TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Enköpings kommun Inklusive åren

TEM ^® 2004

Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Enköpings kommun

Inklusive åren 1995-2003

INNEHÅLL

Källor 3

Genomförande 4

Utveckling turismen i Sverige 2004 5

Ny viktningsmetod av TDB 8

Utveckling turismen i Enköpings kommun 2004 9

RESULTAT TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2004

Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 12

Sysselsättning 13

Skatteintäkter 13

Övernattningar/besök 14

Kapacitetsutnyttjande 15

Regional handelsstatistik 16

DEFINITION

Alla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen.

Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.

Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Basdefinitionen är följande:

En person som gör ett besök utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.

Definitionen innehåller en rad undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att de är förenade med tvång, att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar).

”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.

Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.

Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande

Enligt Turistdelegationen kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta. För dagresande är enbart traditionella, ”turistiska”, besöksmål medtagna. Köpcentra, mm, som påverkar ett regionalt resande, finns ej medtagna.

Denna rapport redovisar inresande turism, exklusive regional shopping. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till.

Utresande turism/regional shopping

Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.

För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.

Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik.

KÄLLOR

För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas samt dess utlägg/konsumtion. Fakta för nämnda erhålls från flera håll där de viktigaste faktabaserna är följande:

SCB inkvarteringsstatistik

Statistiska Centralbyrån (SCB) tar in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de icke svarande vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar.

SCB Handelsstatistik

Regional omsättningsstatistik finns för varje enskild bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell.

I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning.

Rese- och TuristDataBasen, TDB

TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDBav Resurs AB. TDB är en

marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas varje år om sitt resande. De som reser har sammanlagt drygt 40 000 resor som alltså utgör basen. Trots uppdelning på många boende- kategorier och på de svenska länen erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. I TDB finns

uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.

Övrigt

Sveriges Campingvärdars Riksförbund har statistik på campingövernattningar. Resstatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info avseende färjestatistik.

GENOMFÖRANDE

För området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier, anläggningar, besöksmål, mm. Källorna är följande:

Övernattningar/besök

De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB och eventuell campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök och vild camping kommer från TDB. Genomfartsresenärer kommer från Vägverket kombinerat med handelsstatistik. Uppgifter för övriga kategorier och besöksmål är inhämtat lokalt.

Utlägg/utläggsmönster

Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB där uppgifter är uttagna och regionalt anpassade (materialet håller inte för uppdelning på kommun). För de kommersiella anläggningarna har hänsyn tagits till faktisk logikostnad i området. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms.

Sysselsättning/Skatteintäkter

För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i denna bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt. Alla uppgifter kommer från SCB.

TuristEkonomiska Modellen, TEM

Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen.

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2004

För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste detta jämföras med vad som händer i Sverige totalt och omvärlden, samt vad som påverkat denna utveckling.

De åtta senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Sommarvädret 2004 tillhörde ett av de sämre det senaste decenniet, speciellt eftersom 2001-03 var bland de bästa somrarna någonsin, även 1997 och 1999. 1998 och 2000 var två av de sämsta med mycket regn och översvämningar. Vädret påverkar främst alla billigare former av boende som camping, fritidsbåt, vild camping, m fl.

Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:

• 1 juli 1999 Taxfree upphörde mellan EU-länder

• 1 juli 2000 Öresundsbron öppnades

• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur

• 11 september 2001 Terrordåden i USA

Här finns också andra faktorer som SARS (Asien och Kanada), mul- och klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak och flodvågskatastrofen i Asien. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre.

Förmodligen är det den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002. Detta har mest påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner.

KONSUMTION

Total konsumtion Sverigeresor 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Svenskarnas utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002. De genomsnittliga dygnsutläggen för affärsresenärer har minskat något de senaste åren, främst för kommersiellt boende. De som bott på hotell har spenderat något mer, men en mindre andel har hamnat på logikostnaden eftersom rumspriserna har legat på samma nivå.

SVENSKARS FRITIDSRESOR I SVERIGE

Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 Under maj 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året och hela 2002. 2003 gav en mindre ökning, men både brist på snö under våren och det sämre sommarvädret 2004 innebar en liten stagnation.

Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner i positiv riktning, men de flesta boendeformer hade ökningar 2002 och 2003.

Svenska fritidsgäster på hotell har ökat de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. SCB har inrättat en ny boendekategori kallad ”SoL” för stugor och lägenheter som hyrs ut via

bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från ”Stugby” till ”SoL”

och ”Stugby” visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar.

Övernattningar i miljoner, FRITIDSRESOR

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 Trots en svag minskning de två senaste åren är dagresor över 10 mil betydligt högre än under 90-talet.

Detta kan också ge antagandet att kortare dagresor, under 10 mil, också ökat. Antalet dagresor är nästan tillbaka till den höga nivån före skattereformen 1990.

Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)

0 5 10 15 20 25 30 35

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE

Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avses nästan uteslutande billigare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare. För det kommersiella boendet är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september.

Övernattningar i miljoner, AFFÄRSRESOR

0 4 8 12 16 20 24

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Nivån de tre senaste åren är densamma som i början av 90-talet.

Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)

0 4 8 12 16

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Totalt sett ökade resandet, och övernattningar, mycket i slutet av 2001 och hela 2002. Detta har främst påverkat enklare boendeformer, framför allt fritidshus/lägenhet och hos släkt och vänner. Resorna har också tenderat att bli kortare, både i längd och tid.

Förändringar 2001-2004 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.

2001 2002 2003 2004 03-04

Hotell (SCB/TD) 21 664 21 041 21 100 21 546 + 2,1 %

Stugbyar (SCB/TD) 3 534 3 743 3 640 3 261 - 11,4 %

Vandrarhem (SCB/TD) 1 160 2 203 2 275 2 282 + 0,3 %

Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 - 9,0 %

Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 - 15,5 %

Fritidshus eget/lånat (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 - 9,1 %

Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 - 4,3 %

Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 - 10,3 %

Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 - 19,3 %

Totalt antal övernattningar (TDB)

av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 - 5,7 % De angivna källorna är: SCB/TD = Statistiska Centralbyrån/Turistdelegationen, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen.

Det totala antalet övernattningar minskade med - 5,7 % och omsättningen med - 5,6 % under 2004 efter två år av stora ökningar. Det totala antalet övernattningar 2004 är något lägre än i början på 90-talet, men detta beror nästan enbart på ett minskat nyttjande av fritidshus.

Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %.

TRENDER

De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002 och 2003. Fram till april 2001 var trenden att svensken hellre gjorde en lång resa än två kortare, mätt i avstånd. Detta innebär att restrenden i stort sett samma, förutom den första punkten nedan, enligt följande:

Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande)

Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra.

Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet

NY VIKTNINGSMETOD AV TDB

Under 2003 och 2004 har det genomförts en fördjupad analys av viktningsförfarandet på TDB. Arbetet startades på uppdrag av Resurs AB, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Turistdelegationen och SJ.

Inledningen utfördes av Professor Ingvar Holmberg vid Göteborgs Universitet och fortsatte med en djupare analys av ETOUR. Resultatet blev ett gemensamt beslut att vikta om hela TDB, alla data från 1989, med en ny viktningsmetod.

Det insamlade materialet vägs nu med hänsyn till länstillhörighet, kön och ålder, där vikterna hämtas från SCB: s årsmedelvärden från befolkningsstatistiken (uppdateras årligen). Viktningsmetoden som nu används är Rakingmetoden. Tidigare har hänsyn även tagits till hushållsstorlek och sysselsättningsgrad, där data hämtats från FoB-90, samt att uppvägning skett p g a minneseffekter.

Den nya metoden anses ge mer rättvisande resultat, bland annat eftersom FoB-90 är gamla data. När hela TDB nu viktats efter den nya metoden resulterar detta i att antalet övernattningar blir något lägre än tidigare. I gengäld har dygnsutläggen ökat något, men totalt visar den nya viktningsmetoden en något

lägre totalkonsumtion. Här finns dock några större regionala variationer där vissa regioner knappt har påverkats och andra kan ha större skillnader.

UTVECKLING TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2004

Rese- och turistindustrin i Enköpings kommun omsätter ca 278 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 255 personer under år 2004.

Den totala turismomsättningen har ökat med ca 1,2 miljoner kronor eller 0,4 % 2004 jämfört med 2003.

Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknads- föring, har ökat med 11,7 miljoner kronor eller 8,5 %. Ökningen beror främst på ökade utlägg. Det totala antalet kommersiella övernattningar uppvisar en minskning med 8 200 gästnätter eller 5,8 % medan omsättningen har, p g a de ökade utläggen, ökat med 7,4 miljoner kronor eller 6,8 %. Antalet beräknade dagbesök är näst intill oförändrat medan omsättningen har ökat med 4,4 miljoner kronor. I omsättnings- ökningen för dagbesöken ingår dock en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt vilket resulterat i ett tillskott med en miljon kronor. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar däremot en minskning med 10,5 miljoner kronor eller 7,6 % vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner. Däremot ökade utläggen och antalet genomfartsresenärer.

Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 32 % av den totala turismomsättningen eller 77 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2004. Antalet övernattningar ökade med 1,2 % och tillsammans med ökade utlägg har det resulterat i en omsättningsökning med 9,2 miljoner kronor 2004 jämfört med 2003.

Camping (inklusive campingstugor) är den vanligaste kommersiella övernattningskategorin med 41 % av samtliga kommersiella övernattningar 2004.

Kategorin dagbesök, inklusive nämnda tilläggsberäkning, svarar för 12.5 % av den totala turismom-

sättningen 2004. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2004 uppskattas 67 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 70 % i beräkningarna. Dagbesöken uppvisar kraftiga ökningar under senare år dock ej 2001-2004. Antalet beräknade dagbesök ökade med mer än 50 % och omsättningen med drygt 60 % under 1999 jämfört med 1998. Under år 2000 ökade antalet beräknade dagbesök med 30 % vilket främst berodde på en kraftig ökning av besöksfrekvensen på Nykvarns hantverk vilka uppvisar en minskning fr o m 2001.

Genomfartsresenärerna är betydande och svarar för 24 % av den totala turismomsättningen år 2004.

Den vanligaste boendeformen, trots minskningen, är hos släkt/vänner med ca 44 % av samtliga över- nattningar 2004. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 69 % av samtliga övernattningar och 34 % i motsvarande andel av turismomsättningen 2004.

Enköpings kommun uppvisar en omsättning över rikssnittet i butiker, varuhus och stormarknader enligt SCB: s regional handelsstatistik, se sidan 16. Den regionala shoppingen, d v s handel av tillresta från grannkommuner, ingår ej i föreliggande beräkningar.

Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna.

RESULTAT TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2004

OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI

Kategori (tusen kronor)

Kommersiella

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotell 48 976 52 519 57 201 79 397 85 372 71 473 104 763 103 120 79 726 88 921 Affärs 7 323 9 721 15 954 24 378 32 562 31 215 41 946 41 538 31 818 32 429 Konferens 34 365 34 010 33 783 45 294 45 652 35 739 55 538 51 628 36 980 43 146

Grupp 5 147 5 973 5 774 7 352 3 649 1 753 2 418 2 669 3 380 3 330

Fritid 2 141 2 815 1 689 2 374 3 508 2 765 4 861 7 284 7 548 10 015

Stugby 1 548 1 538 1 845 1 610 1 820 1 960 1 940 6 756 6 756 5 974

Stuga/rum 7 8 15 15 17 0 0 0 0 0

Camping 10 591 9 718 11 547 8 711 10 363 10 466 13 780 13 393 13 069 14 504 Fri camping 6 219 5 286 4 176 2 339 5 110 2 606 2 893 5 819 5 914 3 215 Vandrarhem 586 647 597 670 790 746 797 1 609 1 440 1 620

Grupplogi 917 495 151 179 182 188 188 695 611 611

Gästhamn 267 177 180 169 216 241 855 233 230 259

Övrig övernattning 0 300 300 300 315 315 225 315 285 285 Dagbesök 12 425 14 866 15 767 15 337 24 871 32 258 26 950 29 312 30 369 34 722 81 536 85 554 91 779 108 727 129 056 120 253 152 391 161 252 138 400 150 111 Övriga

Fritidshus 15 728 15 034 20 045 17 539 15 590 15 312 11 693 13 920 20 184 17 818 Släkt/vänner 46 844 43 379 45 769 34 512 27 452 22 803 42 829 47 433 55 341 42 756 Genomfartsresenärer 45 159 47 066 47 207 47 726 51 012 53 563 54 313 59 846 62 888 67 366 107 731 105 479 113 021 99 777 94 054 91 678 108 835 121 199 138 413 127 940 TOTALT 189 266 191 033 204 801 208 503 223 112 211 932 261 227 282 450 276 811 278 051

Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.

Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2004

54%

46%

Kommersiell Ej kommersiell

Total omsättning 1995-2004

0 30000 60000 90000 120000 150000 180000 210000 240000 270000 300000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Fördelning av omsättning/kategori 2004

Hotell 33%

Genomf 25%

Släkt/vänner 15%

Fritidshus 6%

Stugby 2%

Camping 5%

Fri c amping 1%

Vandrarhem 1%

Dagbesök 12%

Grupplogi 0%

Övr övern 0%

Gästhamn 0%

Hotell Stugby Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Gästhamn Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER

(tusen kronor)

1995 1996 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004

Logi 31 946 33 392 38 277 50 725 54 587 48 600 65 474 72 109 57 350 60 255 Livsmedel 30 456 27 853 30 774 25 452 25 828 22 958 26 427 32 969 36 966 31 615 Restaurang 48 617 49 716 49 536 52 304 54 826 52 478 64 574 62 488 65 536 69 550 Transport 38 207 40 889 43 667 42 603 48 999 46 090 53 291 56 765 56 415 56 103 Shopping 31 352 30 788 32 346 29 410 29 494 32 720 39 605 46 561 48 281 47 694 Aktiviteter 8 688 8 396 10 200 8 009 9 378 9 087 11 856 11 558 12 264 12 833 Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping.

Turistkronan 2004

Logi 22%

Restaurang 25%

Transport 20%

Shopping 17%

Aktiviteter 5%

Livsmedel 11%

Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter

SYSSELSÄTTNING

Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre.

Ny redovisning av sysselsättning

Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Enköpings kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

2002 2003 2004

Livsmedel 18,5 16,1 17,1 13,5 13,2 11,2 12,6 15,3 14,5 15,8 13,2 Restaurang 59,7 58,1 55,7 55,9 56,5 52,0 60,9 57,4 85,6 87,0 90,1 Transport 15,4 15,7 15,9 14,8 16,4 14,8 16,3 17,0 21,3 20,5 19,9 Shopping 19,8 18,5 18,8 16,2 15,7 16,7 19,7 22,5 27,4 27,6 26,5

Aktivitet 14,6 13,4 15,7 11,8 13,3 12,4 15,4 14,6 18,3 18,9 19,2 Logi 48,3 45,9 50,4 60,2 63,4 55,5 69,9 74,7 89,6 81,6 83,3 Administration 3,0 3,0 3,0 3,0 2,0 1,6 1,6 1,7 1,7 1,7

Totalt 179 171 177 176 181 164 197 203

Årssysselsatta, ny metod 258 253 254

Beräknat årsanställda 215 205 210 210 215 195 235 245

Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till.

SKATTEINTÄKTER

Skatteintäkterna delas in i två delar:

DIREKTA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg.

TOTALA avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten.

Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget.

(tusen kronor)

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

DIREKTA

Kommun 6 374 7 005 7 509 7 659 8 192 7 691 9 480 10 130 9 927 9 972 Landsting 3 656 3 119 3 343 3 390 3 555 3 485 4 296 4 645 4 907 4 929 TOTALA

Kommun 9 928 10 977 11 679 12 140 13 026 12 799 16 339 17 403 21 483 21 912 Landsting 5 695 4 888 5 199 5 373 6 653 5 800 7 404 7 980 10 619 10 831 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.

Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.

Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats.

