Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD

(1)

Examensarbete 15 hp Arbetsterapeutprogrammet

HT 2021

Arbetsterapeutiska

interventioner för barn och ungdomar med ADHD

En litteraturstudie

Maria Eriksson & Emma Johansson

(2)

Arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD Occupational therapy interventions for children and adolescents with ADHD

Handledare: Ulla Nygren UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi

Examensarbete, 15 hp Maria Eriksson Emma Johansson

Abstrakt

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivi- tetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt.

Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som för- bättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål. Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmil- jöer för barn och ungdomar med ADHD.

Sökord: Attention deficit hyperactivity disorder, arbetste- rapi, interventioner, förmågor, färdigheter, effekter

(3)

1 Introduktion

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska funkt- ionsnedsättningen [NPF] som förekommer i barndomen och förknippas med känslomäss- iga, beteendemässiga, utvecklingsmässiga och fysiska komplikationer (Ahmann, 2017).

Diagnosen finns i tre olika undergrupper och de är (1) hyperaktivitet/impulsivitet, (2) upp- märksamhetsstörning samt (3) en blandad form (Herlofson, 2014). Med en prevalens på över fem procent är funktionsnedsättningen en av de mest förekommande inom barn- och ungdomspsykiatrin i världen (Ahmann, 2017; Drechsler et al., 2020) och den vanligaste behandlingsformen är medicinering (Ahmann, 2017). Förekomsten av diagnosen är dubbel så stor hos pojkar som hos flickor, och fem till sju procent svenska skolbarn har ADHD (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders [DSM 5] har det visat sig att det kan finnas en samsjuklighet för ADHD och andra psykia- triska diagnoser som tvångssyndrom, tics och autism (American Psychiatric Association, 2013). Ahmann (2017) menar att ADHD kan påverka aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité.

Med hyperaktivitet menas att en individ har svårt att reglera sin aktivitetsnivå vilket betyder att barnet ibland har svårt att vara still och varva ner för att sedan drabbas av trötthet och passivitet (Herlofson et al., 2016). Vidare menar forskarna att hyperaktivitet även kan kännetecknas av en inre rastlöshet och egenskapen att prata allt för mycket. Herlofson et al. (2016) beskriver att impulsivitet kännetecknas av att individen kan ha svårigheter i att lyssna och vänta på sin tur samt ha en tendens att avbryta andra. Vidare kan individen dessutom uppleva intensiva och svårkontrollerade känsloreaktioner vilket kan leda till ett riskfyllt beteende. Uppmärksamheten kan yttrar sig genom begränsningar att kunna kon- centrera sig, som att dagdrömma och distraheras av annat (Herlofson et al., 2016; Vanden- Berg et al., 2001). Samma forskare beskriver att fler svårigheter är att passa tider, komma ihåg tider och uppgifter i olika kontexter. Bolic et al. (2013) beskriver att ett rastlöst beteende, svårigheter att interagera med kamrater, minskad arbetsprestation och störande klass- rumsbeteenden är egenskaper som hör till de utmanande beteendena som barn med ADHD har visat på i skolmiljö.

Inom NPF är det vanligt med begränsningar i exekutiva funktioner [EF] och detta påverkar aktivitetsförmågan för barn och unga inom flera olika livsområden (Herlofson et al., 2016).

Nedsatt EF kan leda till försämrade akademiska inlärningsförmågor (Herlofson at el.,

(4)

2 2016; Shuani et al., 2017) och enligt Brown (2016) påverkar EF många viktiga delar i människors liv som att klara skolgången, upprätthålla och skapa sociala bekantskaper, vara delaktig och bibehålla fritidsaktiviteter. VandenBerg et al. (2001) menar att barnens aktivi- tetsnivå är ovanligt hög och deras svårigheter är att inte kunna sitta still i klassrummet samt svårigheter att motoriskt kunna stanna kvar vid en och samma uppgift långa stunder. Her- lofson et al. (2016) påstår att de högre kognitiva funktionerna hjälper oss att uppnå aktivi- tetsmål genom att reglera och styra vårt beteende. Samma källa menar att den kognitiva funktionen som innefattar förmågor att lösa problem, hantera konflikter och fatta beslut är viktigt när vi ställs inför nya situationer.

För att sätta diagnosen ADHD krävs det att barnet visar på svårigheter inom olika vardag- liga sammanhang som exempel i skol- och hemmiljö (American Psychiatric Association, 2013). För att göra detta behövs bekräftelse av någon som har observerat barnet inom de olika kontexterna för att kunna avgöra om symtomen är varaktiga (American Psychiatric Association, 2013). Eliasson (2016) beskriver att diagnosen ADHD skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Samma författare menar att flickor oftast har ett stillsamt uppträdande och agerar inte med hyperaktivitet vilket kan dölja diagnosen i motsats till pojkar som van- ligtvis har ett utåtagerande beteende. Barn med ADHD begränsas även i emotionella och sociala funktioner, och har ett högriskbeteende som är förenat med att utsätta sig för risker (Gilboa & Helmer, 2020). Barn med diagnosen kan ha svårigheter med att vänta, blir fort arg, frustrerad och upprörd, dvs att barnen visar reaktioner att överreagera emotionellt och blir uppvarvade fortare än andra barn (Brown, 2016). Hos barn med nedsättningen så finns en association mellan diagnosen och minskade akademiska prestationer, socialt utanför- skap och en ökad risk för beteendestörning (American Psychiatric Association, 2013; Bolic et al., 2013).

Låg och mellanstadietiden på skolan är en utmanande period för barn med ADHD och det är oftast i detta skede som karaktärsdragen av diagnosen framträder (Gillberg, 2013). Re- dan efter första månaden av lågstadiet ökar kraven på barnen eftersom de ska klara av att sitta ner under längre perioder, vara uppmärksam, koncentrerad, inte avbryta andra samt att inte agera på sina impulser (Gillberg, 2013). Brown (2016) menar att många barn och ungdomar på grund av diagnosen har nedsatta resultat i vissa skolämnen som till exempel läs- ning, stavning och matematik.

(5)

3 Kognitivt stöd är en viktig strategi för att underlätta vardagen och kompensera för de be- gränsningar som barn och ungdomar med ADHD kan uppleva (Herlofson et al., 2016). Det har visat sig att arbetsterapeutiskt stöd är betydelsefullt då behovet av fasta rutiner och stöttning i att strukturera sin vardag kan behövas (Herlofson, 2014). Eliasson (2016) för- klarar att det är viktigt med utbildning till föräldrar och närstående om diagnosen, denna utbildning ger en större insikt och uppfattning om barnets begränsningar. Vidare beskriver Eliasson (2016) för att kunna skapa en tryggare skolmiljö runt barnen så behöver skolper- sonalen ökad kunskap kring ADHD för att möjliggöra bättre förutsättningar till inlärning.

Det är av stor betydelse att utgå från varje barns egna behov och göra de förändringar i miljön som krävs (Eliasson, 2016). Vissa barn och ungdomar med diagnosen har utmaningar med tidsuppfattning och planering, dessa egenskaper kan påverka deras möjligheter till självständighet (Herlofson et al., 2016; Janeslätt et al., 2016). En vanlig begränsning med tidshantering kan vara att beräkna hur lång tid någonting tar och planera sin tid på effektivt sätt (Herlofson et al., 2016). Exempel på kognitivt stöd är utskrivning av hjälpme- del, rekommendationer av konsumentprodukter, stöd att strukturera rutiner, att anpassa både den fysiska miljön och förhållningssätt i den psykosociala miljön (Janeslätt et al., 2016).

Inom hälso och sjukvården där arbetsterapeuter är verksamma är det ett medicinskt synsätt som dominerar och därför är det viktigt att förstå skillnader och likheter i olika medicinska perspektiv (Townsend & Polatajko, 2013). Vidare menar Townsend och Polatajko (2013) att det är viktigt hur arbetsterapi kan utföras för att detta sedan ska kunna förmedlas till den medicinska miljön. En viktig roll arbetsterapeuten har är att möjliggöra delaktigheten för barn och ungdomar i uppväxten (Peny- Dahlstrand, 2016). Vidare menar Peny- Dahlstrand (2016) att alla barn har rättigheter att delta i meningsfulla aktiviteter som syftar till att möj- liggöra en aktivitetsutveckling som är gynnsam och hållbar genom hela livet. Samma för- fattare beskriver att barn ibland möter hinder som utgör begränsningar att kunna delta i önskade eller aktiviteter som barnen bör delta i, som kan leda till känslor som misslyckanden. Upprepade misslyckanden och upplevelser av frustration på grund av diagnosen kan enligt Yoshimasu et al. (2012) leda till ökad risk för ett brett spektrum av psykisk ohälsa såsom humör, ångest, ät- och personlighetsförändringar.

