VI SOM ARBETAR MED TIDNINGEN
Redaktör Reportage/Skrotkort Reportage
Michael Bostedt Ulf Winlund Peter Berntsson
Tjärdalsgatan 28 Smara 3282 Hedströms väg 3
804 31 GÄVLE 760 31 EDSBRO 472 95 VAREKIL
Tel: 026-19 55 10 Tel: 073-630 25 20, 0175-932 01 Tel: 0304-101 68 bostedt@yahoo.com eija.winlund@telia.com
Reportage Norge Reportage Norge Reportage
Glenn Blom Thorbjörn Olsen Ketil Raaum
Bängling 4249 Hallagerbakken 76F Stenberg
860 35 SÖRÅKER N-1256 OSLO 12 N-2846 BØVERBRU
Tel: 060-430 30 Tel: 0047-22 61 44 28
Studsskvaller/Medlemsbilar Mekartips Bakerbörsen
Bo Pettersson Ingemar Winlund Lennart Hopstadius
Vitsippsgatan 7 Ulriksvägen 5 Norrgården V
591 72 MOTALA 760 00 RIMBO Tel: 0175-732 11 696 93 ASPABRUK
Tel: 0141-586 22 Tel: 0175-732 11 Tel: 0583-50125
Implementor.bop@telia.com 0175.73211@telia.com lenhop@swipnet.se
Vykort Utlandskontakter Besiktning
Örjan Jörald Peter Ahlström Bengt Olovsson
Slottskogsgatan 111 YG 2382 Kulstötarevägen 9
414 76 GÖTEBORG 820 41 FÄRILA 122 40 ENSKEDE
Tel: 031-12 95 50 Tel: 0651-233 43 Tel: 08-648 16 42
fve-konsult@mail.telitel.se
ÖVRIGT
Medlemstidning: fyra nummer per år (utgives mars, juni, september och december) Medlemskap i klubben: 250:-/person och år, inbetalas på BG 5574-2589.
Ange fullständigt namn, adress, telefon, e-mail och ev. Studebakerinnehav.
Allt publicerat material ansvaras av författaren. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att göra ändringar i allt inskickat material.
Hemsida: http://studebaker.info.se
INNEHÅLL
Ledaren……….. 3
Informationssida………...……... 4
Skrotsida/Vykort………...….. 5
Studsskvaller...…...…………..………....….. 6
Studebaker intog Sundsvall………..………...………...………. 7
Protokoll Årsmöte.………...……….. 8
Sundsvallsträffen……….….………...……….. 9
Mekartips………..………...………...….. 13
Renoveringsprojektet.……….………...…. 14
A very nice caaar………..………..………...…... 16
Ur tidningen Vi…...………..……….. 19
Australian Studebaker Meet……….. 20
Gamla mopeder.……… 23
Modellbilshörnan………..……...……….………. 24
Medlemmarnas bilar………...………... 25
Bakerbörsen………...……... 26
Studebakeråterförsäljare………...….. 27
Hej!
Då är vi helt plötsligt inne i september månad och sommaren ligger tyvärr bak- om oss. Sommaren 2004 har väl inte varit allt för mycket att skryta om, i alla fall inte när det gäller vädret. Vår klubbträff i Sundsvall, däremot var mycket lyckad. Glenn Blom m.fl. hade planerat träffen och det är bara att tacka
Sundsvallsgänget ödmjukast för ett utmärkt jobb. Hela 29 Studebakerbilar dök upp på träffen och det får man väl anse som med beröm godkänt. Jag ville ju inte missa träffen så jag tog en sväng upp på lördagen för att titta på alla fina Studebakers. Jag hade från början planerat att åka 1959 Silver Hawk dit, men den såldes tidigare under sommaren, så det blev till att åka vanlig bil.
Killen som köpte min 1959 Silver Hawk bor förresten bara ett par 100 meter från mig .
Min 1953 Starliner hade stått i en lada i många år innan jag fick tag på den.
Naturligtvis var ju nycklarna borttappade och chassiplåten svårläslig.
Jag tänkte att det är väl bara till att köpa nya lås till bilen men chansade först med att kontakta en av de mer erfarna medlemmarna i SDC (Studebaker Dri- vers Club). Jag gav honom det nummer som fanns på bilens ”Body plate”, dvs.
plåten som sitter högst upp till vänster på torpedväggen. Killen åkte då till ar- kiven i South Bend och med ”Body plate” numret lyckades han efter en del sö- kande matcha med en production order. På produktion order:n står förutom chassinummer och body plate nummer en hel del annan intressant information om bilen. Det som i detta fall intresserade mig mest var nyckelkoderna. Dessa två fyrasiffriga koder talar om vilken dörr/tändningslåsnyckel samt baklucka/
handskfacksnyckel bilen hade. När jag hade dessa koder fick jag via Internet tag på en låssmed inom SDC som hade en översättningstabell för dessa koder.
Han fick koderna och tillverkade nycklar enligt dessa och skickade sedan till mig. Det var verkligen spännande att se ifall nycklarna passade. Och visst pas- sade nycklarna och därmed sparade man en hel del huvudbry och pengar.
Detta nummer av tidningen är utökat från 24 till 28 sidor eftersom vi fick in massor av bra
reportage, tips etc. från er medlemmar. Fort- sätt gärna med det.
Bästa Studebakerhälsningar Micke Bostedt
Omslagsbilden: Träffen i Sundsvall 16-18 juli. Närmast kameran står Bengt Engwalls nyimporterade 1953:a.
Baksidan: Försäljningsannons för den nya 2005 Studebaker XUV.
Information från Studebakerklubben
Bullet-news söker ny hemsideansvarig!
Finns det någon medlem som har kompetensen och lusten att ta över detta viktiga arbete i vår klubb?
Hör av dig till Gunno Boström Tel: 018-351020
VI VÄLKOMNAR NYA MEDLEMMAR
Här presenterar vi de nya medlemmar som har tillkommit klubben:
Medlemsnr Namn Adress Bil 173 Gillis Olsson Berget 664, 79090 SÄRNA Silver Hawk–59 174 Åke Åkesson Bondevägen 2, 24633 LÖDDEKÖPINGE Silver Hawk–57
IN MEMORIAM
Medlem nr 59, Göran Karlsson har tyvärr lämnat jordelivet och därmed även vår klubb. Göran var egentligen inte speciellt känd inom vår klubb trots att han var Mr. Ge-Kå i Ullared, med svenska fol- ket. Såväl inom klubben som i sitt samlande hade Göran en låg profil. Samlandet har resulterat i ett museum i Gällared utanför Varberg.
Han hade som så många grabbar på 50-talet, en dröm om de stora amerikanska bilarna. Görans af- färssinne gjorde det möjligt att förverkliga den drömmen, med råge. I samlingen finns två Studeba- ker, en Land Cruiser från 1954 och en Champion 4-d Sedan från 1955. Både bilarna är av vanlig 4- dörrars modell, kanske synonymt med den enkla killen i jeans, träskor och prilla som tyvärr bara blev 64 år.
