Hållängets rutiner för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

(1)

Hållängets rutiner för arbetet mot

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

2021

(2)

Mål och vision

På Hållänget skall ingen diskriminering eller annan kränkande behandling förekomma.

Vi skall sträva efter att alla elever och vuxna känner sig värdefulla, respekterade och trygga.

Lagtexter

Skolans likabehandlingsarbete styrs av två lagar, skollagen och diskrimineringslagen.

I skollagen sägs att skolan årligen skall upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Arbetet skall vara målinriktat och innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året.

Diskrimineringslagen har som uppgift att motverka diskriminering och främja lika

rättigheter och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen får skolan inte diskriminera någon elev som deltar i verksamheten.

I dessa riktlinjer har vi valt att använda begreppet skola som en benämning på både skola och fritidshem. Med arbetsenhet menar vi arbetslag i fritidshem och skola.

Definitioner

Definitioner i dessa riktlinjer bygger på definitioner i skollagen och diskrimineringslagen.

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med:

⚫ kön,

⚫ etnisk tillhörighet,

⚫ religion eller annan trosuppfattning,

⚫ funktionshinder,

⚫ sexuell läggning,

⚫ könsöverskridande identitet eller uttryck

⚫ ålder

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till t.ex elevens funktionshinder. Ett exempel kan vara när en rullstolsburen elev nekas

(3)

tillträde till ett visst utrymme på skolan därför att det inte finns ramp eller hiss så att hon/han tar sig fram.

Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas av att alla behandlas lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier

är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• ålder

Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.

Kränkande behandling

är uppträdande som kränker en människas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, att rycka någon i håret eller kalla någon t.ex. ful, dum.

Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Mobbning

Är kränkning som sker vid upprepade tillfällen av en eller flera personer. Vid mobbning råder en obalans i makt mellan mobbaren och den mobbade.

Både personal och elever kan göra sig skyldiga till mobbning.

Övrigt

Gemensamt uttryck för trakasserier och kränkande behandling är att de kan vara:

fysiska – knuffar, slag

verbala – hot, svordomar, glåpord

psykosociala – utfrysning, grimaser, blickar

(4)

texter och bilder - teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities.

Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev. En befogad tillrättavisning är enligt lagen inte en kränkning.

Elevers och vårdnadshavares delaktighet Sker genom:

 klassråd

 elevråd

 årlig trivselenkät, förskoleklass gör en egen variant

 husråd

 alla föräldrar får ta del av utkastet via V-klass och ge synpunkter

 utvecklingssamtal

Rätt till stöd och hjälp

Elev som upplever sig kränkt har rätt att få hjälp och stöd. Eleven får inte avfärdas och den som får kännedom om kränkningen är skyldig att agera.

Allmänna åtgärder

De årliga planerna

Rutinerna i arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling upprättas varje kalenderår och revideras i augusti/september.

Rektor är ansvarig för måluppfyllelsen i dessa riktlinjer.

Antimobbinggruppen lägger fram ett förslag till planen. Planen går ut på remiss till arbetsenheter. Planen fastställs av rektor.

Utvärdering av den årliga planen redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Det är rektors ansvar att ge information om planen till personalen.

Information till vårdnadshavare sker genom skolans hemsida samt av mentorer vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Till vårdnadshavare som inte kan närvara på föräldramöten ges information av personal var de kan hitta planen. Planerna finns på Hållängets hemsida. Gå via länken:

http://www.ornskoldsvik.se/utbildningochbarnomsorg/grundskola/grundskolor/hallangetsk olanf6/handlingsplaner.4.a082a4f14de6b3959d91c4d.html

(5)

Arbetet med diskrimineringsgrunderna 2019/2020

Vi arbetar med alla diskrimineringsgrunder men har valt att prioritera två stycken lite extra/läsår.

Vi tänker oss att dessa diskrimineringsgrunder är integrerade inom alla ämnen och berörs under hela läsåret på olika sätt.

Nästa års prioriteringar är:

ht 20 – funktionshinder

vt 21 - religion och annan trosuppfattning

Följande aktiviteter har genomförts med barn/elever:

Ht19-  regnbågsveckan uppmärksammades med bl.a. kreativt skapande. Vi arbetade med olika familjekonstellationer.

VT20 - könsöverskridande identitet och uttryck.

Följande aktiviteter har genomförts med personal:

Främjande arbete

Målet med skolans främjande arbete är att skapa och bibehålla en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat.Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan.

Det innebär att skapa en undervisning där olika kunskaper och personligheter värdesätts.

Det handlar om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter.

