Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen Rådhuset ꞏ 374 81 Karlshamn ꞏ Tel +46 454-810 00
E-post: utbildningsnamnden@karlshamn.se ꞏ Hemsida: http://www.karlshamn.se
Karlshamns kommuns rutiner för att motverka kränkande behandling och trakasserier Alla barn/elever ska enligt diskrimineringslagen och skollagen ha en trygg miljö som är fri från kränkande behandling och diskriminering. Förskolan och skolan ska arbeta främjande och förebyg- gande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. En sådan miljö gör att barn och elever känner sig tryggare och skapar förutsätt- ningar för lärande och studiero. Skolinspektionens fördjupade analys av Skolenkäten, om trygghet, visar att man i skolor med en hög andel trygga elever bland annat har:
respekt för varandras olikheter,
ömsesidig respekt mellan elever och lärare,
ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling,
vuxna på skolan som reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt.
Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagänd- ringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsi- dentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsätt- ning, sexuell läggning och ålder.
Arbetet med aktiva åtgärder omfattar i korthet att inom varje verksamhet:
arbeta fortlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp och utvär- dera)
ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sex- uella trakasserier
dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet
samverka med dem som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten.
Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om pedagogiskt material, prov och betygssättning, studiemiljö, raster och utflykter. Även skolresor, fri- luftsdagar och avslutningar omfattas. Utgångspunkten är att alla barn och elever ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.
Alla förskolor/skolor ska årligen upprätta en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Pla- nen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra krän- kande behandling av barn och elever samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åt- gärderna har genomförts tas in i efterföljande års plan.
Plan mot kränkande behandling och arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimine- ringslagen kan med fördel göras som en helhet. Det behöver vara tydligt i skolans rutiner och riktlinjer att de omfattar både kränkningar, trakasserier och sexuella tra- kasserier.
Arbeta systematiskt mot kränkande behandling och trakasserier.
Rektor ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete och upprättas en plan för att motverka krän- kande behandling, samt att aktiva åtgärder mot diskriminering bedrivs systematiskt i fyra steg; un- dersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Förskolan/ skolan ska också ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier.
Trots att det inte ställs samma krav på det systematiska arbetet kopplat till kränkande behandling som det görs för diskriminering kan det bedrivas på samma sätt. Här nedan beskrivs hur förskolan/
skolan kan arbeta systematiskt utifrån diskrimineringslagen. Det kan också vara användbart i arbe- tet mot kränkande behandling.
Barn och elever ska delta i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Anpassa deras medverkan till ålder och mognad. De yngre barnen kan till exempel delta i kartläggningen genom att gå på en trygghetsvandring tillsammans med personalen och be- rätta om trygga och otrygga platser. Äldre elever kan vara med i både kartläggning och analys. De kan också komma med förslag på åtgärder och delta i uppföljningen och utvärderingen.
Aktiva åtgärder/ fyra steg:
1. Undersök
Det första steget innebär att utbildningsanordnaren ska undersöka verksamheten för att upptäcka eventuella risker för diskriminering, kränkningar, repressalier (bestraffning), eller andra hinder för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Det kan både vara reella, faktiska hinder och hinder i form av attityder, normer och strukturer. Att undersöka verksamheten kan ske genom kart- läggning på olika sätt. Ibland får barn/elever fylla i anonyma trivselenkäter för att få en bild av sko- lans nuläge. Enkäterna kan innehålla frågor om till exempel trygghet, studiero, kränkande behand- ling, diskriminering och trakasserier. Ett annat sätt att kartlägga kan vara genom trygghetsvand- ringar. Det går också att kartlägga genom enskilda samtal med barn/elever och diskussioner med barn/ elever i grupp. Kartläggningen kan även bestå av observationer eller baseras på tidigare an- mälningar. Alla metoder har sina för- och nackdelar. Enkäter kan ibland genomföras slentrian- mässigt och de riskerar därför att ge ytlig information. Att tala med barnen/eleverna kan ge en fylli- gare bild. Val av metoder måste utgå ifrån vad det är man vill skapa kunskap om.
I arbetet är det viktigt att även undersöka förskolans/skolans arbetssätt och rutiner. Verksamheten behöver undersöka om det finns risk att barn/elever missgynnas på grund av någon av de sju dis- krimineringsgrunderna:
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder.
Det finns sex former av diskriminering:
direkt diskriminering
indirekt diskriminering
bristande tillgänglighet
trakasserier och sexuella trakasserier
instruktioner att diskriminera.
2. Analysera
Efter undersökningen ska förskolan/skolan analysera orsakerna till de upptäckta riskerna och hind- ren. Det handlar om att reflektera, analysera och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör.
