Remissenkät Anvisningar:

(1)

Anvisningar:

Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på alla frågor. Vissa av frågorna har dock markerats som obligatoriska. Eventuella motiveringar till frågorna beaktas när svaren analyseras. Enkäten har mycket utrymme för fritt formulerade kommentarer från dem som besvarar enkäten. Det är möjligt att redigera svaren innan du skickar iväg frågeformuläret. Vid behov kan du avbryta enkäten genom att klicka på Avbryt och fortsätta senare. När du klickar på Avbryt kommer du automatiskt till en sida där det finns en länk som leder till den påbörjade enkäten. På den sidan kan du också skicka länken till din e-post. I slutet av sista frågan finns knappen Sammanfattning, via vilken du kan granska dina svar. Via sammanfattningssidan kan du redigera (knappen Ändra på svaren) och skriva ut (knappen Skriv ut) enkäten. Därefter måste enkäten ännu skickas iväg.

Skicka svaren: Klicka på knappen Slutför i slutet av sammanfattningen av enkäten när du är klar.

När du har klickat på Slutför kan du inte längre komplettera eller redigera dina svar.

Bifogad till e-postmeddelandet är en textfilsversion av enkäten som kan användas för att underlätta behandlingen av begäran om utlåtande. När ett organ behandlar begäran om utlåtande kan man till exempel göra så att utlåtandet bearbetas i form av en textfil och svaren i textfilen slutligen matas in i den elektroniska enkäten.

Vänligen lämna utlåtandena till social- och hälsovårdsministeriet senast den 15 december 2017 före kl. 16.15. Remissvaren är offentliga. När det görs ett sammandrag av remissvaren beaktas endast de utlåtanden som har kommit in inom utsatt tid.

Den elektroniska enkäten finns på adressen

https://www.webropolsurveys.com/S/95C57C62A7C858E2.par

Ytterligare information om begäran om utlåtande ges av

Kirsi Varhila, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 163 338, e-post kirsi.varhila@stm.fi Pirjo Kainulainen, regeringsråd, tfn 0295 163 092, e-post pirjo.kainulainen@stm.fi Pekka Järvinen, regeringsråd, tfn 0295 163 367, e-post pekka.jarvinen@stm.fi Maria Porko, regeringssekreterare, tfn 0295 163 417, e-post maria.porko@stm.fi

Frågor om det tekniska genomförandet av enkäten riktas till

Henriikka Tammes, planerare, tfn 0295 163 182,e-post henriikka.tammes@stm.fi Jaana Aho, projektsekreterare, tfn 0295 163 395, e-post jaana.aho@stm.fi

Maria Outinen, avdelningssekreterare, tfn 0295 163 589, e-post maria.outinen@stm.fi

(2)

BAKGRUNDSUPPGIFTER

Officiellt namn på den som svarar

Namn på den person som antecknat svaret

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum när begäran om utlåtande behandlades i organet Organets namn

Är den svarande*

en kommun

en samkommun eller ett samarbetsområde för social- och hälsovården ett sjukvårdsdistrikt

ett landskapsförbund

en annan samkommun eller samarbetsorgan för kommuner en statlig myndighet

en organisation inom civilsamhället en privat tjänsteproducent

något annat

Frågor

Frågor som gäller målen med lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, nedan valfrihetslagen

Målet med social- och hälsovårdsreformen som helhet är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen samt bromsa upp ökningen av kostnaderna för tjänsterna med 3 miljarder euro fram till 2029. Syftet med valfrihetslagen är att för social- och hälsovårdens kunder främja

möjligheterna att välja tjänsteproducent, att förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna samt att öka incitamenten för en kostnadsnyttoeffektiv verksamhet och kontinuerlig utveckling inom servicesystemet.

1. Kan den föreslagna valfrihetslagen bidra till att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen och göra tillgången till tjänster mer jämlik?

a. ja

b. till största delen c. till största delen inte

d. nej

e. tar inte ställning

Fritt formulerade kommentarer.

Det i och för sig goda målet med social- och hälsovårdsreformen fullbordas till största del inte i den föreslagna modellen.

Den i lagutkastet framlagda modellen är till stor del diffus och behöver göras mer överskådlig.

