• No results found

Dekanåtgärder. Beslut som dekan fattat på fakultetsstyrelsens vägnar mellan ordinarie möten under perioden :

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Dekanåtgärder. Beslut som dekan fattat på fakultetsstyrelsens vägnar mellan ordinarie möten under perioden :"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 1

Dekanåtgärder

Beslut som dekan fattat på fakultetsstyrelsens vägnar mellan ordinarie möten under perioden 2017-12-19 – 2018-03-06:

2018-01-30 § 5, Byte av ledamot i docenturnämnden.

Ordinarie beslut

Dekanens ordinarie beslut finns tillgängliga på fakultetens interna sidor:

https://www.medarbetarportalen.gu.se/internt-science/organisation- styrning/ledningsgruppen/handlingar-och-protokoll/

(2)
(3)

Uppföljning helår 2017 NFS

1. Sammanfattning

Resultatet 2017 är ett överskott på 44,8 mkr, varav inom utbildning 14,7 mkr, inom forskning och utbildning på forskarnivå 34,3 mkr och inom externfinansierad verksamhet minus 4,2 mkr. Fakultetens budget låg på minus 4,5 mkr, där 2 mkr avsåg utbildning och 2,5 avsåg anslagsfinansierad forskning.

Orsakerna till budgetavvikelsen förklaras nedan.

Under 2017 har fakultetsledningen fortsatt att ha en försiktig och ansvarstagande policy för ekonomin motiverat av ett flertal osäkra faktorer som påverkar ekonomin väsentligt. Under perioden 2012-2017 har det balanserade kapitalet på fakultetsnivån ökat från -11,0 mkr till 50,7 mkr. Av det balanserade kapitalet kommer 8 mkr nu att användas till att (tillsammans med rektor) täcka underskottet på Sven Lovén centrum för marin infrastruktur. Ytterligare 3 mkr av det balanserade kapitalet har allokerats 2018 till användning av det nya forskningsfartyget. Förutom den marina infrastrukturen vars stora verksamhetsförändring nu är genomförd är det främst det nya forskningsfartyget och Naturvetenskap Life, dvs det stora byggprojektet på medicinarberget som gör att fakulteten behöver ha en större buffert än normalt:

• Inför 2017 fanns det en osäkerhet kring när det nya forskningsfartyget skulle levereras och vi kan nu konstatera att det ännu inte har lämnat varvet i Polen. Fartyget budgeterades till minus 10,4 mkr, vilket byggde på en kalkyl att driftskostnaderna skulle hamna på ca 20 mkr ett normalår. I väntan på det nya fartyget har under 2017 det gamla fartyget varit driftat av NOS och kostnader på omkring 3 mkr har också uppstått som kan hänföras till det nya fartyget, men siffran är osäker.

• Beslut om att rekommendera rektor en fortsättning av projektet Naturvetenskap Life tas av fakultetsstyrelsen efter varje skede i byggnadsprocessen och om beslutet blir att upphöra med projektet måste upparbetade kostnader tas av fakulteten. Vid budgettillfället var dessa

kostnader inte beräknade, men en viss höjd för detta togs ändå i budgeten. Om projektet fullföljs så kommer det vid färdigställandet att finnas kostnader för inredning och möbler som inte kommer att ingå i hyran. Uppskattningsvis uppgår dessa kostnader till ca 20 % av

byggkostnaden, vilket idag kan uppskattas till 200 mkr.

• Institutionernas sammanlagda resultatmål uppgick 5,9 mkr (exkl Nya Skagerak). Utfallet blev 30,6 mkr. Institutionerna med störst positiv avvikelse mot budget är: Marina vetenskaper (7,2 mkr), Kemi- och molekylärbiologi (6,6 mkr), Biologi- och miljövetenskap (6,1 mkr) och Fysik (4,6 mkr).

• Den främsta orsaken till institutionernas budgetavvikelser är att finansieringen av lön och driftskostnader med externa bidrag kraftigt överskridit budget (differens mot budget är 20 mkr), dels de försenade rekryteringarna som fakulteten rapporterat om under året.

• Fakulteten räknade i budgeten med att klara uppdraget inom grundutbildningen som var 2 116 hst och utfallet blev 2 130 hst.

SYFTE: Tertialuppföljningen följer upp utfallet och ger underlag för strategiska åtgärder och beslut. Uppföljningsrapporten ger en överskådlig bild av fakultetens utfall och är en del av universitetets samlade uppföljning. Mallen för rapporten fungerar som ett stöd för fakulteten att analysera utfallet.

ANVISNING: Skriv direkt under respektive rubrik. Ersätt rapportens stödtexter med fakultetens kommentarer. Finns annan väsentlig information för fakulteten, inkludera även denna. Mallen kan kompletteras med fakultetens interna uppföljningskrav, frågeställningar som inte är relevanta kan utelämnas. Fakultetens rapport, inklusive bilagor, skickas till ekonomienheten@gu.se senast fredag 2 februari 2018.

(4)

2 (7)

• Inom lärarutbildningen var uppdraget 210 hst och där blev utfallet 204 hst. Totalt har därmed fakulteten klarat sitt utbildningsuppdrag 2017, vilket vi ser som mycket positivt.

2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Uppdrag ordinarie utbildning: 2 116 hst och 1 655 hpr (= 78,2 5 i prestationsgrad) Utfall ordinarie utbildning: 2 130 hst och 1 638 hpr (= 76,9 % i prestationsgrad)

Det är främst Matematiska vetenskaper, Fysik och Kemi- och molekylärbiologi som står för överproduktionen av hst, medan Marina vetenskaper, Geovetenskaper och Biologi- och

miljövetenskaper underproducerar. På prestationssidan, där alltså fakulteten inte når uppdraget, är det framförallt Marina vetenskaper, Geovetenskaper och Fysik som underpresterar. En orsak till tappet på Marina vetenskaper är att10 hst inte utnyttjades på grund av att en tvärvetenskaplig utbildning initierad av Hav och Samhälle inte kom igång som planerat. I Geovetenskapers fall beror avvikelsen på ett oväntat lågt söktryck vid höstens programstart.

Fakulteten tillämpar intern omfördelning för ordinarie utbildningsuppdrag enligt vissa kriterier som innebär att all överproduktion inte ersätts. För uppdraget inom lärarutbildningen tillämpas skarp avräkning.

