Vid obeställbarhet returnera till:
Svenska Diabetesförbundet Box 5098, 121 16 Johanneshov
Adressändring kan göras till info@diabetes.se eller per tel 08-564 821 00.
ALLT OM DIABETES 2.2020 Nr 2.2020 / Inspiration och kunskap från Diabetesförbundet / Värde 59 kr
1. Aronson, et. Al., First assessment of the performance of an implantable continuous glucose monitoring system
through 180 days in a primarily adolescent population with type 1 diabetes. DOI 2019: 10.1111/dom.13726 Hampus Andersson, 26 år
180 dagar av frihet!
Det första och enda långtids-CGM-systemet blev just ännu bättre
Eversense XL är nu ännu enklare och säkrare, för maximal frihet i en aktiv vardag.
Den nya smartsändaren ger mer exakt mätning i upp till 180 dagar, med MARD på 9,4 procent1. Korrekta värden och varningar gör att du slipper bli ”larmtrött”, och får god hjälp särskilt när du behöver det som bäst – i det hypoglykemiska området.
Vill du veta mer? Kontakta din vårdgivare eller besök www.rubinmedical.se
SE-1347-190814
EveXL_AlltomDiabetes_205x235.indd 1 2019-09-09 16:01
Till dig
som är medlem i Diabetes- förbundet
Recept Vårig kyckling – nygrillade spett & sparris som sällskap
Sluta röka!
5 myter som håller dig fast
FORSKNING
Ska psykolog ingå i teamet?
Sommarkul, kompisar och egen kontroll – på lägret har Ellinor ”lite mindre diabetes”
Medicinspecial Bra att veta om dina läkemedel
Äntligen läger!
BAMSE stoppar en pumptjuv
Lägervännerna Signe Carlstedt, Ellinor Sundström, Amelia Krogh
och Jennifer Agnas Ericson.
XXXX
04 INLEDARE Covid-19 kom och rev ner allt.
06 AKTUELLT
Ny rapport pekar ut ojämn diabetesvård.
09 MOT VÄGGEN / PER RAMHORN SD vill korta väntetiderna i vården – hur då?
10 FORSKNING
Nu utvärderas psykologiskt stöd i diabetesteamet.
14 GÄSTKRÖNIKAN / LINDA HJERTÉN
”Vad gör larmen med oss föräldrar?”
16 REPORTAGE / DIABETESLÄGER Barn växer om sommaren – speciellt på läger.
22 I FOKUS / MEDICINER Banbrytande nyheter som förändrar
behandlingen.
30 PSYKOLOGI / SLUTA RÖKA 5 myter du måste göra slut med för att lyckas.
32 MAT / LÄCKER KYCKLING Recept med våriga smaker – perfekta till
både vardag och fest.
36 I SÄSONG / RABARBER Skördetid för vårens mjälla stjälkar.
37 MAT & MOTION
Söt smak utan vitt socker – tre alternativ.
38 UTBLICK / SYDSUDAN Läkarteamet har hittat ett sätt att ge
världens fattigaste insulin.
40 PÅ GÅNG / FÖRBUNDET & FONDEN Ny ordförande vald på extra riksstämma.
42 PÅ GÅNG / UNG DIABETES Hon ska bygga teamkänsla i typ 1-familjer.
45 FRÅGA / SVAR
”Sexlusten är obefintlig – vad gör jag?”
48 KORSORD Vinn boken Smart.
49 LILL-MICKEL
Busifer Varg lägger vantarna på en ny, cool ”mobil”.
50 SÅ GÖR JAG / VERONICA OJANEN
”Hunden Rambo är fyra kilo trygghet.”
Innehåll 2.2020
I Sydsudan kommer insulinet hem till byn.
38
32
I FOKUS:
MEDICIN Få koll på alternativen.
22
26
Forskaren spår morgondagens behandling.50 16
Vem drar Bamse i svansen?
Få svar på de vanligaste frågorna om läkemedel.
På sommarlägret i Värmland känner barnen frihet.
Håller tekniken på plats i badet!
Bjud på spett med vårfrisk soppa.
07
*Om dina glukosvarningar och glukosvärden från G6 inte stämmer överens med dina symtom eller vad du förväntat dig ska du använda en blodglukosmätare och basera beslutet om diabetesbehandlingen utifrån resultaten du får från den.
† Mer information om noggrannhet: Shah VN, et al.
Diabetes Technol Ther. 2018 Jun;20(6). ‡ En lista över kompatibla mobiler/enheter finns på www.
dexcom.com/dexcom-international-compatibility.
§Internetanslutning krävs för att kunna dela data.
För att följa resultaten krävs Follow-appen. Den som följer resultaten ska alltid bekräfta avläsningarna i Dexcom G6®-appen eller mottagaren innan behandlingsbeslut fattas. DIA.SE.037-01-FEB2019
INGEN KALIBRERING – INGA FINGERSTICK*
10 DAGARS SENSOR AKUT SNART LÅG-LARM
NY LARMPROFIL –
T EX DAG- OCH NATTPROFIL
FÖLJARFUNKTION§ – UPP TILL 5 FÖLJARE – STÄNDIG KOLL
NY SENSOR – ENKEL ATT SÄTTA, 1 KNAPPTRYCK HÖG MÄTNOGGRANNHET† SÄNDARE 28 % MINDRE
BÅDE FÖR IOS OCH ANDROID‡ FRÅN 2 ÅR OCH UPPÅT
DEXCOM G6
®CGM
NU UTAN FINGERSTICK!
08-601 24 40 diabetes@infucare.se cgm.infucare.nu infucare.com
facebook.com/CGMInfucare/
Visar värdet hela tiden!
I ngen kalibrering, smarta larm, 10 dagars sensor – och du slipper att skanna!
Dex Ad Allt om Diab 205 x 265 DIA.SE.45-01-MAJ2019.indd 1 2019-05-07 23:15
3 Allt om Diabetes 2 2020
FÖLJ &
TAGGA OSS PÅ INSTAGRAM
#alltomdiabetes
Vem är en riskperson?
Inledare
* Åtgärder som krävs från användaren är att ange kolhydrater vid måltider, kalibrera sensorn minst 2 ggr/dygn och svara på uppmaningar från systemet. 1) Iturralde E, et all. The Diabetes Educator. 2017; 43(2):223 - 232 2) Bergenstal, R. M. et al. Jama. 2016; 316 (13): 1407 - 1408 3) Garg SK, et al. Diabetes TechnolTher.
017;19(3):155-163. MiniMedTM 670G är godkänt från 7 år och en total daglig dos ≥ 8 enheter insulin. UC201903799 SV
MiniMed
TM670G. Världens första självjusterande
*insulinpumpssystem
1,2,3Var femte minut mäter MiniMed 670G dina glukosvärden och tar ett doseringsbeslut.
Det ökar din tid inom målområdet, så att du får mer tid och energi över till annat än din diabetes. För mer information, besök www.medtronic-diabetes.se
Lägg mer tid och energi på annat än din diabetes.
DEXCOM G6 ® CGM:
DIA.SE.46-01-MAJ2019
Inga fingerstick
*, smarta larm, 10 dagars sensor – och du slipper att skanna!
www.cgminfucare.nu
*Om dina glukosvarningar och glukosvärden från G6 inte stämmer överens med dina symtom eller vad du förväntat dig, ska du använda en blodglukosmätare och basera beslutet om diabetesbehandlingen utifrån resultaten du får från den.
Dex Ad Allt om Diab ledarsida 175x53 DIA.SE.46-01-MAJ2019.indd 1 2019-05-07 23:16
OMSLAGSFOTO: MARTIN HUGNE. PORTRÄTTFOTO: MICKE GINAL
Allt om Diabetes ges ut av Svenska Diabetesförbundet 6 gånger per år.