(3)

Den föreslagna valfrihetsmodellen förutsätter att kunden har förmåga att själv bedöma sitt

servicebehov samt förmåga och möjligheter att jämföra olika tjänsteproducenter sinsemellan. För särskilt utsatta kunder kan detta vara för svårt, och då finns det en risk att den föreslagna modellen till och med ökar på hälso- och välfärdsskillnaderna bland invånarna.

Lagförslaget främjar inte integrationen inom social- och hälsovården utan, tvärtom, hotar den välfungerande integrationen i flera kommuner.

Åtgärderna i lagförslaget tryggar inte en jämlik tillgång till tjänsterna. I verkligheten förblir möjligheten att välja mellan en privat och en offentlig social- och hälsocentral sannolikt enbart en möjlighet för dem som bor i landskapens centrala städer, medan situationen för glesbygden, där det redan råder brist på social- och hälsovårdssakkunniga (till exempel läkare), eventuellt kommer att bli värre än förut, om privata tjänsteproducenter klarar av att erbjuda mer lockande arbetstillfällen.

2. Främjar utkastet till valfrihetslag på ett ändamålsenligt sätt kundens möjligheter att påverka de egna tjänsterna?

a. ja

d. nej

Lagförslaget ökar valfriheten för kunderna, dock inte nödvändigtvis på ett ändamålsenligt sätt, då detta skulle kräva att kunderna/patienterna är medvetna om vad som är det mest ändamålsenliga för dem. Valfriheten ökar möjligheterna att påverka enbart i det fall att tjänsteutbudet på området utökas.

3. Ger lagutkastet kunden tillräckliga möjligheter att anlita sådana tjänster som lämpar sig för kundens egen situation?

a. ja

d. nej

En förutsättning är att kunden har förmåga att bedöma sitt eget behov av tjänster och förmåga samt möjlighet att jämföra olika tjänsteproducenter sinsemellan. Detta uppfylls inte för de

kunder/patienter som mest behöver tjänsterna och som eventuellt är mest utsatta. Det väsentliga är kundens/patientens förmåga att välja rätt. Eftersom det förslagna systemet är så diffust, kan det till och med hända att kunden/patienten styrs till fel ställe trots servicehandledning.

4. Om kunden har omfattande servicebehov, ger lagutkastet kunden möjlighet att få tjänster som är samordnade i enlighet med kundens behov?

(4)

a. ja

b. till största delen c. till största delen inte

d. nej

Enligt förslaget ska landskapets affärsverk samordna tjänsterna, vilket är en utmaning på grund av den omfattande valfriheten. De för närvarande välfungerande vårdkedjorna mellan primärvården och specialsjukvården äventyras i och med den omfattande valfriheten. Landskapets möjligheter att handleda tjänsteproducenterna och leda servicekedjorna är begränsade.

5. Säkerställer lagutkastet en horisontell och vertikal integration av tjänsterna?

a. ja

d. nej

En horisontell och vertikal integration fullbordas för de tjänster som produceras av landskapet, men inte i de fall där kunden/patienten väljer en privat social- och hälsocentral eller kundsedel. I dessa fall fullbordas integrationen i sämre grad än nu. För kunder/patienter som använder flera tjänster samtidigt splittras tjänsterna i den föreslagna modellen på flera instanser, vilket gör hanteringen av helheten väldigt utmanande, tidskrävande och oekonomisk. Splittringen av tjänsterna kan leda till deloptimering producenterna emellan.

6. Ger förslaget landskapen tillräckliga förutsättningar att fullgöra organiseringsansvaret?

a. ja

d. nej

Valfrihetslagstiftningen inskränker landskapens möjligheter att fullgöra sitt organiseringsansvar, eftersom produceringen av de tjänster för vars organisering landskapet ansvarar har begränsats, till exempel genom skyldigheten att erbjuda kundsedel.

7. Främjar lagutkastet en förändring av verksamhetssätten och ibruktagande av nya serviceinnovationer?

a. ja

b. till största delen c. till största delen inte

d. nej

(5)

En förutsättning för att reformen ska lyckas är nya serviceinnovationer och en förändring av verksamhetssätten. De nya verksamhetsmodellerna måste emellertid främja välbefinnande, minska på hälsoskillnader och basera sig på bevis, och inte enbart minska på kostnaderna.