För att vara framgångsrika i det främjande likabehandlingsarbetet är det nödvändigt att alla som arbetar i skolan förstår och blir positivt utmanade av detta arbetes komplexitet.

(6)

Det rör skolans hela arbete, från sättet att organisera och genomföra undervisningen till sättet att tala och handla under hela skoldagen. Arbetet sker varje dag, under varje lektion och mellan lektionerna. Det visar sig både i det som görs och sägs och i det som inte görs och inte sägs. Alla ska vara inblandade: skolans huvudman, rektor,

fritidspedagoger, lärare på alla nivåer och i alla ämnen, skolans övriga personal, skolans elever och elevernas vårdnadshavare. Skolans personal har makten och det yttersta ansvaret för att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö. Det främjande arbetet är en viktig del av vår skolas värdegrundsarbete.

Främjande arbete med diskrimineringsgrunderna

Skolans främjande arbete bör utgå ifrån elevernas behov. Eleverna kan själva komma med förslag om hur gruppen/klassen skall arbeta med diskrimineringsgrunderna.

Arbetslagen på skolan ansvarar för att material finns tillgängligt för arbete i grupperna/klasserna.

Detta utesluter inte att samtlig personal i arbetslagen tar ansvar för att det främjande arbetet fortlöper.

Tidsplanen för skolans främjande arbete är tre år. Under dessa tre år skall eleverna ha deltagit i aktiviteter inom de olika diskrimineringsgrunderna som syftar till att stärka respekten för allas lika värde och ökar förståelsen för utsatta.

Alla diskrimineringsgrunder skall integreras i undervisningen men vi har valt arbeta mer koncentrerat med en diskrimineringsgrund/termin. Vi arbetar med de sju

diskrimineringsgrunderna utifrån ett rullande schema.

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionshinder

 ålder

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet eller uttryck

Mål: Öka elevernas kunskap, tolerans och förståelse i dessa frågor.

Aktiviteter för att nå målen

Personalen använder sig av olika läromedel och internet Föreläsning

(7)

Värderingsövningar Film

Litteratur Teater

Praktiska övningar

Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Rektor ansvarar för kompetensutbildning.

Övrigt

Under året kan, förutom de utvalda diskrimineringsgrunderna, internationella

kvinnodagen, förintelsens minnesdag, FN-dagen och regnbågsveckan uppmärksammas speciellt. Ansvaret för detta ligger på arbetsenheten.

Efter behov kan skolan uppmärksamma olika minoriteter. Ansvar för detta ligger på arbetsenheterna/rektor. Årlig utvärdering av genomförda aktiviteter görs av arbetslagen.

Förebyggande arbete

Hållängets förebyggande arbete kan delas in i tre delar. Dessa delar är att skapa trivsel, kartläggning av riskområden/elevernas trivsel samt konflikthantering.

Skapa trivsel

 Skolstartskalas varje höst

 Genomgång av skolans trivselregler görs vid varje läsårsstart och utifrån

synpunkter från eleverna görs eventuell revidering av elevrådet. Trivselreglerna gäller både för elever och personal. (bilaga 5)

 Arbete med moral och etik vävs in i det vardagliga arbetet.

 Temadag i skolmedling genomförs varje höst.

 Andra arbetslagsövergripande temadagar t.ex. vid jul och påsk. Elevinflytande via skolans klassråd och elevråd.

 Utedag på hösten och fettisdag eller annan dag. Skoljoggen.

 Faddersystem förskoleklass - årskurs 1.

 Andra utflykter

 Fritidshemmens dag

 Fritidshemmets föräldracaféer

 Dagliga samlingar så alla barn synliggörs och där alla som vill får komma till tals.

 (Rastaktiviteter, motverkar utanförskap och mobbning, ger trygghet på rasterna)

 Storsjung på Lunden

 Gemensamt bildtema för hela skolan, Matisse i år.

 Skolgårdstädning

(8)

Kartläggning av verksamheten

I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver verksamheten kartläggas. Vi använder oss fortlöpande av nedanstående kartläggning:

Trivselenkät – en gång per läsår innan höstlovet för åk 1-6. Åk 1-3 och fritids gör även en trivselenkät på våren. Åk 4-6 gör elevenkäten där det finns liknande frågor. Mentorerna ansvarar för att eleverna får tillfälle att göra enkäten.

 För de yngsta eleverna görs en egen muntlig variant. (Bilaga 1 - 4) Bersåfritids gör intervjuer med eleverna rörande trivselfrågor.