Bo Pettersson
Under 2005 planerar U.S. Postal Service att släppa några nya frimärken för att fira amerikansk historia och kultur. I detta fall handlar det om bilhistoria och man vill visa upp föregångarna till den sporti- ga, aerodynamiska design som kom i början av 1950-talet. Bilarna man valt för att representera detta är 1952 Nash Healey, 1953 Chevrolet Corvette, 1954 Kaiser Darrin, 1955 Ford Thunder- bird och naturligtvis den finaste av dem alla: 1953 Studebaker Starliner.
Micke Bostedt
Örjans Vykort
Studebakerskrot
Bosse Pettersson hittade detta vykort när han var i Charlotte USA i somras. Texten på baksidan lyder ungefär så här: ”Även om det för tillfället blivit stopp i den täta trafiken ser det här paret ut att vara redo att ge sig ut på den stora öppna vägen i de- ras 1951 Studebaker Commander Convertible.”
Så här i slutet av sommaren visar vi ett vykort från ett klassiskt turistmål från förr.
Hotel Weisses Rössl vid St Wolfgang med hjulångaren Franz Josef, och en Studebaker Commander av 1949 års modell.
Örjan
Uffe
Det fyller på med nya Stude- bakers, inte minst från vårt östra grannland. En finsk Sky Hawk, (kan ju bara vara av årsmodell 1956), finns till salu hos Fyndbörsgaraget i Solna. Det lär vara Pekka Pol- vinen som ligger bakom den- na import, för en import är det. Bilen har tidigare ägts av Mike Sandy i Southampton.
Mike är SDC:s koordinator för Europa. Läcker som en karamell, röd och vit, Sky Hawken alltså.
...
Från Kalifornien har det im- porterats en svart 1964 GT Hawk. Det är Ulf Lindén som står för detta återfall! Ulf har ju ett förflutet inom hobbyn, dels ägde han den likaledes svarta 64-a GTH som Ingemar och Ingrid Winlund renove- rar. Dels var det Ulf och Peter Ahlström som 1994 drog igång MHS:s Studebaker- sektion. Det är Peter som kommer med denna info, Pe- ter har lovat bearbeta Ulf så att även återfallet gäller ett nytt medlemskap i SK-S.
...
I Holland finns det en firma som heter ”Joop Stolze Classic Cars”, där kan man f.n. hitta 5 st Studebaker till salu. Det har varit ett reporta- ge om Mr. Stolze och hans bilar i tidningen Wheels nr 8 2004. Gör ett besök på följan- de hemsida:
http://www.janlugt.nl/scc/
default.asp
...
Den omtalade containern med Studsdelar som Stude- baker-Select i Holland haft till salu har köpts av en annan holländsk firma, Oudeautos.
Tyvärr innehåller inte con- tainrarna framskärmar till ku- péer och Hawk, berättar Commanderägaren Bengt Engwall. Men där finns myck- et annat, inte minst till Lark.
Adresser och telefon till fir- man och dess ägare Jan Tel- kamp är:
www.oudeautos.nl och laakmolen@zonnet.nl och 0031-172 49 52 66
...
Bengt kan dessutom ta död på ryktet att det nytillverkas plåtskärmar till kupéer och Hawk i Sydafrika. Skärmar finns - ytterskärmar fram och bak - men i glasfiber. De kos- tar $450 styck och säljs av Mammoth Trucks i Kanada.
Mailadress dit är:
norma@mammothtrucks.com
Skärmarna är en del i ett pro- jekt som kallas Starhawk - en nytillverkad Studs med glas- fiberkaross i Starliner eller Hawk-utförande på modernt chassi. Första bilen ska vara klar 2006.
...
Nu ska jag dra lite skvaller om mig själv! Ska rubriken vara, Bröllopsfadäs måhän- da! Till saken, den 21
augusti gifte sig vår äldsta dotter Marielle, som sig bör så skedde transporten med fars 1960 Hawk. Lugn nu bara, det inte så att Stusse Hök var den som svarade för fadäsen. Han startade så fint, brydd med björkris, gula, blå och vita band var han, vid sidan av bruden ögonfånget nr 2. Nej det var brudens far som klantade sig. Jag hade nämligen glömt stänga av min mobiltelefon, inte i kyr- kan men väl under mitt tal till bröllopsparet. Jo vad händer mitt i talet, den ringer förstås, klumpig som jag är lyckas jag inte stänga av den efter- som knapplåset var på. Jag överväger att slänga ut den genom fönstret, men det är stängt. Då finns bara alterna- tivet att svara, det är Lennart Hopstadius som ringer och undrar om vi inte ska ta våra Studsar och bege oss till träf- fen i Eskilstuna dagen därpå, jag förklarar att jag just nu talar till min nygifta dotter och hennes man och att jag nog inte kan köra bil dagen därpå. Vi snackar Studebaker en stund till gästernas skratt- salvor, vilka Hoppe tydligt kan höra. Så småningom fort- sätter jag mitt tal och enligt dom flesta av gästerna, var min fadäs det roligaste på hela den kvällen.
”Studebaker is everywhere”!
Årets Studebakermöte i Sundsvall blev verkligen en fest!
Allt var väl arrangerat med trevligt boende på vandrarhem med utmärkt service. Det var även en fest för ögat. Många hade ställt upp med sina vackra bilar såväl från Sverige som Norge.
Massmedia var på plats och visade stort intresse, varför vi fick stort utrymme i såväl lokal TV som i press. Ingen Sundsvallsbo kunde vara ovetande om att Studebaker var i sta´n.
På lördagen körde alla bilar i konvoj runt Sundsvalls vackra omgivningar för att så småningom komma fram till ett högt vattenfall där det hade ordnats med gemensam lunch. Väd- ret var strålande. Vid lunchstället fanns även ett stall med hästar. De blev mycket långa i ansiktet när Studebakers alla hästkrafter ”mullrade in” på parkeringen.
Sedan gick färden till centrala Sundsvall där bilarna ställdes upp på staden torg.
Nyfikna Sundsvallsbor fick där möjlighet att ställa frågor och beundra alla skönheter.
Det var tydligt att Sundsvall en gång har varit en stor Stude- bakerstad. Många på torget kände till märket och många kände någon som en gång hade haft en Studebaker.
Mötet på torget avslutades med en fyrfaldig Studebaker- salut för att tacka Sundsvall för deras gästfrihet. Jag måste dock konstatera att här krävs mer av repetition.
Saluten går till således, att varje chaufför ställer sig vid sin bil och på inslag från ”dirigenten” signalerar tre korta och en lång signal - alla samtidigt. Samtidigheten måste vi öva mera på. Vårt besök var emellertid uppskattat och vi kunde därefter ge oss tillbaka till vår mötesplats för att genomföra våra årsmötesförhandlingar.