Den samlade avräkningen av det ordinarie uppdraget och uppdraget inom lärarutbildningen innebar att anslagssparandet ökade marginellt och uppgår till 2,5 % av takbeloppet. Eftersom anslagssparandet från och med 2017 inkluderar lärarutbildningen blev det ingen återbetalning av underskottet där som uppgick till 0,6 mkr. Fakulteten hade räknat med en återbetalning på omkring 1,5 mkr.

Fakultetens bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet inom utbildning (verksamhet 14-19) är av mindre omfattning och utfallet 2017 innebär ett nollresultat. Handel med Chalmers redovisas som beställd utbildning inom verksamhet 16 på Matematiska vetenskaper och Fysik med en omsättning på 12,6 mkr och verksamheten finansierar lönekostnader på 7,1 mkr.

Fakulteten har fått medel för att täcka upparbetade kostnader för Brobyggarprojektet. Dessa medel uppgår till 2,7 mkr och är periodiserade för att användas 2018 och framåt.

Fakultetsnivån: Resultatet på fakultetsgemensamt ansvar blev ett överskott på 6,3 mkr inom utbildning. Orsaker till överskottet är följande:

• Resultatet av de båda avräkningarna innebar att 1,1 mkr drogs tillbaka från institutionerna

• Sent inkomna studieavgifter på 1,2 mkr för HT-17 hann inte föras vidare till berörda institutioner

• Kostnader för fakultetskansliet blev 0,7 mkr lägre än budget.

• Avsättningar för rekryteringsåtgärder, dekans disposition mm användes dessutom inte fullt ut MV: Resultatet inom utbildning är 400 tkr högre än budget. Lön och OH blev högre än planerat medan driftskostnaderna blev lägre, vilket är kopplat till handeln med Chalmers där både köp och försäljning blev lägre än förväntat. Totalt sett blev det underskott på 600 tkr i handeln med Chalmers, vilket inte var budgeterat. Avräkningen av det ordinarie utbildningsuppdraget blev också positiv för MV då man fick ersättning för hela sin överprestation, 1,5 mkr.

KV: Resultatet blev 2,3 mkr högre än budget. Löner och OH har blivit lägre än budgeterat då en rekrytering av en studierektor i Mariestad inte kunde genomföras.

Geo: Utfallet blev 0,5 mkr högre än budget trots att man fick återbetala 0,8 mkr av anslaget.

Institutionen har missat att redovisa lokalkostnader inom stödverksamheten på cirka 1,7 mkr och fick därför ett plussaldo att nollställa varav en större del krediterades verksamhet 10. Den i T2 aviserade

(5)

3 (7)

och sedan genomförda omkonteringen av lönekostnader mellan verksamhetsgrenar inte ledde till väntat resultat utan istället blev utfallet nära budget.

Fysik: Utfallet inom grund blev 4,8 mkr högre än budget. Det beror på att en felaktig lönekontering 2015/2016 om 2,5 mkr i samband med ett uppdrag för Skolverket korrigerats. Lärarutbytet med Chalmers blev oväntat 1,3 mkr i överskott. Dessutom hade institutionen också räknat med ett underskott i lärarutbildningen, vilket inte blev fallet.

BioEnv: Ett förväntat underskott på 0,3 mkr blev istället till ett överskott på 1,3 mkr inom institutionens utbildningsverksamhet. Övriga driftskostnader har blivit lägre än väntat, medan lönekostnaderna följer plan. Institutionen har lokalkostnader inom stöd på cirka 4 mkr som inte redovisats korrekt, vilket försvårar uppföljningen och i jämförelsen med budget så blir det avvikelser mot budget/prognos på ”Indirekta kostnader” och motsvarande på ”Lokalkostnader”.

KMB: I T2 flaggade institutionen för en underprestation på 20 hst, men det blev istället en överprestation på 13 hst (varav 4 hst ersattes av fakulteten) och totalt blev det 0,6 mkr extra i anslagsintäkter i avräkningen. I budgeten hade institutionen ett nollresultat inom utbildningen, men utfallet blev ett överskott på 1,7 mkr trots att lönekostnaderna blev 1,2 mkr högre. Av avvikelsen går 1,5 mkr att hänföra till ”Lokalkostnader” och ”Indirekta kostnader”. Lokalkostnader inom

stödverksamheten är inte bokförda vilket kan vara en förklaring till felbudgeteringen.

Marin: Institutionen fick betala tillbaka 1,7 mkr vid avräkningen grundutbildningsuppdraget, vilket inte fanns med i varken budget eller prognos. Resultatet för verksamhetsgrenen blev en knapp miljon sämre än budget eftersom lönekostnaderna och OH blev lägre än budgeterat.

3. Forskning och utbildning på forskarnivå

3.1. Forskning och utbildning på forskarnivå

Totalt blev överskottet inom anslagsfinansierad forskning 34,4 mkr mot budgeterat minus 2,5 mkr.

Orsaken till överskottet förklaras till stor del av att kostnaderna i stor utsträckning hamnade inom den externa delen.

Fakulteten attraherade mer externa medel än budgeterat både inom uppdrag och bidrag. Dessutom styrdes förbrukningen av att ett flertal projekt skulle avslutas 2017. Marina vetenskapers ”sparpolicy”

spelade också in i den ökade förbrukningen på externa medel och den externa delen av finansieringen inom forskning och utbildning på forskarnivå blev jämfört med budgeten 36 mkr högre, vilket till stor del förklarar det stora överskottet inom anslagsfinansierad forskning. Ett flertal institutioners

rekryteringsplaner har också blivit försenade, men lönekostnaderna totalt för verksamhetsgren 2 blev ändå omkring 3 mkr högre än budget.

Det faktum att det nya forskningsfartyget inte kunde tas i drift har påverkat ekonomin för fakulteten.

Budget för nya Skagerak 2017 var minus 10,4 mkr. Lovéncentret har via NOS kört med gamla Skagerak under hela 2017 samtidigt som man varit tvungen att arbeta med förberedelser och ligga i startgroparna inför en eventuell leverans av det nya fartyget. En ungefärlig uppskattning av kostnader hänförliga till det nya fartyget som vi fått är 3 mkr, men siffran är mycket osäker och beror på hur man räknar. Sven Lovén centrum redovisar en förlust på 5,6 mkr 2017.