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK

Övernattningar

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotellrum 37 458 37 514 38 281 47 462 48 587 45 029 46 400 49 299 40 484 40 269 Hotellbäddar 42 679 43 064 43 587 56 081 56 376 50 671 54 135 59 465 47 944 48 499

Affärs 5 548 7 019 10 853 15 478 19 675 20 469 20 714 23 013 18 027 17 023 Konferens 28 168 26 570 24 932 31 237 29 936 25 437 27 426 28 603 20 952 22 649

Grupp 5 719 5 771 5 579 6 506 2 931 1 511 1 927 2 022 2 541 2 037

Fritid 3 244 3 704 2 223 2 860 3 834 3 254 4 068 5 827 6 424 6 790

Stugby 7 036 6 686 8 023 7 000 7 000 7 000 6 689 6 623 6 623 6 623

Stuga/rum 28 30 56 56 60 0 0 0 0 0

Camping tält/husvagn 59 447 50 065 59 722 47 190 53 819 53 900 61 442 53 649 50 555 54 112 Campingstuga 893 937 909 1 031 611 1 000 1 119 1 880 1 536 1 500 Vandrarhem 2 443 2 354 2 172 2 436 2 678 2 406 2 571 3 352 2 999 3 600 Gästhamn 2 424 1 539 1 569 1 466 1 881 1 928 5 900 1 551 1 481 1 481 Fri camping 34 550 29 368 23 201 12 993 26 896 13 717 15 226 27 711 26 880 13 978 Grupplogi 7 975 3 810 1 165 1 380 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 Övrig övernattning 0 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Kommersiella 157 475 140 853 143 404 132 633 153 621 134 922 151 382 158 531 142 318 134 093 Fritidshus 125 820 111 360 148 480 129 920 111 360 102 080 83 520 92 800 139 200 111 360

Släkt/vänner 292 776 255 171 254 275 181 640 144 484 108 585 219 636 225 870 263 529 190 025 Övriga 418 596 366 531 402 755 311 560 255 844 210 665 303 156 318 670 402 729 301 385 Totalt 576 071 507 384 546 159 444 193 409 465 345 587 454 538 477 201 545 047 435 478 Genomfartsresenärer 334 510 336 183 337 192 340 901 351 810 357 087 362 086 374 035 381 140 384 950 Dagbesök 75 300 78 240 76 910 74 813 113 052 146 628 122 499 122 134 116 803 116 099

Övernattningar 1995-2004

0 30000 60000 90000 120000 150000 180000 210000 240000 270000 300000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Kommersiella

Fritidshus

Släkt/vänner

Fördelning av antal övernattningar/besök 2004

Hotell 5%

Genomf 42%

Släkt/vänner 21%

Gästhamn 0%

Övr övern 0%

Grupplogi 0%

Fri c amping 1%

Camping

6% Vandrarhem

0%

Dagbesök 12%

Fritidshus 12%

Stugby 1%

Hotell Stugby Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Gästhamn Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

KAPACITETSUTNYTTJANDE

Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år

Utnyttjade dagar/år

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Hotellrum 107,9 107,2 109,7 114,4 116,5 111,2 114,0 122,6 98,7 98,2 Hotellbäddar 70,4 70,4 72,4 78,5 79,0 72,4 78,6 87,3 69,2 70,0 Stugby 75,7 71,9 86,3 75,3 66,7 66,7 88,0 87,1 87,1 87,1 Camping 64,2 63,8 75,8 14,0 68,0 68,6 65,4 58,1 65,1 69,5 Vandrarhem 50,9 49,0 45,2 50,7 55,8 50,1 53,6 69,8 62,5 80,0

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB)

Följande fakta avser år 2003. Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil.

Ort/kommun Bransch Inrikes

omsättn milj kr

Antal

anställda Antal

enheter Oms/

inv Rikssnitt

ENKÖPING 505 Bensinstationer 269 103 9 7 077 7 939

521 Butiker, varuhus och stormarknader 718 314 18 18 892 18 319

522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 80 34 16 2 106 3 349

523 Apotek, sjukvård och parfym 126 51 7 3 311 3 708

524 Övriga specialbutiker med nya varor 351 224 87 9 225 16 571

551 Hotell 77 132 7 2 014 2 338

553 Restauranger 97 106 51 2 562 4 598

Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc.

Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av

sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen.

Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln.

Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverk- samhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.).

Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism

2005 09 20

© RESURS AB

HQ/InfraCity/UPPLANDS-VÄSBY • TEL +46-8-555 410 30 • FAX +46-8-590 717 81 • resurs@resursab.se Malmö • TEL +46-8-555 410 33, +46-40-30 69 30 • FAX +46-40-30 66 91 • ca@resursab.se