Om dessa kan du läsa mera i det protokoll som finns publicerad på annan plats i tidningen.
Nästa år kommer mötet att hållas på Smögen. Hoppas bara att våra vänner från Smögen inte känner att de måste
”bräcka” Sundsvall. Det är ett stort jobb att arrangera ett sånt här möte och ett stort tack måste framhållas till de skickliga Studebakerfolket i Sundsvall.
Förhoppningsvis kommer det ännu flera bilar till Smögen.
Om svenskarna planerar i tid, om våra norska vänner fort- sätter att vara trogna och de danske tittar på kartan och ser att det faktiskt inte är så långt – ja , då kan det bli en stor Studebakerfest även nästa år.
Gunno
STUDEBAKER INTOG SUNDSVALL
av: Gunno Boström
Datum: 17 juli 2004 Tid: Kl. 18.00
Plats: N Berget, Sundsvall.
Närvarande: Gunno Boström, Kenneth & Berit Svelander, Ulf & Eija Winlund, Bengt & Anita Andersson, Peter Ahlström, Gun- nar Isaksson, Ulf Zettergren, Rune Holm, Nils Christiansson, Jörgen Bohlin, Ingrid Winlund, Hans Åkerlund, Leif Berg, Olle Björn, Inge Skei, Sune Eriksson, Per-Erik Wålinder, Gunilla Landby, Roland Landby, Rune Karlsson, Bo Pettersson, Michael Bostedt, Peter Berntsson, Staffan Löwgren & Agneta Engström, Lars-Göran Karlsson, Åke Gus- tavsson, Glenn Blom, Bengt Engwall, Jan Wikström, Hans-Olav Hansen.
Mötets öppnande Mötet öppnades och deltagarna hälsades välkomna av ordförande Gunno Boström.
Mötets behöriga utlysande Mötets behöriga utlysande godkändes.
Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes, även närvarolista upprättades.
Val av protokolljusterare, Sune Eriksson och Agneta Engström valdes till detta.
tillika rösträknare
Val av mötesordförande Gunno Boström valdes till mötesordförande.
Val av mötessekreterare Eija Winlund valdes till mötessekreterare.
Val av två justeringspersoner Punkten stryktes ur dagordningen.
tillika rösträknare
Genomgång av verksamhets- Berättades att föreningen har 118 betalande medlemmar, och att kassan berättelse med bokslut innehåller 38.000 SEK.
Revisorernas berättelse Revisorernas berättelse gavs av Gunilla Landby och Ingrid Winlund.
Ansvarsfrihet för styrelsen Ansvarsfrihet för styrelsen beviljades av revisorerna.
Fastställande av medlemsavgift Beslutades att medlemsavgiften ska även fortsättningsvis vara 250:-/år och medlem.
Val av ordförande av klubben Enligt klubbens stadgar väljs ordförande för 2 år, vilket innebär att sittande ordförande, Gunno Boström, är vald tom år 2005.
Val av kassör för klubben Mandatperioden utgår för sittande kassör, Bo Pettersson. Omval av Bo Pettersson.
Val av övriga styrelseledamöter Vice Ordförande, Åke Gustavsson, omval på 2 år, tom 2006. Sekreterare Eija Winlund ersättare: och avgår, nyval Berit Svelander väljs på 1 år, tom 2005. Suppleant, Ulf Winlund, omval
på 2 år, tom 2006.
Val av revisor varav en Omval av Ingrid Winlund på 2 år, tom 2006. Ingrid valdes dessutom att vara samman- sammankallande kallande. Omval av Gunilla Lundby på 2 år, tom 2006.
Val av valberedning Omval av Lennart Hopstadius och Glenn Blom.
Förslag till stadgeändring Ändring av §9, Revision, till "Räkenskap räknas per kalenderår", och "Föreningens säte är detsamma som ordförandes bostadsort". Även §6 tillägges "…och kassör".
Övriga frågor
Tidningen.
Beslutades att internationellt arbete ska skötas av styrelsen, dvs. styrelsen ska avgöra vilka tidningar vi har utbyte av, och styrelsen förvän- tar sig en tidning tillbaka om vi skickar en av våra till utländska klubbar. Beslutades att en tidning av varje nummer skickas till redaktör för Turning Wheels, USA. Peter Ahlström ska kallas till styrelsemöten, även valberedningen och redaktören för tidningen.
Medlemsavgifter och medlemsfrågor.
Hur ska vi hantera icke medlemmar?
Förslag att matrikeln ska kallas Studebaker register, och säljas till icke medlemmar.
Beslutades att gamla medlemmar som inte betalat sin avgift ska få en påminnelse tillsammans med senaste tidningen, om denne ändå inte betalar uteslutes ur klubben. Klubben erhåller ett årligt ekonomiskt bidrag på 25:-/medlem från MHRF, varför det är viktigt att alla verkli- gen betalar sin avgift.
Årsmöte
Nästa årsmöte, 2005, hålls i samband med klubbträffen på Västkusten, Orust/Tjörn, hos Annette Persson och Peter Berntsson, troligen kommer träffen utökas med en dag, torsdag till och med söndag i juli 2005. Beslutades att träffen får ansöka om ett bidrag på 5000 kr från klubben.
Matrikel Hemsida
Beslutades att matrikeln ska komma ut nästa gång 2006. Frågan vem som ska sköta hemsidan åt klubben är inte löst.
Vid protokollet : Justeras:
——————————————- ———————— —————————
Eija Winlund, Sekreterare 2004-08-05 Sune Eriksson Agneta Engström
Protokoll Årsmöte Studebakerklubben Sweden
Sundsvall. För en gångs skull hade Studebakerträffen blivit lagd lite norröver och arrangörer var Glenn Blom och Bengt Andersson.
Färden skulle börja redan på tisdagen eftersom min fru Eija bestämt sig för att inte åka Stude- baker 53:a, utan cykla dit istället, en liten tripp på ca. 40 mil.
Lite väl sent på söndagen skulle olja och stift bytas och då upptäcktes lite vattenstänk under huven. Fan! vattenpumpen förståss, nåja, en renoverad pump fanns på hyllan och den satt snart på plats, problemet var bara att den nya pumpen läckte sju resor värre än den gamla.
Demontering igen och efter isärtagning upptäcktes att backelittätningen i nya pumpen gått i två delar, nåja, en renoveringssats fanns också på hyllan och efter lite pulande var pumpen tät.
Eija cyklade iväg på tisdag morgon och jag startade några timmar efter med husvagn ungar och hundvalp. Vi träffades ca. 14 mil senare vid Älvkarleby camping.
Onsdagen bjöd på en hel del regn och åska och vid Gävle var Eija dyblöt så vi gjorde ett uppehåll hos Micke Bostedt där Eija torka-
de, medan jag kollade in Mickes 53:or.
Torsdagen färd mellan Ljusne camping och Hudiksvall gick utan större problem, förutom att 53:ans startmotor började bli lite tjurig vid varmstarter.