KONTAKT Telefon 08-564 821 00
Mejl redaktionen@diabetes.se Allt om Diabetes, Svenska Post Diabetesförbundet, Box 5098
121 16 Johanneshov REDAKTION Ansvarig utgivare
Cajsa Lindberg Produktion
Splay One Chefredaktör Ulrika Lundberg Forskningsredaktör
Fredrik Hed Projektledare Åsa Rydén Antonsson
Form och layout Maria Seefried
Repro Jörgen Lundhquist Språkgranskning
Jenny Björk ANNONSER
Mediakraft Carl Larsson 0701-47 50 29 carl.larsson@mediakraft.se
Annonsmaterial diabetes@mediakraft.se
Upplaga 25 000 ex Tryck Stibo Complete MEDLEMSKAP Kostar 350 kr per år.
medlemsservice@diabetes.se 08-564 821 00 www.diabetes.se/medlem/
Prenumerationsärenden prenumeration@diabetes.se,
08-564 821 00 Prenumerationspris: 300 kr,
utanför Sverige 350 kr Utgivning 2020 21/2, 16/4, 16/6, 8/9, 2/11, 14/12
Utges även som taltidning.
Åsikter som framförs av personer intervjuade i Allt om Diabetes
delas inte nödvändigtvis av Diabetesförbundet.
UR MEJLKORGEN:
Hej!Tack för en superbra tidning!
Jag har diabetes typ 2 och kom i kontakt med Diabetes
förbundet genom att jag skänkte en gåva i somras. Då tänkte jag att jag själv skulle bli medlem, och på den vägen är det. Så fick jag dessutom den här jättebra tidningen på köpet. Jag ser fram emot nästa nummer!
Vänligen, Ulla
C
oronaviruset kom och allt rasade. Ekonomin, vården, vardagen. Det okända viruset sprids snabbt över världen och människor med diabetes befinner sig i en riskgrupp som kan bli allvarligt sjuk.Landsgränser och dörrar om sköra familjemedlemmar har stängts för att skydda utsatta, men exakt vem som är utsatt kan ingen säga säkert. Hittills har varken forskare eller myndigheter kunnat ge tydliga råd för personer med diabetes. Uppgifterna är tvetydiga. Är riskgruppen äldre med dia betes, eller äldre och de som har diabetes? Är någon diabetestyp mer utsatt? Högt HbA1c-värde ger sämre immun försvar, men hur högt? Eftersom viruset är nytt finns inga studier som ger svar. Vi vet fortfarande inte tillräckligt mycket.
För de flesta av oss innebär det ingen stor fara att bli smittad. Men vissa av oss kan bli väldigt sjuka.
MAGASIN SOM Alltom Diabetes har en nästan ofatt- bart långsam produktionstid. När vi har skrivit och ritat klart tidningen dröjer det nästan en hel månad innan den når er läsare. I skrivande stund har epicentrum för covid-19 flyttats till Europa. Hur situationen ser ut i Sverige, eller vilka råd som gäller när den här tidningen kommer ut kan vi omöjligt veta något om.
Därför väljer vi att hänvisa alla som följer utvecklingen till Svenska Diabetesförbundets hemsida Diabetes.se och förbundets Facebook-sida för uppdaterad information.
Ingen kan säga hur länge den här krisen kommer bestå. Vi behöver vara ödmjuka och omtänksamma, och hjälpa varandra så gott vi bara kan.
CHEFREDAKTÖR ULRIKA LUNDBERG
SVANENMÄRKET
Trycksak 5041 0004
2 2020 Allt om Diabetes
FOTO: MALIN ARNESSON, SHUTTERSTOCK
Aktuellt
Det visar den kartläggning av diabetes hjälpmedel som TLV gjort ihop med regionerna.
I dag har 24 procent av alla vuxna med typ 1-diabetes insu- linpump. Men skillnaden i riket är stor. I Uppsala använder nästan var tredje pump, i Östergötland drygt en av tio, enligt de senaste siffrorna i Nationella diabetesregistret.
Barn får pump oftare än vuxna. I Växjö har 19 av 20 barn insulinpump, i Gävle endast 42 procent.
Varför skillnaderna mellan regi- onerna är så stora säger rapporten ingenting om. I intervjuer uppger regi- onerna att de följer likvärdiga riktlinjer och utgår från samma kriterier när beslut om pump fattas – patientens behov och upphandlade modeller.
DÄREMOT VISAR RAPPORTEN att regionerna har olika strategier för att just välja ut och handla upp insulinpumpar. För att pressa priset köper en del upp ett brett utbud av
modeller – andra väljer ut tre, en av varje pumptyp. Oavsett
strategi blir priset detsamma, och 2018 var det i princip bara tre modeller som skrevs ut till patienterna, Omnipod, MiniMed 640G och Animas Vibe (som ersatts av Tandem t:slim X2).
Något som Björn Eliasson, över läkare på Diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, inte ser som ett problem i sig:
– Det finns ingen poäng med ett stort antal pumpar. För oss i vårdpersona len är det bättre att välja ut ett par vali- derade produkter att bli experter på.
Varje ny pump kräver utbildning för att nyttan och glädjen ska bli så stor som möjligt för användaren, säger han.
Hur många som har nytta av pump är svårt att säga, enligt Björn Eliasson.
– Men att 24 procent har pump i dag förefaller lågt. Det är tråkigt om människor inte erbjuds bra hjälp - medel som de kan ha nytta av. Men rätt hjälpmedel ska ges till rätt person – och pumpar exempelvis är inte rätt verktyg för alla.
Teknikutvecklingen går fort. Snart lanseras fler självdoserande pumpar.
Sedan januari 2020 finns ett nytt medicintekniskt råd som ska stärka regionernas samarbete för en mer jäm- lik och kostnadseffektiv vård. Mårten Lindström, ordförande i Läkemedels- kommittén i Jönköping, är sakkunnig:
– En fara för framtiden är att varje region inte har kraft att själv analysera inköp av nya, dyrare pumpmodeller.
Utvärderingar är resurskrävande.
Diabetes påverkar många och förtjänar en nationell tydlighet, säger han.
REDAKTÖR
Ulrika Lundberg
TIPSA redaktionen@diabetes.se
Pump eller inte
beror på var du bor
PRYLAR FÖR
SOMMARLIV
3X
FOTFINT De sköna barfotadagarna närmar sig. Fast hur mår egentligen dina fötter efter den långa vintern? CCS har ut- vecklat en ny, kladdfri fotmousse speciellt för dig med diabetes som återfuktar och skyddar huden. 100 ml kostar 259 kr.
1
BÄRBAR TERMOMETER Hotellets minibar, kylskåpet hemma, strandväskan en het dag? Med lilla geniala termometern Medangel och en mo- bilapp vet du säkert att insulinet förvaras i rätt temperatur.
Medangel varnar om det blir för varmt eller för kallt. Medangel.co, 530 kr.
BADSÄKERT Dyk ner i vågorna! De här hållarna ser till att sensorn eller patchpumpen inte lossnar.
De ritas, 3D-printas i snygga färger och säljs ihop med resårband av en ung entreprenör på Swedia3d.se.
Från 100 kr.
3 2
Tandläkare skiljer tusenlappar i pris
JÄMFÖR MER Nya tjänsten Tand- priskollen.se gör det möjligt att jämföra priser hos landets alla tandkliniker. Och notan skiljer sig betydligt åt, avslöjar sajten. En rotfyllning som kostar 3 325 kronor på en mottagning i Skåne går loss på 11 745 kronor i Stockholm. Ett annat exempel är att sätta in en ny krona. Högst pris tar en klinik i Västernorrland, 12 735 kronor, och lägsta priset hittar jämförelse- tjänsten i Skåne, 4 470 kronor. Det råder fri prissättning på tandvård i Sverige. För den med diabetes som behöver gå ofta till tandläkaren lönar det sig alltså att jämföra.
Information om corona-
viruset
Diabetes uppges vara en riskfaktor för att bli all- varligt sjuk av nya corona-
viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.
Nyhetsläget och de råd som ges till allmänheten
ändras dag för dag.
Därför hänvisar vi till Folkhälsomyndighetens hemsida för den senaste informationen. Du kan också läsa frågor och svar
om det som rör dig med diabetes på Diabetes.se.