Fakultetsnivån: Resultatet på fakultetsgemensamt ansvar blev ett överskott på 7,8 mkr. Orsakerna är att avsättningarna för dekans disposition, samfinansiering EU och samfinansiering från fakulteten, Sabbaticalprojektet mm fick ett lägre utfall och anslag stannade kvar på fakultetsgemensamt ansvarsställe. I budgeten 2018 har fakulteten gjort en förändring som innebär att endast befintliga avsättningar destinerade till institution finns med och alla eventuellt tillkommande avsättningar får tas inom dekans disposition. Dessutom blev kostnaderna för fakultetskansliet 0,7 mkr lägre än budget.

(6)

4 (7)

MV: Utfallet på verksamhetsgrenen är nära budget, men i utfallet har en olycklig kontering av intäkter inom GoCAS inneburit att ”Försäljning” och ”Indirekta kostnader” har blåsts upp med 1,1 mkr.

KV: Institutionens resultat för verksamhetsgrenen forskning stämmer väl med budget/prognos.

Geo: Institutionen flaggade sent i T2 att publicerad prognos låg 2 mkr för högt. Detta visade sig inte stämma och utfallet blev istället 0,8 mkr högre än prognosen och 1,2 mkr högre än budget. Det är ingen enskild post som sticker ut utan budgeten har totalt sett varit något för försiktig.

Fysik: Lönekostnaderna blev 1,0 mkr lägre än budget medan OH och lokalkostnader blev något högre, men inom forskningen är den totala avvikelsen mot budget liten.

BioEnv: Utfallet 10,7 mkr är 5 mkr högre än budget. Även inom forskning är OH och lokalkostnader felaktigt budgeterade och avvikelsen är totalt 1,8 mkr. Anslagsintäkterna blev 3,2 mkr högre än budget. Även driftskostnaderna blev lägre än budget. Lönekostnaderna belastades av omföring hänförlig till 2016 om 1 mkr men blev ändå inom budget.

KMB: Institutionens budget och även prognos avviker stort mot utfallet. Differens mot budget är plus 4,4 mkr, varav lönekostnaderna blev 3,2 mkr lägre. Lägre lönekostnader ger även lägre OH och lokalkostnader. Istället är det bidragsverksamheten som i högre grad finansierat forskningen och bidragsintäkterna blev cirka 10 mkr högre än budget (varav bidragsinkomster stod för 4,3 mkr).

Orsaken är att flera externa projekt skulle avslutas 2017. Lokalkostnaderna blev totalt sett 5,5 mkr lägre på KMB eftersom man lämnade delar av Kemihuset från 170101. Merparten av denna besparing har redovisats inom anslagsfinansierad forskning. En intern intäktspost på cirka 7 mkr i budgeten är dessutom inte korrekt.

Marin: Resultatet avviker stort mot budget och även mot prognos. Jämfört med budget så är utfallet 9,1 mkr högre. Institutionens policy att spara lönemedel har minskat lönekostnaderna på anslag, men samtidigt har man haft kostnader för tre personer som blivit uppsagda pga att extern finansiering saknas. Anslagsintäkterna blev cirka 3 mkr högre än budget, där man bla inte haft med 1 mkr fakultetsmedel för två personers Sabbaticalvistelser och heller inte haft information om intäkter från UGOT-challenges på 1,1 mkr. En felaktig periodiseringspost i budgeten står för 1 mkr i av

differensen. I övrigt är det på lönekostnadssidan (inklusive OH och lokaler) som kostnaderna blivit väsentligt lägre pga förseningar i rekryteringsprocessen av sex nya lärare och doktorander.

.

3.2 Externa bidrag och oförbrukade bidrag

Fakultetens bidragsinkomster blev 13,7 mkr högre än bugeterat, medan bidragsintäkterna blev 23,3 mkr högre än budget. Av differensen mellan budgeterade och redovisade bidragsintäkter står Marina vetenskaper för 11,6 mkr. KMB har en motvarande budgetdifferens på 10,2 mkr. KMB rapporterar om att flera bidrag inte var kända vid budgettillfället och att några sena bidrag kom med i bokslutet utan att hinna förbrukas. Det förekommer felaktigt avslutade verksamheter i bokslutet som kommer att korrigeras 2018. Den nya rutinen med bara ett avslut försvårar för institutionerna.

.Oförbrukade bidrag (exkl anläggningar)

Storleken på oförbrukade bidrag beror på hur stor förbrukningen är, men även sent inkomna bidrag som inte hinner förbrukas påverkar. Mellan 2015 och 2016 skedde en ökning av oförbrukade bidrag med 35 mkr till 264 mkr och det var då en stor andel sent inkomna bidrag som inte förbrukades.

Bilden 2017 är annorlunda och bidragsinkomsterna är mer jämt fördelade över året totalt sett och förbrukningen jämfört med 2016 är 17 mkr högre. De oförbrukade bidragen ökar trots detta med 6 mkr till 270 mkr 2017-12-31. Av ökningen beror 9,8 mkr på att KVA-fonden, Lovéncentret har flyttats från GU centralt till infrastrukturens ansvarsställe.

(7)

5 (7)

4. Ekonomiskt utfall

Jämförelse av forskning, utbildning och stödverksamhet mellan 2017 och 2016:

Intäkter forskning

Uppdragsintäkterna blev 3 mkr högre 2017 och det är främst två uppdragsgivare som står för

ökningen: Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket och det är Marina vetenskaper främst, men även BioEnv som erhållit uppdragen.

Bidragsinkomsterna minskade med 26 mkr, men intäkterna (och förbrukningen) ökade ändå med 16 mkr.

I Interna bidragsintäkter ingår en post på 9 mkr inom anslagsfinansierad forskning på Marina vetenskaper som består av respektive forskares ”sparmedel” (via kontering på externa medel).

Motsvarande post finns även på kostnadssidan. Det är olyckligt att blåsa upp resultaträkningen med institutionsinterna omföringar och institutionen kommer inte att fortsätta med det.

Intäkter utbildning

Försäljningsintäkterna minskar med drygt 3,5 mkr och orsaken är mindre handel med Chalmers inom Matematiska vetenskaper.