Sista etappen på fredagen var bara ca. 9 mil, inte så långt om man åker bil kanske, men med ungar som ledsnat och en hund- valp som ska kissa och äta med jämna mellanrum så önskade jag ibland att jag tagit Eijas cykel istället.
Nåväl, på fredag eftermiddag var vi fram-
me på campingen i Sundsvall någon timme före Eija. Där hade Peter Berntsson med familj, husvagn och Avanti redan gjort sig hemmastadda.
När Eija kom i mål hade några av Studebakerfantasterna mött upp, och efter lite rundsnack och intervju av den lokala TV- stationen bar det av till Norra berget där träffen hade sitt säte.
Där hade det samlats en hel del bilar och TV var även där och filmade. Förutom järngänget hade det dykt upp en del nya bi- lar, bl.a. Bengt Engwalls nyimporterade Commander 53:a, Jan Wikströms 57:a Silver Hawk HT och Rune Holms Dictator 34:a, för att nämna några.
Norrmännen hade också dykt upp med några bilar och vi kun- de bl.a. beskåda skogsvraket ni kunde läsa om i BN nr.3 -03, dvs. Hans Ludvig Schau:s Commander coupe´ -47 i färdigt skick.
Efter lite surrande med alla gamla bekanta hade vi ett kort styrelsemöte, varefter dom flesta hade grillafton, förutom vi som ännu inte kommit i ordning på campingen förstås. Vid tiotiden kunde vi dessutom avnjuta oss själva på TV:s mittnytt.
Sundsvallsträffen
av: Ulf WinlundEija intervjuas av TV vid målgången (foto Bo Pettersson)
Lördag morgon var det så dags för utflykt. Färden gick i karavan en 4-5 mil längst småvägar till Västanåfallet. Där kunde man efter lunch titta på ett 90 meter högt vattenfall i skogen där man tidigare använt vattenkraften att driva en smedja samt flotta timmer i en forsränna som var byggd ca. 1910. Att ta sig upp på stigen bred- vid fallet var ingen lätt uppgift, och det var absolut inte lättare att ta sig ner.
Efter avtackning genom att vi brölade med signalhornen på våra Studebakers bar det av mot Sundsvall och Stora torget där vi skulle stå och glänsa under eftermiddagen. Ett litet missöde inträffade dock efter bara några meter då Torbjörn Svensson vred av främre delen på kardanstången på sin Conestoga 54:a. (det är power i Studebakermotorerna). Problemet löstes senare med lånad trailer och en rörbit från Glenns Bilskrot. (det är go i Stude-
bakerägarna).
Efter att karavanen blivit lite splittrad samlade vi ihop oss strax utanför Sundsvall vid ett högt färgglatt konstverk vilket var en stor kontrast till våra Studsar. När vi skulle vidare strejkade förståss startmotorn, men efter en knuff spann sidsexan igen, men vi fick dock ut märkelsen
"dagens FORD". Väl framme på torget parkerade vi i två snygga rader i solskenet. Jag kunde räkna till 28 bilar, rekord tror jag.
Folk verkade stortrivas bland våra bilar och vi fick många glada kommentarer. Även Sunds- valls tidning var där och fotade. Efter någon timme brölade vi åter igen med våra signalhorn och fortsatte sedan mot Norra ber-
get.
På kvällskvisten hade vi årsmöte på utescenen och sedan blev det lotteri, landgång och allmänt trevligt under resten av kvällen.
Glenn Blom delade också ut priser till dom som haft lite oflyt. Torbjörn Svensson med kardanstången och Hans Ludvig Schau med ladd- ningsproblem. Även Nils Christi- ansson fick pris för längsta resväg, över 100 mil enkel resa.
På söndagen hade vi bestämt att åka till Glenns bilskrot och vi träffades vid tiotiden på morgo- nen. Dom flesta hade dock lång resväg och började redan styra hemåt, men vi var i alla fall 6 stycken som valde skroten. Väl framme möttes vi först av 2 stycken 54:a coupe´ karosser.
Inne på skroten var det mest nyare bilar men när vi drog oss närmare skogen och in bland
Västanåfallet (foto Ulf Winlund)
Några av pärlorna vid Västanåfallet (foto Ulf Winlund)
Några till (foto Ulf Winlund)
snåren blev det mer spännande, här fanns det massor av 40-50 tals bilar, mest europee’r men också en och annan jänk. Studsarna lyste dock med sin frånvaro men vi lyckades till slut att hitta en dålig Hawk-baklucka bland
snåren. Efter skogsvandringen bjöd Glenn och Inger på en välbehövlig fika, varefter vi drog oss tillbaks till camping- en.
Hemresan på måndagen gick utan stör- re problem förutom den tjuriga startmo- torn förståss. Den är nu renoverad och snurrar värre än en 12-voltare. Tur att jag hade mera grejor på hyllan. Ett stort tack till Glenn och Bengt för den trevliga träffen och vi ser redan fram
mot nästa års träff på Orust och Tjörn. Lyckliga arkeologer med Hawk-baklucka (foto Ulf Winlund)
(foto Micke Bostedt)
1953 Champion Starliner (Glenn Blom)
1957 Golden Hawk (Jörgen Bohlin)
1956 Flight Hawk (Olle Björn) 1962 Lark 4-dr (Ulf Zettergren)
1963 Avanti R1 (Jörgen Bohlin) 1962 GT Hawk (Lars-Göran Karlsson) 1950 Champion 2-dr (Gunnar Isaksson) 1953 Commander Starliner (Bengt Engwall)
1937 Dictator 4-dr (Åke Gustavsson) 1960 Hawk (Bo Pettersson)
1955 President coupe (Leif Berg)
1963 Avanti R1-R3 (Sune Eriksson) 1955 Commander ht (Nils Christiansson)
1952 Commander Starliner (Inge Skei) 1954 Champion Starliner (Per-Erik Wålinder)
1958 Golden Hawk (Ingemar Winlund)
1962 GT Hawk (Hans-Olav Hansen)
1953 Champion Starliner (Ulf Winlund) 1957 Silver Hawk (Roland Landby) 1951 Champion 2-dr (Rune Karlsson) 1957 Provincial wagon (Torbjörn Svensson) 1959 Silver Hawk (Gunno Boström)
1953 Champion Starliner V8 (Hans Åkerlund)
1957 Golden Hawk (Bengt Andersson) 1934 Dictator 4-dr (Rune Holm)
1947 Commander Starlight (Hans L Schau) 1963 Avanti R1 (Peter Berntsson) 1957 Silver Hawk hardtop (Jan Wikström)
Saknas bland bilarna gör Torbjörn Svenssons 1954 Champion Conestoga
Några mekartips
Av Ingemar Winlund, Rimbo
P – ände
Det finns verktyg att få bort p-ändan med. Flera är bra medan andra är dåliga. Med vissa verktyg förstör man p- ändan om man använder dom. På Studebaker sitter styr- stagen öppet så där kommer man åt att slå bort dom en- ligt bilden (1) kom ihåg att ha muttern några varv på- gängad utifall du missar och slår på gängen. Tänk på att det måste svara bra när man skall slå, använd mothåll.