 Antimobbingteam – team av vuxna representanter från olika arbetslag

 Utvecklingssamtal och kontakt med hemmet, t ex veckobrev.

 Elevsamtal - mentorerna ansvarar för att regelbundna samtal hålls med elever enskilt eller i grupp, tex kompissamtal. Elev som upplever att någon blir utsatt för diskriminering eller kränkning tar kontakt med vuxen på skolan som personen litar på och berättar om problemet

 Observationer – rastansvariga och personal som vistas i verksamheten observerar och rapporterar till ansvariga mentorer eller antimobbingteam.

Händelser dokumenteras och arkiveras hos rektor

Riskområden/Elevernas trivsel

Kartläggning av skolans riskområden och elevernas trivsel görs med hjälp av elevenkäter (bil.1–4). Dessa görs före höstlovet. Antimobbingteamet ansvarar för att enkäterna görs.

Enkäten har utökats med en karta över skolområdet där barnen får rita in olika

”riskområden”. Rektor och berörd personal ansvarar för att åtgärder vidtas, om kartläggningen visar att behov finns. Klasslärarna informerar eleverna om nödvändiga åtgärder och varför de behöver göras.

Problem runt enskilda elever, som inte trivs särskilt bra och ofta känner sig kränkta löses i första hand av personalen i berörda klasser. Nästa steg kan vara att ta hjälp av skolans medlare eller antimobbingteam. Kan också innebära att rektor kallar till träff med

föräldrar.

Resultatet av enkäterna, samt överenskomna åtgärder förvaras av rektor.

Konflikthantering

På Hållänget finns ett antal vuxenmedlare och elevmedlare. Medling är en metod för att hantera konflikter i skolan och att motverka mobbning. I skolmedling hjälper medlarna de inblandade i en konflikt att lösa konflikten. Eleverna får på detta sätt ta ansvar för de konflikter som uppstår samt vara en del i dess lösning.

(9)

Alla som önskar medling kan ta kontakt med vuxen eller lämna en lapp i postlådan, som finns vid medlingsrummet. Fotografier på elevmedlare med namn och klass finns i entrén, utanför medlingsrummet och restaurangen. Möjlighet till medling finns veckans alla dagar. Vuxenmedlare är Inger Nordqvist, Henrik Mattsson, Lisette Vik och Susanne Westberg-Green.

Medling är frivillig, vilket innebär att alla inblandade måste ha en önskan om att lösa konflikten.

Om detta inte är fallet, måste konflikten lösas på annat lämpligt sätt.

Åtgärdande arbete

Kränkningar och trakasserier samt sexuella trakasserier som faller under diskrimineringslagen

När skolan får kännedom om att elev utsatts för någon form av trakasserier eller kränkande behandling agerar vi enligt följande (se även bilaga 7):

• Blankett fylls i och lämnas till rektor, som skickar in den till Bildningsförvaltningen.

• Rektor ansvarar för att utredning startar i samarbete med skolans antimobbingteam.

• Återkoppling till Bildningsförvaltningen görs inom 3 veckor.

• Återträffar sker veckovis för kontroll av att kränkningarna/trakasserierna har upphört.

• Återträffarna dokumenteras.

• Ärendet avslutas och rapport skickas till Bildningsförvaltningen.

• All dokumentation förvaras av rektor.

Kränkningar och trakasserier mellan personal - elev eller elev – personal

Om elev känner sig kränkt av lärare skall eleven ta kontakt med rektor eller annan vuxen.

Samtalet dokumenteras och ärendet överlämnas till rektor. Om elev kränker personal informerar personen rektor. Samtalet dokumenteras. Rektor ansvarar för handläggningen utifrån gällande lagstiftning och avtal.

Mobbning

Vid mobbning bör skolan agera skyndsamt. Vi använder oss av samma rutiner som vid kränkningar/trakasserier. Dessutom ska samtal hållas av några ur antimobbingteamet.

Medlemmar i antimobbingteamet är Maria Carlsson, Ulrika Wallin, Anci Holmgren och rektor. Vid behov kan stöd hämtas från elevhälsoteamet. Den samtalsmodell som

används är en modifierad form av Pikas modellen. Utredning och åtgärder dokumenteras på särskild blankett (bil.6 )

(10)

Modellen i korthet:

1. Reda ut hur situationen uppstått.

2. Få fram ett förslag från förövaren till en lösning.

3. Uppföljning görs senast efter en vecka.

4. Överenskommelse görs med förövaren att samma dag berätta för sina föräldrar om vad som hänt. Den som hållit i samtalet tar, om möjligt, kontakt med hemmet samma kväll. Parallellt med detta hålls samtal med den utsatte och kontakt tas med den utsattes föräldrar.