Bidragsintäkterna ökar med 2 mkr och detta beror på de medel som fakulteten erhållit inom Brobyggarprojektet

Kostnader forskning

Lönekostnader inom forskning ökar med 4,5 mkr medan kostnader för doktorandlöner minskar med 9 mkr, vilket heller inte fanns med i budgeten.

Övriga driftskostnader ökar med 16 mkr och det är främst inom anslagsfinansierad verksamhet.

Kostnader utbildning

Lönekostnaderna ökade med 5,5 mkr medan driftskostnaderna minskade med nästan lika mycket.

Semesterskulden inom utbildning ökade med en dryg miljon.

Stödverksamhet 2017

Kostnaderna 2017 för stödverksamheten stämmer väl med budget och inga större förändringar jämfört med föregående år förutom lokal- och IT-kostnader. Av någon anledning har institutionerna missat att föra om debiterade kostnader från verksamhet 4 till olika verksamheter inom stöd i år. Utfallet av lokalkostnader inom stöd är 1,4 mkr och består enbart av lokalkostnader för kansliet.

5. Balanserat kapital

Bundet eget kapital: Fakultetens institutioner rapporterar en budget 2017 på totalt 33 mkr, varav 30 mkr inom forskning. Utfallet blev 39 mkr, varav 37 mkr inom forskning.

Fakultetens totala bundna kapital är enligt budget 2018 omkring 95 mkr, varav 91,5 mkr inom forskning och 3,5 mkr inom utbildning (Eftersom budgetsiffrorna är från november 2017 finns det en risk att tex oförbrukade medel inom UGOT-challenges saknas).

(8)

6 (7)

Fritt eget kapital: Totalt 50,5 mkr, varav 25 mkr inom forskning och 25,5 mkr inom utbildning.

Andelen bundet eget kapital 171231 blir då: 27,5 % inom forskning och 13 % inom utbildning.

Överskottsmarginalen i bokslutet för 2017 blir då inom forskning 3,5 % och inom utbildning 11,5 %.

Balanserat kapital per institution och verksamhetsgrupp 2017-12-31

INSTITUTION / MOTSV Bal kap/

V10-19 V20-23 V24-25 v28-29 Totalt omsättning

Biologi och miljövetenskap -800 3 558 -6 306 -727 -4 275 -2,6%

- FRAM 0 4 816 0 0 4 816

Fysik 7 524 32 237 -1 857 234 38 138 39,7%

Geovetenskaper 1 489 -6 479 3 931 -569 -1 628 -2,0%

Kemi och molekylärbiologi 2 811 46 788 -9 087 301 40 813 17,2%

Kulturvård 1 987 -5 546 2 090 -55 -1 524 -1,9%

Marina vetenskaper -1 740 23 919 843 -827 22 195 15,2%

- Centrum för hav och samhälle 0 5 567 0 1 5 568

- SWEMARC 0 314 67 0 381

Matematiska vetenskaper 9 163 3 550 -507 -137 12 069 16,9%

NMR -7 1 076 -243 826 5,2%

Sven Lovén -4 998 -12 836 -3 817 4 -21 647 -39,5%

Herbariet 0 20 -1 086 0 -1 066

Summa inst/motsv 15 429 96 984 -15 972 -1 775 94 666

Fakultetsgemensamt 13 367 48 037 -10 289 -395 50 720

TOTALT 28 796 145 021 -26 261 -2 170 145 386 14,7%

6. Övrigt

Av fakultetens investeringsram på 60 mkr utnyttjades 48,5 mkr och totalt uppgick investeringarna till 52,7 mkr. De investeringar som inte följde plan under året var:

• HHG-system Fysik, 5 mkr. Investeringen kommer att genomföras 2018 och då uppgå till 8 mkr

• Frystork, ersättningsinvestering på KMB, 2,1 mkr. Det var M Erdelyi som hade behovet och han slutade under 2017

• NMR-spektrometer, 9 mkr: Motsvarande instrument erhölls som en donation från ett företag.

Transport och installation gick på 1,7 mkr och ingår i investeringsutfallet

• Investering i en AUV på Lovéncentret resulterade i en delbetalning på 13 mkr 2017. Det var cirka 4 mkr mer än förväntat. Totala anskaffningsvärdet av AUV:n är 24 mkr

• Investeringar i Skogaryd (SITES) blev större än väntat

Kommentarer till investeringarna finns även under respektive institutionsflik i bilaga 3.

Tidigare års oförbrukade medel inom UGOT Challenges försvårar budgetering och uppföljning.

Balanserat kapital ligger utspritt på ett flertal institutioner eftersom tidigare överskott inte ska

(9)

7 (7)

återbetalas till koordinerande institution och det måste hanteras av institutionerna. Swemarc för tex intäkter vidare till åtta olika institutioner (både inom och utom fakulteten) och förbrukningen sker då via en verksamhet och inte på särskilt ansvarsställe. Ett par institutioner medverkar dessutom i andra UGOT-projekt så det kan bli ett flertal saldon som inte egentligen tillhör institutionen att ta hänsyn till i budget, prognos och utfall. Detta innebär i praktiken att UGOT-Challenges projekten inte enkelt kan följas upp ekonomiskt.

Fakulteten kommer att ha workshop med institutionerna under våren för att försöka komma till rätta med brister som vi upptäckt i samband med både budget 2018 och uppföljningen 2017.

Bilagor:

Till fakultetens uppföljningsrapport ska följande bilagor bifogas1

• Bilaga 1 - Uppföljning av utfall mot budget och utfall föregående år

• Bilaga 2 - Uppföljning av åtgärder som binder kapital

• Bilaga 3 – Uppföljning av investeringsram

1 Bilagorna med budgetvärden och, i förekommande fall, utfallsvärden skickas till respektive fakultet i samband med tidpunkt för rapportuttag.