Det är absolut snabbaste och lättaste tillvägagångssättet.
Bandslip
Bandslip till vinkelslipen finns i Claes Olssons katalog.
Den fungerar över förväntan. På min maskin varvade den lite dåligt så jag tejpade på drivhjulet med el-tejp för att växla upp bandet och det sitter kvar och fungerar bra, helt otroligt. Bandslipen är bra att använda i trånga ut- rymmen. (bild 2)
Flugborttagning
Av en händelse så provade jag min frus köksrengörings- spray på flugorna i fronten på bilen och det var helt su- veränt. Märket är Mr Muscle kök och säljs av SC Johns- son family company. Det står även ”loves the jobs you hate” på flaskan. Jag är inget putsfreak och definitivt tycker jag det är tråkigt med alla dessa flugor i fronten som kan vara väldigt svåra att få bort. Jag får säga som min bror sa ” man kan fanimig tro att flugjävlarna är fyllda med lim”.
På flaskan står undvik porösa ytor och långvarig kontakt med lackade ytor, men lacken på en bil är säkert hårdare än i ett kök. Någon långvarig kontakt blir det heller inte frågan om. Spraya på och låt sitta knappt en minut. Ta sedan svampen och toka av skölj efter med vatten och flugorna / insekterna är garanterat borta. (bild 3)
Bild 3 Bild 1
Bild 2
// Ingemar W
Hejsan klubbmedlemmar.
Tänkte det att kunde vara kul för klubben att se vad som händer ute i garagen och jag hoppas att detta kan inspirera fler som kanske har sina projekt i dvala att komma igång. Från början letade jag efter en Chevrolet Impala Sport Coupe-58 att renovera, men jag hittade ingen till ett vettigt pris. Samtidigt dök annonsen upp i Nostalgia på 2 st Studebakers. En stolpcoupé och en 4-dörras. Senare samma kväll var jag och tittade på bilarna och efter ett par timmar hos säljaren bestämde jag mig för att köpa bilarna.
Jag har alltid tyckt om Studebaker coupéer och dessutom fanns bilarna bara ett par mil hemifrån så det kändes rätt bra att det blev en Studebaker i stället för en Cheva. Efter ett par kvällar hade jag fått hem bägge bilarna och alla lådor och påsar (puh).
Jag fick börja med att svetsa en förstärkningsbur i bilen och dra den rätt. Karossen hade blivit skev pga. av att vänster dörrstolpe och tröskel var avrostade, vilket gjorde att det inte gick att stänga dörren.
Första vintern hade jag ingen möjlig- het att ha bilen hemma pga. av plats- brist, så då låg projektet nere. Men i vintras började renoveringen att ta fart då jag genomförde en
”provmontering” av Coupen. Det gav mig en bild av vad som fattades på bilen, blev lite förvånad att det ändå fattades så lite och med hjälp av delar från den 4-dörrars blir den nästan komplett. Bilen har dock varit ute ur registret sedan 1971.
Renoveringsprojektet av: Anders Nilsson
Delar av förstärkningarna och de nya golvplåtarna.
Så såg bilen ut nu på Valborg, innan jag lyfte av karossen igen.
Med lite hjälp från klubbmedlemmar så har jag fått tag i en fler delar som fattas för att kunna få den komplett till besiktningen.
Nu har jag börjat med att måla och sätta ihop chassiet. Någon gång tidigare har det påbörjats en renovering av bilen så att ramen har blivit blästrad och målad. Men ramen har blivit rätt skavd så att det var bara att slipa ramen plåtren igen.
Ett viktigt tips tror jag är att man kollar ramen när man håller på med en sådan renove- ring så att det inte finns några utmattningssprickor så som jag hittade på min ram. Des- sa sprickor fanns på bägge sidor bakom de bakre nitarna. Kanske typiskt för Studeba- ker? Det visade sig att sprickorna fortsatte på insidan av rambalkarna också och då är det viktigt att man borrar ett hål där sprickan slutar för att stoppa sprickbildningen in- nan svetsningen.
Nu under semestern har jag fått ramen färdig och håller på att montera ihop
framvagnen. Det enda jag tycker är obehagligt med chassiarbeten är när man skall skruva ihop framvagnen med fjädrarna monterade. Jag gjorde två långa dragstänger av M10 gängad stång och drog ihop undre länkarmsinfästningen mot framvagnsbalken
Jag återkommer om min renovering framöver.
PS. Är det någon som har en komplett kardanaxel som passar till coupen? DS.
Mvh Anders Medl.nr 172
Nedslipning av ramen Sprickorna i ramen
Vänster sida av framvagnen
A very nice caaar !
Text och bild : Bengt Engwall
Mitt förhållande till Studebaker har tagit den långa vägen. Men nu har jag funnit min Studs, en 1953 Commander Starli- ner. A very nice caaar!
Jag trodde alltid att det skulle bli en Ford.
Jag hade haft ett par sådana för länge sedan. Feta fyrtiotalsfordar med den le- gendariska sidventilsåttan. En trettio- el- ler fyrtio-talare från Henrys fabrik skulle jag ha igen, det visste jag. Det gällde bara att det rätta läget skulle infinna sig.
Men det lät vänta på sig. Åren gick.
Så en dag blev det läge. Och då gick det snabbt. Jag fann min drömbil. Men den var inte från Detroit , Michigan, utan från South Bend, Indiana och lystrar till famil- jenamnet Studebaker.
Varför blev det inte en Ford? I det under- medvetna mognar tankar och känslor.
Från barndomen fanns minnen av en låg strömlinjeformad amerikansk skönhet som skiljde ut sig från alla andra. Vid när- mare eftertanke hade den funnits där hela tiden, den vackraste av alla bilar, men skuggats av hot rod tidningarnas för- härligande av Fordar i alla dess former.
Fast det var också just där som den dök upp då och då, oftast i form av fartrekord- hållare på Bonnevilles salta uttorkade sjö- botten. Det var nåt speciellt med Stude- bakers kupéer, men en Ford hägrade fortfarande.
När jag väl kom på att det faktiskt var en Studs jag skulle ha satte jag ribban högt.
En 1953 eller -54 Commander Starliner skulle det helst vara.
Jag visste att de är sällsynta, men skam den som ger sig. Och det tog faktiskt bara ett år att spåra upp ett riktigt fint exemplar för överkomliga pengar.
I maj i år hämtade jag hem bilen från England, där den mellanlandat på sin väg från Florida.
Jag hittade min Commander via tips
efter mycket, ringande, mailande och surfande över världen. Tipset kom från en engelsman vars bil gått min näsa förbi.
Tipset var att hans kompis, en landsman som importerar Studebakerpickuper, skulle ha tagit hem en 53:a Champion.