VILKA FAKTORER AVGÖR VILKEN INSULINPUMP PATIENTEN FÅR?
Patientens behov: 18 Upphandlat sortiment: 15 Läkarens preferenser: 5
Annat: 5
Klinikens riktlinjer: 3 Pris: 1
Flervalsfråga där 20 regioner svarat hur de väljer pump till sina patienter. 90 % uppger patientens behov som en avgörande faktor.
KÄLLA: TLV:S RAPPORT ”HJÄLPMEDEL VID DIABETES” (2020) 0
5 10 15 20 Pump – mer än
dubbelt så vanligt i Uppsala jämfört med Östergötland.
Notan kan svida mer än bedövnings- sprutan.
!
I en ny rapport lyfter Tand vårds- och läkemedels- förmåns verket, TLV, fram att diabetesvården är ojämlik. Hur många som får insulinpump – och vilken pump de får – skiljer sig mellan regionerna.
7
6 Allt om Diabetes 2 2020
Vi har ställt samtliga riksdagspartier mot väggen och frågat hur de vill förbättra livet för de 500 000 svenskar som lever med diabetes – sist ut är Sverigedemokraterna. Vi frågar Per Ramhorn, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson:
Hur vill ni göra diabetesvården mer jämlik?
Vilken aktuell fråga vill du ställa till en
makthavare?
Hör av dig till oss!
redaktionen@
diabetes.se
FOTO: EVA EDSJÖ
Mot väggen
– Vi menar att nationella riktlinjer inte bör följas; de ska följas. Det är bättre att göra dem vassare och skriva i lagen att de ska följas. Om de inte följs ska det innebära konsekvenser, som att regionerna ska skicka patienten vidare till en annan vård- givare som kan ge den nödvändiga vården.
Vill ni förstatliga sjukvården?
– Vi kommer aldrig att få en rättvis vård om vi har 21 regioner som tolkar allt olika.
Därför vill vi på sikt att regionerna av- skaffas. Fram till dess vill vi se en starkare statlig styrning som en del av den sjuk- vårdsreform vi vill göra.
Ni vill korta väntetiden i vårdgarantin.
Hur ska ni se till att det efterföljs?
– I dag är det SKR, Sveriges kommuner och regioner, som följer upp det. Det vore bättre om en statlig myndighet, exempelvis Social- styrelsen, mäter och följer upp. I Danmark tvingas man ha en åtgärdsplan om man inte följer väntetiderna i vårdgarantin. De är också tvingade att skicka patienten vidare.
Ni vill att papperslösa ska betala för akut- v ård i Sverige. Om någon behöver insulin men inte kan betala, vad händer då?
– Ingen ska nekas akut sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga.
Huruvida det är akut vård är en fråga som behandlande läkare eller annan vårdper- sonal ska avgöra. Som jag ser det är insulin livsnödvändigt så det ska inte nekas. Hur det betalas får göras upp i efterhand.
Hur ska ni finansiera era förslag?
– Genom omprioriteringar och omfördel- ningar av hela statsbudgeten. Det är fram- för allt från immigration, socialförsäkring och kultur som pengarna kommer.
text Fredrik Hed NYFIKEN PÅ MER? Hela intervjun med Per Ramhorn finns att läsa på www.diabetes.se.
Topplistan – bästa
universitetssjukhusen 2019
1. Universitetssjukhuset i Örebro
2. Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 3. Norrlands universitetssjukhus, Umeå 4. Universitetssjukhuset i Linköping 5. Skånes universitetssjukhus 6. Karolinska universitetssjukhuset
7. Akademiska universitetssjukhuset, Uppsala
KÄLLA: DAGENS MEDICIN
Sahlgrenska rycker i ”sjukhusligan”
BRA VÅRD Universitetssjukhuset i Örebro behåller förstaplatsen i rankinglistan över
”bästa sjukhusen” – men Sahlgrenska i Göteborg gör ett stort ryck från sista till andra plats.
Det är tidskriften Dagens medicin som sedan 2012 gör en årlig analys av en rad olika parametrar för att bedöma hur pass ”bra”
landets sjukhus är i förhållande till varandra.
”Sahlgrenska konsoliderar till exempel sin förstaplats inom stroke och tjänar även poäng inom diabetes, en delkategori man nu toppar strax före Linköping”, skriver Dagens medicin.
”Ursäkta att jag tjatar, men jag vill att ni alla ska veta att insjuknandet
i typ 2-diabetes minskar. Inte ökar, som det ständigt larmas om.”
Agnes Wold, professor, överläkare och prisad mytdödare twittrar apropå en artikel i Läkar tidningen – som konstaterar just detta.
Här ska du inte tatuera dig
NÅL + BLÄCK Svenskarna är världens mest tatuerade folk.
Minst 2 000 svenskar gaddar sig – varje dag. Den som har diabetes och vill smycka huden med bläck ska välja placering extra noga, eftersom högt blod- socker och dålig cirkulation ökar risken för fula infektioner.
Diabetes in control, en nyhets-
sajt för vårdgivare, har nu listat platser på kroppen du inte bör tatuera:
Skinkor Smalben Anklar Fötter
Vanliga injektionsställen för insulin som mage, lår och överarmar
100
… miljoner – den troligtvis största privatadonationen någonsin till forskning i Sverige, går till Linköpings universitet och barnmedicin.
Det är byggföretagarna Catharina Högbom och Michael Cocozza som skänker rekordgåvan till sin
dotters minne. Linköpings universitet bedriver flera framgångsrika projekt kring typ 1-diabetes.
Nåla inte in bläck där du kan behöva sätta vårdande nålar.
FOTO: SAHLGRENSKA I GÖTEBORG, SHUTTERSTOCK
8 2 2020 Allt om Diabetes 9
– Det är vanligare med psykosocial stress hos människor med typ 1-dia- betes jämfört med befolkningen i stort. Men kunskapsläget är fortfarande oklart om effekten av en särskilt diabetesutbildad psykolog som en basresurs i teamet. Det är också ytterst få vuxenmottagningar i landet som har en sådan resurs, säger Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare på Akade- miska sjukhuset, som leder studien.
Forskningsstudien är ett sam arbete mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska universitets- sjukhuset i Göteborg, och beräknas pågå under ett år.
FOTO: SHUTTERSTOCK
FOTO: MAGNUS LAUPA
Psykologiskt stöd i teamet utvärderas
Det är vanligt att känna stress kring sin typ 1-diabetes.
Nu ska psykologstöd i diabetesteam utvärderas för att se om det kan bidra till bättre blodsockerkontroll och livskvalitet samt minska stressen runt sjukdomen.
App lika effektiv som PT
TRÄNING Allt fler lägger pengar på att anlita en personlig tränare, PT. Men det kan vara lika effektivt att träna med en gratisapp i mobilen, visar en ny studie från Karolinska institutet.
Forskarna lät 110 personer träna med antingen en PT eller Försvars- maktens träningsapp, FMTK. Efter
tolv veckor mätte forskarna hur deltagarnas kondition samt fett- och muskelmassa förändrats. Båda grup- pernas fysik förbättrades lika mycket.
Studien gjordes på personer mellan 18 och 45 år som i vanliga fall inte motionerar i någon stor utsträckning.
KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET
Forskning
REDAKTÖRFredrik Hed
Läs fler artiklar och notiser på www.diabetes.se
Hälften av deltagarna kommer att lottas till att få stöd av en psykolog un- der minst sju olika individuella besök, utöver de vanliga besöken hos diabetes- sjuksköterska, dietist och läkare.
Den andra halvan, den så kallade kontrollgruppen, får samma antal besök med diabetesteamet, men träffar ingen diabetesinriktad psykolog under året.
Forskarna hoppas kunna se om stödet av en psykolog i KBT, kognitiv beteendeterapi, som dessutom har diabetesutbildning, kan förbättra resultatet för vuxna med typ 1-diabetes som ett led i den vanliga behandlingen.