Taylor (2017) beskriver att arbetsterapeutiska interventioner är betydelsefullt för barn och ungdomar som begränsas i nedsatta aktivitetsförmågor. Vidare menar Taylor (2017) att Model of Human Occupation [MOHO] är en modell som beskriver människans

(6)

4 aktivitetsutförande i de tre delkomponenter vilja, vanor och utförandekapacitet. Dessutom beskriver Taylor (2017) att människans motivation till aktivitet kommer från vår vilja, våra vanor som formar våra rutiner och vår utförande kapacitet som är vår fysiska och mentala kapacitet. Slutligen hur vår miljö samspelar med dessa komponenter. Arbetsterapeuter arbetar tillsammans med klienter vid formulering av mål, detta är en process av givande och tagande för att komma fram till en överenskommelse som klienten önskar och har motivation till (Taylor, 2017; Law et al., 2016).

Barn och ungdomar med ADHD begränsas i många olika delar i sitt liv på grund av de funktionsnedsättningar som diagnosen medför. Det finns ett behov av arbetsterapeutiska insatser i syfte att stödja barn och ungdomar med ADHD. Detta för att underlätta i vardagen samt för att skapa en betydelsefull och givande skolgång. Eftersom barn och ungdomar i åldern sex till arton spenderar en stor del av sin tid på skolan är det viktigt att inkludera vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns i skolmiljön såväl som i andra miljöer.

Det saknas sammanställningar av studier avseende arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i kvantitativ inriktning. Därför är det viktigt att göra en sammanställning av vilka arbetsterapeutiska insatser som finns och utvärdera dess effekt.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt.

Metod

Design

En litteraturstudie med en kvantitativ inriktning har genomförts i denna studie och den har inspirerats av Forsberg och Wengström (2013). Detta gjordes genom att författarna i denna litteraturstudie analyserade och granskade nuvarande forskning om vilka arbetsterapeutiska insatser som finns för barn och ungdomar med ADHD. Forsberg och Wengström (2013) beskriver systematiskt hur en studie ska genomföras, analyseras, värderas samt hur resultaten ska presenteras. Vidare menar Forsberg och Wengström (2013) att det finns ett behov av att göra sammanställningar på befintlig forskning för att belysa interventioner som kan hjälpa klienter. Denna litteraturstudie syftar till att skapa en ökad kunskap och ge en sam- manfattande bild om olika arbetsterapeutiska interventioner för vald målgrupp samt vilka effekter dessa har gett.

(7)

5 Litteratursökning

Med hjälp av PICO som är en förkortning av patient/ population, intervention, control, outcomes, skapades en utgångspunkt i litteratursökningen. PICO är en strukturerad metod för att skapa sökord utifrån problemformuleringen (Forsberg & Wengström, 2013). Sökord som valdes utifrån PICO: Occupational therapy, occupational therapist, OT, ADHD, At- tention deficit disorder with hyperactivity, minimal brain dysfunction, child, children, ado- lescent, teen, teenagers, youth.

Författarna använde sig av booleska sökord AND och OR för att begränsa och vidga områ- det till sökningarna (Forsberg & Wengström, 2013). För att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte gjorde författarna inledningsvis testsökningar i databa- serna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Författarna tog stöd av bibliotekarie på Umeås universitetsbiblioteket för att skapa söksträngar i svensk/engelsk Medical Subject Headings [MeSH]. Därefter gjordes huvudsökningar i databaser för att identifiera artiklar som kunde besvara studiens syfte, se tabell 1. Datahuvudsökningarna genomfördes mellan datumen 2021-10- 26 till 2021-10-28.

Tabell. 1 Översikt över valda databaser och söksträngar Databas Söksträngar

Academic Search Pre- mier

Occupational therapy OR occupational therapist OR OT AND ADHD OR Attention deficit disorder with hyperactivity OR minimal brain dysfunction AND child OR children OR adolescens OR teen OR teenagers OR youth

Cinahl Occupational therapy OR occupational therapist OR OT AND ADHD OR Attention deficit disorder with hyperactivity OR minimal brain dysfunction AND child OR children OR adolescent OR teen OR teenagers OR youth

APA Psycinfo

Occupational therapy OR occupational therapist OR OT AND ADHD OR Attention deficit disorder with hyperactivity OR minimal brain dysfunction AND child OR children OR adolescent OR teen OR teenagers OR youth

PubMed (Occupational therapy OR occupational therapist OR OT) AND (ADHD OR Attention deficit disorder with hyperactivity OR minimal brain dysfunction) AND (child OR children OR adolescent OR teen OR teenagers OR youth)

(8)

6 Urval

Enligt Forsberg och Wengström (2013) utförs urvalet i sex olika steg. Författarna arbetade utifrån denna strategi och började med att bestämma ämnesområde för att sedan definiera relevanta sökord. Nästa steg var att fastställa inklusions och exklusionskriterier, se tabell 2.

För att få en bra huvudsökning inkluderades kvantitativa artiklar, vetenskapligt granskade artiklar och artiklar skrivna på engelska. Författarna valde att utföra datasökningar mellan åren 2001 till 2021 eftersom artiklarna skulle innehålla relevanta och tidsenliga interventioner. Eftersom syftet är att undersöka interventioner hos barn och ungdomar med ADHD inkluderades åldrarna sex till arton år. Vidare gjordes huvudsökningar i databaserna Aca- demic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Vid läsning av titel uteslöts artiklar som inte stämde överens med syftet. Därefter granskades abstraktet och de som inte stämde överens med syftet exkluderades. Författarna granskade metoden i fulltext i de ut- valda artiklarna och uteslöt de som inte innehöll en arbetsterapeutisk intervention samt en kvantitativ forskningsmetod. Efter granskningen i fulltext återstod artiklar som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier som inkluderades i denna litteraturöversikt. Under nästa steg gjordes sekundär sökning från de inkluderade artiklarnas referenser. En artikel hitta- des men exkluderade sedan då den inte uppfyllde inklusionskriterierna, se figur 1. I samt- liga steg i urvalsprocessen deltog båda författarna för att granska och diskutera artiklarna innebörd. I det avslutande steget gjordes en kvalitetsbedömning på de inkluderade artiklarna.

Tabell 2 Inklusions- och exklusionskriterier för urvalet av artiklar.

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Artiklar publicerade år 2001 – 2021 Vetenskapligt granskade artiklar Fulltext

Artiklarna är skrivna på engelska Barn mellan 6–18 år

Kvantitativa studier

Arbetsterapeutiska interventioner Artiklar med medel & hög kvalitet Etiskt granskade

Artiklar publicerade år 2000 eller tidigare Dubbletter

Systematiska litteraturstudier Mixade metoder

Artiklar på annat språk än engelska Barn utan ADHD

Kvalitetsgranskning

Inkluderade artiklar från huvudsökningen kvalitetsgranskades enligt Willman et al. (2016).

Innan kvalitetsgranskningen läste författarna artiklarna enskilt för att få en djupare

(9)

7 uppfattning för innehållet. Därefter kvalitetsgranskades och värderades artiklarna tillsammans utifrån protokollet för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod RCT och CCT (Willman et al., 2016). Skattningen poängsattes med JA = ett poäng, NEJ och VET EJ

= 0 poäng. Maxpoängen i denna skattning var 16 poäng. Författarna dividerade antal ja med antal skattningsfrågor och därefter räknades artiklarnas procent ut och delades in i låg, medel och hög kvalitet. Författarna var överens om att en hög kvalité, var 75–100%, me- delkvalité 50–74% och en låg kvalité var artiklar under 49%.

Analys

Analysmetoden i denna litteraturstudie har inspirerats av Forsbergs och Wengströms (2013). Metoden innebär att dela upp undersökningen i mindre delar för att sedan under- söka dem enskild. Analysen gjordes i fem steg, fyra steg presenteras i resultat och det sista steget i diskussionen. Författarna började med att läsa de inkluderade studierna flera gånger för att skapa en djupare förståelse och bekanta sig med materialet. I steg två identi- fierade författarna vilka olika interventioner, effekter och förmågor som ansågs skulle för- bättras. I steg tre skapade författarna koder utifrån vad som identifierades i steg två. I det fjärde steget sorterades dessa koder utifrån likheter och skillnader. Kategorier skapades ba- serat på koderna, se tabell 3.

