filmer och annat som kan vara upphovsrättsligt skyddat.
Det får de använda och sprida vidare globalt och låta, även kommersiellt, andra företag använda.
Så här blir det ju ännu viktigare om du lägger upp ditt material på ditt sociala medie-konto
att du verkligen har tillstånd och har berättat för den som är upphovsperson till det material som du laddar upp,
att du vill lägga upp det här på ditt sociala medie-konto, att du också har koll på om det är bilder där andra människor förekommer,
att du har fått samtycke till att lägga upp den här bilden i ditt sociala medie-flöde,
därför att de bilderna och filmerna kan spridas vidare utanför din kontroll, även om det är på ditt eget konto som du lägger upp det.
Så jätteviktigt i de sammanhangen att du verkligen har tillståndet och att
du verkligen har samtycke från personer på bild.
(Charlotte)
Ja, det låter ju som att det ändå är viktigt att hålla reda på, men att det egentligen är ganska enkelt, bara man ställer frågan.
(Catharina)
Ja, det är ju det. Det är oftast föreställningen att det är så komplicerat att få ett tillstånd ifrån en upphovsperson eller få ett samtycke från någon som finns med på bild,
men det behöver faktiskt inte vara svårare än ett telefonsamtal eller ett mejl som går iväg
och där man väntar in svaret innan man börjar publicera saker och ting.
(Charlotte)
Nu tänker jag också att vi behöver kanske titta på om det nu ändå är så att jag använder det här på olika sätt.
Vad finns det för överträdelser eller vad kan hända? Kan jag bli... För man begår ju ett lagbrott på ett sätt.
(Catharina)
Ja, det är ju ett brottsbalksbrott till och med. Det finns ju sanktionsmöjligheter som det heter,
och en grov överträdelse handlar om fängelse upp till numera 6 år faktiskt, men då pratar vi om att det ska vara organiserad, kriminell... Alltså
brottslighet i organiserad form.
Men att använda någon annans bild i sin jobbansökan eller sitt cv, där handlar det kanske mer om
att du kommer att få eventuellt ett mejl från den som har skapat det här fotografiet med en uppmaning.
"Hallå där, det är jag som är upphovsperson. Du får inte använda mina
grejer utan att be om tillstånd."
Det kan också innebära att man får en faktura för att man har använt det här.
Och där har faktiskt upphovspersonen som har skapat någonting som du vill använda rätt att begära det som kallas för en skälig ersättning,
alltså en rimlig ersättning, för du använder ju det som någon annan skapat för din egen del och för din egen vinnings del.
Du kanske inte har pengar inblandat det här, du gör ingen ekonomisk vinst av det, men det finns ju ett värde i att använda det som en annan skapat, för alternativet är ju att du skapar det själv, att du tar den här bilden själv, med en selfiepinne.
Men just det här fotografiet som du har hittat, det vill du använda för att du tycker om det,
och då ska ju den personen som har skapat fotografiet också erkännas och få möjlighet att svara ja eller nej på frågan om det är okej att använda det.
(Charlotte)
Det låter ju ändå, som vi var inne på, att så länge man ber om lov och har ett okej,
då är det okej också och använda om någon annan har tagit bilden eller om det nu är musik eller något annat kreativt.
(Catharina)
Då har du uppfyllt lagen.
(Charlotte)
Då har man uppfyllt lagen. Det är skönt att höra.
Jag tänker att vi ska försöka sammanfatta, det är så mycket vi har pratat om nu,
vad som är det viktigaste att tänka på, framförallt när jag söker jobb och
när jag ska sprida mitt cv,
och vad jag får ha med i mitt cv och mitt personliga brev.
(Catharina)
Då skulle jag vilja sammanfatta det på det sättet att använder du saker som du själv har skapat,
det kan vara musik som du har komponerat, det kan vara en text du har skrivit, en dikt kanske, för att visa att du är kreativ,
en bild som du har tagit på dig själv... Inga problem. Det är du som är upphovspersonen till det här.
Vill du använda det som någon annan har skapat, oavsett vad det är för någonting,
fotografi, musik, text, konstverk, illustration eller vad det nu är, så utgå ifrån att det är ett tillstånd du behöver,
om det inte står i samband med där du hittar det här verket att det är okej att använda det,
och är det okej att använda det, så se till att skriva ut namnet också på den som är upphovsperson till det du använder i så fall.
Det gäller förstås även om du får ett tillstånd. Så ange källan och respektera upphovspersonen och upphovsrätten.
Det är en sammanfattning i det här. Och så glöm inte bort att det som ligger ute på nätet,
det du bidrar till vare sig du lägger upp saker i sociala medier eller hur du hanterar det på egen webbsida eller en blogg,
det är inte för privat bruk. Det är inte samma sak som när du gör en kopia av någonting
som är upphovsrättsligt skyddat och använder i hemmet eller ger till någon i present.
Nätet är en offentlig miljö. Där existerar inte privat bruk.
(Charlotte)
Tack så jättemycket, Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket
för att du klargjorde det här med upphovsrätt när man söker jobb.
(Catharina) Tack själv.
(Vinjettmusik)
Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd och jag heter Charlotte Lindman.
Gäst var Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket och tekniker P-G Nordström.
Har du tankar och idéer på vad vi ska prata om i jobbpodden? Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se.
Det här avsnittet producerades vintern 2021. Vi hörs.
(Vinjettmusik)