TEKNIK De som använde en Freestyle Libre, ett system för kontinuerlig blodsockermät- ning, hade 30 procent färre diabetesrelaterade sjukdagar och sjukhusinläggningar under ett år jämfört med andra med diabetes, visar en ny holländsk studie. De hade också färre och mindre allvarliga hypoglykemier, och hade ett lägre långtids- blodsocker, HbA1c.
KÄLLA: BMJ OPEN DIABETES RESEARCH & CARE.
DIABETISK UTBRÄNDHET KARTLAGD
BURN OUT Var tredje person med typ 1-diabetes blir utbränd, får en så kallad ”diabetes burn out”. Diabetisk utbrändhet kännetecknas av mental, känslomässig och fysisk utmattning, följd av en apatisk likgiltighet inför sjukdomen och att sköta sin dagliga egenvård.
Amerikanska forskare nu har djupintervjuat 18 personer med typ 1- diabetes som alla upplevt dia betisk utbrändhet under det senaste året.
De flesta intervjuade beskriver en snöbollseffekt – en känsla av makt- löshet när målvärdena inte nås och brist på stöd i det. Forskarna hoppas att studien ska hjälpa vården att förstå orsakerna bakom och hitta insatser för patienter på gränsen till diabetisk utbrändhet.
KÄLLA: DIABETESPORTALEN
STÖD Många personer med diabetes upplever att vårdpersonal inte har tid att lyssna. Fokus ligger i stället på labbvärden och insulindoser.
För att förbättra kontakten med vården, och få veta hur den med diabetes verkligen mår, har sjuksköterskan Maria Svedbo Engström i sin forskning tagit fram Diabetesenkäten, som ska fånga upp vad som är viktigt i livet för patienten.
Resultaten talar för att enkäten tar upp relevanta frågor och ger viktig information till sjukvården om hur vuxna med sjukdomen
faktiskt har det, säger hon till Dagens Medicin.
Enkäten ställer totalt 33 frågor om hur du mår, hur vardagen fungerar och om du upplever att du får det stöd du behöver från vården. Den riktar sig till personer med båda formerna av diabetes och testas just nu vid drygt 40 diabetesmottagningar i Sverige. Nästa steg är enligt Maria Svedbo Engström att implementera enkäten i svensk sjukvård och sprida den över hela landet.
Jarl Hellman är diabetesansvarig överläkare på Akademiska sjukhuset och leder studien.
Försvarsmaktens träningsklubb som mobilapp, FMTK, ger lika bra resultat som en personlig tränare.
– Huvudsyftet är att studera om blodsockerkontrollen förbättras genom kontakt med en diabetesutbildad psyko- log. Men vi kommer även att utvärdera om diabetesrelaterad stress och livs- kvalitet påverkas, säger Jarl Hellman.
KÄLLA: AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA.
Färre sjukdagar med Freestyle Libre
5–6
… månader ligger björnar i ide på vintern. Och under den tiden kissar de inte. De drabbas inte heller av komplikationer som njursvikt.
Genom att studera björnars sätt att fungera kan vi lära oss mer om hur diabetes kan förebyggas, tror forskarna. Ju fetare björnar
blir under sommaren, desto mer ökar deras insulinkänslighet, och de tycks vara skyddade
från diabeteskomplikationer.
KÄLLA: LÄKARTIDNINGEN
Håller dig friskare.
HUR MÅR DU? NY ENKÄT SKA FÖRBÄTTRA VÅRDMÖTET
11
10 2 2020 Allt om Diabetes Allt om Diabetes 2 2020
EN GOD
MUNHÄLSA
- extra viktigt för dig med diabetes
GUM ® - Noga utvalda produkter för god munhälsa, även för personer med diabetes!
LIVING HEALTHIER WITH DIABETES
SunstarGUM.se GUM Sverige gumsverige
1 Salvi, G., Carollo-Bittel, B., Lang, N. Effects of diabetes mellitus on periodontal and peri-implant conditions: update on associations and risks. J Clin Periodontol 2008; 35 (tillägg 8): 398–409. 2 Malik, G., Leh, G., Manjit, T. Association of periodontitis with diabetes mellitus: a review. J Med Coll Chandigar 2011; 1 (1): 10–4. 3 Mealey, B., Oates, T. Diabetes mellitus and periodontal diseases. J Periodontol 2006; 77:1289–303.
4 Cheung, S., Hsu, W., King, G., Genco, R. Periodontal disease—its impact on diabetes and glycemic control, 2010. 5 Pihlstrom, B., Michalowicz, B., Johnson, N. Periodontal diseases. Lancet 2005; 366: 1809–20.
Vad är tandköttssjukdom?
Tandköttssjukdomar uppstår när plackbakterier ansamlas runt tandköttet och tänderna1, 2 och irriterar tandköttet, vilket leder till inflammation, blödningar vid tandborstning, svullnad och ömhet, samt till dålig andedräkt (halitosis). Både diabetes och tandköttssjukdom har inflammatoriska orsaker3. Den systemiska inflammation som uppstår vid parodontit bidrar till inflammationer hos personer med diabetes.
Studier har visat att det finns en tydlig ömsesidig koppling mellan diabetes och tandköttssjukdomar, i synnerhet den mest allvarliga formen, parodontit (tandlossning).
Hur kan tandköttssjukdomar leda till bristande glykemisk kontroll?
Om tandköttsvävnaden försvagas kan plackbakterier sprida sig till resten av kroppen via blodet. Förekomsten av bakterier i kroppen triggar immunförsvaret på så sätt att insulinresistensen förstärks. Därmed blir blodsockernivån svårare att kontrollera och de diabetesrelaterade komplikationerna kan förvärras4, 5.
Allt om Diabetes generell annons mars 2020.indd 1 2020-02-26 09:02
FOTO: SARA LIEDHOLM, SHUTTERSTOCK
Forskning
Publicerad forskning i korthet:
METFORMIN MINSKAR ÅTERINSJUKNANDE I HJÄRTSJUKDOM Risken för ett återfall i akut hjärt-kärlsjukdom minskar dramatiskt om personer med typ 2-diabetes behandlas med metfor- min. 569 personer, varav 198 hade typ 2-diabetes, följdes i fyra år och metformin var det mest effektiva läkemedlet för att förhindra nya hjärtinfarkter och stroker. Medlet var för- enat med en 77-procentig minskning jämfört med de andra diabetesmedlen.
KÄLLA: JOURNAL OF DIABETES AND ITS COMPLICATIONS
DIABETES
FÖRDUBBLAR RISKEN FÖR HJÄRTSVIKT Typ 2-diabetes är en riskfaktor för hjärtsvikt.
2 042 vuxna följdes upp under elva år. Vid studiens start hade de med typ 2- diabetes en likvärdig hjärtstruktur med dem utan diabetes. Trots det ut- vecklade personerna med diabetes i större utsträck- ning hjärtsvikt än de som inte hade diabetes.
KÄLLA: MAYO CLINIC PROCEEDINGS
ANTIDEPRESSIVA BRA VID DIABETES
Forskarna studerade 26 000 vuxna med dia- betes och depression. De som fick behandling med antidepressiva läkemedel
upplevde färre hypergly- kemier jämfört med dem som inte fick antidepres- siva mediciner. Risken för hyperglykemi minskade med 59 procent.
KÄLLA: JOURNAL OF DIABETES AND ITS COMPLICATIONS.
HJÄRT
SJUKDOM ORSAKAR SJUK
SKRIVNINGAR Fler män än kvinnor är långtidssjukskrivna på grund av hjärt-kärlsjuk- domar. Sjukdomar i hjärta och blodkärl, som hjärt- infarkt, hjärtstillestånd och stroke, är den femte vanligaste diagnosgruppen bland långvariga sjuk- skrivningar.
KÄLLA: AFA FÖRSÄKRING
JU MER SOCKER, DESTO MINDRE VITAMINER
NYTTIGHETER Ju mer socker vi äter, desto mindre vitaminer och minera- ler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum.