8. Ger utkastet till valfrihetslag tillsammans med de övriga delarna av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen tillräckliga förutsättningar för att uppnå målet att bromsa upp kostnadsökningen med 3 miljarder euro?

a. ja

d. nej

Ökad tillgänglighet leder till ökad efterfrågan och till ökade kostnader. Det finns en risk att resurserna fördelas på oändamålsenlig service som har dålig effekt, vilket inte ger hälsonytta men ökar på kostnaderna. Välfungerande vårdkedjor är kostnadseffektiva, medan utvidgade och splittrade producentnätverk äventyrar vårdkedjornas funktion. I takt med en ökad privat tjänsteproduktion måste också den offentliga produktionen effektiveras och reduceras, så att kostnaderna inte växer okontrollerat. Detta utgör en utmaning, eftersom de offentliga tjänsterna i vilket fall som helst måste tryggas. I praktiken kan en anpassning enbart fås till stånd genom att minska på personalutgifterna. Om personalen övergår från den offentliga sektorn till den privata, kan det förorsaka allvarlig brist på arbetskraft i kritiska nyckelpositioner och underskott i

specialkunnande, och därigenom äventyra landskapets förmåga att utföra sin uppgift.

Frågor om detaljer i lagutkastet

9. I 3 kap i utkastet till valfrihetslag föreslås bestämmelser om direktvalstjänster, dvs. de social- och hälsovårdstjänster för vilka kunden direkt kan välja tjänsteproducent.

9a. Tryggar de bestämmelser som gäller landskapets affärsverks produktion av direktvalstjänster (bl.a. 16 §) en jämlik tillgång till tjänster under alla omständigheter?

a. ja

d. nej

Förslaget tryggar inte jämlika tjänster i alla landskap och inte heller i alla landskapsdelar.

Landskapets möjligheter att utvidga tjänsterna för öppen mottagning och konsultation till olika specialområden tryggar inte jämlika tjänster inom hela landet. Hur tjänsterna kan nås varierar tidsmässigt och geografiskt i olika delar av landet beroende på hurdant servicenätverk landskapet fastställer.

Kommunerna borde ha rätt att producera valfrihetsbaserade tjänster.

(6)

9b. Är det lagstadgade tjänsteutbud för social- och hälsocentraler som det föreskrivs om i 18 § i lagutkastet ändamålsenligt till sitt innehåll och sin omfattning?

a. för omfattande b. lämpligt

c. för litet

Det är svårt för de små social- och hälsocentralerna som erbjuder närtjänster att allokera resurser för specialläkartjänster enligt förslaget, så förslaget äventyrar deras framtida verksamhet. Det är enbart stora, regionala social- och hälsocentraler som har möjlighet till ett tjänsteutbud enligt förslaget.

Specialläkartjänsterna som erbjuds vid social- och hälsocentralerna borde även omfatta psykiatri.

9c. Är det lagstadgade tjänsteutbud för mun- och tandvårdsenheter som det föreskrivs om i 18 § i lagutkastet ändamålsenligt till sitt innehåll och sin omfattning?

a. för omfattande b. lämpligt c. för litet

Fritt formulerade kommentarer Skriv text genom att klicka här

9d. Är bestämmelserna om social- och hälsocentralernas direktvalstjänster i 18 § i lagutkastet tillräckligt klara i fråga om vilka tjänster som hör till direktvalstjänsterna och vilka tjänster som inte är direktvalstjänster och produceras av landskapets affärsverk?

a. ja

d. nej

Om inte, på vilket sätt skulle det vara ändamålsenligt att fastställa de grunder enligt vilka det närmare bestäms vilka tjänster som produceras vid social- och hälsocentralerna?

Till exempel då det gäller hemsjukvårdstjänsterna är det oklart hur läkartjänsterna för hemsjukvården ordnas.

9e. Är bestämmelserna om mun- och tandvårdens direktvalstjänster i 18 § i lagutkastet tillräckligt klara i fråga om vilka tjänster som hör till direktvalstjänsterna och vilka tjänster som inte är direktvalstjänster och produceras av landskapets affärsverk?

a. ja

d. nej

(7)

Om inte, på vilket sätt skulle det vara ändamålsenligt att fastställa de grunder enligt vilka det närmare bestäms vilka tjänster som produceras vid mun- och tandvårdsenheterna?

