• No results found

Program Kick off 1 februari 2017

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Program Kick off 1 februari 2017"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Program Kick off 1 februari 2017

8.30 Kaffe/te serveras

9.00 -12.00 Tema “Tillgänglighet”. Föreläsning och

gruppreflektioner kring tillgänglighet, extra

anpassningar och särskilt stöd. Hur blir vi bättre på att observera detta?

12.00-13.00 Lunch

13.00-15.30 Nyheter från samordnarna – metodutveckling Skottlandsresan

15.30-16.30 Förberedelse i observatörslag

(2)

Tillgänglighet

• Presentation av Sollentunas arbete med tillgänglighet (Mikael Lindgren)

• Videoföreläsning ”Hitta barns styrkor” (John Steinberg)

• Gruppsamtal med utgångspunkt i föreläsningen

• Presentation av Danderyds struktur för det specialpedagogiska arbetet (Alexi Wisth och Anna Wennerkvist)

(3)

Tillgänglighetsarbete i Sollentuna

Mikael Lindgren

(4)

Videoföreläsning

• Videoföreläsning ”Hitta barns styrkor” (John Steinberg)

• Se mer på http://steinberg.se/

(5)

Särskilt stöd förskola

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att

barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda

stödinsatserna (Skollagen 8 kap 9 §)

(6)

Extra anpassningar

• Sedan den 1 juli 2014 lyfter skollagen fram extra anpassningar i undervisningen. Skolan är skyldig att erbjuda extra

anpassningar som svarar för elevens individuella behov. Dessa anpassningar ska göras skyndsamt och utvärderas

kontinuerligt.

• Så här säger Skollagen, 3 kap 5a§:

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt

framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven

skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen

• Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

• Stödinsatser i utbildningen

(7)

Särskilt stöd, skola

Rätt till särskilt stöd

Skolan har ett speciellt ansvar för barn och unga i behov av

särskilt stöd. Om det framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd getts i

form av extra anpassningar ska detta anmälas till rektorn.

Det särskilda stödet beskrivs i ett åtgärdsprogram.

(8)

Alla ska få möjligheter att utvecklas så långt som möjligt

Skolan kan inte nöja sig med att en elev når den lägsta

godtagbara kunskapsnivån. Eleven ska få ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Även de elever som lätt når de lägsta kunskapskraven ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre (Skollagen, 3 kap)

(9)

Att diskutera (skola):

• Egna tankar kring ”vad är vad” när det gäller extra anpassningar kontra särskilt stöd?

• Hur kan man som observatör se hur skolan arbetar med extra anpassningar (inte bara struktur för särskilt stöd)?

• Hur ser extra anpassningar ut för de elever som behöver extra utmaningar?

• Hur ser anpassningar ut på individ- kontra gruppnivå?

• Vad ska man fråga efter som observatör?

(10)

Att diskutera (förskola):

Hur kan man se att verksamheten är utformad så att barn får det särskilda stöd och den hjälp de behöver? (inte bara

struktur för stöd)

Hur kan man se att verksamheten är utformad så att barn får de utmaningar de behöver?

• Hur kan man se att arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och då särskilt

uppmärksammar och hjälper de barn som behöver stöd i sin utveckling?

• Vad ska man fråga efter som observatör?

(11)

Danderyds struktur för det

specialpedagogiska arbetet

(12)

Studieresa till Glasgow

Tema: Skolutveckling genom erfarenhetsutbyte

23 – 25 oktober 2016

(13)

Skottlandsresan

Syftet:

Få inspiration från andra som arbetar med att granska och utveckla skola och förskola.

Varför Glasgow?

•Arbetsmetoder som den skottska skolinspektionsmyndigheten Education Scotland arbetar med när det gäller att stötta och utveckla enheter efter genomförd inspektion.

•Dra lärdom av det program som University of Scotland utvecklat för att möjliggöra skolutveckling. (SIPP)

•Arbetssätten med inriktning mot skolutveckling har väckt

uppmärksamhet och ligger i linje med arbetet inom Våga Visa.

Skottlands nationalrätt Haggis med "neeps and tatties"

(slang för "turnips and potatoes“)

(14)

Program

University of Glasgow Robert Owen Centre for Educational Change

Förste forskningsadministratörer beskriver:

•hur de ger utvärderingsstöd åt skolor som deltar i School Improvement Partnership Programme (SIPP)

•deras roll i The Scottish Attainment Challenge vilket innebär arbete för högre läranderesultat bland elever i samarbete med Education Scotland, skottska regeringen och lokala myndigheter.