– Tillsatt socker finns inte naturligt i mat och dryck, och är därför inte
nödvändigt i vår kost, säger Esther González-Padilla,
läkare och doktorand i nutritionsepidemiologi.
Forskarna jämförde intaget av tillsatt socker med intaget av nio olika vitaminer och mineraler; kalcium, folat, järn, magnesium, kalium, selen, vitamin C, vitamin D och zink. Forskarna fann ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminerna och mineralerna. Ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler fick de i sig.
KÄLLA: DIABETESPORTALEN
Kondition viktigare än lågt BMI
RÖRELSE Vuxna med diabetes löper lägre risk att dö om de rör på sig och har bra kondition, även om de har ett högt BMI.
Det visar en ny studie vid Johns Hopkins School of Medicine i Baltimore, USA.
Forskarna undersökte 8 528 vuxna med diabetes. Under en tioårsperiod bedömdes deras kondition genom tester på löp- band samtidigt som deras BMI mättes. Risken att dö hängde samman med BMI, och sjönk när BMI sjönk. Risken för dödsfall sjönk också när konditionen
förbättrades – oavsett om personen klassades som fet eller över viktig enligt BMI.
Forskarna drar slutsatsen att bland personer med diabetes är konditionen en betydande faktor för risken att dö. De menar också att vården bör rekommendera både viktminskning och för- bättrad kondition. Fler studier behövs som undersöker om strategier som fokuserar på att förbättra konditionen kan minska dödligheten mer än insatser för viktminskning.
KÄLLA: DIABETES CARE
På med gympaskorna – för flåsets skull!
12 2 2020 Allt om Diabetes
Boehringer Ingelheim AB. Box 92008, 120 06 Stockholm. Telefon 08-721 21 00. www.boehringer-ingelheim.se
KAN MAN VARA LIVSNJUTARE MED TYP 2-DIABETES?
Idag har nästan 500 000 svenskar diabetes varav de allra fl esta har det som brukar kallas typ 2-diabetes.
Är du en av dem? Nu fi nns en ny podd som vänder sig till dig som lever med sjukdomen.
I Typ2podden delar olika människor med sig av sina erfarenheter av livet med typ 2-diabetes, alltifrån hur det är att få diagnosen och skaffa sig nya motionsvanor, till hur man kan fortsätta att njuta av livet, trots att man lever med sjukdomen.
Typ2podden leds av sjuksköterskan Janeth Leksell och journalisten Anna-Karin Andersson. Du hittar den där poddar fi nns eller på www.typ2podden.se
Idag har nästan 500 000 svenskar diabetes varav de allra fl esta har det som brukar kallas typ 2-diabetes.
njuta av livet, trots att man lever med sjukdomen.
Typ2podden leds av sjuksköterskan Janeth Leksell och Typ2podden leds av sjuksköterskan Janeth Leksell och journalisten Anna-Karin Andersson. Du hittar den där poddar fi nns eller på www.typ2podden.se
Idag har nästan 500 000 svenskar diabetes varav de allra fl esta har det
fi nns eller på www.typ2podden.se Att leva med diabetes
LYSSNA PÅ PODDEN SOM GER DIG SVAR PÅ FRÅGOR OM ATT LEVA MED DIABETES.
PC-SE-100880
När hennes barn var små fick de lära sig att gissa blodsockret genom att titta på barnet, någon gång ibland fick de låna hem en jätte- maskin så de kunde se hur barnet faktiskt låg.
Vi har en Dexcom G6 och får uppdateringar om hur Edward ligger var femte minut.
– Vad bra med alla maskiner, men är de inte stressande? frågade hon när låglarmet tjutit fyra gånger mellan Alvik och Liljeholmen.
Jo. Tekniken är underbar. Att kunna sova i förvissningen att larmet väcker oss om allt går åt helvete. Men samtidigt det eviga stresspå- slaget, inte minst för Edward, när maskinerna tjuter och piper och blippar. Jag undrar vad de gör med oss. Det enda jag kan hoppas, och som jag hoppas det, är att det åtminstone gör att min son lever inte bara längre än mig, utan exakt så länge som han själv vill.
LINDA HJERTÉN
”Tekniken, jag undrar vad den gör med oss”
Gästkrönikan
INTE LÅNGT EFTER att vi fick veta att vår då treårige son fått diabetes satt jag på tvärbanan hem med honom och min nyfödda dotter.
Plötsligt började låglarmet tjuta. Fortfarande ovan vid det ständiga larmandet ryckte jag upp alla maskiner, proppade i sonen Dextrosol och såg nog allt annat än världsvan och självsäker ut.
Kvinnan på sätet mitt emot lutade sig då fram.
– Har han diabetes? Mina båda barn fick det med några månaders mellanrum på 80-talet.
Vi började prata, jämföra upplevelser. Hon, då 30 år bort från den första chocken, jag bara några veckor, men det spelade ingen större roll.
Hon visste vad jag gick igenom under en period då det kändes som att inte en jävel fattade. För det gör man inte. Jag hade aldrig i mitt liv för- stått innan Edward blev sjuk vilket heltidsjobb det är med diabetes. Att ha koll på kolhydrater ner på grammet. Att en maginfluensa inte bara betyder att torka kräk från badrumsgolvet utan till och med en sjukhusvistelse. Att känna en ständig, dock avtagande men alltid närvarande, dödsskräck. Nu har han legat högt i fyra timmar, dör hans finaste blodkärl i denna stund? Dödar jag honom långsamt? Larmen har inte tjutit på hela natten, har maskinerna gått sönder?
(snabba steg in till sovrummet, lycka att se att han andas). Att väcka honom för fjärde gången på en natt för att tvinga i honom Dextrosol med cola-smak, den enda han accepterar.
Det är inte omgivningen som är ignorant.
Det är bara det faktum att man aldrig kan fatta hur det är att gå i någons fotriktiga diabetes- skor om man själv inte gjort det.
MEN DEN HÄR kvinnan förstod. Hennes barn hade inte bara överlevt diabetesen, de var nu jämngamla med mig. Friska, fina vuxna, med egna barn. Visst, de kämpade fortfarande då och då. Hennes son hatar att ligga högt, hennes dotter tycker det är en fasa att ligga lågt. Min son blir personlighetsförändrad av att ligga högt för länge, så jag föredrar när vi balanserar på 4,0-stecket.
LINDA HJERTÉN är journalist och chef för DN Sthlm. Hon bor i Stockholm med maken Josef, sonen Edward, 5 år, och lillasyster Vega, 20 månader. Edward fick typ 1- diabetes i augusti 2018.
”Larmen har inte tjutit
på hela natten, har maskinerna gått sönder? ”
14 2 2020 Allt om Diabetes
Reportage
Det känns som att hon har lite mindre diabetes på sommarlägret. Här bland typ 1-vännerna är 13-åriga Ellinor Sundström fri från frågorna, fri från föräldrars koll, fri att styra själv.
text Ulrika Lundberg foto Martin Hugne
hej Sommartider hej hej hej
Ellinor och rumskompisen Jennifer Agnas Ericson håller kontakt året runt – men ses bara på lägret.
16 17
I
nvirade i en hög av badhanddukar ligger 22 insulinpumpar och surrar, piper, burrar och tjuter. De har tappat kontakten med sina barn.Skratten ekar över den värmländska skogssjön. Ellinor Sundström, 13 år, sitter på sin rumskompis axlar och tippar över så att båda försvinner under ytan i ett stänkande plask. Just nu är hennes fotbollslag på Skara sommarland cup, men Ellinor ville hellre hit, till diabeteslägret.
På den solvarma bryggan byggs en blöt hög av pumpnålar och plåster som lossnat i vattnet.
Det är 31 grader i skuggan. När barnen kommer upp helt färdiga ur vattnet och kopplar på pumparna igen fortsätter larmen tjuta. För lågt. För högt. Ellinors nästipp börjar försvinna, det behövs mellis. Eller först chips?
Hon och vännerna vandrar över gräsmattorna upp mot lägergården, med pumparna ding
lande i sina slangar runt vaderna.