Det är oklart vilka direktvalstjänsterna är och vilka andra tjänster än direktvalstjänster landskapets affärsverk producerar.

9f. Är bestämmelserna (bl.a. 18 § och 37 §) ändamålsenliga och tillräckliga med tanke på socialvården?

a. ja

d. nej

Den servicehandledning inom socialvården som erbjuds vid social- och hälsocentralerna utgör social- och hälsocentralens enda socialvårdstjänst. Enligt § 37 i förslaget skulle en grupp

yrkespersoner inom socialvården utöver rådgivning och handledning ge konsultation till social- och hälsocentralen, bedöma behovet av tjänster och vid behov hänvisa kunderna till landskapets tjänster.

Denna struktur behöver göras mer överskådlig, eftersom det finns en risk att ett system med flera nivåer skapas om servicebesluten fattas vid landskapens affärsverk.

10. I 4 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om kundens möjligheter att välja ett landskaps affärsverk.

10a. Ger 21 § i lagutkastet kunden ändamålsenliga möjligheter att välja affärsverk?

a. ja

d. nej

Fritt formulerade kommentarer

Integrationen och vårdkedjorna kan äventyras då valfriheten sträcker sig över landskapsgränserna.

Detta gäller särskilt tjänsterna vid landskapens gränsområden. Helhetsvården blir hotad då bytesrätten är 6 månader och gör det möjligt att välja oändamålsenliga tjänster för att nå andra ändamål (till exempel barnskyddets kunder). Den nuvarande valfriheten kan också bli sämre (bland annat har Lovisaborna kunnat välja att bli kunder hos Carea vid enskilda vårdärenden, såsom förlossningar).

10b. Ger 22 och 23 § i lagutkastet kunden ändamålsenliga möjligheter att välja tjänsteenhet/enheter vid ett affärsverk?

a. ja

b. till största delen

(8)

c. till största delen inte

d. nej

Möjligheten att välja landskapets affärsverk och dess serviceenhet är oändamålsenlig i situationer där kunden eller kundens anhöriga medvetet försöker undvika bedömningen av servicebehovet, till exempel i barnskyddsfrågor.

11. I 5 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om användning av kundsedel för att öka kundens valfrihet.

11a. Är den kundsedel som det föreskrivs om i 24 § i lagutkastet ändamålsenlig till sitt innehåll och sin omfattning?

a. för omfattande b. lämplig

c. för begränsad

De omfattande kundsedelstjänsterna enligt förslaget skulle splittra och äventyra de nuvarande välfungerande vårdkedjorna. Det föreslås att kundsedelstjänsterna omfattar sådana

specialsjukvårdstjänster som, om de extensivt utförs med hjälp av kundsedlar, skulle ha en betydande inverkan på möjligheterna för landskapens affärsverk att garantera tillräckliga specialsjukvårdstjänster av hög kvalitet, och särskilt för deras möjlighet att garantera en jourberedskap dygnet runt i hela landet och under alla omständigheter. Dessutom skulle detta försvåra organiseringen av specialläkarutbildning.

Förslaget ökar möjligheterna till deloptimering och bidrar till ökad ojämlikhet genom att erbjuda kundsedelproducenten möjlighet att erbjuda kunden avgiftsbelagda tilläggstjänster.

11b. Har landskapets affärsverk utifrån de begränsningar som det föreskrivs om i 24 § 2 och 3 mom. förutsättningar att trygga tillräckliga tjänster på ett kostnadseffektivt sätt?

a. ja

d. nej

Detta är för mångtydigt och inbegriper för många osäkerhetsfaktorer. Det är omöjligt att bedöma på förhand hur omfattande kundsedlarna ska vara för att utgöra ett hot mot servicehelheternas funktion och kostnadseffektivitet.