Etiska överväganden

Inkluderade artiklar i denna litteraturstudie är godkända av den etiska kommittén. Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det viktigt att artiklarna är godkända av etisk kommitté eller har ett etiskt resonemang. Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det viktigt att författarna har ett objektivt sätt och inte låter egna åsikter påverka arbetets gång och därför har författarna följt samma arbetssätt.

(10)

8 Resultat

Artiklarna i denna litteraturstudie är redovisat enligt Preferred Reporting Items for Syste- matic Reviews and Meta-analyses [PRISMA] (Liberati et al., 2009).

Figur 1. Flödesschema över litteratursökning och urval.

PubMed 249

Cinahl 133

APA Psycinfo 229

Academic Se- arch Premier

68

Granskning av titel

679

Granskning av abstrakt

135

Granskning av fulltext

22

Exkludering av titel 544

Exkludering av dub- bletter 34 och av

abstrakt 47

Exkludering av metod i fulltext

32

Inkluderade artiklar 8

Granskning av metod i fulltext

54

Exkludering vid fulltext

15 Sekundär sökning i

dessa artiklars refe- renslistor

1

(11)

9 Resultatet från åtta artiklar med kvantitativ ansats är inkluderade i denna litteraturstudie.

De granskade artiklarna hade en kvalitet mellan 56 till 88% vilket motsvarade medel och hög kvalitet och författarna valde att inkludera samtliga i sin studie. Studierna är från Syd- afrika (Buckle et al., 2011), Thailand (Chatthong et al., 2020), Iran (Gharebaghy et al., 2015), Sydkorea (Kim et al., 2020), Taiwan (Lin et al., 2014), Israel (Maeir et al., 2014), USA (Shaffer et al., 2001) och Sverige (Wennberg et al., 2021). Åldersspannen i de inkluderade studierna är från fem till femton år. En artikel inkluderades i studien trots att åldern på deltagarna var yngre än sex år. Alla inkluderade studierna är genomförda i klinisk te- rapi-, skol- eller hemmiljö. Det totala antalet deltagare i de åtta studierna var 556, varav en majoritet var pojkar (n=362), se bilaga 1.

Analysen av de inkluderade studiernas resultat resulterade i sex olika typer av arbetsterapeutiska interventioner, som i sin tur kunde kategoriseras inom fyra områden. Dessa finns sammanställda i tabell 3. Cognitive- Functional [Cog-Fun] (Kim et al., 2020; Maeir et al., 2014), Cognitive Orientation to daily Occupational Performance [CO-OP] (Gharebaghy et al., 2015), Brain Mapping Performance (Chatthong et al., 2020), Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001), Viktvästar (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014) och Tidsrelaterad intervention (Wennberg et al., 2021). Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlär- ningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål, se tabell 3. Beskrivning av interventionen och dess effekt presenteras under varje kategoriers resultat.

Tabell 3. Kategorier, funktioner och interventioner Kategorier Funktioner och färdig-

heter som tränas

Arbetsterapeutisk intervention Intervention som förbätt-

rar den kognitiva för- mågan

Uppmärksamhet Koncentration

Fokusera på uppgifter Rastlöst beteende

Viktväst (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014)

Cog- Fun (Kim et al., 2020; Maeir et al., 2014)

Tidsrelaterad intervention (Wenn- berg et al., 2021)

(12)

10 Interventioner för att

hantera motoriska svå- righeter

Rörelser

Minska ofrivilliga rörelser Grov- och finmotorik Koordination

Viktväst (Buckle et al., 2011;Lin et al., 2014)

CO-OP (Gharebaghy et al., 2015

Interventioner som för- bättrar akademiska in- lärningsförmågor

Hantera uppgifter Slutföra uppgifter Språk

Läsa, skriva

Viktväst (Buckle et al., 2011)

Cog- Fun (Kim et al., 2020)

Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001)

Interventioner för att kunna formulera mål

Tidshantering

Sätta egna önskade mål

Brain Mapping (Chatthong et al., 2020)

CO-OP (Gharebaghy et al., 2015)

Tidsrelaterad intervention (Wenn- berg et al., 2021)

Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan

Fem studier beskrev interventioner som syftade till att förbättra olika kognitiva funktioner (Buckle et al., 2011; Kim et al., 2020; Lin et al., 2014; Maeir et al., 2014; Wennberg et al., 2021), se bilaga 1.

I studien om Viktvästar som intervention beskrev Buckle et al. (2011) att Viktvästarna hade två fickor framtill, två vid axlarna och fyra på baksidan. Deltagarna bar västarna 45 minuter åt gången varje dag under 15 dagar i skolmiljö (Buckle et al., 2011). I den andra studien om Viktvästar som intervention beskriver (Lin et al., 2014) att varje viktväst inne- höll 18 innerfickor (åtta fram, åtta bak och två på axlarna), där tygpåsar med tyngder appli- cerades (Lin et al., 2014). Vidare beskriver Lin et al. (2014) att deltagarna besökte ett kli- niskt terapirum två gånger med ett fyra veckors intervall. Tyngden för viktvästarna är tio procent av kroppsvikten och är densamma för båda studierna (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014).

Två artiklar har använt Cog-Fun som intervention för barn och ungdomar med ADHD (Kim et al., 2020; Maeir et al., 2014). Maeir et al. (2014) undersökte aktivitetsmål i relat- ion till COPM och EF bland barn med ADHD. Maeir et al. (2014) förklarar att

(13)

11 arbetsterapeuter introducerade exekutiva strategier i en tillåtande och lekfull miljö. Den andra Cog- Fun interventionen beskriver Kim et al. (2020) att det var sammanlagt 17 till- fällen, två gånger i veckan en timme per tillfälle och uppdelade i fyra steg A-D. Deltagarna tränades i att kunna stoppa, planera och sedan granska strategierna efter ett protokoll, alla barn tilldelades var sin Daily Occupational Goal Planner [DOGP] (Kim et al., 2020).

Studien om Tidsrelaterad intervention (Wennberg et al., 2021) beskriver att barn och ung- domar med ADHD kan bli hjälpta att nå sina mål i aktivitetsutförande och tillfredsställel- sen blir högre av en tidsrelaterad intervention. Det vanligaste målet som deltagarna satte upp var att klara av morgon och kvällsrutin självständigt utan att vårdnadshavare behövde be dem göra detta flera gånger (Wennberg et al., 2021).

Resultaten av intervention som förbättrar den kognitiva förmågan

Resultatet i studien av Buckle et al. (2011) som undersökte om Viktvästar kunde hjälpa barn med ADHD visade en signifikant förbättring i att hålla uppmärksamhet på en uppgift hos de båda grupperna i interventionsfasen (p≤0.00). Signifikant förbättring hittades i hastigheten att slutföra en uppgift hos deltagarna som bar viktväst (p≤0.00) (Buckle et al., 2011).

Den andra studien om Viktväst (Lin et al., 2014) visade resultat att deltagare som bar vikt- västar fick en signifikant förbättring i uppmärksamhet (p<0.002), men inga signifikanta förbättringar hittades när forskarna jämförde interventionsgruppen med kontrollgruppen i impulsivitet (p=0.287). Forskarna fann dessutom signifikanta förbättringar att fokusera på en uppgift (p<0.002) och även den exekutiva funktionen blev förbättrad (p≤ 0.000) (Lin et al., 2014).

Cog-Fun interventionen (Kim et al., 2020) visade att den förbättrade exekutiva funktionen och att den bibehölls vid uppföljningen. Resultaten av BRIEF, som testar den exekutiva funktionen av impulskontroll, skifta fokus från olika uppgifter, emotionell kontroll, initie- ring, planering och organisation, organisering av material och övervakning av sysselsätt- ning, indikerar en förbättring av den exekutiva funktionen när T- poäng och percentiler minskar. När forskarna undersökte förändring med Global Executive Composite [GEC] så visade samtliga deltagare på en förbättrad exekutiv förmåga. För deltagare 1 minskade T -

(14)

12 poäng i GEC från 77 (98%) till 72 (97%), för deltagare 2 minskade T- poängen 74 (97%) till 67 (94%) och för deltagare 3 minskade T- poängen från 79 (98%) till 67 (94%).