En sexa alltså, inte en åtta, som jag sök- te. Ringde en gång, men ingen svarade.
Tipset blev liggande till förmån för mer intressanta spår. Tills jag en dag skärpte mig och ringde igen. Och den här gången gav jag mig inte förrän någon lyfte luren i andra ändan av linjen.
– Nej jag har inte någon 53:a hemma, sa rösten i andra ändan av telefonlinjen.
Men jag hade första tjing på en i USA, en Commander Starliner.
– A very nice caaar, sa rösten med tydlig nordengelsk dialekt.
– Jag ska kolla om den finns kvar.
Samtalet bröts.
Behöver jag säga att min puls gick upp rejält.
Några olidliga minuter senare ringde min telefon. Det var den nordengelska rösten igen.
- Jo, bilen är fortfarande reserverad för mig.
Pulsen gick i taket.
Sen fick jag bilen beskriven för mig. Det skulle vara en rostfri lågmilare i mycket gott skick som stått i en privat samling i Florida i många år. E very nice caaar, helt enkelt.
-Jag skickar några bilder, sa rösten, det vill säga mr Adrian Bailey, som driver fir- man Autoservices Colne i den lilla staden Colne norr om Manchester.
Bilderna kom och det var inget att tveka på. Fast färgen var inte den roligaste. Nå- gon slags giftgrön nyans. Jag hade ju tänkt mig rött eller något annat klassiskt.
Men man kan ju inte få allt.
Jag betalade handpenning för att säkra mitt fynd. Och Mr Bailey satte igång
skeppningsproceduren. Skeppningen skulle ta ett par månader, men det gjorde inget för det var vinter och saltade vägar här hemma i Sverige.
I början av maj flög en kompis och jag över till England för att titta närmare på bilen. Behöver jag säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Mr Bailey hade inte överdrivit, det var verkligen a very nice caaar. I mycket gott skick och med en lätt, men charmerande patina. Och färgen var inte så dum när allt kom omkring. Det blev affär förstås.
Eftersom Studsen inte var registrerad blev det hemfärd med biltransport. I övrigt var importen a peace of cake. Mr Bailey hade tullat in bilen till EU, så jag behövde inte betala tull och moms i Sverige. Och eftersom bilen är gammal och jag tog inte den för privat bruk var inte heller registre- ringsbesiktningen hemma i Norrköping något problem.
Stolt nybliven Studsägare och hans Commander Star- liner utanför mr Baileys firma.
Mr Bailey och jag som båda anser sig gjort en bra affär.
Första provkörningen. En härlig känsla.
Se så vacker den är!
Kunde det vara bättre? Sommar, en fin Studebaker och en hägrande resa till Stu- debakerklubbens träff. Klart jag var med- lem i Studsklubben. Klart Commandern
och jag skulle upp till Sundsvall.
I sällskap med Bosse Pettersson och hans Hawk och Rune Karlsson och hans -51:a Champion drog Commandern och jag till klubbträffen i Sundsvall.
Bilen gick som en klocka. Lite trögstartad ibland, men i övrigt perfekt fungerande. A nice caaar indeed! Det var en otroligt skön känsla att ratta den vackra bilen med den läckra gröna färgen genom Sve-
rige.
I Sundsvall blev vi väl mottagna av ett härligt gäng Studsägare som frikostigt delademedsigavbåde komplimanger
(om bilen alltså) och goda råda. Det blev en toppenhelg på Norra berget och vi mullrade hem med många nya vänskaps- band knutna, Commandern och jag.
En bra start på Studssommaren. Det lo- vade gott. Men Studssommaren blev kort.
En vecka senare fick den ett brutalt slut.
På en landsväg i Södermanland svängde en mötande bil plötsligt vänster över min körbana och en kollision var oundviklig.
Commanderns högra framskärm knyckla- des ihop. Jag var oskadd, liksom den andre föraren, och det är förstås det vikti- gaste, men bilen var ju skadad, om än inte allvarligt. Min fina Commander. Och som ni alla vet är tillgången på bra re- servskärmar i världen minimal.
Men då är det bra med vänner. Ett inten- sivt mailande och surfande ut i världen, och inte minst ringande till nyvunna vän- ner i klubben gav till slut resultat.
Jag fick tag i en frisk skärm. Och förhopp- ningsvis är Commandern återställd igen när den här tidningen når ut i brevlådor- na. Sommaren blev kort, men hösten ser ut att bli fin för min kära läckert gröna Commander. Det hinner bli några mil till innan snö och salt slår till. En fin höst i a very nice caaar. My caaar.
FAKTA OM BILEN
Modell: 1953 Studebaker Commander Starliner Motor: 1955 224" V8
Växellåda: 3 vxl + od
Färg: Tahoe Green och Olympic Gray
Det är svårt att tygla habegäret när man ser en 1953 Commander Starliner! Jag kunde inte.
Commandern riktigt skiner. Ni skulle se den i färg, härligt giftigt grön.
Motorn är en 55:a på 224 kubiktum och 140 hk.
Vet ej om tidningen Vi fortfarande existerar, den var ju Kooperativa Förbundets (KF:s) tidningen och gick ut till alla medlemmar. Det var nog inte så ofta som bilar och speciellt gamla bilar, var ett ämne i tidningen. ”Systerorganisationen” OK hade ju Vi Bilägare, som fortfarande lever och har hälsan. På den tiden såg Vi Bilägare ut som en dagstidningen och bilhobbyn avhandlades mycket sparsamt.
I höstas köpte min son och hans fästmö en äldre stuga i en mindre by utanför Motala, en av de första renoveringsåtgärderna var att riva bort en ful gammal korkmatta för att sedan slipa upp det rejäla plankgolv som låg under. År 1972 hade man lagt in ny korkmatta och bättrat isoleringen med en mång- fald av tidningen Vi! Det enda alternativet var att skicka allt till pappersinsamligen så fort som möjligt, men Douglas såg ett exemplar med en gammal Citroën
B11 på omslaget. Just det numret visade sig innehålla en artikel om ”excentriska” människor som åkte om- kring i allt för gamla bilar! Man kallade dom inte för veteranbilsägare och dom verkade använda sina bilar flitigt. Förutom Citroënen och Studebakern så av av- handlades också en svart Volvo PV av A-modellen och en DKW ”spånkorg” av förkrigsmodell.
Nu till Studebakern, den ägdes av en yngre man vid namn Freddy Bleuler som hade inhandlat den i
Schweiz. Freddy säger att den gått 40-50.000 mil, vilket verkar väldigt mycket. Därtill har den rustats upp för
”en smärre förmögenhet”, med dagens måttstock för renoveringar verkar den snarare vara i ett dåligt bruks- skick. Tyvärr har den registreringsplåtarna från Zürich
kvar, så bilen går inte att spåra. Kanske bodde Freddy tillfälligt i Sverige, jag sökte på Eniros hemsida efter hans ovanliga efternamn, men utan resultat.
