TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun Inklusive åren ( inklusive Knivsta)

TEM ^® 2006

Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun

Inklusive åren 1997-2005 (2003-2005 inklusive Knivsta)

INNEHÅLL

Källor 3

Genomförande 4

Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Uppsala kommun 2006 10

RESULTAT TURISMEN I UPPSALA KOMMUN 2006

Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13

Sysselsättning 14

Skatteintäkter 14

Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17

© RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt.

Överträdelse beivras.

DEFINITION AV TURISM

Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen.

Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.

Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen.

Grunddefinitionen är följande:

Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.

Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande:

Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar).

”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.

Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.

Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande

Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län.

Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort.

Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till.

Utresande turism/regional shopping

Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och

sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.

För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.

Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik.

KÄLLOR

För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från:

SCB inkvarteringsstatistik

Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser.

Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.

SCB Handelsstatistik

Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren.

Rese- och TuristDataBasen, TDB

TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDBav Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen.

Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.

Övrigt

Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar.

Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik).

GENOMFÖRANDE

För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande:

Övernattningar/besök

De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg.

Utlägg/utläggsmönster

Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms.

Sysselsättning/Skatteintäkter

För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB.

TuristEkonomiska Modellen, TEM

Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB.

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006

De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av

omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden.

De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten.

• Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd

• Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige

• Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd

• Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn

• Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd

• Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd

• Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren

• Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn

• Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september

• Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen.

Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:

• 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder

• 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades

• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur

• 11 sep 2001 Terrordåden i USA

• 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter.

Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre.

För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion.

Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner.

Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi.

Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser.

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE

Övernattningsresor i Sverige

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong.

Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet.

Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har

övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter.

Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år.

Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Dagresa över 10 mil i Sverige

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket.

Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)

0 5 10 15 20 25 30 35

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE

Övernattningsresor i Sverige

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare

boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre.

Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat.

Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR

0 4 8 12 16 20 24

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Dagresa i Sverige över 10 mil

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas.

Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)

0 4 8 12 16

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

TRENDER

De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004- 2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande:

• Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd

• Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester)

• Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra

• Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet.

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06

Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904 - 7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808 - 4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098 - 29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933 - 10,4 % Totalt övernattningar (TDB)

av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384 - 3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner

av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474 - 10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen.

Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %.

Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %.

KONSUMTION

Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande.

Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige

0 20 40 60 80 100 120

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER

Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien.

NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM

- 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Norge Ty skland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan

Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan.

Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan.

Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan.

15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring

NÄTTER från 2005

1 Norge 1 040 495 + 3,7 %

2 Tyskland 962 526 + 2,9 %

3 Danmark 712 983 + 2,7 %

4 Storbritannien 602 512 - 1,3 %

5 USA 412 122 - 2,1 %

6 Finland 349 669 0,0 %

7 Nederländerna 252 755 + 13,1 %

8 Italien 213 635 - 3,3 %

9 Frankrike 186 768 - 0,9 %

10 Ryssland 168 014 + 26,8 %

11 Spanien 159 173 + 10,8 %

12 Japan 111 773 - 2,8 %

13 Schweiz 108 976 - 0,6 %

14 Polen 106 253 + 50,7 %

15 Kina 99 943 + 42,6 %

Källa: SCB/Nutek.

UTVECKLING TURISMEN I UPPSALA KOMMUN 2006

Rese- och turistindustrin i Uppsala kommun omsätter drygt 1,4 miljarder kronor eller 1 431 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 1 210 personer (årssysselsatta) under år 2006.

Den totala turismomsättningen har ökat med 11 miljoner kronor eller 0,8 % 2006 jämfört med 2005.

I resultaten åren 2003-05 ingår Knivsta viket innefattar knappt 10 % av hotellrumskapaciteten och en mindre campingplats år 2005. Om man förutsätter lika stor omsättningsandel som andelen hotellrum innebär det ca 50 miljoner kronor för Knivsta 2005.

Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknads- föring, har ökat med 31 miljoner kronor eller 2,8 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i över- nattningskategorierna hotell, stugby, stuga/rum, camping, vandrarhem och gästhamn.

Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med nästan 20 miljoner kronor eller 5,9 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre genomfartsresenärer.

Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste övernattningskategorin med 87 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Det är också den vanligaste kommersiella boendeformen med 63 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet hotellövernattningar har ökat 2006 jämfört med 2005 trots att hotellen i Knivsta ingår 2005 och omsättningen har ökat än mer, 13,6 miljoner kronor, p g a ökade utlägg.

Ökningen av antalet vandrarhemsövernattningar fr o m 2001 beror på tillkomsten av ett STF-anslutet vandrarhem och den kraftiga ökningen 2004 beror på tillkomsten av ytterligare en ny anläggning. Ännu ett vandrarhem har tillkommit 2006 och antalet övernattningar har ökat med 9,2 % och omsättningen har ökat med 1,8 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005.

Campingstatistiken inrymmer en stor osäkerhet då statistiken som redovisats från SCR är bristfällig och i flera fall i länet inte är jämförbar mellan åren. Enligt aktuell statistik från SCR är beläggningssiffrorna för år 2002 och tidigare för höga och i realiteten har campingen ökat 2003 som generellt i landet var ett toppår för campingen. För år 2006 redovisas ett anmärkningsvärt stort antal gästnätter vilket har inneburit en ökning av antalet gästnätter med 82 % och tillsammans med ökade utlägg har det gett en omsättnings- ökning med 20,7 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005. Den höga beläggningen enligt SCR innebär ca 95 dagars full beläggning på campingplatserna vilket är näst intill osannolikt såvida det inte är en stor andel säsongs-/helårscampare. Övernattningar i campingstugor redovisas under kategorin stugby och här redo- visar SCR en markant minskning 2006 jämfört med 2005.

För beräkningen av antalet dagbesökare har under samtliga år regional omsättningsstatistik från SCB och handelsstatistik från HUI samt KPI nyttjats. Omsättning/invånare i olika handelsgrenar har jämförts mellan Uppsala och riket totalt för att få fram en relevant omsättning. Förändringar mellan åren har anpassats till statistik från HUI. Säkerheten i antalet besökare respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna. Dagbesöken svarar för 37 % av den totala turismomsättningen 2006.

Merparten hamnar i shoppingbranschen som svarar för 29 % av den totala turismomsättningen 2006.

Regional handels- statistik från SCB (se sidan 17) understryker den betydande handeln inom dagligvaru- och sällanköps- handeln i Uppsala kommun.

Boende hos släkt/vänner är den vanligaste övernattingskategorin med 61 % av samtliga övernattningar och 26 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006.

Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna.

RESULTAT TURISMEN I UPPSALA KOMMUN 2006

OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI

Kategori (tusen kronor)

Kommersiella

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Hotell 359 044 429 533 475 722 441 080 597 114 536 841 493 548 531 955 494 274 507 867 Affärs 195 503 242 034 224 940 212 045 236 499 244 132 246 943 284 583 269 023 291 618 Konferens 129 525 125 556 168 916 154 499 184 323 138 280 123 916 128 134 98 880 74 152 Grupp 16 299 27 558 50 268 44 671 101 956 76 421 49 315 32 422 38 236 26 926 Fritid 17 717 34 386 31 598 29 866 74 336 78 008 73 374 86 816 88 136 115 171

Stugby 11 245 11 214 8 990 11 355 17 183 18 528 15 032 14 238 24 570 16 583 Stuga/rum 816 869 684 680 808 934 934 1 078 899 946 Camping 21 214 17 408 19 256 14 391 17 722 20 448 13 693 14 497 20 181 40 867 Fri camping 3 030 1 697 3 707 1 891 2 099 4 222 4 290 2 332 1 825 1 259 Vandrarhem 1 137 1 154 1 457 1 495 2 500 3 019 5 948 10 317 13 476 15 292

Gästhamn 36 58 63 63 80 82 99 32 33 33

Dagbesök 451 586 474 576 492 639 509 060 518 913 525 482 532 050 530 408 528 766 532 050 848 108 936 509 1002 518 980 015 1156 419 1109 556 1065 594 1104 857 1084 024 1114 897 Övriga

Fritidshus 20 423 17 870 15 884 15 601 13 237 17 019 20 565 18 154 19 033 15 223 Släkt/vänner 232 479 176 672 142 350 118 741 221 796 240 799 282 621 217 676 229 444 213 737 Genomfartsresenärer 55 655 56 267 60 142 63 149 64 033 70 556 74 143 79 423 87 352 87 002 308 557 250 809 218 376 197 491 299 066 328 374 377 329 315 253 335 829 315 962 TOTALT 1156 664 1187 318 1220 894 1177 506 1455 484 1437 929 1442 924 1420 110 1419 853 1430 859 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.

Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 22%

78%

Kommersiell Ej kommersiell

Omsättning 1997-2006

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 1000000 1100000 1200000 1300000 1400000 1500000

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Kommersiell Ej kommersiell TOTALT

Fördelning av omsättning/kategori 2006

Hotell 35%

Genomf 6%

Släkt/vänner 15%

Stugby 1%

Stuga/rum 0%

Camping 3%

Fri camping 0%

Fritidshus 1%

Vandrarhem 1%

Dagbesök 38%

Gästhamn 0%

Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER

(tusen kronor)

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Logi 224 554 261 134 278 008 264 844 327 960 321 930 305 520 319 002 305 456 316 873 Livsmedel 114 823 102 482 103 318 91 655 122 972 143 580 144 649 122 594 127 299 114 429 Restaurang 228 706 249 283 257 991 244 928 308 746 279 057 298 923 298 863 283 510 310 672 Transport 191 754 183 729 210 753 187 340 219 939 201 293 205 108 196 489 206 847 197 237 Shopping 323 908 323 715 299 426 321 907 371 434 406 671 409 294 403 973 419 419 408 060 Aktiviteter 72 918 66 977 71 397 66 831 104 434 85 399 79 430 79 190 77 323 83 588 Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Den stora omsättningsandelen för shopping i kommunen beror främst på en stor andel dagbesök.

Turistkronan 2006

Logi 22%

Restaurang 22%

Transport 14%

Shopping 28%

Aktiviteter 6%

Livsmedel 8%

Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter

SYSSELSÄTTNING

Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre.

Ny redovisning av sysselsättning

Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Uppsala. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.

1997 1998 1999 2000 2001 2002

2002 2003 2004 2005 2006

Livsmedel 64,0 54,4 52,7 44,8 58,4 66,5 62,0 60,6 50,1 50,3 44,0 Restaurang 257,0 266,6 266,0 242,5 291,3 256,5 399,2 414,6 403,9 371,1 395,3 Transport 70,0 63,9 70,5 60,0 67,5 60,2 75,5 74,6 69,6 71,0 65,7 Shopping 187,8 178,8 159,3 164,2 184,3 196,7 213,6 208,5 200,6 201,6 190,7 Aktivitet 112,2 98,5 101,3 90,9 135,6 108,1 135,6 122,2 118,7 112,2 117,9 Logi 263,0 288,8 296,9 271,5 324,3 311,0 373,2 387,9 395,8 368,9 377,0 Administration 10,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 16,0 16,0 17,0 18,0 TOTALT 964 966 962 889 1 076 1 014

Årssysselsatta, ny metod 1 274 1 284 1 255 1 192 1 209

Beräknat årsanställda 1155 1160 1155 1065 1290 1215

Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till.

SKATTEINTÄKTER

Skatteintäkterna delas in i två delar:

DIREKTA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg.

TOTALA avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten.

Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget.

(tusen kronor)

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

DIREKTA

Kommun 41 126 42 297 43 890 42 330 52 323 51 692 51 871 52 192 52 255 52 661 Landsting 18 882 19 302 19 451 19 363 23 935 23 646 25 578 25 174 25 169 25 364 TOTALA

Kommun 63 153 66 478 69 774 69 659 89 383 87 828 108 345 108 934 106 650 112 077 Landsting 28 995 30 337 30 922 31 864 40 888 40 176 53 426 52 543 51 369 53 982 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.

Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.

Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats.