Vid den andra Cog-Fun interventionen (Maeir et al., 2014) användes wilcoxon signed rank test med signifikansnivå (p≤ 0.05). Cog-Fun intervention (Maeir et al., 2014) visade i re- sultatet att deltagarna hade en signifikant bättring i förmågorna att kunna motstå impulskontroll, emotionell kontroll, arbetsminne och kunna skifta fokus på uppgifter efter intervention (p<0.005), vilket tyder på en förbättrad exekutiv förmåga. Ingen signifikant skillnad hittades dock för variablerna planering och emotionell kontroll (p>0.05) enligt BRIEF (Maeir et al., 2014). Vid skattning enligt COPM hittades signifikant förbättringar i aktivi- tetsutförande (p≤0.00) och tillfredsställelse (p≤0.00) på hela gruppen sammanslaget vid uppföljning 3 månader efter avslutad intervention (Maeir et al., 2014).

I Tidsrelaterade interventioner (Wennberg et al., 2021) använde forskarna sig av en analys med icke-parametrisk statistik med wilcoxons test med signifikansnivån på p<0.05. Tester jämförde föräldrar och barns skattade mål för aktivitetsutförande och tillfredsställelse enligt COPM (Wennberg et al., 2021). Resultatet för aktivitetsutförande visade sig vara i ge- nomsnitt lite mindre än 2 poäng högre vid uppföljande skattning av COPM och resultatet var signifikant förbättrat både för barn (p<0.001) och föräldrar (p<0.001) (Wennberg et al., 2021).

Interventioner för att hantera motoriska svårigheter

Tre interventioner fann författarna som syftar att kunna hantera motoriska svårigheter, därav begränsningar med rastlöshet och hyperaktivitet (Buckle et al., 2011; Gharebaghy et al., 2015; Lin et al., 2014). Två av interventionerna var att bära Viktvästar (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014) och en intervention var CO-OP (Gharebaghy et al., 2015), se bilaga 1.

Gharebaghy et al. (2015) beskriver att CO-OP är en individfokuserad intervention som har som huvudfokus att möjliggöra för barn att göra sina motoriska mål och få en förbättring i sin motoriska funktionsproblematik genom kognitiva strategier. Samma forskare i studien menar att under intervention med CO-OP så identifierar barnet självständigt önskade mål och strategier för sitt eget aktivitetsutförande eller tillsammans med sina föräldrar. Den motoriska prestationen utvärderades i denna grupp med Bruninks Oseretsky Test of Motor

(15)

13 Proficiency Measure [BOTMP]. Barnen valde ut tre egna mål och skattade dessa mål i en skala ett till tio enligt COPM.

Resultat från interventioner för att hantera motoriska svårigheter

Resultat från den studie som använde CO-OP som intervention (Gharebaghy et al., 2015) visade att alla barn förutom ett hade motoriska förbättringar. Studien mättes procentuellt i percentage of non- overlapping data [PND]. När resultatet av PND är mindre än 50 %, vi- sar det opålitlig behandling; om resultatet är mellan 50 % och 70 %, visar det tvivelaktig effektivitet; om det är mellan 70 % och 90 % visar det ganska effektiv behandling; och slutligen om PND mer än 90% visar det på en mycket effektiv intervention (Gharebaghy et al., 2015). I denna studie hade två barn 83%, tre barn 100% och ett barn 50 % (Gharebaghy et al., 2015).

Resultatet av att bära Viktväst (Buckle et al., 2011) tyder på att deltagare som bar viktväs- tar minskade sina oönskade motoriska rörelser som var att sparka fötterna på golvet, på stolen eller vid skolbänken. Vidare förbättrade deltagarna sin kroppsmedvetenhet och posturala stabilitet (Buckle et al., 2011). Enligt Lin et al. (2014) visade resultat på signifikanta förbättringar för deltagare med viktvästar (p≤0.00) under CPT-II uppgiften, förbätt- ringarna visade sig i minskningar av oönskade motoriska rörelser. Lin et al. (2014) beskrev i interventionen med Viktväst att motoriska färdighetsövningar minskade rastlöshet och ökade kroppskontrollen hos deltagarna samt en lugnande fysisk effekt (Lin et al.,

2014). Båda interventionerna som använde Viktvästar hade positiva effekter i motoriska förmågor för barn med ADHD (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014).

Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor

Interventioner som syftar till att förbättra akademiska inlärningsförmågor fann författarna i tre studier. Interventionerna var Viktväst (Buckle et al., 2011), Cog- Fun (Kim et al., 2020), Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001). Barn och ungdomar med ADHD kan uppleva svårigheter med inlärning och akademiska förmågor i skolan på grund av nedsatta exekutiva funktioner, därför är det betydelsefullt med interventioner som stärker detta (Buckle et al., 2011; Kim et al., 2020; Shaffer et al., 2001), se bilaga 1.

(16)

14 I Cog- Fun interventionen (Kim et al., 2020) observerades deltagarna genom videoinspel- ningar, för att kunna fastställa förändringarna i självstyrd inlärning och exekutiva funktioner (Kim et al., 2020).

I Interactive Metronome interventionen beskriver Shaffer et al. (2001) att i övningarna ingick det olika motoriska övningar som gav poäng i spelet. De flesta deltagare upplevdes motiverade att uppnå bästa möjliga poäng under sin Interactive Metronome-träning (Shaf- fer et al., 2001).

Resultat av interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor

Viktväst interventionen (Buckle et al., 2011) mätte tre områden; skolbänksbeteende, hastig- het att utföra en uppgift och hålla uppmärksamhet på uppgiften. Signifikansnivån i denna studie (p≤0.05). Resultat visade på att de som bar viktvästar hade signifikanta förbättringar (p≤0.00) i beteendet vid skolbänken jämfört med deltagare som inte bar viktväst och inte visade på förbättringar (p>0.15). Signifikanta förbättringar även på hastigheten att utföra uppgifter (p≤ 0.00) för interventionsgruppen jämfört med de som inte bar västar (p>0.29) (Buckle et al., 2011). Det sista området att hålla uppmärksamhet på en uppgift hade båda grupperna signifikanta förbättringar, interventionsgruppen (p≤0.00) och gruppen utan vikt- västar (p<0.02). Interventionen att bära Viktväst (Buckle et al., 2011) visade på en förbätt- ring för barn och ungdomar med diagnosen ADHD i sitt beteende och uppmärksamhet i skolsammanhang.

Cog-Fun intervention (Kim et al., 2020) använde instrumentet Homework Problem Check- list [HPC] en förbättring resulterar i en minskning av poäng med HPC. Resultatet från HPC- poäng i studien visade på en förbättring i självstyrd inlärning där deltagare 1 skattade en minskning av 12 poäng, deltagare 2 en minskning på 2 poäng och deltagare 3 hade en minskning av 7 poäng efter interventionen (kim et al., 2020). Hos deltagare 2 och deltagare 3 fanns det en kontinuerlig minskning av poäng i beteendena läxprestation under upp- följningsperioden vilket tyder på en förbättrad självstyrd inlärning (kim et al., 2020).

Interaktiva Metronome interventionens resultat visade att förmågor som akademiska fär- digheter, uppmärksamhet och motorisk kroppskontroll hos pojkar med ADHD underlätta- des (Shaffer et al., 2001). Dessutom indikerar resultatet att pojkar med diagnosen som fick Interactive Metronome interventionen förbättrade sina prestationer inom språk- och läs

(17)

15 förmågor (Shaffer et al., 2001). Interactive Metronomes resultat förbättrade varje deltagare rytmicitet och deltagarna kunde hålla på med uppgiften utan att bli avbruten under betyd- ligt längre perioder i slutet av interventionen (Shaffer et al., 2001). Signifikansnivån i denna studie (p<0.05). Interactive Metronome visade att 53 av de 58 variablerna som testa- des i denna intervention hade en signifikant förbättring (p≤ 0.0001) jämfört med dataspels- gruppen som visade att 40 av 58 variabler hade förbättring (p≤ 0.0058). Interactive Metro- nome gruppen upplevde högre förbättringar än dataspelsgruppen vilket tyder på fler bety- dande fördelar än från dataspels- och kontrollgruppsdeltagarna. Båda interventions grupperna visade signifikanta ökningar i förmågor jämfört med kontrollgruppen som inte visade på förbättring (p=0.8955). Resultat visar även på att deltagare i Interactive Metro- nome minskade i aggressivt beteende som rapporterats av deltagarnas föräldrar (Shaffer et al., 2001).