(10)
(11)

2018-03-13

Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (3)

Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00

www.science.gu.se

FAKULTETSKANSLIET FÖR NATURVETENSKAP

PM

Datum:

2018-03-13

Mottagare:

Fakultetsstyrelsen

Sammanfattning

av den årliga kvalitetsuppföljningen av utbildning på grund-, avancerad-, och forskarnivå

Bakgrund

I denna PM beskrivs en sammanfattning av den årliga kvalitetsuppföljningen som under HT 2017 och VT 2018 genomförts av utbildningen vid Naturvetenskapliga fakulteten. Fakulteten och dess

institutioner organiserar och genomför utvärdering av all sin utbildning på grund-, avancerad-, och forskarnivå. Det övergripande kvalitetsarbetet utgår från Policy för kvalitetssäkring och

kvalitetsutveckling av utbildningen vid Göteborgs universitet samt från handböckerna kopplade till denna policy (Universitetsgemensam vägledning för externa bedömning och Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet;

https://medarbetarportalen.gu.se/kvalitetsarbete/kvalitetspolicy/).

Som en följd av att Sveriges lärosäten i det nya nationella kvalitetssystemet ska ta ett större ansvar för kvalitetssäkringsarbetet av sin utbildningsverksamhet har Rektor beslutat om universitetets policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen (Dnr V 2016/378). I policyn beskrivs

utgångspunkter och processer som ingår i Göteborgs universitets system för säkring och utveckling av utbildningskvalitet på grund-, avancerad-, och forskarnivå. Även om respektive fakultetsstyrelse ansvarar för att policyn förverkligas utifrån det egna verksamhetsperspektivet, följer processerna för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen vid Göteborgs universitet tre grundläggande principer:

• Ett kontinuerligt uppföljnings- och utvecklingsarbete bedrivs på fakultets- och institutionsnivå

• Utbildningen når de mål som anges i nationella författningar, lokala målsättningar och

Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)

• Fakultetsstyrelserna initierar årliga uppföljningar samt extern utvärdering av all utbildning under en sexårsperiod.

(12)

2 (3)

Arbetssätt

I praktiken ska de årliga uppföljningarna och den externa utvärderingen konfirmera att utbildningen uppfyller nationella och lokala mål samt, huvudsakligen för utbildning på grund- och avancerad nivå, kvalitetskriterierna beskrivna i ESG. Enligt fakultetsstyrelsens beslut utnyttjas Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet (Dnr V 2016/378) vid den årliga uppföljningen av

kvalitetsutvecklingen på institutionerna. Genom att det fakultetsanpassade verktyget utnyttjas och utvärderas institutionsgemensamt i samband med den årliga uppföljningen, säkerställs ett kontinuerligt uppföljnings- och utvecklingsarbete på fakultets- och institutionsnivå. Den samlade diskussionen och erfarenhetsutbytet av den årliga kvalitetsutvärderingen sker i beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå samt i beredningen för utbildning på forskarnivå, respektive. De prioriterade

fokusområdena utifrån den årliga uppföljningen utgör underlag för nästkommande års HP/VP vid fakulteten.

Prioriterade fokusområden för den årliga kvalitetsuppföljningen 2017/2018 Grund- och avancerad nivå

Utifrån institutionernas utvärdering av respektive utbildningskluster och sammanfattande diskussioner i beredningen är följande områden prioriterade för kvalitetsutveckling:

 Fortsatt utveckling av fakultetsgemensam kurs- och programutvärdering

 Internationell studentrekrytering

 Pedagogiska utvecklingsprojekt

 Alumnenkät och alumnnätverk

En uppdaterad modell för fakultetsgemensam kursvärdering har tagits fram av det pedagogiska utskottet. Enligt planen kommer vissa kurser att väljas ut för en pilotutvärdering under VT 2017. Efter utvärdering och eventuell revidering är avsikten att implementera den digitala utvärderingen för fakultetens utbildningar under HT 2018.

I linje med fakultetens strategi att öka andelen internationella studenter behövs

institutionsgemensamma åtgärder för internationell studentrekrytering. En ökad andel internationella studenter ökar inte bara det generella studentunderlaget utan bidrar också till en ökad kvalitet i utbildningen. Vidare, en utbildning inom naturvetenskap som är inbjudande och tillgänglig skapar en god grund för en fortsatt utveckling mot ett hållbart samhällsbyggande. Åtgärder för breddat

deltagande och ett generellt inkluderande arbetssätt är därför också prioriterat.

Fakultetsstyrelsen avsätter årligen strategiska medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Efter diskussioner och prioriteringar i beredningen utarbetar det pedagogiska utskottet detaljerna för de pedagogiska projekten. Exempel på institutionsövergripande projekt vid fakulteten inkluderar Blended learning, ALC – rum och mobila inspelningsenheter.

I enlighet med HP/VP har inledande kontakter tagits för att utveckla och genomföra en

fakultetsgemensam alumnundersökning/-enkät. Målsättningen är att genomföra en alumnundersökning under 2018.

(13)

3 (3)

Forskarnivå

Utifrån institutionernas utvärdering av forskarutbildningens kvalitet har följande områden särskilt identifierats för kvalitetsutveckling:

 Finansiering av doktorandanställningar

 Kursverksamhetens utbud och innehåll

 Relation till arbetsliv, karriär och samverkan

 GU:s pedagogiska idéprogram

Hur doktorandanställningar finansieras påverkar rekryteringen av nya doktorander. Exempelvis, institutionen för matematiska vetenskaper utlyser årligen två fakultetsfinansierade anställningar per år.

Övriga institutioner utlyser i allmänhet anställningar endast i direkt koppling till externa medel och söktrycket är vanligtvis inte lika högt för dessa (hos matematiska vetenskaper går det att jämföra).

Finansieringen påverkar också möjligheten till breddad rekrytering och den externfinansierade rekryteringen har hittills också påverkat urvalsprocessernas utformning. Handledarresurser finns i form av kompetens, men inte tillräckligt med tid; även det till följd av brist på finansiering.

Kursverksamhetens utbud och innehåll framstår som tämligen ojämn. Fortsatt fokus behövs: 1) på vilka nivåer kurser bör erbjudas. Kanske kan kursbehovet också tillfredsställas av

externa/internationella kurser; 2) på om kursutbudet tillfredsställer såväl djuplodande som breda kunskaper inom forskningsfältet. Utöver detta tycks seminarieverksamheters frekvens, nätverkande och konferensmedverkan vara beroende av handledare och forskargruppstillhörigheter.

Relation till arbetsliv, karriär och samverkan är frågor som skulle behöva lyftas ytterligare.

Forskarutbildningen tycks i allmänhet leda till relevanta anställningar utanför akademin, men svaren kring detta var något oklara. Det leder tillbaka till behovet att bättre förstå hur en väl fungerande relation till arbetsliv, karriär och samverkar bör se ut.