(15)

SIPP

Syftet med SIPP

(School Improvement Partnership Programme)

•Stimulera samarbete

•Högre måluppfyllelse

•Minska gapet mellan skolor med höga och låga resultat

Resultat efter 3 år

•Förbättring av undervisningen

•Ledarskapsutveckling

•Användning av data

(16)

School Improvement Partnership (SIPP) mellan Glasgow och Fife City Councils

Jim Wilson, Head of quality improvement i Glasgow City Council’s Education Service beskriver

• Hur SIPP-partnerskapet med Fife Council skapades och kopplar det till deras direkta samarbete med gymnasieskolorna Drumchapel High School och Lochgelly för att öka prestationen i skolor.

•Verktyg i partnerskapet för erfarenhetsutbyte genom den nätbaserade plattformen Glow

•Hur trios av rektorer samarbetar

•De åtta lokala utvecklingsgrupperna i Glasgow arbetar med

leadership and management, learning and teaching, inclusion

•Observationer, enkäter och kvantitativa data används som underlag

(17)

School Improvement Partnership (SIPP) mellan Glasgow och Fife City Councils

Rektorn Robert Williamsson talar även om:

•Vad SIPP- partnerskapet mellan Glasgow City Council och Fife Council har hjälpt Drumchapel high school att åstadkomma.

•”if it doesn’t improve the classroom or playroom – don’t do it”

•Ledarskap på alla nivåer

•Local Improvement Groups (LIG)

på skolan, byggt upp en mötesstruktur och avsatt tid

•Fokus på matematik och engelska

•Arbetet har lett till en

attitydförändring hos personalen där fokus nu ligger på regelbunden

reflektion om praktiken

•”Reflect every day, not once a year. Don’t wait for other people to do it for you.”

(18)

Education Scotland

Nicholas Morgan och ytterligare en inspektör från Education Scotland

•berättar om deras arbete med inspektion

•rapportering och stöd till skolors självutvärdering.

•det nya sättet att utöva inspektion på som Education Scotland har testat sedan oktober 2015

•’Curriculum for Excellence’ (3-18 år):

- ”Closing the gaps”

- Förbättra resultaten - ”Prepare for life”

– Tre fokusområden: språk, matematik

och hälsa (stora nationella hälsoproblem vad gäller rökning och matvanor)

(19)

Convention of Scottish Local Authorities (COSLA)

Kathy Cameron från COSLA berättar övergripande om:

•Utvärdering

•Deras roll i arbetet för att nå högre måluppfyllelse i skolor och

i arbetet för att öka kvaliteten i utbildningen

•Enheten samarbetar även med Association of Directors of Education, Scottish Local Authority Economic Development network, Society of Personnel Directors Scotland för att utveckla utbildningen i Skottland.

(20)

Acting Depute Head Teacher Vicky Kytzia, Elmvale Primary School and Nursery Class (grupp 1)

•Elmvale Primary School and Nursery Class har

uppmärksammats särskilt för hur de arbetar med

IKT-lösningar för självutvärdering för elever tillsammans med lärare

•Satsar stort på föräldrasamverkan som de ser som nyckelfaktor för elevernas skolframgång

•Fritidsverksamhet i samverkan med externa aktörer (idrott, kultur) för att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter

•Nära samverkan med socialtjänsten

•Nätverk och utbyte med andra skolor kring utvecklingsområden

•Oavsett var, från universitet till cityhall och i

skolan, lyftes en omsorg om elevernas möjlighet till en framtid - barnets framtid som vuxen

lyftes på ett annat sätt än vi är vana vid hos oss

(21)

Alison Mitchell, Roshall Academy, (grupp 2)

Presentation angående framgångsfaktorer för elevutveckling i grundskola efter

slutförd inspektion.

Education Scotland har testat ett nytt förhållningssätt till inspektion och

utvärdering för den akademiska perioden 2015-2016.

Inspektionen på Roshall Academy

var en av dessa ”försöksinspektioner”

med det nya angrepssättet och de berättar vad förändringarna har medfört i deras arbete för ökad måluppfyllelse hos elever.