Interventioner för att kunna formulera mål

Interventioner som syftar till att hjälpa barn och ungdomar med ADHD att sätta egna mål hittades i tre följande studier (Chatthong et al., 2020; Gharebaghy et al., 2015; Wennberg et al., 2021). Interventionerna är Brain Mapping Performance (Chatthong et al., 2020) CO- OP (Gharebaghy et al., 2015) och Tidsrelaterad intervention (Wennberg et al., 2021), se bilaga 1.

Brain Mapping Performance kan användas som ett instrument av arbetsterapeuter för att hjälpa barn med ADHD att sätta upp aktivitetsmål som stöd för att förbättra den sociala- emotionella och inlärningsförmågan i skolan (Chatthong et al., 2020). Forskarna beskriver att vissa nedsatt exekutiva funktioner utgör hinder för inlärning hos barn med diagnosen.

Studien undersöker Brain Mapping Performance (Chatthong et al., 2020) som instrument.

Deltagarna fick sitta i en bekväm ställning utan distraktioner i 54 minuter och under tiden så registrerades deltagarnas hjärnvågor med kvantitativt elektroencefalogram [QEEG].

I interventionen där CO-OP användes så förklarade Gharebaghy et al. (2015) att barnen beskrev utmaningar och begränsningar i dagliga aktiviteter. För att mäta uppsatta mål an- vändes Goal Attainment Scale [GAS] som är en teknik för att sätta mål och utvärdera den funktionella måluppfyllnaden (Gharebaghy et al., 2015). Barnens egna uppsatta mål i denna studie var att skriva, klippa, spela fotboll, klä sig, tvätta sig, att cykla, åka skate- board, att läsa samt förmågan att fånga saker (Gharebaghy et al., 2015).

(18)

16 I den Tidsrelaterad interventionen (Wennberg et al., 2021) studerade forskarna om barn och ungdomar med ADHD kunde uppnå önskade mål enligt COPM i aktivitetsutförande och tillfredsställelse.

Resultatet av interventioner för att kunna formulera mål

I resultatet av Brain Mapping Performance interventionen (Chatthong et al., 2020) obser- verades en statistisk skillnad på 7% mellan de båda grupperna, för gruppen med ADHD 49% och gruppen utan ADHD 57 %. Skillnaderna som visades mellan grupperna var emotionell medvetenhet, emotionell hämning, personlighetsförändring, avsiktlig motivation, korttidsminne (selektiv och ihållande uppmärksamhet) samt arbetsminne (Chatthong et al., 2020). Jämförelser visade att ADHD-gruppen som testades hade 15% svagare hjärnfunkt- ioner än gruppen med ADHD. Fler resultat visade på att deltagarna i ADHD-gruppen hade en hög kognitiv-emotionell medvetenhet (p<0.05) men inte lika hög som gruppen utan ADHD (p<0.01). Vidare hittades inga signifikanta förbättringar i bearbetningsplanering (p>0.05) eller ihållande uppmärksamhet (p>0.05) i gruppen utan ADHD. Gruppen med ADHD uppvisade signifikanta förbättringar på bearbetningsplanering (p<0.01) och ihål- lande uppmärksamhet (p<0.01). Dessutom uppvisade ADHD-gruppen en nedsatt språkför- ståelse (p>0.05) än icke-ADHD-gruppen (p<0.001). Fler skillnader uppvisades i personlig emotionell tonalitet, där gruppen med ADHD inte uppvisade förbättringar (p>0.05) däre- mot indikerar resultatet på signifikant förbättring i gruppen utan ADHD (p<0.001) (Chatt- hong et al., 2020).

CO-OP intervention (Gharebaghy et al., 2015) visade att resultatet av GAS hade positiva effekter för fem av sex inkluderade barn. GAS har en resultatnivå för varje mål som invol- verar en skala mellan -2 och +2. Alla sex barn hade tre önskade mål var, totalt 18 mål tillsammans registrerades i GAS. Poängen tilldelas numeriska värden, -2 för det minst gynn- samma resultatet, 0 för det mest sannolika behandlingsresultatet och +2 för det mest gynn- samma behandlingsresultatet (Gharebaghy et al., 2015). I alla uppsatta mål hade alla sex deltagare enligt GAS -2 poäng innan interventionen, men efter interventionen så hade barnen totalt av 18 uppsatta mål; ett mål hade -1 poäng, 11 mål hade 0 poäng, fem mål +1 po- äng och ett mål +2 poäng. Bara ett barn hade fortfarande efter interventionen inte en för- bättrad nivå för ett av sina mål (Gharebaghy et al., 2015).

(19)

17 Tidsrelaterad intervention jämförde deltagarnas skattade mål med vårdnadshavares skat- tade mål i aktivitetsutförande enligt COPM (Wennberg et al., 2021). Majoriteten av både föräldrar och barn bedömde aktivitetsutförande vid uppföljning högre än vid baslinjen, skillnaden är statistiskt signifikant, för både barnens skattningar (p<0.001) och deras vård- nadshavare (p<0.001). Enligt COPM förbättrades skattningen från 4.8 vid början till 6.4 vid uppföljningen av deltagarna (Wennberg et al., 2021). För att analysera skillnadens stor- lek använde forskarna effektstorlek, forskarna använde Cohens d med effektstorlek

(d=0.2–0.5) liten effekt, (d=0.5–0.8) medelhög effekt och (d ≥0.8) stor effekt. Vårdnadsha- vare skattade hög (d= 0.93) och deltagarna skattade medel (d = 0.6) i effektstorlek (Wenn- berg et al., 2021).

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar mellan sex och arton år med ADHD samt undersöka effekterna av dessa. Studien inkluderade sex olika arbetsterapeutiska interventioner. Två Cognitive- Functional [Cog-Fun] (Kim et al., 2020; Maeir et al., 2014), Cognitive Orientation to daily Occupational Performance [CO-OP] (Gharebaghy et al., 2015), Brain Mapping Per- formance (Chatthong et al., 2020), Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001), två studier om att bära Viktvästar (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014) och Tidsrelaterad intervention (Wennberg et al., 2021). De åtta artiklar som inkluderades i vår studie visade att arbetsterapeutiska interventioner kunde bidra med signifikanta förbättringar avseende på kognitiva, motoriska, akademiska samt målorienterade förmågor.

Resultatdiskussion

Interventionerna att bära Viktväst, Cog- Fun och Tidsrelaterade interventioner (Buckle et al., 2011; Kim et al., 2020; Lin et al., 2014; Maeir et al., 2014; Wennberg et al., 2021) är användbara för arbetsterapeuter för att stötta barn med ADHD att förbättra sin exekutiva förmåga. Detta stöds av Shuai et al. (2017) som har påvisat hur viktigt det är med EF trä- ningsprogram för barn och ungdomar med ADHD. Programmet inkluderar en beteende intervention för barnens föräldrar som en tidig insats (Shuai et al., 2017). Programmet för- bättrar dessutom exekutiva förmågor hos barn och ungdomar med ADHD, samt förhindrar eventuella negativa utfall av diagnosen på sikt (Shuai et al., 2017). Interventioner riktade

(20)

18 mot exekutiva nedsättningar är betydelsefulla för barn med diagnosen (Janeslätt et al., 2016; Shuani et al., 2017).

För att hjälpa barn att hantera sina motoriska förmågor, minska ofrivilliga rörelser, för- bättra fin- och grovmotoriska rörelser, koordination, rytmik och balans har intervention- erna Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001), CO-OP (Gharebaghy et al., 2015) och bära Viktväst (Buckle et al., 2014; Lin et al., 2014) visat sig vara effektiva. Vår litteratur- studie tyder på att dessa interventioner har varit fördelaktiga då deltagarna i dessa studier visade på signifikanta förbättringar på nämnda förmågor vid uppföljning. Detta stämmer överens med Vandenberg et al. (2001) som i deras studie använde sig av viktvästar för barn med diagnosen. Resultatet i studien (Vandenberg et al., 2001) visade att barnen för- bättrade sina finmotoriska förmågor samt en minskning av lika frekvent hyperaktivt beteende på lekplatsen som innan interventionen. Detta styrks av Torabi et al. (2018) som i deras studie visade att återkommande träning med hög intensitet förbättrade fysiologiska sy- stem för barn och ungdomar med nedsättningen. Samma studie visade dessutom en minskning av riskfaktorer för att i framtiden utveckla samsjuklighet vid diagnosen (Torabi et al., 2018).

