TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Älvkarleby kommun Inklusive åren

TEM ^® 2004

Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Älvkarleby kommun

Inklusive åren 1995-2003

INNEHÅLL

Källor 3

Genomförande 4

Utveckling turismen i Sverige 2004 5

Ny viktningsmetod av TDB 8

Utveckling turismen i Älvkarleby kommun 2004 9 RESULTAT TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2004 Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 12

Sysselsättning 13

Skatteintäkter 13

Övernattningar/besök 14

Kapacitetsutnyttjande 15

Regional handelsstatistik 16

DEFINITION

Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen.

Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.

Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Basdefinitionen är följande:

En person som gör ett besök utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.

Definitionen innehåller en rad undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att de är förenade med tvång, att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar).

”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.

Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.

Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande

Enligt Turistdelegationen kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta. För dagresande är enbart traditionella, ”turistiska”, besöksmål medtagna. Köpcentra, mm, som påverkar ett regionalt resande, finns ej medtagna.

Denna rapport redovisar inresande turism, exklusive regional shopping. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till.

Utresande turism/regional shopping

Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.

För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.

Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik.

KÄLLOR

För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas samt dess utlägg/konsumtion. Fakta för nämnda erhålls från flera håll där de viktigaste faktabaserna är följande:

SCB inkvarteringsstatistik

Statistiska Centralbyrån (SCB) tar in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de icke svarande vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.

SCB Handelsstatistik

Regional omsättningsstatistik finns för varje enskild bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell.

I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning.

Rese- och TuristDataBasen, TDB

TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDBav Resurs AB. TDB är en

marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas varje år om sitt resande. De som reser har sammanlagt drygt 40 000 resor som alltså utgör basen. Trots uppdelning på många boende- kategorier och på de svenska länen erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. I TDB finns

uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.

Övrigt

Sveriges Campingvärdars Riksförbund har statistik på campingövernattningar. Resstatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info avseende färjestatistik.

GENOMFÖRANDE

För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier, anläggningar, besöksmål, mm. Källorna är följande:

Övernattningar/besök

De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB och eventuell campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök och vild camping kommer från TDB. Genomfartsresenärer kommer från Vägverket kombinerat med handelsstatistik. Uppgifter för övriga kategorier och besöksmål är inhämtat lokalt.

Utlägg/utläggsmönster

Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB där uppgifter är uttagna och regionalt anpassade (materialet håller inte för uppdelning på kommun). För de kommersiella anläggningarna har hänsyn tagits till faktisk logikostnad i området. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms.

Sysselsättning/Skatteintäkter

För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i denna bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt. Alla uppgifter kommer från SCB.

TuristEkonomiska Modellen, TEM

Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen.

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2004

För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste detta jämföras med vad som händer i Sverige totalt och omvärlden, samt vad som påverkat denna utveckling.

De åtta senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Sommarvädret 2004 tillhörde ett av de sämre det senaste decenniet, speciellt eftersom 2001-03 var bland de bästa somrarna någonsin, även 1997 och 1999. 1998 och 2000 var två av de sämsta med mycket regn och översvämningar. Vädret påverkar främst alla billigare former av boende som camping, fritidsbåt, vild camping, m fl.

Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:

• 1 juli 1999 Taxfree upphörde mellan EU-länder

• 1 juli 2000 Öresundsbron öppnades

• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur

• 11 september 2001 Terrordåden i USA

Här finns också andra faktorer som SARS (Asien och Kanada), mul- och klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak och flodvågskatastrofen i Asien. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre.

Förmodligen är det den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002. Detta har mest påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner.

KONSUMTION

Total konsumtion Sverigeresor 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Svenskarnas utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002. De genomsnittliga dygnsutläggen för affärsresenärer har minskat något de senaste åren, främst för kommersiellt boende. De som bott på hotell har spenderat något mer, men en mindre andel har hamnat på logikostnaden eftersom rumspriserna har legat på samma nivå.

SVENSKARS FRITIDSRESOR I SVERIGE

Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 Under maj 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året och hela 2002. 2003 gav en mindre ökning, men både brist på snö under våren och det sämre sommarvädret 2004 innebar en liten stagnation.

Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner i positiv riktning, men de flesta boendeformer hade ökningar 2002 och 2003.

Svenska fritidsgäster på hotell har ökat de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. SCB har inrättat en ny boendekategori kallad ”SoL” för stugor och lägenheter som hyrs ut via

bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från ”Stugby” till ”SoL”

och ”Stugby” visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar.

Övernattningar i miljoner, FRITIDSRESOR

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 Trots en svag minskning de två senaste åren är dagresor över 10 mil betydligt högre än under 90-talet.

Detta kan också ge antagandet att kortare dagresor, under 10 mil, också ökat. Antalet dagresor är nästan tillbaka till den höga nivån före skattereformen 1990.

Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)

0 5 10 15 20 25 30 35

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE

Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avses nästan uteslutande billigare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare. För det kommersiella boendet är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september.

Övernattningar i miljoner, AFFÄRSRESOR

0 4 8 12 16 20 24

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Nivån de tre senaste åren är densamma som i början av 90-talet.

Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)

0 4 8 12 16

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Totalt sett ökade resandet, och övernattningar, mycket i slutet av 2001 och hela 2002. Detta har främst påverkat enklare boendeformer, framför allt fritidshus/lägenhet och hos släkt och vänner. Resorna har också tenderat att bli kortare, både i längd och tid.

Förändringar 2001-2004 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.

2001 2002 2003 2004 03-04

Hotell (SCB/TD) 21 664 21 041 21 100 21 546 + 2,1 %

Stugbyar (SCB/TD) 3 534 3 743 3 640 3 261 - 11,4 %

Vandrarhem (SCB/TD) 1 160 2 203 2 275 2 282 + 0,3 %

Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 - 9,0 %

Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 - 15,5 %

Fritidshus eget/lånat (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 - 9,1 %

Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 - 4,3 %

Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 - 10,3 %

Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 - 19,3 %

Totalt antal övernattningar (TDB)

av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 - 5,7 % De angivna källorna är: SCB/TD = Statistiska Centralbyrån/Turistdelegationen, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen.

Det totala antalet övernattningar minskade med - 5,7 % och omsättningen med - 5,6 % under 2004 efter två år av stora ökningar. Det totala antalet övernattningar 2004 är något lägre än i början på 90-talet, men detta beror nästan enbart på ett minskat nyttjande av fritidshus.

Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %.

TRENDER

De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002 och 2003. Fram till april 2001 var trenden att svensken hellre gjorde en lång resa än två kortare, mätt i avstånd. Detta innebär att restrenden i stort sett samma, förutom den första punkten nedan, enligt följande:

Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande)

Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra.

Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet

NY VIKTNINGSMETOD AV TDB

Under 2003 och 2004 har det genomförts en fördjupad analys av viktningsförfarandet på TDB. Arbetet startades på uppdrag av Resurs AB, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Turistdelegationen och SJ.

Inledningen utfördes av Professor Ingvar Holmberg vid Göteborgs Universitet och fortsatte med en djupare analys av ETOUR. Resultatet blev ett gemensamt beslut att vikta om hela TDB, alla data från 1989, med en ny viktningsmetod.

Det insamlade materialet vägs nu med hänsyn till länstillhörighet, kön och ålder, där vikterna hämtas från SCB: s årsmedelvärden från befolkningsstatistiken (uppdateras årligen). Viktningsmetoden som nu används är Rakingmetoden. Tidigare har hänsyn även tagits till hushållsstorlek och sysselsättningsgrad, där data hämtats från FoB-90, samt att uppvägning skett p g a minneseffekter.

Den nya metoden anses ge mer rättvisande resultat, bland annat eftersom FoB-90 är gamla data. När hela TDB nu viktats efter den nya metoden resulterar detta i att antalet övernattningar blir något lägre än tidigare. I gengäld har dygnsutläggen ökat något, men totalt visar den nya viktningsmetoden en något lägre totalkonsumtion. Här finns dock några större regionala variationer där vissa regioner knappt har påverkats och andra kan ha större skillnader.