11c. Är bestämmelserna i 24 § i lagutkastet tillräckliga för att trygga ett riksomfattande och regionalt servicesystem inom den specialiserade sjukvården?

a. ja

b. till största delen

(9)

c. till största delen inte

d. nej

Det har föreslagits att användningen av kundsedlar för specifika specialsjukvårdstjänster ska vara landskapets affärsverks skyldighet. Det föreslås att landskapet ska ha möjlighet att begränsa användningen av kundsedlar, om det är nödvändigt för att få fungerande servicehelheter eller för kostnadseffektivt organiserade tjänster, eller om patientsäkerheten eller landskapets utförande av lagstadgade uppgifter annars äventyras. Servicehelheternas funktion och patientsäkerheten kan äventyras då vårdkedjorna splittras. Upprätthållandet av jouren äventyras då den elektiva

verksamheten minskar i och med kundsedlarna. Personalen inom specialsjukvården går troligtvis över till den privata sektorn, där det inte finns jourplikt. Då minskar jour- och beredskapsförmågan betydligt, såsom också förmågan att hantera undantagssituationer.

11d. Är bestämmelserna om kundsedlar ändamålsenliga med tanke på kundens ställning och rättigheter?

a. ja

d. nej

e. tar inte ställning Fritt formulerade kommentarer.

Valfrihetsmodellen är väldigt svårtolkad och kan göra det svårt för kunden/patienten att välja tjänster som lämpar sig för kundens/patientens egen situation. Den föreslagna modellen gynnar de välutbildade kunder/patienter som har förmåga att bedöma sin egen situation och sitt servicebehov, och som har förmåga och möjlighet att jämföra de olika servicealternativen och söka sig till

lämpliga tjänster. Alla har inte dessa förmågor och möjligheter, och ofta är det i dessa fall fråga om kunder/patienter som samtidigt använder flera tjänster och för vilka det föreslagna systemet är krångligt och svårt.

Den föreslagna modellen kan också leda till deloptimering och till delvis oändamålsenlig vård. De som producerar kundsedeltjänster eller tjänster som kan användas med den personliga budgeten kan sälja extra tjänster till kunden, vilket kan innebära oväntade kostnader för kunden/patienten.

11e. Säkerställer systemet med kundsedlar att landskapet har tillräckliga möjligheter till styrning och inflytande med tanke på fullgörandet av organiseringsansvaret?

a. ja

d. nej

Landskapets möjligheter att påverka det offentliga tjänsteutbudet är ringa, eftersom landskapet enbart har begränsad rätt att bestämma hur de tjänster för vars organisering landskapet ansvarar ska produceras.

(10)

12. I 6 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om användning av personlig budget för att öka kundens valfrihet. Ger bestämmelserna kunden tillräckliga möjligheter att påverka genomförandet av de tjänster som kunden behöver?

a. ja

d. nej

Användning av personlig budget kräver att kunden eller hens anhöriga har en förmåga att planera och själv införskaffa tjänster. Den personliga budgeten är enligt förslaget avsedd för äldre personer och för kunder inom handikappservicen och inom tjänsterna för personer med funktionsnedsättning.

Det finns en risk att man väljer tjänster på basis av uppfattningar eller reklam, och inte på basis av effekten av tjänsterna.

De som producerar kundsedeltjänster och tjänster som kan köpas med den personliga budgeten har möjlighet att välja sina kunder genom att vägra förbinda sig till vården av en potentiell kund/patient.

Detta kan leda till att det mest svårartade kundsegmentet förblir kunder inom landskapets egenproduktion.

13. I 7 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om rådgivning och handledning samt bedömning av servicebehovet för kunden. I 5 § i lagutkastet föreslås dessutom bestämmelser om en kundplan som ska utarbetas för kunden. Tryggar bestämmelserna tillräckligt väl kundens rättigheter och genomförandet av tjänsterna på ett sätt som motsvarar kundens behov?

a. ja

d. nej

De möjliggör, men tryggar inte. Systemet är komplicerat och svårbegripligt, och trots en kundplan kan det vara utmanande för kunden att klara sig i servicesystemet.

14. I 8 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om förfaranden för godkännande av och avtal med tjänsteproducenterna.

14a. Är bestämmelserna om förfarandena för godkännande ändamålsenliga med tanke på målen med lagutkastet?

a. ja

d. nej

(11)

Skriv text genom att klicka här

14b. Säkerställer bestämmelserna om förvaltningsbeslut och ställande av villkor (42 §) tillräckliga möjligheter att fullgöra landskapets organiseringsansvar?

a. ja

d. nej

Det finns oklarheter i ansvarsfrågorna.