Ingen är unik. Alla är unika ihop.
– Man behöver aldrig förklara sig. Om man inte orkar, om kompisarna vill köpa glass men man måste lägga in insulin och vänta först – ingen frågar varför. Alla förstår. Det är det sköna, förklarar Ellinor.
DET ÄR FJÄRDE sommaren hon är med på diabeteslägret här på Sandvikengården utan
för Arvika. Många av de yngsta har aldrig sovit borta utan sina föräldrar. Som av en händelse campar minst tre familjer på andra sidan skogen.
Ellinors familj är inte ens hemma i år. De vandrar på Västkusten med Ellinors lillasyster.
De har vågat släppa taget.
Inga föräldrar som håller diabeteskoll, alltså.
– Det är najs, säger Ellinor och blicken lyser till.
– Att ledarna frågar hur det går är inte samma sak som mammas tjat. Det är svårt att ta ansvar hemma. Jag har till och med bättre resultat här än hemma, fast vi äter godis, spelar
fotboll, hoppar studsmatta och badar hela dagarna. All rörelse trycker ner kurvan.
Ellinor sköter nästan allt själv. När hon kom hem från första lägret hade hon tagit ett jättekliv i att våga mer och styra själv. Det här diabeteslägret har inget inrutat, blodsocker
anpassat schema. Ingen specialmeny. I dag lassar barnen in mos och köttbullar. Och det är fritt fram att köpa godis i kiosken. (Den kylda Cola zeron är slutsåld.)
– Oftast har föräldrarna fyllt i blanketten att barnen behöver mycket hjälp, men här vet de precis hur de ska göra. De kan ladda pumpen, byta sensor och fatta egna beslut, säger Åsa Jarl.
Hon är lägerledare sedan tolv år och en av Värmlands två barndiabetessjuksköterskor.
Hälften av barnen träffar Åsa på kliniken. Hon säger att i vardagen tar föräldrarna oftast över utan att tänka på det. Och barnen frågar av vana.
– Här får de tänka till och vi ställer nästan bara motfrågor. "Hur många kolhydrater är det i maten?" "Hur många tror du?" Vi försöker få
dem mer självständiga. Och det syns hur de växer otroligt mycket, och blir tryggare i det.
DAGTID FÅR BARNEN eget ansvar, på nätterna styr de fyra ledarna 23 barns osynkade kurvor.
I natt hanterades värden mellan 3 och 23. De äldsta barnen överraskades också klockan 02 av monster för en skräcknatt med spök
vandring till ödehuset.
Giget som lägerledare gör Åsa Jarl på sin semester. I dag firar hon 10årig bröllopsdag med festis, chips och andras ungar.
– Det är klart man är sliten. Men har man varit här och sett hur det stärker barnen, efter ett helt år av längtan – ja, det är värt allt, tycker jag.
– De har diabetesen gemensamt och kan
ELLINOR SUNDSTRÖM
Ålder: 13 år.
Bor: Forshaga, Värmland.
Familj: Pappa Janne, mamma Therése och lillasyster Saga, 7 år.
Gör: Går i sjuan på hög
stadiet.
Diabetes: Typ 1 sedan våren 2014, 7 år gammal.
Fritid: Spelar fotboll och innebandy, oftast som forward eller ytterkant, och är med kompisar.
Favoritmellis: Äppelskivor med jordnötssmör.
Hjälpmedel: Insulinpumpen Minimed 670G och CGM.
Senaste HbA1c: 45.
Vill bli när jag blir stor: Jag vill gå natur på gymnasiet och kanske bli projekt
ledare, som mamma.
” Jag har till och med bättre resultat här än hemma, fast vi äter godis, spelar fotboll, hoppar studsmatta och badar hela dagarna.”
Reportage
Åsa Jarl, lägerledare och diabetessjuksköterska.
”Vi simmar till flotten!” Blod-
sockerkoll: 6,7. Det ska hålla. I år är tjejgänget äldst och deras rum leder poängligan.
Sura remmar är gött. Kiosken håller öppet efter lunch och middag.
Ett allt-är-okej- sms om dagen.
Det räcker mellan Ellinor, mamma och pappa.
18 2 2020 Allt om Diabetes Allt om Diabetes 2 2020 19
Pratar du med dina
patienter om kolesterol?
En portion Betavivo varje dag är vetenskapligt bevisat att sänka kolesterolet*, naturligt och utan biverkningar. Till Betavivo använder vi havrekli från nordiska åkrar. Genom en unik
process extraherar vi därifrån en hög koncentration av den kolesterolsänkande fibern betaglukan.
Betavivo ger möjligheten till att sänka kolesterolet och samtidigt reducera blocksockerstigning efter måltid, allt på ett naturligt sätt.
Betavivo havrehjärtan kan förslagsvis ätas till frukost eller mellanmål med t ex yoghurt. Mättande, krispigt gott och nyttigt!
För ditt hjärta. Varje dag.
Varje portion Betavivo (23 gram) innehåller 3 gram kolesterolsänkande betaglukan.
Hjärt-kärlsjukdom har många riskfaktorer. Att ändra en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte,
ha en gynnsam effekt. En varierad, balanserad kost och hälsosam livsstil är alltid viktigt. *Ref: European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy. 2009.
The EFSA Journal (2009) 1175, 1-9
Varje portion Betavivo bidrar till en minskad blodsockerökning efter måltid.
Betaglukan från havre som del av en måltid bidrar till att minska blodsocker- ökningen efter måltiden.
Vill du veta mer?
Besök gärna www.betavivo.se
Korta fakta Betavivo:
• Sänker kolesterolet med 10% redan efter 8 veckor
• Jämnar ut blodsockerkurvan efter varje måltid
• Har bevisad effekt
• Är naturligt och utan biverkningar
• Ger en lång mättnadskänsla
• Är gott som frukost, mellanmål eller snacks med 25% fiber och 20% protein
SE_Bet_219_jan2020
Varje portion Betavivo ger 3 g betaglukan från havre, den dagliga mängd som krävs för att aktivt sänka kolesterolet.
Betaglukan från havre har visats sänka kolesterolet i blodet. Högt kolesterol är en riskfaktor för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom.
Betavivo finns att köpa på apotek
och hälsokost
Betavivo finns också i en förpackning med om 15 stycken portionspåsar. Praktisk att ha med sig på resan eller on-the-go.
pratat om andra saker. De förstår varandra så himla väl och tar hand om varandra.
Rummet luktar solkräm och varma furu
möbler. Godispapper och insulinampuller ligger huller om buller på bordet, på golvet blöta badkläder, resväskor och nästan lika stora diabetesväskor. Ellinor delar rum med samma tjejer som tidigare somrar. De ses bara här, men är tajta och hjälps åt. Tillsammans hjälper de också de yngsta barnen att räkna ut frukostdoser och få med sig alla prylar till kanoter och spontanbad.
Mest pratar de skola och Harry Potter, långt efter släckningsdags. Men det är klart att de passar på att jämföra stickskorpor på fingrarna, nålsorter och diabeteshacks.
– Jag rakar bort de fjuniga håren på armarna, då gör det inte ont att byta sensorn, berättar Ellinor.
– Smart! utbrister Maja, hennes rumskompis.
– Det känns som att jag har mindre diabetes på lägret, förklarar Ellinor.
– Vi pratar mycket diabetes, men det är som att prata om sitt favoritdjur. När alla andra vet vad man snackar om blir det lättare och roligare att berätta.
I HALLEN HÄNGER lägrets scoreboard. Ellinors rum leder poängjakten. I kväll utmanas de i luftgevärsskytte. Hon är sportig och går in för alla aktiviteter. Hemma försöker familjen lösa det så att Ellinor kan följa med på fotbolls
läger och cuper med övernattningar. Men när hela laget åker och köper pizza klockan 22 på kvällen, då är det en utmaning att få förståelse för vad det innebär för ett barn med diabetes resten av natten.
– Jag är hellre här och gör massor av roliga grejer. Det är inget svårt val, säger Ellinor.