Om mobbningen inte upphör kan mobbaren tillfälligt bli förflyttad från klassen/skolan för att säkerställa den mobbades trygghet.

I samband med mobbning erbjuds både den mobbade och mobbaren samtal med kurator eller skolsköterska.

Nätmobbning

Om elev utsätts för trakasserier och kränkningar via sms/nätet bör eleven agera enligt följande:

 Tala med någon vuxen

 Spara sms:en / mailen

 Ta kontakt med skolan

När skolan får kännedom om trakasserier eller kränkningar via nätet agerar vi enligt följande:

1. Samtal med de inblandade samt föräldrar.

2. Samtal med mobbarna och deras föräldrar.

3. Eventuellt samtal i klassen.

4. Eventuell kontakt med dem som håller i sajterna.

5. I samband med grova hot sker polisanmälan.

I samband med nätmobbning erbjuds både den mobbade och mobbaren samtal med kurator eller skolsköterska.

Anmälningsplikt

Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen § 71.

Lärare kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet.

Polisanmälan

Rektor polisanmäler i skolans namn. Detta gäller vid våld och annan kriminalitet.

Utvärdering

I november görs en årlig utvärdering av genomförda åtgärder, samt en ny handlingsplan.

Detta görs av rektor i samarbete med skolans arbetslag och antimobbingteam. Hela

(11)

handlingsplanen utvärderas i juni.

Information om planen

Det är rektors ansvar att ge information om handlingsplanen till personalen. Planen, samt alla bilagor som behövs för dokumentation, finns på Vklass och Örnkom. Adressen till sidan på Örnkom finns längst ner på bilaga 7.

Information till föräldrar sker genom skolans hemsida, samt av personal vid föräldramöten. Skolans antimobbingmaterial förvaras i personalrummet.

Utvärdering av handlingsplanen görs i juni. Revideras i augusti / september Utvärdering av åtgärder och ny plan görs i november / december.

(12)

Bilaga 1

Trivselenkät Hållänget 1-3 NAMN:___________________________

1. Trivs du bra i klassen? Ja Nej Ibland

2. Trivs du bra med dina lärare? Ja Nej Ibland

3. Har du kompisar i klassen? Ja Nej Ibland

4. Har du någon att vara tillsammans

med på rasterna? Ja Nej Ibland

5. Har du någon att vara tillsammans Ja Nej Ibland med på fritiden?

6. Känner du dig ensam? Ja Nej Ibland

7. Retar någon dig i skolan? aldrig några gånger många gånger

8. Slår någon dig i skolan? Ja Nej Ibland

9. Är du rädd på rasterna? Ja Nej Ibland

10. Retar du någon i skolan? Ja Nej Ibland

(13)

11. Finns det någon av dina klasskamrater som inte Ja Nej får vara med på rasterna?

Vem?________________________

12. Finns det platser i skolan där du är rädd för att andra elever ska vara dumma mot dig (t.ex. skolgården, till och från idrotten, duschar, omklädningsrum, korridoren,

kapprummet, restaurangen, toaletter, hemvister, skogen ) Skriv eller ringa in bland exemplen.

_______________________________________________________________________

________________

(14)

Bilaga 2

Trivselenkät Hållängets fritids NAMN:___________________________

1. Trivs du bra på fritids? Ja Nej Ibland

2. Trivs du bra på morgonfritids? Ja Nej Ibland

3. Trivs du bra på eftermiddagsfritids? Ja Nej Ibland

4. Trivs du bra med dina fritidslärare? Ja Nej Ibland

5. Har du någon att vara tillsammans Ja Nej Ibland med på fritids?

6. Har du kompisar på fritids? Ja Nej Ibland

7. Har du någon att vara tillsammans med Ja Nej Ibland när du inte är i skolan eller på fritids?

8. Känner du dig ensam på fritids? Ja Nej Ibland

9. Retar någon dig på fritids? Aldrig Några gånger Många gånger

10. Slår någon dig på fritids? Ja Nej Ibland

11. Är du rädd när du är ute på fritids? Ja Nej Ibland

(15)

12. Slår du någon på fritids? Ja Nej Ibland

13 Retar du någon på fritids? Ja Nej Ibland

14. Finns det någon i din fritidsgrupp som inte får Ja Nej Ibland vara med och leka?

Vem?__________________________________

15. Finns det någon i din fritidsgrupp som andra Ja Nej Ibland är dumma med?

16. Finns det platser på fritids där du är rädd för att andra elever ska vara dumma mot dig. Skriv eller sätt ett kryss på kartan.