Kunskapen om GU:s pedagogiska idéprogram tycktes som generellt sett låg. Samtidigt behöver vi stärka vår förståelse inom vilka områden den högskolepedagogiska kompetensen behöver stärkas. Ett tydligare uppdrag att säkerställa högskolepedagogisk kompetens efterfrågades också i en kommentar i verktyget.

(14)

Fakultetskansliet för naturvetenskap

Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00

www.science.gu.se

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Åtgärdsplan - uppföljning Dnr V 2016/430

Kvalitetsutvärdering: Marina vetenskaper - uppföljning mars 2018

Sammanfattning

Uppföljning av den av fakultetsstyrelsen beslutade åtgärdsplanen

(2017-05-18) med anledning av extern kvalitetsutvärdering av kandidat-

och masterprogram i marina vetenskaper.

(15)

Bedömargruppen Vår plan Ansvar Tidsplan Åtgärder 2017

Kriterium Åtgärdsnr Föreslagen åtgärd Prioritet Vad görs idag Vad skall göras  GRUB Utbildningsansvarig Studieadministration Lärare/kursledare Institutionsledning Fakultetsledning

K1: MÅL K1:1 Ledningen med stöd av fakultetsledningen måste klargöra för lärarna hur  programmålen för masters‐ och kandidatexamen ska följas upp och  utvecklas.

Måste Programmålen har kommunicerats till lärarna vid institutionsdagarna VT 17

1) ta fram eventuella råd/riktlinjer/exempel hur målen kan koordineras/översättas. 2) Gör detta till ett diskussionsämne på kommande lärardag. 3) Analysera vilka moment i olika kurser som adresserar programmålen.

Analysera vilka moment i  olika kurser som adresserar  programmål.  

Kalla till lärardag. Ledningen avsätter 

resurser om nödvändigt

Ta fram eventuell  tidigare erfarenhet eller  riktlinjer

Fakultetsledning råd/erfarenhet HT 2017 GRUB analys av  kursplaner/programplaner ‐ HT 2017‐VT 2018. Kalla till  lärarmöte VT 18. 

Lärarmöte ska  hållas 8/3 2018 K1: MÅL K1:2 När kursplanerna justeras/ändras så bör detta göras samordnat med 

programmålen så att det till studenterna utlovade programmen håller över  tid.

Bör Programmål tas sällan upp idag. Justera först programmål, sedan kursmål om de inte är  kompatibla.

Ta fram reviderade  programplaner och sedan  anpassa kursplaner efter  dessa.

Uppdatera program‐ 

och kursplaner

Bidra med info till  GRUB. Deltaga i  lärardag. Ev justera  kursmål

Justering planer VT 18, färdigt HT2018

Påbörjas under vt 2018 K8: 

UPPFÖLJNING

K8:1 Det måste etableras en lärargrupp som har löpande ansvar för koordinering  och integrering av programmen. Det sker nu en årlig utvärdering av varje  enskild kurs och i viss utsträckning en årlig utvärdering av programmen. Den  överordnade styrningen av programmens progression och integration måste  förstärkas.

Måste GRUB  har det löpande ansvaret idag. GRUB ha tillsammans  med kursledare en årlig översyn av kurser och program. Inom  kandidat programmet har vi under läsåret 16/17 infört att  kursledaren för nästa kurs kommer till nuvarande kurs och  informerar om kursen och hur den kopplar till tidigare kurser. 

Möten mellan GRUB och kursledare fler än en gång per år. 

Mer information till alla lärare om innehållet i program och  enskilda kurser. Översyn av kursplaner där det ska framgå  vilka tidigare kurser denna kurs bygger på och hur  kunskapen integreras.

Kallar till möten med  kursledare och övriga lärare. 

Översyn av kurs och  programplaner.

Informerar lärare om  progression och  integration i  program  och kurser 

Deltaga i fler möten. 

Ha en fortlöpande  dialog om kurserna  med andra  kursledare. 

Tas upp på lärardag juni 2017. Kontinuerligt arbete, start  Ht 2017

Lärardag i juni 2017.  Lärarmöte ska  hållas 8/3‐2018

K8: 

UPPFÖLJNING

K8:2 Fakultetsnämnden bör ta ett större ansvar för att fakultetens institutioner  genomför Universitets kvalitetssäkringsprogram på ett transparent och  uppföljningsbart sätt, lika för alla institutionerna. Nämnden behöver ta fram  en taktisk plan för hur institutionerna ska genomföra kvalitetssäkringen och  hur det årligen ska återrapporteras till fakultetsnämnden. I arbetet med att  ta fram en sådan taktiskt plan bör fakulteten stämma av sin plan med andra  fakulteter samt med universitetsledningen.

Bör Utvärdera 

bedömargruppens  förslag.

Nu.

K8: 

UPPFÖLJNING

K8:3 Det bör etableras rutiner för regelbunden evaluering av utbildningens  utveckling.

Bör Årlig översyn av program. Vi föreslår  en fakultetsgemensam mall för 

programutvärderingar. Mer formaliserad årlig utvärdering  av programmen med fokus på deras utveckling. 

Tar fram plan för  formaliserad utvärdering,  baserad bl.a. på förslag från  pedagogiska utskottet

Pedagogiska utskottet  hjälper till med att  formalisera  programutvärderingar

Pedagogiska utskottet, mall HT 2017? GRUB tar fram 

rutiner för institutionens uppföljning 2018. Lärarmöte ska  hållas 8/3 2018. 

Pedagogiska utskottet har förslag på  ny kursutvärdering.

K8: 

UPPFÖLJNING

K8:4 Det bör införas rutiner som säkerställer att varje enskild kurs inte blir  fragmenterad på grund av det stora antalet lärare som är inblandade. 

Institutionen är forskningsintensiv och många lärare har lite  undervisningstid. Detta gör att det kan vara svårt att kommunicera  gemensamma mål och struktur och det finns en risk för att innehållet  fragmenteras. Detta är kursledarens ansvar, men institutionen bör  säkerställa att det sker.