(22)

Alison Mitchell, Roshall Academy, (grupp 2)

Majoriteten av eleverna kommer från Glasgows fattigaste Särskilda styrkor

• Förbättrad språk- och matematikutveckling

• Positiv utveckling - högre medelvärde jmf med likvärdiga

• Stark förbättring i måluppfyllelse

(23)

Gerry Lyons, St Andrew’s RC Secondary School (Grupp 3)

Presentation om framgångsfaktorer för högre måluppfyllelse i högstadieskola efter slutförd inspektion.

•St Andrew’s RC Secondary School har uppmärksammats som exempel på

mycket effektiva metoder när det

kommer till förbättring av måluppfyllelse i skola med hjälp av självutvärdering

och beskrevs nyligen som den mest förbättrade högstadieskolan i Glasgow.

•De berättar om sitt arbete efter inspektion och om hur skolan har arbetat genom den professionella

utvecklingsresursen ”Journey to Excellence”.

(24)

Gerry Lyons, St Andrew’s RC Secondary School (Grupp 3)

• Majoriteten av eleverna kommer från Glasgows fattigaste

• Självutvärdering - “How good is our school?”

– indikatorer på kvalitet i undervisningen

• Organiserat förbättringsarbete – 3-årsperiod för utvärdering

– identifierat goda undervisningsmetoder – ämnesutvärderingar

– klassrumsobservationer (2 besök per år)

– ökad kunskapsutveckling och måluppfyllelse (data) – styrkor och förbättringsområden inom varje ämne

• Rektor träffar 5 elever per dag och följer upp utvecklingen

• Samarbete med andra rektorer - “Critical Friends”

(25)

Metodutveckling

Processbeskrivning:

•Uppdraget formulerades (våren 2016)

•Samordnargruppens översyn, förslag togs fram under ht 16

•Referensgrupp

•Presentation för styrgruppen

•Presentation på Kick off

•Pilotobservationer inkl utbildning för piloter

•Utvärdering av pilot

•Ny metodbok

•Ny metod tas i bruk ht 17 (förhoppningsvis)

•Kick off ht 17 = utbildning i ny metod för samtliga observatörer

(26)

Uppdraget

Uppdrag från styrgruppen med målbilden (i prioriteringsordning):

– Enklare analysarbete både för observatörer och för enheterna

– Överskådlig och begriplig rapport för alla målgrupper – Ett tydligt barn- och elevperspektiv

– Tätare observationsintervall för enheterna, ett bättre regelbundet stöd till enheternas kvalitetsarbete

– Högre effektivitet eftersom fokus flyttas från skrivande till överlämning/dialog

– Fler observationer eftersom det blir kortare tid per observation

– Lättare att jämföra och hitta goda exempel

– Tydligare beskrivning av hur observationen planerats och genomförts

(27)

Nytt material

Bedömningsmatris grsk, grsk-sär, fkl, fth Rapportmall

(28)

Möte i observationslagen

(29)

www.danderyd.se/vagavisa

På Danderyds hemsida finns all information.

References

Related documents

Det har nu gått fem månader sedan jag satt i mötet med mina lärarkollegor på skolan där jag gjorde min praktik och denna termin undervisat bild i årskurs 4. Då hade jag ingen

situationer som kan vara anledningar till extra anpassningar respektive särskilt stöd, (2) vilka åtgärder som uppfattas vara det ena (extra anpassning) eller det andra (särskilt

Enligt SPSM har varje enskild elev i skolans verksamhet rätt till en likvärdig utbildning med respekt för individen (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2017). I Lgr

Vår studie har syftat till att lyfta fram hur sex lärare uppfattar begreppet extra anpassningar, vilka hinder/möjligheter de ser i arbetet med dem samt på vilka grunder de baserar

Det framkommer att det för skolan kan vara en stor utmaning att inom ramen för den ordinarie undervisningen tillgodose alla elevers behov och att lärare och rektorer för att

Kaplan-Meier TTR analysis (logrank test) for CRC patients with MSI tumors stratified by the RCC2 5’UTR mutation in the test series (B), the validation series (C), and patients

Händelser kring barnet ger kunskap till förälder eller pedagog och denna kunskap är det viktigt att man delar med sig av för att både pedagoger och föräldrar skall kunna

Eller när det ekonomiska utrymmet kan- ske till och med börjar krympa så att frågan inte längre gäller vem som ska få mer utan vilka som ska avstå.. Det finns