Resultatet i denna litteraturstudie visade även på att det finns interventioner som stödjer barn och ungdomar med ADHD att förbättra sina akademiska förmågor som skolbänksbe- teende, hastigheten det tar att utföra en uppgift och hålla uppmärksamhet på uppgiften, självinstyrdinlärning samt språk- och läs förmågor. Dessa nämnda förmågor och färdig- heter studeras i interventionerna Cog-Fun (Kim et al., 2020), Viktväkt (Buckle et al., 2011) och Interactive Metronome (Shaffer et al., 2001). Wu et al. (2013) menar att ADHD asso- cieras med en nedsättning i akademiska inlärningsförmågor och därför är det betydelsefullt att barn och ungdomar får en tidig intervention för att undvika akademiska svårigheter se- nare i livet. Morsink et al. (2021) anser att det är viktigt att förstå motivation för att nå akademiska färdigheter och det går i linje med Taylor (2017) som menar att motivation är en grundsten för aktivitetsutförande och för att skapa en meningsfull vardag. Enligt Sveriges riksdag (SFS 2010:800) har elever med funktionsnedsättningar rätt till stöd för att uppfylla skolans kunskapskrav. Därför anser författarna att det är viktigt att känna till vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns för barn och ungdomar med ADHD.

(21)

19 När det gäller att hjälpa barn med ADHD att kunna sätta aktivitetsmål och få en förbättrad självstyrdinlärning studerade Chatthong et al. (2020) om Brain Mapping Performance kunde användas som ett verktyg för arbetsterapeuter att hjälpa barn och ungdomar att for- mulera mål. Även i interventionerna CO-OP (Gharebaghy et al., 2015) och Tidsrelaterade interventioner (Wennberg et al., 2021) beskrevs att tidshjälpmedel var effektivt för barn och ungdomar med ADHD i olika kontexter för att öka akademiska förmågor. Detta styrks av Wennberg et al. (2017) som i en tidigare studie påvisade samma resultat, nämligen att tidshjälpmedel i form av kalendrar och larm är interventioner som kan hjälpa barn och ungdomar med ADHD.

För att barn och ungdomar med ADHD ska kunna uppnå en bra hälsa, välbefinnande och känna sig rättvist behandlade så finns det arbetsterapeutiska modeller som stöd för att möj- liggöra meningsfulla aktiviteter (Townsend & Polatajko, 2013). Samma källa menar att arbetsterapi även kan möjliggöra barn och ungdomars engagemang i skol -och fritidsmiljö genom meningsfulla sysselsättningar, samt främja ett inkluderande samhälle där alla kan delta. Även Peny- Dahlstrand (2016) anser att arbetsterapeuter har en viktig roll när det kommer till att stötta barn och ungdomar under uppväxten för att öka deras möjlighet till delaktighet för att främja barnens utveckling.

Metoddiskussion

Valet av att göra en litteraturstudie gjordes på grund av intresset att göra en sammanställ- ning av befintlig forskning inom området arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD. För litteratursökningen användes databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed, en styrka med dessa är att de inkluderar forskning som omfattar medicin, hälsa och beteendevetenskap. OT seeker användes också för att söka artiklar men på grund av att materialet inte uppdateras lika kontinuerligt där som på andra databaser så valde författarna att inte använda den databasen under litteratur- sökningen.

En styrka med artikelsökningen var att booleska söktermer skapades innan artikelsök- ningen. Författarna valde att använda OR och AND i kombination för att begränsa samt vidga sökområdet. Enligt Willman (2016) är det viktigt att använda sig av booleska sökord för att få en bra sökning, och därför valde författarna att boka tid för handledning på biblio- teket för att få ökad kunskap om vilka sökord och söksträngar som skulle passa syftet.

(22)

20 Författarna använde MeSH termer som bidrog till att fler synonymer av sökorden skapades och detta gjorde att sökningen vidgades och fler relevanta artiklar hittades. Artiklar som stämde överens med syftet till den här litteraturstudien inkluderade sökordet “occupational therapy” vilket är en styrka för denna litteraturstudie eftersom resultatet fick en anknytning till arbetsterapi. För att stärka sökordet occupational therapy användes även ”occupational therapist” samt ”OT”. Att använda sig av sökordet ”OT” var således en styrka men förfat- tarna fann även en svaghet med sökordet då flertal studier handlade om ”Oxygenated Treatment” som även förkortas OT vilket gjorde sökningen missriktad. En annan svaghet under artikelsökningen var att sökordet “intervention” inte inkluderades. Detta hade kunnat göra sökningen mer specifik men istället användes ordet intervention som ett exklusions- kriterie då risken för bortfall av intressanta artiklar blev för stor. Detta eftersom ordet intervention inte alltid var tydligt i titlarna på de artiklar som granskades vid testsökningarna.

Eftersom litteraturstudiens syfte var att sammanställa interventioner för barn och ungdomar valde författarna att åldrarna under sex och över arton skulle exkluderades i denna studie. En artikel som inkluderades i studiens resultat hade studerat barn och ungdomar mellan fem och sju år (Maeir et al., 2014). Trots att denna litteraturstudies syfte var att under- söka barn och ungdomar mellan åldrarna sex och arton år så valde författarna att inkludera studien då interventionen tilltalade författarnas intresse. Författarna ansåg att det fanns ett behov av att undersöka arbetsterapeutiska interventioner i åldrarna över femton år eftersom kraven i skolan ökar med åldern. I denna litteraturstudie hittade författarna arbetsterapeutiska interventioner som studerades på yngre barn. Interventioner som lämpar sig till ungdomar är ett område som behöver studeras vidare.

För att artiklarna skulle vara så aktuella som möjligt så exkluderades artiklar som var äldre än 20 år vilket var en styrka med denna studie. En svaghet med inklusions och exklusions- kriterierna var att författarna enbart valde att läsa tillgängliga engelska artiklar. Detta kan leda till att betydelsefulla interventioner som är skrivna på andra språk missas i datasök- ning.

Flera svagheter med de inkluderade artiklarna var den skeva könsfördelningen. Antal pojkar som inkluderades i de åtta studierna var 362 stycken jämfört med flickornas andel som var 194 st. I två av interventionerna var deltagarna endast pojkar (Kim et al., 2020; Shaffer et al., 2014). I fyra artiklar fann författarna en majoritet av deltagande pojkar (Buckle et

(23)

21 al., 2011; Gharebaghy et al., 2014; Lin et al., 2014; Wennberg et al., 2021). Endast två artiklar var fördelningen mellan könen ungefärlig detsamma (Chatthong et al., 2020; Maeir et al., 2014). Även om det är fler pojkar än flickor som får diagnosen (Brown, 2016) blir resultatet från interventionerna skeva i könsfördelning. Eliasson (2016) beskriver att ADHD hos flickor utmärker sig på ett lugnare vis och de inte visar på lika hög hyperaktivitet som pojkar vilket kan leda till en exkludering av flickor när det handlar om interventioner. Denna skeva könsfördelning kan leda till att resultatet inte är generaliserbart (Will- man, 2016).

Alla studier som inkluderades för den här litteraturstudien hade en hög (75–100%) eller medel (50–74%) kvalitet vid granskningen, med ett medelvärde på 71 %. Resultatet i denna litteraturstudie innehåller fem randomiserade kontrollerade studier [RCT] en kon- trollerad studie [CCT] och två studier med okontrollerad experimentell design. Majoriteten av artiklarna var RCT vilket är en styrka för vår litteraturstudie då detta betyder att grupperna har randomiserats. Randomisering gör att risken för systematiska fel minskas och därigenom ökar tillförlitligheten i resultatet (Willman, 2016). Forsberg och Wengström (2013) beskriver att den externa validiteten ökar om grupperna är likvärdiga och inga på- tagliga skillnader finns. Forsberg och Wengström (2013) menar att risken för selektions- bias finns om grupperna inte fördelas slumpmässigt. Willman (2016) menar att RCT ger en stark evidensstyrka när det kommer till att utvärdera effekten av en intervention. Samma författare menar att det är en styrka att använda sig av blindning. Den studie som fick högsta kvaliteten (88%) under vår granskning var Shaffer et al. (2001) som genomförde en trippelblindning. Två studier (Lin et al., 2014; Maeir et al., 2014) använde dubbelblindning och hade en hög (81%) och medel (69%) kvalité. En studie (Kim et al., 2020) använde en- kel blinding med en mellan (69%) kvalité. I kvarvarande fyra studier framgick inte om forskarna använde sig av olika blindningar (Buckle et al., 2011; Chatthong et al., 2020;

Gharebaghy et al., 2015), se bilaga 1. Enligt Willman (2016) är CCT en studie med jäm- förelsegrupp som kan utföras på två sätt, antingen retroperspektivt eller prospektivt. En svaghet med CCT är att grupperna inte är jämförbara vilket kan öka risken för bias, som är ett procedurfel av forskningsresultat (Willman, 2016). I denna systematiska litteraturstudie är det enbart en okontrollerad experimentell studie inkluderad, alla deltagare fick intervention men det fanns ingen kontrollgrupp.