_______________________________________________________________________

________________

Vem?__________________________________

Bilaga 3

(16)

(17)

Bilaga 4

Trivselenkät Hållänget år 4 - 6

Namn:_______________________________________ klass:____________

När du fyller i trivselenkäten skall du tänka tillbaka på det senaste året. Svara så ärligt du kan.

Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Mindre bra

Hur trivs du på fritids? Mycket bra Bra Mindre bra

Hur trivs du med dina lärare? Mycket bra Bra Mindre bra

Hur trivs du med dina fritidslärare? Mycket bra Bra Mindre bra Finns det platser på Hållänget du undviker eller som Ja Nej känns obehagliga?

Vilka

platser?____________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

_________________

__________________________________________________________________________________

______

Finns det personer i skolan eller på fritids du undviker eller Ja Nej är rädd för?

Berätta.____________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

_________________

Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Mindre bra

Har du kompisar på rasterna? Ja Ibland Nej

Sätt kryss i den ruta du tycker stämmer.

Brukar du någon gång i skolan känna att - blir du retad eller kallad elaka saker

nej Någon gång Ett par gånger i

månaden Ett par gånger i

veckan Varje dag

- har andra elever försökt att få skolkompisar att tycka illa om dig Ingen aning Någon gång Ett par gånger i

veckan Varje dag

(18)

- har du fått elaka kommentarer eller bilder via sociala medier (kryssa även om det inträffar på fritiden)

Nej Någon gång Ett par gånger i

veckan Varje dag

- har andra elever via sociala medier spridit elaka rykten om dig (kryssa även om det inträffar på fritiden) Ingen aning Någon gång Ett par gånger i

veckan Varje dag

- händer det att du är ensam och inte får vara med

veckan Varje dag

- har du blivit sparkad, knuffad, fasthållen eller slagen

veckan Varje dag

- har du blir hotad t.ex. med stryk

veckan Varje dag

- har någon har tagit på dig på ett obehagligt sätt

veckan Varje dag

- har någon lärare eller annan skolpersonal sagt otrevliga, elaka saker till dig

veckan Varje dag

Finns det något annat du vill berätta t.ex om någon är ensam eller inte mår bra?

__________________________________________________________________________________

Vad kan vi vuxna göra för att förbättra trivseln i skolan?

Berätta.____________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Tack för din medverkan!

(19)

Hållängets regler

^{Bilaga 5}

1. Ingen ska behöva bli utsatt för mobbning eller kränkning 2. Vi har nolltolerans mot att:

- kränka någon med fula ord, tecken eller fysiskt våld (sparka, slå, kasta sten m.m.)

- hota någon

- skriva elaka saker om någon i sms, mail, på lappar osv.

- fotografera eller spela in med röstinspelning eller filmning 3. Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja

4. Det är förbjudet att stjäla eller förstöra skolans eller andras föremål 5. Det är viktigt att passa tider

(20)

Dokumentation vid utredning av trakasserier, Bilaga 6

kränkande behandling eller annan form av konflikt

Samtal med elev som utsatts  Samtal med elev som har utsatt 

Samtal med annan 

Konfliktlösningssamtal 

Datum för samtal:

Gällande elev och klass:

*Utredning av händelsen visar att:

*Åtgärder/överenskommelser

*Beslut

Vårdnadshavare informerad om samtalet Ja Nej  Om nej, ange varför:

Vårdnadshavarens namn: Datum:

*Uppföljning: Datum:

Samtalshandläggare:

(21)

Utredningsprocess kränkande

^{Bilaga 7}

behandling

1. Upptäcka

Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla det

huvudman. Anmälan görs via Örnkom direkt till huvudmannen och inte genom rektor. Rektor får ett meddelande att en anmälan gjorts.

2. Utreda

Görs i de flesta fall av den som gjort anmälan.

3. Åtgärda

Återrapportera till huvudman.

4. Följa upp

Har vi gjort det vi skulle? Kan vi göra något mer?

5. Utvärdera

Hur har det gått? Har insatserna gett resultat? Behövs ytterligare utredning?

6. Avsluta

Har den kränkande behandlingen upphört?

Anmälan görs digitalt via Örnkom. Klicka på länken för Easit. Då ni startar ett ärende så är det bara att följa instruktionerna.

Ni kan också använda denna adress för att komma till sidan:

https://m15-easit-

tng.extranet.ornskoldsvik.se/zk/selfservice2/Item/moduleId/1003/new/BFKrankning

(22)