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK

Övernattningar

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Hotellrum 212 398 248 263 263 833 267 045 254 636 257 360 249 518 261 528 263 552 257 686 Hotellbäddar 265 857 307 734 324 634 325 569 318 739 320 358 317 025 326 698 333 915 334 686

Affärs 129 472 149 866 132 708 135 926 123 498 135 629 138 732 155 086 159 185 165 692 Konferens 92 518 83 704 107 248 106 551 96 252 76 822 69 616 69 828 58 509 42 132 Grupp 17 813 27 696 45 907 43 795 56 020 51 987 40 422 25 630 32 680 22 161 Fritid 26 054 46 468 38 771 39 297 42 969 55 920 68 255 76 154 83 541 104 701

Stugby 34 599 34 506 24 972 29 493 42 957 40 278 33 780 29 663 51 726 34 192 Stuga/rum 3 140 3 344 2 358 2 194 2 525 2 525 2 525 2 836 2 336 2 336 Camping tält/husvagn 111 651 96 713 101 349 75 743 80 553 85 198 54 774 55 759 76 155 138 531 Vandrarhem 4 135 4 198 4 938 4 824 8 066 8 626 7 878 18 260 17 731 19 357 Gästhamn 313 500 550 500 550 550 620 180 170 150 Fri camping 16 833 9 426 19 512 9 951 11 046 20 104 19 501 10 141 7 302 5 038 Kommersiella 436 528 456 421 478 313 448 274 464 436 477 639 436 103 443 537 489 335 534 290 Fritidshus 151 280 132 370 113 460 104 005 94 550 113 460 141 825 113 460 115 352 86 986 Släkt/vänner 1291 549 929 855 749 208 565 434 1137 414 1146 660 1345 813 967 450 1042 929 971 532 Övriga 1442 829 1062 225 862 668 669 439 1231 964 1260 120 1487 638 1080 910 1158 281 1058 518 TOTALT 1879 357 1518 646 1340 981 1117 713 1696 400 1737 759 1923 741 1524 447 1647 616 1592 808 Genomfartsresenärer 397 536 401 909 414 770 420 992 426 886 440 973 449 351 453 845 459 745 457 905 Dagbesök 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130

Säkerheten i antalet dagbesök respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna.

Övernattningar 1997-2006

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 1000000 1100000 1200000 1300000 1400000 1500000

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006

Stugby 1%

Släkt/vänner 26%

Fritidshus 2%

Fri camping 0%

Stuga/rum

0% Camping 4%

Vandrarhem 1%

Dagbesök 45%

Gästhamn 0%

Genomf 12%

Hotell 9%

Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

KAPACITETSUTNYTTJANDE

Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år

Utnyttjade dagar/år

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Hotellrum 166,1 158,8 179,6 185,8 157,5 163,1 159,6 166,0 169,3 184,1 Hotellbäddar 121,0 121,3 137,1 144,8 121,6 126,5 125,4 126,2 129,2 146,3 Stugby 138,4 138,0 104,0 86,5 126,0 118,1 99,1 86,0 148,2 100,3

Camping 76,6 66,4 63,3 49,2 54,8 62,4 40,8 36,6 50,0 94,9

Vandrarhem 35,3 39,2 64,1 62,6 52,7 62,1 56,7 53,2 51,7 52,0

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB)

Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms.

Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil.

Bransch Inrikes oms

exkl moms milj kr

Antal anställda

Antal enheter

Oms/

invånare

Rikssnitt/

invånare

Oms +/- rikssnitt milj kr

Bensinstationer 911,6 174 29 4 923 8 419 -647,4

Butiker, varuhus och stormarknader 3 835,5 1 535 110 20 711 19 541 216,7

Specialiserad livsm, sprit & tobak 561,5 237 78 3 032 3 667 -117,6

Övriga specialbutiker med nya varor 4 549,1 2 380 480 24 565 20 464 759,4

Hotell 270,8 349 29 1 463 2 761 -240,3

Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 13,3 7 6 72 242 -31,4

Restauranger 1 095,1 1 638 304 5 913 5 311 111,5

Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc.

Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av

sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen.

Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln.

Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverk- samhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.).

Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism

12 maj 2007

© RESURS AB

HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY • TEL 08-555 410 30 • FAX 08-590 717 81 • resurs@resursab.se Malmö • TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 • FAX 040-30 66 91 • ca@resursab.se