(24)

22 Tre granskade inkluderade studier använde cross-over design (Buckle et al., 2011; Lin et al., 2014; Maeir et al., 2014). Styrkan med cross-over design är att alla deltagare är delaktig i interventionen men under olika perioder (Forsberg & Wengström, 2013). Vidare menar samma författare att risken för bias minskar eftersom deltagarna delas in slump- mässigt i grupperna. En svaghet med crossover-design är att överföringseffekter kan för- växlas med direkta behandlingseffekter, i den meningen att dessa effekter inte kan upp- skattas separat (Dahmström, 2011). En av studierna (Buckle et al., 2011) använde en

“wash out” period i två omgångar för att effekten av interventionen skulle avta och risken för överföring kunde minskas. Maeir et al (2014) hittade inga signifikanta skillnader i behandlingseffekter mellan interventions och kontrollgrupperna, denna studie utförde ingen randomisering mellan grupperna. Författarna tror att detta resultat kan berott på att grupperna var relativt lika homogena.

I denna litteraturstudie inkluderades forskning som har studerat barn och därför anser för- fattarna att det är viktigt att barnens föräldrar var delaktiga genom hela processen. I några studier har föräldrar deltagit i utbildning (Kim et al., 2020; Maeir et al., 2014; Wennberg et al., 2021) i egenskap att öka deras förståelse för diagnosen. Föräldrar rapporterade i Inte- ractive Metronome (Shaffer et al., 2001) att barnen minskade sitt aggressiva bete-

ende. Detta ledde till att föräldrar lättare kunde hantera och bemöta sina barn. Buckle et al.

(2011) genomförde en kvalitativ feedback av lärarna som uppgav att deltagarna var mycket lugnare när de bar viktvästarna. Vilket författarna ansåg vara en styrka eftersom deltagarnas erfarenheter och upplevelser togs i beaktning.

Alla inkluderade studier har använts sig av olika bedömningsinstrument. Tre studier (Gha- rebaghy et al., 2015; Maeir et al., 2014; Wennberg et al., 2021) använde COPM som är ett bedömningsinstrument som har valida psykometriska egenskaper (Law et al., 2016). Detta anser författarna är en styrka för studierna eftersom det betyder att forskarna har mätt det som avsåg att mäta med sin forskning (Olsen & Sörensen, 2011).

Enligt Taylor (2017) så är aktivitet en komplicerad process och arbetsterapeuter har hela tiden flera faktorer i åtanke när de arbetar med en klient för att de ska kunna uppnå sina mål. Vi anser att det är viktigt för arbetsterapeuter att veta vilka interventioner som finns och är effektfulla för barn och ungdomar med ADHD. Eftersom det ger oss arbetsterapeuter en grund att hjälpa våra klienter att få en meningsfull vardag där de kan uppnå bästa

(25)

23 möjliga livskvalitet. För arbetsterapi är det här viktigt att veta eftersom arbetet handlar om att möjliggöra dagliga aktiviteter och genom detta ge våra klienter en bra förutsättning för ett meningsfullt liv.

Under arbetet med den här litteraturstudien upptäcktes det att det finns ett vidare behov av att forska på arbetsterapeutiska interventioner och vilka effekter de har bidragit till barn och ungdomar med ADHD ur ett kvalitativt perspektiv. Detta då kvalitativ forskning ger ett individuellt erfarenhetsbaserat perspektiv av en intervention och deltagarnas upplevelser av dessa. Under artikelsökningens gång så visade det sig även att det finns få studier som tittar på förbättring av motoriska färdigheter hos barn och ungdomar med ADHD och de studier som hittades var över 40 år gamla. Författarna uppmärksammade även att det finns ett behov av att studera arbetsterapeutiska interventioner för flickor med ADHD då dem är underrepresenterade i forskningen. Författarna anser att detta är viktigt eftersom pojkar och flickor visar olika symtombilder av ADHD, som arbetsterapeuter ska vi jobba klientcentrerat och därför kunna avgöra vilken intervention som passar vår klient bäst. Ef- tersom arbetsterapeuter jobbar klientcentrerat kan en utmaning vara att komma överens med alla inblandade parter. I rollen som arbetsterapeut förväntas det att vara professionell genom tydlig och rak kommunikation för att bidra till en tillåtande miljö där alla inblandade parter är delaktiga genom processen.

Slutsats

Den här studiens slutsats är att det finns arbetsterapeutiska interventioner som kan hjälpa barn och ungdomar med ADHD att få förbättrade kognitiva, motoriska-, akademiska samt målorienterade förmågor. Dessa är Cog-Fun, CO-OP, Brain Mapping Performance, Inte- ractive Metronome, Viktväst och Tidsrelaterad intervention. Resultatet av denna litteratur- studie visar att det inom arbetsterapi är viktigt att veta vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan möjliggöra för barn och ungdomar med ADHD att få en meningsfull vardag och kunna uppnå önskade mål. Som legitimerad arbetsterapeut är det viktigt att man kan väga samman sin egen kunskap med den bästa tillgängliga evidensen vid beslut av interventioner för att den vård som ges ska främja hälsa.

(26)

24 Referenser

* granskade artiklar i resultatet

Ahmann, E. (2017). Interventions for ADHD in Children And Teens: A Focus on ADHD Coaching. Pediatric Nursing, 43(3), 121–131.

American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5 uppl.). Arlington, Va.: American Psychiatric Association.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bolic, V., Lidström, H., Thelin, N., Kjellberg, A., & Hemmingsson, H. (2013). Computer use in educational activities by students with ADHD. Scand J Occup Ther, 20(5), 357–364.

https://doi.org/10.3109/11038128.2012.758777

Brown, T. E. (2016). Ett nytt sätt att se på adhd hos barn och vuxna : brister i exekutiva funktioner. Lund: Studentlitteratur.

*Buckle, F., Franzsen, D., & Bester, J. (2011). The effect of the wearing of weighted vests on the sensory behaviour of learners diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder within a school context. South African Journal of Occupational Therapy, 41(3), 36–42.

*Chatthong, W., Khemthong, S., & Wongsawat, Y. (2020). Brain Mapping Performance as an Occupational Therapy Assessment Aid in Attention Deficit Hyperactivity Disorder.

American Journal of Occupational Therapy, 74(2), 1–7.

https://doi.org/10.5014/ajot.2020.035477

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersök- ning (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Drechsler, R., Brem, S., Brandeis, D., Grünblatt, E., Berger, G., & Walitza, S. (2020).

ADHD: Current Concepts and Treatments in Children and Adolescents. Neuropediatrics, 51(5), 315–335. https://doi.org/10.1055/s-0040-1701658

*Gharebaghy, S., Rassafiani, M., & Cameron, D. (2015). Effect of cognitive intervention on children with ADHD. Phys Occup Ther Pediatr, 35(1), 13–23.

https://doi.org/10.3109/01942638.2014.957428

Gilboa, Y., & Helmer, A. (2020). Self-management intervention for attention and executive functions using equine-assisted occupational therapy among children aged 6–14 dia- gnosed with attention deficit/hyperactivity disorder. The Journal of Alternative and Com- plementary Medicine, 26(3), 239–246. https://doi.org/10.1089/acm.2019.0374

Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP (3 uppl.). Lund: Student- litteratur.

(27)

25 Eliasson, A.C. (2016). Barns funktionsnedsättning och diagnoser. I X. Eliasson, A., Lid- ström, H. & Peny-Dahlstrand, M. (red.) (2016), Arbetsterapi för barn och ungdom (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Herlofson, J. (2014). MiniPsykiatri (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.) (2016). Psykia- tri (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Janeslätt, G., Sjödin, L. & Wennberg, B. (2016). Tidsuppfattning och tidshantering i varda- gen. I X. Eliasson, A.C, Lidström, H. & Peny-Dahlstrand, M (red.), Arbetsterapi för barn och ungdom. (1 uppl., s. 255–266). Lund: Studentlitteratur.