Det kan också hända att fler undersökningar behöver göras för att få syn på risker och hinder som först inte visade sig. En analys kan exempelvis tydliggöra att behoven varierar i olika barngrupper/
årskurser.
3. Åtgärda
I det tredje steget ska förskolan och skolan genomföra de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas utifrån vad undersökningen och analysen visar. I varje verksamhet görs en bedömning av vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Det går inte att generellt ange vilka åt- gärder som ska genomföras. Det får bedömas utifrån resultat av analysen och med hänsyn till verksamhetens behov, resurser och andra omständigheter. Men huvudregeln är att förskolan/sko-
lan ska genomföra åtgärder för att undanröja de risker eller andra hinder som har upptäckts. För- skolan/skolan ska planera in tid, resurser och göra en ansvarsfördelning samt genomföra åtgärder så snart som möjligt.
4. Följ upp och utvärdera
I det fjärde och sista steget ska förskolan/skolan följa upp och utvärdera arbetet med undersök- ningen, analysen och åtgärderna. Det handlar om att utvärdera resultatet av arbetet för att kunna ta ställning till hur det har fungerat och om de kort- och långsiktiga mål som satts upp har uppfyllts.
När det är klart ska erfarenheterna gå att använda i steg ett i nästa cykel av arbetet med aktiva åt- gärder.
Rutin vid akuta situationer
När personal får veta att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling/trakas- serier måste de kunna handla snabbt. Alla behöver veta hur de ska agera i en sådan situation.
Skapa rutiner och riktlinjer för hur:
barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling/ trakasserier
personalen respektive rektorn anmäler kränkningar/ trakasserier
kränkande behandling/trakasserier mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas, doku- menteras, följas upp och utvärderas.
kränkande behandling/trakasserier av personal/andra vuxna mot barn eller elever ska utre- das, åtgärdas, dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Anmäl
Om personal får kännedom om att barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier görs anmälan skyndsamt via det digitala verktyget KB Pro- cess (”Misstanke om kränkande behandling”). När en anmälan registrerats informeras rektor och huvudman automatiskt. Rektor ska utreda och vidta åtgärder i förekommande fall. Åtgärderna ska även följas upp. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränk- ningen. Det kan till exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för nå- gon i personalen eller att de själva ser eller hör något som kan vara en kränkning. Personalen ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan.
Utred vad som har hänt
Efter anmälan om kränkande behandling/trakasserier ska rektor starta en utredning och hela pro- cessen görs i KB Process. Skyldigheten att utreda uppgifter om kränkningar/trakasserier uppstår så snart någon personal får kunskap om att ett barn eller elev har upplevt eller upplever sig utsatt.
Det krävs inga bevis för att något har hänt. Syftet är att samla in tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åt- gärder som i så fall måste genomföras för att få stopp på kränkningarna/trakasserierna.
Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/de som kan ha utfört kränkningen/trakasseringen.
Det kan också ingå att:
fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare
ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna finns
ta hjälp av särskild kompetens, som kurator eller psykolog, till exempel för att göra obser- vationer.
Rektor/ansvarig utredare måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.
Uppgifter om kränkande behandling/trakasserier ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten.
Åtgärda kränkningarna/trakasserierna
Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling/trakasserier är förskolan/skolan skyldig att snabbt vidta åtgärder. Dessa ska leda till att kränkningarna/trakasserierna upphör helt.
Vilka åtgärder som behövs beror på vad utredningen visar.
Tänkbara åtgärder kan vara att:
samtala med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare
samtala med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling
hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda
se över grupputveckling och schemaläggning
göra insatser med hjälp av kurator och psykolog
genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.
Följa upp skolans åtgärder
För att förvissa sig om att kränkningarna/trakasserierna inte upprepas bör förskolan/ skolan följa upp och utvärdera åtgärderna. Om det visar sig att åtgärderna har varit otillräckliga måste verk- samheten överväga vilka ytterligare åtgärder som ska sättas in för att sätta stopp för kränkning- arna/trakasserierna.
Dokumentation av utredning och åtgärder är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekter av åtgärderna. Genom dokumentationen kan förskolan/skolan även uppmärksamma om de inträffade kränkningarna/trakasserierna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.
Förskolans/skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet gäller för alla former av kränkningar och tra- kasserier som uppstår i samband med verksamheten oavsett om de utförs av barn/elever eller vuxna. Även situationer som uppstår utanför verksamheten räknas, om de fortsätter under skoltid.
Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från skolan och på sociala medier.
Källor: Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen Frågor/synpunkter?
Kontakta
ingrid.martin@utb.karlshamn.se marika.olofsson@utb.karlshamn.se UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