UTVECKLING TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2004

Rese- och turistindustrin i Älvkarleby kommun omsätter ca 117 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 110 personer under år 2004.

Den totala turismomsättningen har ökat med ca 5,3 miljoner kronor eller ca 4,7 % 2004 jämfört med 2003.

Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknads- föring, har ökat med ca 7,2 miljoner kronor eller ca 10,4 %. Ökningen beror på ökade utlägg och ett ökat antal övernattningar i kategorierna hotell, och camping. Kategorin camping uppvisar ett markant ökat antal övernattningar och tillsammans med ökade utlägg har det resulterat i en ökning med ca 4,9 miljoner kronor. Antalet dagbesök har minskat men ökade utlägg har inneburit en omsättningsökning med ca 2,8 miljoner kronor. I resultatet för 2004 ingår även en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök vilket resulterat i ett tillskott med ca 1,3 miljoner kronor. Precis som för 2003 har badgäster beräknats med halva utlägget då de generellt har lägre utlägg och ingen entré. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med ca 1,9 miljoner kronor eller ca 4,6 % vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner Däremot ökade utläggen och även antalet genomfartsresenärer.

Camping (inkl campingstugor) är den vanligaste övernattningskategorin med ca 36 % av samtliga över- nattningar och ca 61 % av samtliga kommersiella övernattningar 2004. Campingstatistiken är felaktig/

överskattad för 2002 enligt lokala uppgifter och sannolikt gäller samma förhållande för tidigare under- sökningsår också. Antalet övernattningar har ökat markant 2004 trots en vädermässigt dålig sommar.

Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste övernattningskategorin med ca 33 % av omsättningen för samtliga övernattningar och ca 42 % av samtliga kommersiella övernattningar 2004.

Ökningen av antalet dagbesök 2002 berodde på nytillkomna besöksmål/evenemang och tillsammans med ökade utlägg resulterade det i en omsättningsökning med ca 5,5 miljoner kronor 2002 jämfört med 2001.

Av det totala antalet redovisade dagbesök 2004 uppskattas ca 74 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 75 % i beräkningarna. Dagbesöken svarar för ca 16 % av den totala turismomsättningen 2004.

Kategorin genomfartsresenärer svarar för ca 22 % av den totala turismomsättningen 2004 vilket ger betydande omättningstal inom transport-, (d v s bensinkonsumtion), och restaurangbranschen De icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, svarar för ca 41 % av samtliga övernattningar och ungefär en femtedel i motsvarande andel av turismomsättningen 2004.

Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna.

RESULTAT TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2004

OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI

Kategori (tusen kronor)

Kommersiella

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotell 25 165 21 453 20 880 22 184 21 816 22 917 25 707 23 704 23 167 23 958 Affärs 2 231 1 927 7 787 8 275 5 747 7 509 6 484 5 715 5 771 6 930 Konferens 20 816 18 339 11 663 11 842 13 746 11 939 13 695 11 784 11 979 11 344

Grupp 674 53 145 800 361 424 2 988 3 054 2 012 1 655

Fritid 1 444 1 134 1 285 1 267 1 962 3 045 2 540 3 151 3 406 4 030

Stugby 7 227 8 211 7 717 7 265 9 352 9 899 11 294 15 030 15 479 14 933

Stuga/rum 135 131 79 73 14 84 277 196 186 108

Camping 13 790 11 496 13 261 11 727 13 053 11 980 16 221 18 751 12 200 17 109 Fri camping 1 391 1 113 879 492 1 076 549 610 795 807 439 Vandrarhem 894 744 653 626 495 441 520 1 167 1 182 885

Grupplogi 207 176 153 125 140 145 0 0 0 0

Dagbesök 16 500 18 567 21 951 13 968 13 400 12 662 11 986 17 470 16 390 19 194 65 309 61 891 65 573 56 460 59 346 58 677 66 615 77 113 69 411 76 626 Övriga

Fritidshus 4 140 3 839 5 119 4 479 3 982 3 910 3 318 4 266 5 155 4 550 Släkt/vänner 11 791 10 875 11 504 8 610 6 876 5 652 10 450 11 283 13 186 10 156 Genomfartsresenärer 17 024 17 742 17 795 17 991 19 230 20 191 20 474 22 560 23 707 25 395 32 955 32 456 34 418 31 080 30 088 29 753 34 242 38 109 42 048 40 101 TOTALT 98 265 94 348 99 991 87 541 89 436 88 431 100 857 115 221 111 460 116 729 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.

Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2004

66%

34%

Kommersiell Ej kommersiell

Total omsättning 1995-2004

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000 110000 120000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Fördelning av omsättning/kategori 2004

Hotell 21%

Genomf 21%

Stugby 13%

Stuga/rum 0%

Camping 15%

Fri camping 0%

Släkt/vänner 9%

V andrarhem 1%

Fritidshus 4%

Dagbesök 16%

Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER

(tusen kronor)

1995 1996 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004

Logi 20 381 18 435 18 724 18 831 19 063 20 514 21 677 23 148 22 907 23 185 Livsmedel 14 505 12 821 14 027 11 670 11 960 10 957 12 613 16 101 15 341 15 298 Restaurang 22 351 22 007 22 250 20 616 21 234 20 802 24 332 25 553 25 064 26 860 Transport 17 455 17 887 19 211 16 804 18 504 17 710 19 146 21 267 21 142 21 761 Shopping 18 224 18 207 19 525 15 046 13 537 13 314 16 370 21 801 20 164 21 115 Aktiviteter 5 350 4 990 6 254 4 574 5 137 5 134 6 719 7 351 6 842 8 510 Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping.

Ökningen för aktivitet 2004 beror i huvudsak på en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt.

Turistkronan 2004

Logi 20%

Restaurang 23%

Transport 19%

Shopping 18%

Aktiviteter 7%

Livsmedel 13%

Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter

SYSSELSÄTTNING

Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre.

Ny redovisning av sysselsättning

Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Älvkarleby kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

2002 2003 2004

Livsmedel 8,8 7,4 7,8 6,2 6,1 5,4 6,0 7,5 6,7 6,2 6,0 Restaurang 34,9 32,6 31,6 27,9 27,8 26,0 23,0 29,7 35,0 33,3 34,8 Transport 7,0 6,9 7,0 5,8 6,2 5,7 5,9 6,4 8,0 7,7 7,7 Shopping 11,5 11,0 11,3 8,3 7,2 6,8 8,1 10,5 13,6 12,2 12,4 Aktivitet 9,0 8,0 9,6 6,7 7,3 7,0 8,7 9,3 11,7 10,5 12,8

Logi 32,5 27,6 27,5 25,5 25,4 26,3 24,6 28,0 33,6 32,6 32,7 Administration 2,0 2,0 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0

TOTALT 106 95 97 83 82 79 78 93

Årsanställda, ny metod 111 105 108

Beräknat årsanställda 125 115 115 100 100 95 95 110

Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till.

SKATTEINTÄKTER

Skatteintäkterna delas in i två delar:

DIREKTA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg.

TOTALA avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten.

Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget.

(tusen kronor)

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

DIREKTA

Kommun 3 393 3 621 3 837 3 365 3 467 3 428 3 910 4 467 4 321 4 525 Landsting 1 898 1 540 1 632 1 423 1 425 1 454 1 659 1 895 1 976 2 069 TOTALA

Kommun 6 646 6 793 7 144 6 300 6 564 6 812 7 243 9 067 9 906 10 323 Landsting 3 718 2 889 3 039 2 664 2 698 2 889 3 073 3 846 4 530 4 720 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.

Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.

Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats.