Kielhofner, G. & Taylor, R.R. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: the- ory and application (5 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

*Kim, M. J., Park, H. Y., Yoo, E. Y., & Kim, J. R. (2020). Effects of a Cognitive- Functional Intervention Method on Improving Executive Function and Self-Directed Le- arning in School-Aged Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Single- Subject Design Study. Occup Ther Int, 2020, 1–9, (9p). 125080.

https://doi.org/10.1155/2020/1250801

Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (2016).

Canadian Occupational Performance Measure (COPM), (K. Samuelsson, A. Bergström &

A. Carlsson, övers. och bearb., 5 uppl.). Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.

Liberati, A., Altman, D. G., Tetzlaff, J., Mulrow, M., Gøtzsche, P. C., Ioannidis, J. P. A., Clarke, M., Devereaux, P. J., Kleijnen, J., & Moher, D. (2009). The PRISMA Statement for Reporting Systematic Reviews and Meta-analyses of Studies that Evaluate Health Care Interventions: Explanation and Elaboration. Annals of Internal Medicine, 151(4), 65–94.

https://doi.org/10.7326/0003-4819- 151-4-200908180-00136

*Lin, H. Y., Lee, P., Chang, W. D., & Hong, F. Y. (2014). Effects of weighted vests on attention, impulse control, and on-task behavior in children with attention deficit hyperacti- vity disorder. Am J Occup Ther, 68(2), 149–158. https://doi.org/10.5014/ajot.2014.009365

*Maeir, A., Fisher, O., Bar-Ilan, R. T., Boas, N., Berger, I., & Landau, Y. E. (2014). Ef- fectiveness of Cognitive-Functional (Cog-Fun) occupational therapy intervention for young children with attention deficit hyperactivity disorder: a controlled study. Am J Occup Ther, 68(3), 260–267. https://doi.org/10.5014/ajot.2014.011700

Morsink, S., Sonuga-Barke, E., Van der Oord, S., Van Dessel, J., Lemiere, J., &

Danckaerts, M. (2021). Task-related motivation and academic achievement in children and adolescents with ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry, 30(1), 131–141.

https://doi.org/10.1007/s00787-020-01494-8

(28)

26 Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa per- spektiv (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Peny- Dahlstrand, M. (2016). Aktivitetens betydelse för barn och ungdom. I X. Eliasson, A., Lidström, H. & Peny-Dahlstrand, M. (red.) (2016), Arbetsterapi för barn och ungdom (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

*Shaffer, R. J., Jacokes, L. E., Cassily, J. F., Greenspan, S. I., Tuchman, R. F., & Stem- mer, P. J., Jr. (2001). Effect of interactive metronome training on children with ADHD. Am J Occup Ther, 55(2), 155–162. https://doi.org/10.5014/ajot.55.2.155

Shuai, L., Daley, D., Wang, Y. F., Zhang, J. S., Kong, Y. T., Tan, X., & Ji, N. (2017).

Executive Function Training for Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder.

Chin Med J (Engl), 130(5), 549–558. https://doi.org/10.4103/0366-6999.200541

Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. Skollag (2010:800) Svensk författ- ningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen

Socialstyrelsen. (2019). Geografiska skillnader i förskrivningen av adhd läkemedel till barn. (Artikelnummer 2019-6-6219). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sha- repoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-6219.pdf

Torabi, F., Farahani, A., Safakish, S., Ramezankhani, A., & Dehghan, F. (2018). Evaluat- ion of motor proficiency and adiponectin in adolescent students with attention deficit hype- ractivity disorder after high-intensity intermittent training [Article]. Psychiatry Research, 261, 40–44. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2017.12.053

Townsend, E.A. & Polatajko, H.J. (2013). Enabling occupation II: advancing an occupat- ional therapy vision for health, well-being & justice through occupation : 9th Canadian occupational therapy guidelines (2 uppl.). Ottawa, Ontario: Canadian Association of Occu- pational Therapists.

VandenBerg, N. L. (2001). The use of a weighted vest to increase on-task behavior in children with attention difficulties. American Journal of Occupational Therapy, 55(6), 621–628. https://doi.org/10.5014/ajot.55.6.621

Wennberg, B., Janeslätt, G., Kjellberg, A., & Gustafsson, P. A. (2018). Effectiveness of time-related interventions in children with ADHD aged 9–15 years: a randomized control- led study [Article]. European Child & Adolescent Psychiatry, 27(3), 329–342.

https://doi.org/10.1007/s00787-017-1052-5

*Wennberg, B., Janeslätt, G., Gustafsson, P. A., & Kjellberg, A. (2021). Occupational per- formance goals and outcomes of time-related interventions for children with ADHD. Scan- dinavian Journal of Occupational Therapy, 28(2), 158–170.

https://doi.org/10.1080/11038128.2020.1820570

Willman, A. (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och kli- nisk verksamhet (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur

(29)

27 Wu, S. Y., & Gau, S. S. (2013). Correlates for academic performance and school

functioning among youths with and without persistent attention-deficit/hyperactivity disor- der. Res Dev Disabil, 34(1), 505–515. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2012.09.004

Yoshimasu, K., Barbaresi, W. J., Colligan, R. C., Voigt, R. G., Killian, J. M., Weaver, A.

L., & Katusic, S. K. (2012). Childhood ADHD is strongly associated with a broad range of psychiatric disorders during adolescence: a population-based birth cohort study [Article].

Journal of Child Psychology & Psychiatry, 53(10), 1036–1043.

https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2012.02567.x

(30)

26 Bilaga 1. Artikeltabell.

Författarnamn Tryckår Land Titel

Syfte Urval

Bortfall

Design/ Metod Intervention Instrument

Resultat Stu-

die Kvali- tet Buckle, Franzen

& Bester 2011

Nordöstra Syd- afrika

The effect of the wearing of weighted vests on the sensory behaviour of learners diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder within a school context

Syfte var att un- dersöka effekten som en viktväst kan ha på barns beteende när de ska vara still och hastigheten för att slutföra uppgifter samt uppmärk- samhet på en uppgift.

Ålder: 6–9 (n=30) 21: Pojkar 9: Flickor

10: Personer

Kvantitativ studie. RCT En randomiserad longi- tudinell experimentell.

Crossover design.

Pre- och posttest Interventionsgrupp &

kontrollgrupp (A &B) A: Interventionsgrupp B: kontrollgrupp. Delta- garna tilldelades slump- mässigt antingen till Grupp A eller Grupp B.

Grupperna bestod av 6 faser, det var 3 faser i grupp A och 3 i grupp B. Varje fas var uppdelade i kön.

Viktvästarna vägde 10% av kroppsvikten. Viktvästarna hade två fickor framtill, två vid axlarna och fyra på baksidan. Del- tagarna i grupp A bar västarna 45 minuter åt gången varje dag under 15 skoldagar. Eleverna tog på sig de viktvästarna tio minuter före observationstiden eftersom eleverna anpassat sig till de vikt- västarna. Skolbänksbeteende &

hastighet att utföra en upp- gift: Grupp A och grupp B ob- serverades tio gånger under varje fas av studien. Uppmärksamhet på uppgift: Två skolkuratorer be- dömde deltagarnas tre gånger un- der varje fas av med CPT II. CPT 11 är ett test som mäter ihållande uppmärksamhet eller impulskontroll.

Resultatet i studien visade att viktvästarna förbättrade skol- bänksbeteendet och uppmärk- samheten på uppgifter, och upp- märksamheten på uppgiften för elever som har ADHD i ett klassrums sammanhang. Resulta- tet av att bära Viktväst visade att deltagare som bar viktvästar minskade sina oönskade motoriska rörelser som var att sparka fötterna på golvet, på stolen eller vid skolbänken. Vidare förbätt- rade deltagarna sin kroppsmedvetenhet och posturala stabilitet.

Interventionen mätte tre områ- den; skolbänksbeteende, hastighet att utföra en uppgift och hålla uppmärksamhet på uppgiften.

Signifikansnivån i denna studie (p≤0.05). Resultat visade på att de som bar viktvästar hade signifikanta förbättringar

75 % Hög