ELLINORS BÄSTA TIPS FÖR ATT MÅ BRA MED TYP 1-DIABETES
Var inte utan pump för länge. Du får basaltapp och jobbig rekyl sen.
Ta inte för mycket insulin före träning. Jag korrigerar inte värden under 10, blodsockret sjunker ändå.
Trött på Dextrosol? Tre stycken Ahlgrens bilar har samma effekt.
” Det känns som att jag har mindre diabetes på lägret.”
Reportage
Läger äger, tycker Signe Carlstedt, Amelia Krogh, Ellinor Sundström, Jennifer Agnas Ericson och Maja Born.
”Ssssss… Kolla, den sitter!”
Ellinor har bara bytt pumpnål själv en gång, men aldrig på magen.
Kit för ledighet: läsk, insulin och spf.
20
Boka sommarens läger!
Lägret på Sandvikengården arrangeras varje år av Värmlands läns diabetesförening.
Sommaren 2019 fick 568 barn och ungdomar möjligheten att åka på sommarläger med
Svenska Diabetesförbundet. Våra lokal- föreningar arrangerade 22 läger runt om i hela Sverige. För barn, unga, eller
för hela familjen.
På Diabetes.se hittar du diabetes- läger sommaren 2020.
6 genombrott för bättre mediciner
Det senaste året har stora medicinska steg tagits mot en
modernare och mer effektiv behandling av diabetes. Här är sex banbrytande nyheter som uppdaterar diabetesvården.
text Fredrik Hed
1 4
2
5 6
Odlar insulin
producerande betaceller
I början av 2019 rapporte- rade forskare vid University of California, San Francisco, att de för första gången har lyckats omvandla mänsk- liga stamceller till mogna insulinproducerande betaceller. När cellerna transplanterades till möss började de producera insulin inom några dagar.
Även njurarna skyddas
Allt mer data visar nu att SGLT2-medi- cinerna också kan ha den åtråvärda effekten att de skyddar njurarna. I en stor studie var det betydligt färre som drabbades av njursvikt bland dem som fick kanagliflozin (säljs som Invokana) jämfört med dem som inte fick det.
Mediciner som överträffar förväntningarna
Forskarna har utvecklat två helt nya sorters mediciner som kallas SGLT2-hämmare och GLP1-analoger för att sänka höga blodsocker- nivåer – vilket de gör rätt bra. Men nya fördelar fortsätter att poppa upp i vetenskapliga studier.
Några av 2019 års största händelser var att dessa läkemedel också visade sig ge ett starkt skydd mot hjärtsvikt och andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar. I USA är de delvis redan godkända som hjärtskydd, och motsvarande godkännande väntas komma i Europa under 2020.
Utvecklingen är så positiv att den amerikanska patientorganisationen ADA menar att dessa läkemedel ska ges tidigt till personer med diabetes som har förhöjd risk att drabbas av hjärtsjukdomar – oavsett vad personen har för nivå på sitt långtidssocker, HbA1c.
Glukagon – nu som nässpray
Att vid ett akut blodsockerfall behöva mixa glukagonpulver med vätska och injicera är mångas stora skräck. Nu slipper du snart den stressen. Glukagon som nässpray väntas få grönt ljus under 2020, en rejäl underlättnad. Sprayen är lika effektiv som sprutan – men betydligt enklare att använda.
Glukagonet tas snabbt upp i näsans slemhinna och ökar blodsockernivån inom 30 minuter. Spayen kan ges till barn över fyra års ålder och personer som blivit medvetslösa.
3
Injektioner blir piller
En riktigt stor nyhet för den som ogillar sprutor är att läkemedlet semaglutid (säljs som Ozempic) är på väg att komma som tablett under 2020. Namnet på tabletten blir (troligen) Rybelsus och ska kunna användas av vuxna med typ 2- diabetes. Att ett injicerat läke- medel kommer som kapsel får ses som något av en sensation.
I fokus: Medicin
BILD: SHUTTERSTOCK
Ny basbehandling?
Nya forskningsrön gör att Metformin inte längre är det självklara valet som ensam startbehandling vid typ 2- diabetes. Den nya generationens läkemedel kan mycket väl användas direkt. Det betyder också att behandlings- riktlinjer skrivs om, både i Europa och i USA.
Det är framför allt SGLT2-hämmarnas och GLP1- analogernas positiva effekt på hjärt-kärlsjukdom och på att sänka vikten samt att de inte ökar risken för insulin- känningar som gör att deras position flyttas fram.
22 23
Läkemedel Så funkar det Produktnamn Kommentar
Snabb
verkande insulin
Måltidsinsulin. Finns två typer, snabbverkande och *direkt- verkande. Direktverkande insulin har kraftigast effekt i 1–3 timmar och varar i 3–5 timmar.
**Fiasp sätter in 5–10 minuter tidigare än Novorapid.
Actrapid Apidra*
Humalog*
Humulin Insuman Lispro*
Novorapid*
Fiasp**
Samtliga insuliner ersätter kroppens eget saknade insulin för att reglera blodsockret. De insuliner som används i Sverige i dag är antingen humaninsuliner eller analoginsuliner. Humaninsulin är identiskt med mänskligt insulin, men oftare används analoginsulin där formulan ändrats kemiskt för att det ska verka snabbare och jämnare, eller längre och jämnare. En tredjedel av alla med typ 2-diabetes behöver insulin dagligen.
Medellång
verkande insulin
Basinsulin. Börjar verka efter 1–2,5 timmar. Effekten varar i 14–24 timmar.
Humulin NPH Insulatard Insuman Basal
Lång
verkande insulin
Basinsulin. Börjar verka efter 1,5–3 timmar och har sedan en jämn verkan upp till 24 timmar.
Abasaglar Lantus Levemir Suliqua Toujeo Tresiba Xultophy
Mixinsulin
Blandat insulin av både direkt- verkande måltidsinsulin och basinsulin. Blandas antingen av 25 % direktverkande och 75 % långverkande insulin, eller 50/50 %. Eftersom mixerna innehåller direktverkande insu- lin ska de tas precis före mat.
Humalog Mix Insuman Comb Novomix 30
I fokus: Medicin
LÄKEMEDEL SOM FINNS TILLGÄNGLIGA I SVERIGE MARS 2020 ENLIGT FASS. FAKTAGRANSKAT AV CLAES-GÖRAN ÖSTENSON, ÖVERLÄKARE OCH PROFESSOR VID KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET.
LÄKEMEDEL VID HÖGT BLODSOCKERVÄRDE
INSULINER
Läkemedel Så funkar det Produkt
namn Substans Diabe
testyp Kommentar
Metformin
Bromsar leverns produktion av glukos. Förbättrar möjligen insulinkänsligheten genom att öka glukosupptaget i musklerna.
Glucophage Metformin
Mitforgen Metformin Typ 2
Förstahandsvalet för att behandla typ 2-dia- betes. Bromsar sjukdomsutvecklingen. Har positiv effekt på blodfetter och förebygger hjärt-kärlsjukdomar. Vanligaste biverkningen är magbesvär (gaser, uppkördhet, diarré) som kan gå över. Ingen risk för hypoglykemi.
Sulfonureider
(SUpreparat)
Gör att bukspottkörteln produ- cerar mer insulin.Amaryl Daonil Glibenklamid Glimepirid Mindiab
Glibenklamid Glimepirid Glipizid
Typ 2 Mody 1 Mody 3 Mody 4
Används i dag mer sällan vid typ 2-diabetes, utan vid vissa former av Mody, en sällsynt diabetes hos unga vuxna. Med åren minskar effekten när insulincellerna tröttas ut. Risk för hypoglykemier.
Glitinider
Gör att bukspottkörteln produ-cerar mer insulin. Novonorm
Repaglinid Repaglinid Typ 2
En vidareutveckling av sulfonureider. De fungerar på samma sätt, men snabbare och kortvarigare, vilket minskar risken för hypoglykemier. Kan användas vid njursvikt.