Bör Vissa kursledare har idag möte med lärarlag  före och efter kurs. Inför obligatoriska för och eftermöten för samtliga kurser.  Ta fram mall för punkter  som ska gås igenom vid  mötena

Kallar till möten GRUB tar fram mall färdig till HT 2017

Vi implementerar möte före och efter  kurs ht 2017 och vt 2018 K8: 

UPPFÖLJNING

K8:5 Då de marina utbildningarna delar sina tvärvetenskapliga angreppssätt med  t.ex. utbildningar inom Miljövetenskap bör en avstämning ske med  programmen avseende uppföljning och rapportering av kvalitetssäkring och  kvalitetsutveckling.

Bör Institutionen har representant i programråden för biolog och  miljövetenskap.

Inför programråd i Marina vetenskaper. Ta in  representanter från andra institutioner i GRUB.

Kommunicera med  utbildningsansvariga på  andra institutioner.

Kommunikation med andra institutioner HT 2017. Nya 

ledamöter från VT18? Programrådet ej startat men övriga 

institutioner är informerade om  planerna

K8: 

UPPFÖLJNING

K8:6 Det kan övervägas om programmen kan innefatta större möjligheter för  studenter att välja mellan olika kurser.

Kan Stor valfrihet finns idag under år tre på kandidatprogrammet.En  kurs MAR210 är dock obligatorisk för kemi och 

biologiinriktningar det tredje året. För masterprogrammet i  Marina vetenskaper finns endast en obligatorisk kurs MAR440. 

Stor valfrihet finns idag men kan begränsas av  specifika  förkunskapskrav på vissa kurser.

Utvärdera om obligatoriet för MAR210 och MAR440 ska tas  bort. Se över förkunskapskraven på institutionens egna  kurser men även på relevanta  kurser som andar  institutioner ansvarar för.

Se över obligatoriet av vissa  kurser. Se över  förkunskapskrav på egna  kurser.

Dialog med   utbildningsansvariga på  andra institutioner som  ansvarar för relevanta  kurser för våra  program.

Översyn av förkunskapskrav pågående VT 17. Diskussion  med andra institutioner HT17‐framåt.

Vi har inte ändrat på  förkunskapskraven K8: 

UPPFÖLJNING

K8:7 Det kan övervägas om kraven som ställs för antagning till 

mastersprogrammen kan göras mindre snäva för att öka förutsättningarna  för studenter från andra lärosäten och nationer att gå utbildningen.

Kan Idag har vi följande krav: Godkända 

universitets/högskolestudier om 180 hp motsvarande en  kandidatexamen i marin vetenskap, biologi, kemi, oceanografi  eller geovetenskap där ett examensarbete om minst 15 hp  ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande.

Vi anser att kraven inte är för snäva. Möjligtvis kan kravet  på examensarbete ändras till 10 hp då vissa länder bl a  Norge har arbeten på 10hp.

Ändra eventuellt kraven för  examensarbete.

Ev beslut om ändrat förkunskapskrav krav för  examensarbete HT 2017

Ingen förändrining av  förkunskapskrav K3: KVALITÉ K3:1 Samverkan bör sökas med relevanta enheter på GU för att stärka den 

vetenskapliga grunden för undervisning som ligger utanför institutionens  kärnområden.

Bör På en rad kurser undervisar lärare från andra institutioner på  våra kurser. Vi engagerar även gästlärare från andra universitet  (myndigheter?).

Vid utveckling av befintliga kurser och utveckling av nya  kurser bör luckor identifieras och beaktas vid besättning av  lärare på kurserna. Man kan även initiera diskussioner med  myndigheter.

Se över var det är lämpligt  att ta in personer från  myndigheter och andra  fakulteter på GU.

Se över var det är  lämpligt att ta in  personer från  myndigheter och andra  fakulteter på GU.

Delta i möten om  utveckling av kurser  och identifiering av  behov

Revidering av kursplaner VT2017‐VT2018. Rekrytering av  marin geolog VT2017

Sker nu genom skapandet av ett nytt  masterprogram "Hav och samhälle"

K3: KVALITÉ K3:2 Fartygstiden för studenterna bör ökas, och möjligheterna att förändra  universitetets kostnadssystem i fråga om undervisning på fartyg utredas.

Bör Idag används fartyget Skagerrak ca 20 dagar för undervisning. 

Under kandidatprogrammets första 2 år är varje student ute  endast ca 5 dagar. Till detta kommer ett antal dagar med  Nereus. Fartygstid under år 3 samt under master beror på vilka  kurser studenterna väljer. En analys pågår av framtida  användning av nya Skagerak för utbildning på kandidat‐ och  masternivå. 

1) Översyn av nuvarande kurser2) Ny kurs i marin kemi vt18  3) ny masterkurs i hydroakustik 4) fortsatta diskussioner  om fartygskostnader med fakultet och rektor

Översyn nuvarande kurser dialog om  fartygskostnader i  ledningen

delta i översyn av  kurser

dialog med fakultet och  rektor om  fartygskostnader

dialog med rektor om  fartygskostnader

Översyn under 2017; kostnadsanalys under 2017

Nya fartyget ej levererat och vi vet  inte vad priset för kurser blir.

K3: KVALITÉ K3:3 En större mångfald ifråga om kön, ålder och etnicitet bland de undervisande  lärarna bör eftersträvas.

Bör Inga särskilda insatser görs idag 1) uppgradera undervisning i förhållande till forskning  speciellt för yngre forskare, post‐docs, doktorander.

Tänka på detta vid  planeringen av  undervisningen vid  institutionen.

Påbörjas omedelbart och framhålls kontinuerligt tills  förändring sker

Doktorander, forskare och post‐docs  erbjuds undervisning

K3: KVALITÉ K3:4 Möjligheter att i större utsträckning engagera doktorander som föreläsare  kan övervägas.

Kan I dagsläget föreläser endast doktorander undantagsvis. Identifiera hur doktorander ser på att föreläsa anordna  diskussionsmöten med  doktorandrådet

dialoger under 2017

K4: 

PROPORTIONA LITET & 

KOMPETENS

K4:1 Tidsåtgången för undervisningen bör ses över och harmonieras med  dispositionen av tjänstetiden i lärarnas tjänstgöringsplaner.

Bör Lärarna får tilldelat antal klocktimmar som ska avsättas för en  specifik kurs. Timmar på olika kurser räknas sedan om till  procent i tjänstgöringsplan.