Det hade varit intressant att följa bilens vidare öden, det finns ju bara en 50:a Cab i Sverige och det är Stig-Åke i Mariestad som äger den.
Stickan har gjort ett jätte- jobb med att renovera ett riktigt vrak. Det är inte helt uteslutet att det kan vara just denna bil som gått ett grymt öde till mötes, men
Ur tidningen Vi
av: Bo Pettersson
sedan räddats av Stig- Åke. Känner någon medlem till något om denna ovanliga Convertible så hör av er!
text och foto Phil Henderson
The Studebaker Car Clubs of Australia 15:e Na- tional Meet hölls i Goulburn, New South Wales, under påsken 2003 och organiserades av the Stu- debaker Car Club Of New South Wales som är en av sju st Studebakerklubbar i Australien. Goul- burn ligger 130 miles från Sydney.
Eftersom Australien utsattes för den värsta torkan någonsin, ombeddes deltagarna att tvätta sina bi- lar innan de åkte på träffen. Mottot var “if you want to wash your Studebaker, bring your own water!”
Våra kompisar från Nya Zeeland skulle deltaga och vi skulle åka i konvoj från vårt hus. bl.a. så kom deras president för SDC NZ, Terry Colville.
Sedan anslöt Dave från vår egen klubb. Han bor ensam och det är alltid ett problem när han ska åka på en Studebakerträff med sina tre Studeba- ker Champ och sin 1961 Lark H-T, för han vill ju delta med alla fyra!!!
Så onsdag eftermiddag stod det tolv av våra gästers Studebakers utanför vårt hus och med våra egna fem Studebakers, plus vår dotters Studebaker så blev det ganska fullt.
Tidigt torsdagsmorgon startade vår konvoj och utan några problem checkade vi in efter en tur på några timmar på Golburn Soldier Club som är en av många klubbar i New South Wales. De tillhandahåller medlemmarna rekreation,
1964 Daytona convertible
drinkar och spel, huvudsakligen pokermaskiner, Keno samt olika vadhållningar på häst- och hund- kapplöpningar. Glöm Las Vegas, New South Wa- les har 10% av världens pokermaskiner.
Vi hade 118 registreringar för the National Meet och de kom från de sju Australiska Studebaker Klubbarna samt USA och Nya Zeeland. Det slutade med att bara två personer deltog från USA, många amerikaner avbokade sin resa efter
11:e september attentatet även om det har varit troligare att de blivit attackerade av en tokig känguru här i Goulburn än en terrorist!!! . Men vi hade trots detta rekordmånga deltagare, över 250 glada människor men tyvärr bara 83 st Studebakers.
1947 M16 lastbil
1957 Scotsman ombyggd till Champion
Fredag kväll efter middagen hade vi aktion på de saker som våra klubbmedlemmar skänkt, ett sätt för klubben att få in lite pengar.
Lördag var en dag för diverse besök på olika stäl- len bl.a. till Golburns bryggeri som är Australiens äldsta bryggeri, gissa om vi fick provsmaka! På kvällen var det så dans till 50-och 60-talsmusik, orkestern var suverän och vi hade jätteroligt för- ståss.
Söndagen morgon var det då äntligen dags för den stora dagen. Utställningen av alla våra bilar Eftersom det var många Studebakers på träffen hade myndigheterna stängt av en hel gata där vi fick ha vår Concours och som en överraskning hade vi hyrt in en 45 meter hög kran så att en in- hyrd fotograf skulle kunna ta några gruppfoton.
Det blåste och krankorgen gungade men resultatet blev jättebra.
Sedan åkte vi i kortege genom staden och massor av innevånare var ute och beundrade våra Stude- bakers. På kvällen var det stor prisutdelning i inte mindre än tolv olika klasser. Förkrigare, modeller
efter kriget, snyggaste Hawk, GT-Hawk, Lark, Cruiser, Avanti, Wagon, Commercial, Custom, Everyday use och slutligen Longest distance.
Som om inte det var nog så fanns det även priser för vinnarna i de olika frågesporter vi haft.
Låter det här intressant? Nästa Australian National Meet kommer att arrangeras av Studebaker Car Club of South Australia i
Adelaide över påsken 2005. Registrerings- a n m ä l a n k a n l a d d a s n e r p å www.studebaker.org.au. Vi ses!!!
1964 Studebaker Albulance
1951 Champion Starlight
1955 President 4-door
1948 M5 pickup
1960 Champ pickup
När gammelbilsintresset börjar att sträcka sig längre än till Studebakers, ja, då ger man sig hän till tex. gamla mopeder. Lukten av tvåtaktsoljan får äldre herrar (och kvinnor med för den delen) att rysa av välbehag och nostalgi.
Oljelukten och röken stod tät när Studebakerägaren Ulf Winlund en lördag i juli begav sig iväg på ett veteranmopperally i Lohärad, Norrtälje, tillsammans med 58 andra likasinnade nostalgi- ker. Brum, Brum i busken innan de for iväg på rallyt, en del smattrandes, vissa mycket allvarli- ga, men alla mycket lyckliga.
Färden bestod av en hemlig sträcka på 4 mil, med avbrott för en tävling, kasta ett svänghjul (!?) så nära målet som möjligt. Under tiden var jag och barnen och tittade på en hundvalp i krokarna.
Bäst när vi står där och förhandlar, hör vi ett smattrande utmed vägen, och förbi susar dessa 59 mopedister, allt från ungdomar till de som troligen redan tecknat livstidsmedlemskap i PRO. När en Mustang 74:a grenslad av en överlycklig person med sin fars ärv- da illröda hjälm på huvudet, och bäverskinnshandskarna på hän- derna, susar förbi, ivrigt hejandes och tutandes på oss, hör jag mig själv säga med fånig röst till hundförsäljaren "....ehh, det där var min man (får vi köpa valp ändå, tänkte jag lägga till)...."
Som ett beroendeframkallande gift har detta moppeglädjerykte nått ända till Ånge där vi har en släkting, som genast började ivrigt leta fram moppe och hjälm för att säkerställa att även han också får en plats till nästa års rally i Lohärad. Bör
tilläggas att familjen har en 15 åring som längtar efter moppe, men som verkar få fortsätta längta efter det, eftersom pappas behov måste gå före!
Även undertecknad är på jakt efter moppe av rätt och bra årgång, en 66:a. Ja, tänk vad några gamla moppar kan orsaka hos nutidsfamiljer!
Brum, Brum Eija Winlund
Gamla mopeder
av: Eija WinlundStudebakers i D-län
I Södemanlands län rullade det i januari 1957 to- talt 95 Studebakers. Av dessa var 23 stycken last- bilar. I tabellerna till höger är dessa 95 Studeba- kers uppdelade efter årsmodell och antal. Exem- pelvis av årsmodell 1947 fanns det 19 bilar av märket Studebaker i regionen, av dessa var sju personbilar och tolv lastbilar. Är det bara en siff- ra skriven i tabellcellen menas med det att bara personbilar fanns av just den årsmodellen Finns det någon i klubben som äger någon av de bilar som rullat i Södermanlands län 1957?