14c. Är bestämmelserna om avtalsförfarandena ändamålsenliga med tanke på målen med lagutkastet?

a. ja

d. nej

Om förfarandet vid undantagsförhållanden borde föreskrivas på förordningsnivå. Det får inte enbart vara avtalsberoende.

15. I 9 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om tjänsteproduktionen och tjänsteproducenternas skyldigheter. Är bestämmelserna ändamålsenliga med tanke på målen med lagutkastet?

a. ja

d. nej

Svårt att övervaka, underleverantörens övervakningsansvar oklart.

16. I 10 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om de ersättningar som ska betalas till tjänsteproducenterna.

16a. Beaktas kundernas olika servicebehov och de kostnader som de ger upphov till i tillräcklig grad i andelen fast ersättning till social- och hälsocentralerna och de faktorer som bestämmer den?

(12)

a. ja

d. nej

Det är svårt att verkställa rättvis ersättning. Det är svårt för tjänsteproducenten att uppskatta inkomsterna, vilket kan leda till att vårdansvaret flyttas över på annan aktör.

16b. Är bestämmelserna om de övriga ersättningarna ändamålsenliga med tanke på målen med reformen?

a. ja

d. nej

Ingen ställning har tagits till nivån på prestationsbaserade ersättningar, och noggrannare

bestämmelser kan ges senare. De incitamentsbaserade ersättningarna är också oklara och har inte definierats noggrant.

16c. Säkerställer bestämmelserna att de social- och hälsocentraler som drivs av landskapens affärsverk och de privata social- och hälsocentralerna har lika verksamhetsförutsättningar?

a. ja

d. nej

De social- och hälsocentraler som drivs av landskapets affärsverk och de privata social- och hälsocentralerna har inte jämlika verksamhetsförutsättningar, eftersom landskapet som

organiseringsansvarig alltid i sista hand ansvarar för att invånarna får sådana tjänster som motsvarar deras behov.

17. I 12 kap. i lagutkastet föreslås bestämmelser om lagens ikraftträdande.

17a. Tryggar övergångsbestämmelserna om kundsedlar i 85 § tillgången till tjänster under övergångsfasen?

a. ja

d. nej

(13)

Landskapet har för lite tid att förbereda sig på förändringen. Ikraftträdandet av den personliga budgeten borde förenas med ibruktagandet av kundsedlarna, för då kunde tjänster för de kunder som vägrar ta emot en personlig budget anskaffas med kundsedlar.

17b. Tryggar övergångsbestämmelserna om social- och hälsocentralerna i 86 och 88 § tillgången till tjänster under övergångsfasen?

a. ja

d. nej

Övergångsbestämmelsen har så stram tidtabell att det krävs förlängd förberedelsetid för att

tjänsteproducenterna ska hinna bereda sig på att sätta igång verksamheten. Alla datasystemlösningar kommer inte heller att bli verkställda i enlighet med detta förslags tidtabell.

17c. Tryggar övergångsbestämmelserna om mun- och tandvårdsenheterna i 87 och 89 § tillgången till tjänster under övergångsfasen?

a. ja

d. nej

Systemet har flera skeden. Det är inte ännu klart hur villkoren som ställs för tjänsteproducenterna, hur ersättningsnivån och hur ersättningsmodellens detaljer ser ut.

17d. Tryggar lagförslaget verksamhetsförutsättningarna för privata producenter av social- och hälsovårdstjänster?

a. ja

d. nej

17e. Ger lagförslaget små aktörer tillräckliga förutsättningar att vara tjänsteproducenter inom social- och hälsovården?

a. ja

b. till största delen

(14)

c. till största delen inte

d. nej

Det kan kräva mycket arbete för små aktörer att uppnå status som beaktansvärd aktör, och resurskraven kan vara orimliga, till exempel informationssystemtjänsterna.

18. Anser ni att bedömningen av reformens konsekvenser är korrekt och tillräcklig?

a. ja

d. nej

Skriv text genom att klicka här.

19. Hur bedömer ni att reformen påverkar er egen organisations eller era medlemsorganisationers ställning?

20. 20. Övriga fritt formulerade kommentarer om utkastet till regeringsproposition.

21. Specificerade förslag till ändringar i lagutkastet.