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK

Övernattningar

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotellrum 19 593 16 318 15 837 15 325 14 653 15 982 14 204 13 210 14 078 14 051 Hotellbäddar 30 096 23 916 21 837 21 730 20 695 24 160 20 467 18 967 20 622 20 161

Affärs 2 348 1 937 7 381 7 323 4 850 6 889 5 146 4 743 4 750 5 500

Konferens 23 655 19 826 11 901 11 278 12 440 11 763 10 869 9 779 9 859 9 003

Grupp 1 053 72 197 1 000 410 517 2 353 2 128 2 053 1 525

Fritid 3 040 2081 2 358 2 129 2 995 4 991 2 099 2 317 3 960 4 133

Stugby 19 800 21 327 20 043 18 871 21 750 21 520 23 530 16 249 18 993 17 777

Stuga/rum 552 503 302 280 50 270 866 530 504 300

Camping, tält/husvagn 77 279 59 197 67 828 63 559 66 847 61 421 72 099 76 380 47 044 63 811 Campingstugor 1 210 1 081 1 623 1 300 1 500 1 320 1 466 1 525 1 567 1 786 Vandrarhem 3 726 2 705 2 373 2 278 1 679 1 422 1 676 1 809 1 922 1 488 Fri camping 7 730 6 185 4 886 2 736 5 664 2 889 3 208 3 785 3 670 1 910 Grupplogi 1 800 1 356 1 180 962 1 000 1000 0 0 0 0 Kommersiella 142 193 116 270 120 072 111 716 119 185 114 002 123 312 119 245 94 322 107 233 Fritidshus 33 120 28 440 37 920 33 180 28 440 26 070 23 700 28 440 35 550 28 440 Släkt/vännner 73 696 63 973 63 910 45 315 36 188 26 916 53 592 53 730 62 790 45 140 Övriga 106 816 92 413 101 830 78 495 64 628 52 986 77 292 82 170 98 340 73 580

Totalt 249 009 208 683 221 902 190 211 183 813 166 988 200 604 201 415 192 662 180 813 Dagbesök 100 000 97 720 107 080 68 138 60 911 57 554 54 482 72 790 70 646 68 222 Genomfartsresenärer 126 100 126 730 127 110 128 508 132 620 134 609 136 494 140 998 143 677 145 114

Övernattningar 1995-2004

0 15000 30000 45000 60000 75000 90000 105000 120000 135000 150000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Kommersiella

Fritidshus

Släkt/vännner

Fördelning av antal övernattningar/besök 2004

Hotell 5%

Dagbesök Fritidshus 17%

7%

Fri c amping 0%

Camping 17%

Stuga/rum 0%

Vandrarhem 0%

Släkt/vännner 11%

Genomf 38%

Stugby 5%

Hotell Stugby Stuga/rum Camping Vandrarhem Fri camping Dagbesök Fritidshus Släkt/vännner Genomf

KAPACITETSUTNYTTJANDE

Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år

Utnyttjade dagar/år

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotellrum 111,3 113,3 118,2 114,4 109,4 119,3 105,2 97,9 104,3 101,1 Hotellbäddar 92,9 92,0 89,1 90,5 84,5 98,6 77,2 71,6 77,8 76,1 Stugby 121,5 130,8 123,0 111,7 128,7 134,5 147,1 94,5 105,5 98,8 Camping 43,7 35,8 41,2 39,6 41,7 37,2 38,6 47,1 29,4 39,7 Vandrarhem 62,1 41,0 36,0 34,5 25,4 21,5 25,4 27,4 29,1 22,5

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB)

Följande fakta avser år 2003. Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil.

Ort/kommun Bransch Inrikes

omsättn milj kr

Antal

anställda Antal

enheter Oms/

inv Rikssnitt

ÄLVKARLEBY 505 Bensinstationer 1 7 939

521 Butiker, varuhus och stormarknader 149 75 7 16 528 18 319

522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 27 11 4 2 945 3 349

523 Apotek, sjukvård och parfym 2 3 708

524 Övriga specialbutiker med nya varor 23 16 21 2 509 16 571

551 Hotell 16 34 3 1 794 2 338

552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3 22 3 375 184

553 Restauranger 20 22 13 2 170 4 598

Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc.

Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av

sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen.

Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln.

Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverk- samhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.).

Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism

2005 07 08

© RESURS AB

HQ/InfraCity/UPPLANDS-VÄSBY • TEL +46-8-555 410 30 • FAX +46-8-590 717 81 • resurs@resursab.se Malmö • TEL +46-8-555 410 33, +46-40-30 69 30 • FAX +46-40-30 66 91 • ca@resursab.se