/Micke
Årsmodell Antal 1948 0 + 2 1949 2 + 2 1950 3 1951 5 1952 5 1953 8 1954 8 1955 3 + 1 1956 3 Årsmodell Antal
1927 1 1935 2 1936 2 1937 3 1938 2 1939 16 1946 2 + 6 1947 7 + 12
Modellbilshörnan
av Micke Bostedt
Vad sägs om en 1953 Studebaker Commander Starliner modell i skala 1:18 att förgylla bok- hyllan med?
För drygt ett år sedan fick jag ett mail från en produktkoordinator på Maisto International i Fontana, CA. Maisto pla- nerade nämligen att tillverka en skalamo- dell av 1953 Studebaker Starliner och behövde hjälp med en hel del fakta om bilen, färgkombinationer och han ville också ha bilder från olika vinklar. Helst ville han dessutom få tag på en bil i skala 1:1 för att ta alla mått på. Jag skickade honom all nödvändig info och bilder och tipsade sen om att det fanns ett antal 1953 Starliners i Sverige och att han var varmt välkommen hit för att ta alla nöd- vändiga mått. Han tackade för erbjudan- det, men ville först försöka få tag på en bil i södra Kalifornien.
Sist jag pratade med honom (i våras) hade han fått tag på en bil och produktutvecklingen hade tagit fart. Härom veckan kom så slutligen den färdiga modellen ut på marknaden. Bilen erbjuds i två färger:
Tahoe Green med tak i Olympic Gray samt Coral Red med tak i Monterey Beige.
Priset för Studebakerbilarna är 20-25 dollar/st. Modellen är riktigt fin men ska man vara petig är de vita däcksidorna för smala.
Man kan ju inte få allt dock.
Dessutom finns bilen i en Marvel specialutgåva i helsvart med röda rutor och strålkastare samt Spindelmannenmotiv på sidor och huv.
Vill man ha lite kul kan man ju alltid plocka bort alla Spindelmannendekaler samt byta ut de röda rutorna och framlyktorna mot vita.
Sen petar man dit ett par Kelsey-Hayes fälgar och helt plötsligt har man en 1953 Studillac. (Bilmärket som byggdes och såldes av Bill Frick Motors 1953-55).
Det enda som fattas då är förstås Cadillac-motorn, men den kan man ju tex.
ta ur en Anson 1:18 1953 Cadillac Eldorado.
Tahoe Green/Olympic Gray
Coral Red/Monterey Beige
Åker verkligen Spindelmannen 1953 Studebaker?
1953 Studillac
MEDLEMMARS BILAR
1953 Champion Starliner (14G-K5)
Skick: Renoveringsobjekt
Årsmodell : 1953
Tillv.datum : 7:e april 1953 Växellåda : 3 vxl + OD
Färg utv. : Maui Blue/Ivory Mist
Chassinr. : 8302163
Motor : halvt demonterad i 40 år Bakaxel : orginal
Färg inv. : Airway Gray Options :
Historia :
Ägare: Mikael Bostedt, Tjärdalsgatan 28, 804 31 Gävle Telefon : 026-195510 e-mail : bostedt@yahoo.com
Bilen såldes ny i Gävle 1953. Den förste ägaren använde bilen tills ca 1961, då den såldes till någon i Stockholmtrakten. I 40 år (mellan 1963 och 2003) stod den orörd i en lada strax utanför Stockholm. Anledningen till att den blev stående är förmodligen motorproblem eftersom halva motorn låg inne i bilen. Bilen är förhållandevis rostfri och komplett men en del småsaker plus framsäte saknas. Bilen ska helrenoveras.
Overdrive, värmeanläggning, hjulsidor, radio, låsbart tanklock, vindrutespolning, cigaretttändare, bagagerumsbelysning, HD shocks & springs, wet air cleaner
Annonssidan för entusiasterna
Här är vår egen marknadsplats för allt som rör vår hobby. Om bilder önskas i retur, sänd med frankerat kuvert.
Naturligtvis annonserar vi gratis. Annonsmanus sändes till. Lennart Hopstadius. Norrgården V. 69693 Aspabruk.
Mail lenhop@swipnet.se Tel. 0583-50125
BILAR OCH DELAR KÖPES BILAR OCH DELAR SÄLJES
SÄLJES
1956 Studebaker Sky Hawk hardtop coupe Originalskick, delvis mekaniskt renoverad . Allt fungerar + skattad/besiktigad. Mycket ovanlig och eftersökt modell även i USA . Med V8 + 3 vxl OD.
Original inredning (hel) etc. WideWhitewalls , rostfritt avgas - full instrumentering etc.
Pris 90.000 SEK (gäller September 2004) Pekka Polvinen Tel: +358503890236.
E-mail: pekka.polvinen@welho.com
SÄLJES
Stock of new and used Studebaker parts to sell: fenders, front with grille, headlamps, tail lights, bumpers, dash- boards, most of them for Lark 59-60, some for Champion 50.
Price for the whole stock: 150 €. Jean-Claude Kaell 57, Rue Louis XIV L-1948 LUXEMBOURG
Tel.: (352) 44 76 41. Fax: (352) 264 58 230.
E-mail: jc@kaell.net
SÄLJES
1953 Studebaker Champion Starliner hardtop coupe Renoveringsobjekt. Stått i lada sedan 1960-talet.
I stort sett helt komplett. Pris 35.000 SEK Micke Bostedt Tel: 026-195510, 073-6860667.
E-mail: bostedt@yahoo.com
SÄLJES Through circumstances I have to put up for sale, my beautiful Silverhawk. And I was just wondering if some- body in Sweden is interested in buying it. I can be con- tacted first by e-mail and send more info about the great car. Pieter Westbroek, The Netherlands.
E-mail: pieter_c5738136@wanadoo.nl
ÖVERÅS VETERANDELAR
Div. motordelar. Packningssatser. Hjullager.
Bromsdelar mm. Tel. 0650-18265.
APART CLASSIC MOTORS.
Diverse STUDEBAKER-delar 50-tal, motorer mm.
Tar även hem från USA. Tel. 0171-460011.
KÖPES
Separata framstolar till Hawk/GT Hawk köpes oavsett skick.
Micke Bostedt. Tel: 026-195510, 073-6860667 E-mail: bostedt@yahoo.com
KÖPES
Till Golden Hawk –58. Till fenorna, Kromavslut, samt de rostfria listerna i gott skick.
Lennart. Tel: 0583-50125.
E-mail: lenhop@swipnet.se
Studebakeråterförsäljare av: Micke Bostedt
Petz Brothers i Northville, Michigan (foto från 1948)
Chenoweth Implement Company i Paris, Tennessee (foto från 1958)