Öka timtilldelningen när skuld på v10 är återbetald. Se över  kursmoment som tar mycket timmar i anspråk. Omfördela  timmar mellan kurser. Lärare anpassar  kursmoment till   tilldelat antal timmar.  Nya pedagogiska metoder som kan effektivisera skall övervägas/införas

Se över kursmoment.

Bjuda in externa föreläsare till pedagogiska workshops för lärarna.

Kommunicera antalet  timmar per kurs med  lärarna.

Se över  kursmoment. 

Anpassa  kursmoment till   tilldelat antal  timmar.

Inbjuda externa föreläsare Ht17. Andra åtgärder när ekonomi tillåter.

Ett antal externa lärare har deltagit  under ht17 men det kan bli bättre.

K4: 

PROPORTIONA LITET & 

KOMPETENS

K4:2 Det bör utvärderas huruvida GU:s pedagogiska kompetensutvecklingskurser  motsvarar de behov som finns för de marina utbildningarna, och överväga  om mer riktade kurser behövs.

Bör Utvärdera om vi behöver mer specifika kurser.  Gör utvärdering Dialog med PIL‐

enheten.

Utvärdering VT2018

Utvärdering har inte startat.

K4: 

PROPORTIONA LITET & 

KOMPETENS

K4:3 Lärare som saknar formell kompetens för att undervisa kan anmodas att få  sina pedagogiska meriter prövade.

Kan Lärare prövar sina pedagogiska meriter Ansvariga för utvärdering Informerar lärarna om 

denna möjlighet.

Utbildningsansvarig informerar HT 2017. Utvärderingar  kontinuerlig arbete.

Lärare informerade K4: 

PROPORTIONA LITET & 

KOMPETENS

K4:4 En handlingsplan kan utarbetas för att hantera frånfall av lärare som inte är  möjliga att ämnesmässigt ersättas.

Kan Plan för kortsiktig lösning inom ämnet Marin Geologi. Identifiera ämnesområden som är sårbara vid enstaka  lärares bortavaro. 

Identifiera ämnesområden. Överväg rekryteringar 

med specifik  undervisningskompeten s. 

Kontinuerligt arbete, med start HT2017

Ny lärare i marin geologi kommer att  rekryteras under 2018

K5 : relevans K5:1 Möjligheterna att ge en  grundläggande, pedagogisk och relevant  introduktionskurs  för de väsentliga datasystem och för de tekniska stöd  som kommer att användas under utbildningen måste se över. Eventuellt kan  detta integreras i nuvarande kurser så tidigt som möjligt i programmen.

Måste Detta görs och schemaläggas för MATLAB och GIS men också  att lärare går igenom och handleder  ad hoc  för exempelvis  Excel. GRUB reviderar MATLAB‐undervisningen.

 Men det är viktigt att vi följer upp detta och får en verklig  överblick om vad som görs och hur det görs. Vi  måste  förvissa oss om att studenterna behärskar office‐paketen i  stort där ppt och Word också ingår

lämpligen leds detta arbete  av GRUB och studierektor  med koppling till övriga  lärare

Arbete med justering av MATLAB-moment pågår VT2017. Översyn av undervisning med andra programvaror kontinuerligt, t.ex. i samband med årlig programutvärdering (åtgärd K8:1).

Matlab‐moment har justerats.

K5 : relevans K5:2 Kontakt med relevanta myndigheter, näringsliv och organisationer bör  etableras i syfte att öka möjligheterna för studenter att göra  examensarbeten i samverkan med samhällsaktörer utanför universitetet.

Bör Detta görs idag men kan förmodligen ökas/organiseras.

Sådana arbeten är förmodligen på Masternivå, men kan också ske på kandidatnivå. Viktigt med

handledarsamarbeten så vi har kontroll över den akademiska aspekten av uppsatserna, liksom en översyn av de juridiska aspekterna.

Alla lärare med myndighets- och

konsulföretagskontakter bör diskutera med dessa om realistiska möjligheter till samarbeten när det gäller ex- arbeten. Vi bör söka samarbete med andra institutioner och fakultetsledningen för att organisera en Arbetsmarknadsdag för hela fakultetens studenter.

GRUB utarbetar plan för at  inkludera alla  lärare/forskare på inst för  att hitta lämpliga  samarbetspartners/personer  på företag och myndigheter

Arbetsmarknadsdag för  hela fakulteten.

Info/begäran till lärare under HT2017, med mål att ha en aktuell lista till VT 2018

Ej påbörjat K5 : relevans K5:3 Alumni‐verksamheten bör utvecklas i takt med att fler studenter 

examineras.

Bör Alumnträffar arrangeras idag men i begränsad omfattning. Det  finns en stor potential att utveckla detta inslag i kurserna

Inom alla våra undervisningsämnen bör det snarast skapas  kontaktnätverk för detta ändamål. Vi har tidigare studenter  som arbetar på myndigheter, kommuner, inom akademin  och i konsultbranschen. 

GRUB och 

studieadministrationen samt  lärare/forskare med  kontaktnät

Organisera Alumnträff nr 1 under HT2017

Ej påbörjat

References

Related documents

Detta leder till att råd från externa styrelseledamöter med funktionell kompetens (exempelvis inom ekonomi, juridik och marknadsföring) och erfarenheter som saknas inom

38 Så långt det är möjligt ska en intagen anvisas sysselsättning som är ägnad att motverka återfall i brott eller som på annat sätt underlättar den intagnes anpassning

Avgifter för externa måltider. Katrineholms kommuns författningssamling (KFS

[r]

Figur 5.4 Butikskategorier i externa respektive halvexterna etablering- ar (N=12-35 kommuner respektive 37-95). Som framgår av figuren är det mycket vanligt att kommunerna har både

Det kan dock vara så att företaget har hyrt in (”leasat”), hårdvara, mjukvara eller lokaler och när dessa läm- nas över till en leverantör blir det olika kostnader.. Något

De menar även att dessa etableringar går att bygga om på ett bättre sätt som förbättrar tillgängligheten för kollektivtrafik, cykel och gång men att det kommer vara svårt

Hot spot-problemet kommer utifrån tidigare kvantitativa studier analyseras och målet blir sedan att kartlägga hur de externa kostnaderna för kväveutsläpp i Sverige kan delas upp i