Akarbos
Minskar upptaget av disackarider (kolhydrater)i tarmen. Glucobay Akarbos Typ 2
Tas med mat. Studier antyder att akarbos kan minska risken för hjärtinfarkt och hypertoni.
Lämpligt för äldre och överviktiga, då ingen risk för allvarliga biverkningar finns. Kan ge magbesvär.
Glitazoner
Förbättrar insulinkänsligheten. ActosPioglitazone Pioglitazon Typ 2
Ges som tillägg till metformin vid otillräcklig effekt för överviktiga med hög insulinresi- stens. Problematiska biverkningar som ökad risk för hjärtsvikt och frakturer hos kvinnor.
Används allt mindre.
SGLT2
hämmare
Ökar utsöndringen av glukos i urinen, du kissar ut glukos (socker).
Forxiga Invokana Jardiance Steglatro
Dapagliflozin Empagliflozin Ertugliflozin Kanagliflozin
Typ 2
Ny generation läkemedel. Starkt skydd mot hjärt-kärlsjukdom och njursvikt har gjort SGLT2-hämmarna högintressanta. Forxiga har godkänts för vuxna med typ 1-diabetes och övervikt. Ökar risken för ketoacidos, som kan kräva intensivvård. Kan kombineras med alla andra medicinklasser.
GLP1
analoger
Stimulerar hormonerna GLP-1 och GIP som bildas i tarmen när du äter. Hormonerna ökar frisättningen av insulin och minskar också det glukoshöjan- de hormonet glukagon i levern – två effekter som båda sänker blodsockernivån.
Bydureon Byetta Lyxumia Ozempic Saxenda Trulicity Victoza
Exenatid Liraglutid Lixisenatid Dulaglutid Semaglutid
Typ 2
Tillhör också nya generationen och några va- rianter skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Påverkar även mättnadskänslan och fördröjer magsäckstömningen, vilket ger en viktminsk- ning på 3–4 kg. Måste tas som injektioner, men tabletter är på gång.
DPP4
hämmare
Bromsar enzymet (DPP-4) som bryter ner tarmhormonerna GLP-1 och GIP. Se ovan.
Galvus Januvia Onglyza Trajenta Xelevia
Sitagliptin Vildagliptin Saxagliptin Linagliptin
Typ 2 Relativt få biverkningar och obefintlig risk för hypoglykemi. Kan ges till de flesta patienter, även vid försämrad njurfunktion.
Kombina tions
läkemedel
Tabletter som innehåller två olika läkemedel, oftast metformin ihop med något ur de andra klasserna, eller en kombo av två olika sorters SGLT2-hämmare.
Competact Eucreas Glyxambi Janumet Jentadueto Komboglyze Segluromet Steglujan Synjardy Qtern Velmetia Xigduo
Typ 2
Smidigt – om dosen av varje läkemedel i kombon stämmer med de doser du behöver.
Annars är läkare ganska försiktiga med dessa mediciner.
FOTO: SHUTTERSTOCK
Lämpligt för äldre.
Kan skydda hjärtat.
Injiceras.
Det finns flera typer, eller klasser, av läkemedel som jobbar på helt olika sätt i kroppen för att sänka blodsockernivån. Därför kan du få ett eller en kombination av flera läkemedel för att uppnå bra resultat. Här är alternativen:
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Tid/timmar
Verkningsgrad
Direktverkande
Snabbverkande Långverkande Medelverkande
24 2 2020 Allt om Diabetes Allt om Diabetes 2 2020 25
FOTO: SOFIA SABEL
E
nligt forskningsdatabasen Clinicaltrials.gov, där pågå- ende medicinska studier ska registreras, pågår just nu mer än 2 500 kliniska studier som berör diabetesbehand- ling. Studierna dyker ner i allt från kostråd och högintensiv träning till helt nya läkemedelssubstanser. Men de läkemedel som utvecklas berör nästan bara typ 2-diabetes.– Vi ser inga helt nya läkemedels- principer för typ 1-diabetes inom den närmaste framtiden, säger professor Jan Eriksson vid Uppsala universitet, som själv forskar kring nya sätt att före bygga och behandla typ 2-diabetes.
– Det som tas fram är nya insuliner som allt mer ska kunna efterlikna kroppens normala insulinreglering.
Som exempel nämner han Fiasp, som släpptes 2017 och är ett extra snabbverkande insulin.
Det som forskarna nu närmar sig är så kallade ”smarta insuliner”.
Det är insulinvarianter som känner av förändringar i blodsockret och aktiveras när blodsockret stiger.
– Jag har varit involverad i sådana projekt men de har tyvärr ännu inte lett till någon färdig produkt. Men förhoppningsvis kan forskningen på sikt leverera något som blir använd- bart, säger Jan Eriksson.
De stora landvinningarna för alla med typ 1-diabetes sker i stället på tek-
niksidan, säger han, med de nya ”closed loop”-systemen som väntas revolutio- nera insulinbehandlingen de närmaste åren, och inom stamcellsforskningen.
FÖR ATT BEHANDLA typ 2-diabetes finns det i dag nio olika läkemedelsklasser.
Ändå tycker inte Jan Eriksson att vi har det perfekta läkemedlet ännu.
Därför fortsätter han att forska.
– Det första nytillskottet som kommer att bli tillgängligt är nya biologiska läkemedel, så kallade peptider, berättar han.
Det han tror mest på är en helt ny strategi som kallas ”dual peptides”.
Två peptider kombinerade i samma molekyl – exempelvis tarmhormo-
net GLP-1 och glukagon – som ihop ger en bättre blodsockerbalans och större viktminskning än vad dagens mediciner kan erbjuda.
– GLP-1 förstärker kroppens insulin- produktion och glukagonet hjälper dessutom till att kontrollera vikten.
En annan peptidduo är GLP-1 och GIP, som också är ett tarmhormon.
Den här kombon tycks också ha kraftig effekt mot övervikt.
– Båda kombinationerna har kommit ganska långt i forskningsprocessen och bör kunna vara ute inom fem år.
JAN ERIKSSON SER att vi står inför ett paradigmskifte i behandlingen av typ 2-diabetes. Det handlar om de moderna läkemedelsgrupperna GLP1-analoger och SGLT2-hämmare, som väntas få en ny roll i behandling- en. Stora studier har nyligen visat att de effektivt skyddar mot stroke och hjärt- och njurproblem. Jan Eriksson är nu med och startar den svenska studien Smartest. Den ska undersöka om det rent av kan vara bättre att ge SGLT2-hämmare som basbehandling vid typ 2-diabetes – före metformin.
– Det är viktigt att vi följer upp de långsiktiga effekterna av dessa läke- medel och undersöker vilka patienter som verkligen har nytta av dem.
Han spår också att överviktskirurgi snart blir en vedertagen behandlings- form för dem med typ 2-diabetes som är kraftigt överviktiga.
– Det har riktigt god effekt och un- gefär 80 procent av dem som opereras blir av med sina typ 2-läkemedel.
På senare år har flera av läkemedlen för typ 2-diabetes fått grönt ljus att också användas av vissa med typ 1-diabetes som är över- viktiga och har svårtyglat blodsocker.
Det är en utveckling som Jan Eriksson också tror kommer att fortsätta.
– Här har vi sett positiva resultat.
Du får mer ”time in range”, då blod- sockret ligger där det ska ligga, och färre hypoglykemier eftersom du kan gå ner i insulindos.
Så ser framtidens behandling ut
” Det första nytillskottet som kommer att bli tillgängligt är nya biologiska läke medel, så kallade peptider.”
Smart insulin som aktiveras av blodsockret, en helt ny strategi med peptider, mer kirurgi och bättre skydd för hjärtat. Professor Jan Eriksson guidar oss genom morgondagens diabetesbehandling.
text Fredrik Hed foto Mikael Wallerstedt
Jan Eriksson är professor i klinisk diabetesforskning vid Uppsala universitet. Hans team studerar nya sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes.
I fokus: Medicin
26 2 2020 Allt om Diabetes 2727
